Interpellation 2016/17:499 Hemvärnets ställning i Försvarsmaktens ledningsstruktur

av Allan Widman (L)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna utgör ca 40 procent av Sveriges samlade militära försvar. De representerar extremt hög tillgänglighet, god lokalkännedom och beprövad kompetens och utgör sammantaget en oundgänglig del av landets väpnade försvar. Till följd av en relativt självständig ställning inom myndigheten har hemvärnet under lång tid visat vägen med lyckad frivillig rekrytering, stöd till civilsamhället och implementering av krigsförbandsövningar.

I Försvarsmakten har det under den senaste tiden bedrivits en ledningsutredning. Resultatet av den ligger nu hos regeringen i fråga om bland annat inrättandet av nya organisationsenheter för de tre stridskrafternas ledningsorganisation. I fråga om hemvärnets ledningsstruktur saknas, såvitt känt, förslag. Om hemvärnet inte organiseras som en egen, självständig stridskraft jämte armé-, flyg- och marinstridskrafterna kommer dess position att försvagas. Vägen till myndighetens högsta ledning kommer då främst att gå via stridskraftscheferna och uppåt i organisationen. I förhållande till tidigare ledningsstruktur är detta en försämring för hemvärnet. Det är lätt att se hur detta på sikt minskar hemvärnets möjligheter att hävda sig vid resursfördelning och utveckling av organisationen.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att säkra hemvärnets, med de nationella skyddsstyrkornas, utveckling på sikt?