av Maria Malmer Stenergard (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
En av de bärande principerna i den överenskommelse som låg till grund för skattereformen år 1991 var att skattebetalarna skulle ha hälften kvar, som det uttrycktes. Ett annat mål var att bara 10–15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt.
Under sittande regering tvingas allt fler att betala statlig inkomstskatt. I dagsläget betalar omkring var tredje heltidsarbetande statlig inkomstskatt. Tre av tio sjuksköterskor, fyra av tio barnmorskor, fyra av tio poliser, sju av tio ingenjörer och fem av tio lokförare. Det är exempel på grupper som tillhör de nya höginkomsttagarna, enligt regeringen, och som betalar statlig inkomstskatt. Detta trots att Socialdemokraterna inför valet 2014 lovade att inte höja inkomstskatten för människor med vanliga inkomster.
Almega visade nyligen i en rapport att marginalskatterna gör att Sverige går miste om en läkarkapacitet på omkring 2 800 heltidstjänster per år för att det lönar sig för dåligt att arbeta och att jobba ett extra pass. I stället för att jobba väljer läkarna att vara lediga eller ta ut kompledigt i stället för lön. Många väljer att jobba deltid. Detta i ett läge när det är vårdköer i många landsting.
Regeringens svar på detta är att ännu fler ska betala statlig skatt. Svaret borde vara ett annat: att göra det mer lönsamt att jobba, att utbilda sig och att anstränga sig.
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Hur ser finansministern på risken att vi går miste om såväl resurser till välfärden som arbetade timmar i välfärden när det lönar sig mindre att arbeta?
2. Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att öka drivkrafterna för att välja arbete före ledighet?
3. Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att minska de skattemässiga marginaleffekter som läkare och andra yrkesgrupper drabbas av när de jobbar ett extra pass?