Interpellation 2016/17:31 Växa-stödet

av Sofia Fölster (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Regeringen har i sin budget presenterat ett så kallat växa-stöd, som innebär att enskilda näringsidkare får sänkt arbetsgivaravgift för den första anställda. Att sänka arbetsgivaravgifter för att göra det mer lönsamt att anställa kan vara en effektiv metod för att få fler människor i arbete. Regeringen har dock valt att rikta det så kallade växa-stödet enbart till de företag som drivs i formen enskild näringsidkare och inte de företag som drivs i aktiebolagsform. Detta har medfört skarp kritik från många av remissinstanserna. Den största skillnaden mellan bolagsformerna är att enskilda näringsidkare utsätter hela sin privatekonomi för risk genom att dra på sig stora kostnader i företaget. Förslaget anses verkningslöst på sysselsättningen och riskerar även att lura in småföretag i ett alltför stort risktagande eftersom det är begränsat till just enskilda näringsidkare. Trots det har närings- och innovationsminister Damberg sagt till SVT (den 21 mars 2016) att förslaget beräknas skapa ”ganska många jobb runt om i Sverige”. 

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Hur många jobb räknar ministern med att det så kallade växa-stödet kommer att skapa?

Varför begränsas förslaget till enbart enskilda näringsidkare i stället för att även omfatta enmansaktiebolag, trots att den privatekonomiska risken i den förstnämnda bolagsformen är betydligt högre?

Varför tar inte ministern kritiken från både företagare och remissinstanser på större allvar?