av Jesper Skalberg Karlsson (M)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Den svenska arbetslösheten ligger i dag på 6,9 procent (SCB), säsongsrensat och utjämnat, vilket kan översättas till ungefär 366 000 personer. Regeringen har samtidigt ett mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, vilket med dagens arbetslöshetssiffror i EU endast nås om Sverige till dess minskar arbetslösheten med flera procentenheter. Statsministern har mot bakgrund av det lanserat ett löfte om att arbetslösheten i Sverige ska ned under 6 procent under 2018.
När Europeiska unionens statistikorgan Eurostat nyligen publicerade siffror över arbetslösheten i unionens 28 medlemsländer framkom det att Sverige inte ens ligger på den övre halvan utan på en medelmåttig 15:e plats. Både Tjeckien och Tyskland har en arbetslöshet under 4 procent. Reformer för att nå en liknande nivå i Sverige lyser med sin frånvaro.
I det sammanhanget kan nämnas att arbetslösheten består av flera delar. Dels den som påverkas av konjunkturen och dels den som påverkas av politiken. Den första delen sjunker i Sverige tack vare högkonjunktur, medan den andra står nästan helt still – förutom att regeringens politik minskar arbetskraftsdeltagandet.
Ekonomistyrningsverket skrev i sin prognos i november 2016 att ”den samlade bedömningen är att effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan 0,5 procent, motsvarande cirka 25 000 personer. Jämviktsarbetslösheten är därmed 0,5 procentenheter lägre 2019 än vad den skulle varit utan reformerna. Även medelarbetstiden och produktiviteten, och därmed BNP, blir lägre”.
Den rödgröna regeringen har alltså inte påverkat arbetslösheten nämnvärt utan skördar enbart frukterna av att Sverige för närvarande befinner sig i en högkonjunktur.
Sett till regeringens aviserade reformer är resultaten nedslående. Regeringen har i egna budgetar slagit fast att den föreslagna ekonomiska politiken leder till att sysselsättningen dämpas. De 32 000 traineejobb som utlovades i valrörelsen resulterade i endast 300 jobb under 2016. De 5 000 beredskapsjobb som utlovades på första maj 2016 har bara resulterat i 300 jobb, varav de flesta har uppkommit på Arbetsförmedlingen, som har ansvar för att förmedla beredskapsjobben. Den utlovade 90-dagarsgarantin för unga verkar inte bli verksam under mandatperioden.
Kort sagt verkar regeringens politik missa målet om lägst arbetslöshet i EU eftersom den inte påverkar arbetslösheten nämnvärt, och dessutom verkar regeringen oförmögen att komma i mål med sina egna löften om enkla jobb.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Anser arbetsmarknadsministern att det är möjligt för regeringen att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet?