av Allan Widman (L)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Hösten 2015 fattade regeringen beslut om att återaktivera totalförsvarsplikten såvitt avser repetitionsövningar. Beslutet fattades utan föregående information till eller godkännande av riksdagen.
På grund av att totalförsvarsplikten varit vilande sedan 2010 är de soldater som nu med plikt kallas till krigsförbandsövningar ofta i sena tjugo- eller trettioårsåldern.
Den dagersättning som utgår för en totalförsvarspliktig soldat vid tjänstgöring beräknas till 90 procent av den sjukpenninggrundande ersättningen (SGI). SGI är i sin tur begränsad på så sätt att den enbart beräknas på den enskildes årsinkomst till ett belopp som motsvarar sju och ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.
För personal med en månadsinkomst på 35 000 kronor innebär en månads tjänstgöring en minskning av nettoinkomsten med drygt sju tusen kronor eller nästan 30 procent. Även i väsentligt lägre inkomstnivåer blir inkomstminskningen betydande. För många innebär detta en kännbar påfrestning för familjeekonomin.
Tillsammans med de problem som samtidigt uppstår för det så kallade vardagspusslet, när en äkta hälft plötsligt kanske får tjänstgöra långt från hemmet, riskerar detta att framstå som mycket betungande för den enskilde och dennes anhöriga. I ett läge då även militär grundutbildning med plikt ska aktiveras kan dessa effekter även bidra till att minska det folkliga stödet för reformen.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att enskilda soldaters ekonomiska avbräck ska minska vid repetitionsutbildning med stöd av totalförsvarsplikt?