av Stig Henriksson (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 1 juni 2012 beslutades det att tillsätta en utredning om den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen var att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att ”skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater”.
Utredningen skulle vara klar senast den 15 december 2014 men inte förrän den 26 juni 2015 presenterade en försenad krigsmaterielutredning sitt betänkande. Den 3 augusti 2015 sändes utredningen på remiss och svar skulle vara inne senast den 6 november 2015. Någon proposition är inte aviserad före januari 2017. Det har då gått mer än fyra och ett halvt år sedan utredningen tillsattes.
Beslutsvåndan är förståelig. Det handlar ju, som alltid med vapenexport, om att liksom både äta kexet och ha det kvar, det vill säga om en moraliskt oförvitlig grundinställning som dock inte alltför mycket får förhindra export även till mer eller mindre dubiösa länder – inte ens om dessa är odemokratiska, kränker mänskliga rättigheter och/eller befinner sig i krig.
Icke desto mindre kan och bör inte frågan begravas i evighet. Så länge inte lagen skärpts så gäller ju den gamla (som bland annat i ljuset av den tilltänkta vapenfabriken i Saudiarabien föranledde utredningen).
Därför vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
När kan riksdagen förvänta sig en proposition från regeringen?