Regeringens skrivelse 2016/17:75

Riksdagens skrivelser till regeringen

Skr.

– åtgärder under 2016

2016/17:75

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2017

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan

(Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari–31 december 2016. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.

1

Skr. 2016/17:75

Innehållsförteckning

1

Inledning ...........................................................................................

3

2

Redovisning ......................................................................................

4

 

2.1

Statsrådsberedningen..........................................................

4

 

2.2

Justitiedepartementet..........................................................

6

 

2.3

Utrikesdepartementet .......................................................

55

 

2.4

Försvarsdepartementet......................................................

60

 

2.5

Socialdepartementet .........................................................

68

 

2.6

Finansdepartementet.........................................................

84

 

2.7

Utbildningsdepartementet ..............................................

118

 

2.8

Miljö- och energidepartementet .....................................

139

 

2.9

Näringsdepartementet.....................................................

158

 

2.10

Kulturdepartementet.......................................................

206

 

2.11

Arbetsmarknadsdepartementet .......................................

219

3

Kronologiskt register ....................................................................

230

4

Utskottsindelat register .................................................................

242

 

4.1

Konstitutionsutskottet.....................................................

242

 

4.2

Finansutskottet ...............................................................

243

 

4.3

Skatteutskottet ................................................................

245

 

4.4

Justitieutskottet...............................................................

246

 

4.5

Utrikesutskottet ..............................................................

247

 

4.6

Försvarsutskottet ............................................................

248

 

4.7

Socialförsäkringsutskottet ..............................................

249

 

4.8

Socialutskottet ................................................................

250

 

4.9

Kulturutskottet................................................................

251

 

4.10

Utbildningsutskottet .......................................................

252

 

4.11

Trafikutskottet ................................................................

253

 

4.12

Miljö- och jordbruksutskottet.........................................

254

 

4.13

Näringsutskottet .............................................................

255

 

4.14

Arbetsmarknadsutskottet................................................

256

 

4.15

Civilutskottet ..................................................................

258

 

4.16

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ...................

259

5

Regelbeståndet 2016 .....................................................................

260

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 .......

263

2

1 Inledning Skr. 2016/17:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka

 

åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser

 

som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

 

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste

 

kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rappor-

 

terats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsak-

 

ligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december

 

2016. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som

 

möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen

 

fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga

 

redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts främst om

 

riksdagsskrivelserna på så vis har kunnat rapporteras som slutbehand-

 

lade.

 

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks-

 

dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel-

 

sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut.

 

Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn.

 

Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende-

 

grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departements verksam-

 

hetsområden. I sådana fall redovisas riksdagsskrivelsen under det depar-

 

tement som numera är ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt

 

uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för

 

Regeringskansliet.

 

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud-

 

avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2014/15,

 

2015/16 och det nu pågående riksmötet 2016/17 fram till årsskiftet.

 

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till

 

regeringen från och med nr 124 från riksmötet 2015/16 till och med nr

 

131 från riksmötet 2016/17. Redovisningen omfattar dessutom de

 

riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats

 

som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens

 

beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna-

 

givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts-

 

betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i

 

redovisningen med en asterisk (*).

 

De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är

 

kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovis-

 

ningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdags-

 

utskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivel-

 

sen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma

 

sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där

 

ärendena beretts (avsnitt 4).

 

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel-

 

serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller

 

beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden

 

för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta

 

sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk

 

författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

3

 

Skr. 2016/17:75

Statsrådsberedningen

4

2 Redovisning

2.1Statsrådsberedningen

Äldre riksmöten

Riksmötet 2013/14

1. Rskr. 2013/14:256

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2013 Skr. 2013/14:115, bet. 2013/14:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (SB 4) och skr. 2015/16:75 (SB 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 13 om kollektivavtal (reservation 28)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2013/14:256 och bet. 2013/14:UU10 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 27 november 2014 tilläggsdirektiv (dir. 2014:149) som innebar att Utstationerings- kommittén (A 2012:03) fick ett utvidgat uppdrag att överväga vilka lagändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer och utarbeta nödvändiga författningsförslag (se vidare under A 5 2010/11:299). Ut- stationeringskommittén överlämnade sitt betänkande Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) till regeringen den 30 september 2015. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Nya utstationeringsregler (prop. 2016/17:107). Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att möjlig- heten att uppnå kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare, ytterst med stöd av stridsåtgärder, ska utvidgas. Det föreslås ett system med kollektivavtal med begränsade villkor och verkningar för utstationerade arbetstagare. Ett kollektivavtal för utstationerade arbets- tagare ska ge kontrollbefogenheter för den avtalsslutande arbetstagar- organisationen. I propositionen anges vidare att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Regeringen har beslutat att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2015/16

2. Rskr. 2015/16:145

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas hand- läggning

Bet. 2015/16:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

3. Rskr. 2015/16:273

Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 Skr. 2015/16:115, bet. 2015/16:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

4. Rskr. 2015/16:275

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser Skr. 2015/16:75, bet. 2015/16:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

5. Rskr. 2015/16:277

Kommittéberättelse 2016

Skr. 2015/16:103, bet. 2015/16:KU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

6. Rskr. 2015/16:286

Granskningsbetänkande Bet. 2015/16:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Riksmötet 2016/17

7. Rskr. 2016/17:72

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1. p. a) anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2017 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), Svensk författ- ningssamling (anslag 6:4) och Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1).

Skr. 2016/17:75

Statsrådsberedningen

5

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

6

2.2Justitiedepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2001/02

1. Rskr. 2001/02:233

Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet

Prop. 2001/02:74, mot. 2001/02:K51, bet. 2001/02:KU21

Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Ju 66), 2003/04:75 (Ju 38), 2004/05:75 (Ju 26), 2005/06:75 (Ju 16), 2006/07:75 (Ju 13), 2007/08:75 (Ju 10), 2008/09:75 (Ju 8), 2009/10:75 (Ju 7), 2010/11:75 (Ju 4), 2011/12:75 (Ju 3), 2012/13:75 (Ju 2), 2013/14:75 (Ju 1), 2014/15:75 (Ju 1) och 2015/16:75 (Ju 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av bestämmelserna med hänsyn till framtida användning av ny teknik (bet. 2001/02:KU21 s. 22). Yttrandefrihetskommittén, som bl.a. hade i uppdrag att överväga om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten, överlämnade 2012 sitt slutbetänkande, En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55). Delar av betänkandet har lett till en proposition (prop. 2013/14:47). Regeringen tillsatte under 2014 en ny parlamentariskt sammansatt kommitté (dir. 2014:97) som bl.a. hade i uppdrag att vidare utreda vissa av de frågor som Yttrandefrihetskommittén har övervägt. Kommitténs uppdrag omfattade bl.a. det som tillkännagivandet avser. Kommittén, som antog namnet Mediegrundlagskommittén, redovisade sitt uppdrag den 15 september 2016 (SOU 2016:58). Betänkandet har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2004/05

2. Rskr. 2004/05:153

Statlig förvaltning, m.m.

Mot. 2004/05:K410 m.fl., bet. 2004/05:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (Ju 32), 2006/07:75 (Ju 18), 2007/08:75 (Ju 14), 2008/09:75 (Ju 10), 2009/10:75 (Ju 9), 2010/11:75 (Ju 5), 2011/12:75 (Ju 4), 2012/13:75 (Ju 3), 2013/14:75 (Ju 2), 2014/15:75 (Ju 2) och 2015/16:75 (Ju 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om dröjsmål hos myndigheter (reservation 4)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om dröjsmål (rskr. 2004/05:153 och bet. 2004/05:KU14 s. 45). I svensk praxis har det under flera år utvecklats en rätt till skadestånd för enskilda vid överträdelser av Europakonventionen. Det kan t.ex. vara fråga om kränkningar av rätten till en rättegång inom

skälig tid. Europadomstolen anser numera att denna möjlighet till ersättning är så etablerad i svensk rätt att den kan utgöra ett effektivt rättsmedel som gottgör en överträdelse av Europakonventionen. Vidare har Förvaltningslagsutredningen sett över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) och lämnat förslag till en ny lag (SOU 2010:29). I betänkandet behandlas bl.a. frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med alltför långa handläggningstider hos myndigheterna. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 23 februari 2017 beslutat en lagrådsremiss om en ny förvaltningslag, där denna fråga ingår. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2005/06:190

Genomförande av EG-direktiv om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid familjeåterförening

Mot. 2005/06:Sf373, A370, Sf22 och Sf251, bet. 2005/06:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (p. Ju 45), 2007/08:75 (p. Ju 27), 2008/09:75 (p. Ju 21), 2009/10:75 (p. Ju 15), 2010/11:75 (p. Ju 11), 2011/12:75 (p. Ju 9), 2012/13:75 (p. Ju 8), 2013/14:75 (p. Ju 6), 2014/15:75 (p. Ju 3) och 2015/16:75 (p. Ju 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 12 om misshandlade kvinnor*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en översyn av tillämpningen av bestämmelsen om att fortsatt uppehållstillstånd får ges när ett förhållande upphört främst på grund av våld eller annan allvarlig kränkning (bet. 2005/06:SfU8 s. 27). Migrationsverket rapporterar månadsvis statistik avseende tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen (2005:716). Enligt Migrationsverkets statistik beviljas fortsatt uppehållstillstånd i en majoritet av de ärenden där bestämmelsen åberopas. Frågan behandlades även i Utredningen om kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning (U 2011:02), vars betänkande Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) överlämnandes i juni 2012. Betänkandet har remissbehandlats och beretts i Regeringskansliet. När det gäller betänkandets förslag på förebyggande informationsinsatser gavs Migrationsverket i regleringsbrev för 2013 i uppdrag att genom de svenska utlandsmyndigheterna ge sökande av uppehållstillstånd på grund av anknytning, tydlig information om reglerna med uppskjuten invandringsprövning och dess konsekvenser. Beslut om uppdrag att kartlägga tillämpningen av 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen fattades den 17 februari 2014. Uppdraget (Ju 2014:B) redovisades den 31 oktober 2014 i promemorian Fortsatt uppehållstillstånd vid brusten anknytning på grund av våld eller allvarlig kränkning – En kartläggning av tillämpningen (Ds 2014:38). Enligt promemorian överensstämmer Migrationsverkets och migrationsdom- stolarnas tillämpning i huvudsak med bestämmelsens utformning, uttalanden i förarbetena och praxis. I majoriteten av ärendena i kart- läggningen har sökanden beviljats uppehållstillstånd med stöd av bestäm- melsen. I enlighet med vad regeringen tidigare har aviserat i skrivelse

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

7

Skr. 2016/17:75

2015/16:75, beslutade regeringen den 25 augusti 2016 att lägga riksdags-

Justitiedepartementet

skrivelsen till handlingarna i den del den avser riksdagens tillkänna-

 

givande om en översyn av tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt

 

uppehållstillstånd. Punkten är slutbehandlad.

 

Riksmötet 2008/09

 

4. Rskr. 2008/09:176

 

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område – genomförande av

 

direktiv 2004/48/EG

 

Bet. 2008/09:NU11

 

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ju 24), 2010/11:75 (Ju 18),

 

2011/12:75 (Ju 14), 2012/13:75 (Ju 12), 2013/14:75 (Ju 9), 2014/15:75

 

(Ju 4) och 2015/16:75 (Ju 4).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 8 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som

 

sin mening vad utskottet anför om inriktningen av den utvärdering av

 

lagstiftningen som ska genomföras och att regeringen för riksdagen ska

 

redovisa utvärderingen (bet. 2008/09:NU11 s. 43 f.). Den 23 juli 2009

 

beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att redovisa och

 

utvärdera tillämpningen av vissa av de nya bestämmelserna när det gäller

 

intrång som begås via Internet eller andra elektroniska kommunika-

 

tionstjänster (dir. 2009:68, Ju 2009:14). Bestämmelserna som skulle

 

utvärderas var dels de om att vissa aktörer kan åläggas att lämna

 

information om intrångsgörande varor och tjänsters ursprung och

 

distributionsnät (s.k. informationsföreläggande), dels de om att den som

 

har begått eller medverkat till ett intrång kan åläggas att bekosta lämpliga

 

åtgärder för att sprida information om domen i målet. I augusti 2012

 

redovisade utredningen uppdraget i betänkandet Utvärdering av IPRED-

 

lagstiftningen (SOU 2012:51). Regeringen lämnade i maj 2013 en

 

muntlig redogörelse för resultatet av utvärderingen till näringsutskottet.

 

Samtidigt ingavs en kortfattad promemoria om resultatet. Regeringen

 

redovisade därefter att riksdagens skrivelse var slutbehandlad. Riksdagen

 

ansåg dock att redogörelsen endast kunde anses lämnad till

 

näringsutskottet, medan tillkännagivandet innebar att regeringen skulle

 

informera riksdagen, varför tillkännagivandet inte kunde anses som

 

slutbehandlat. Regeringen redovisade därför resultatet av utvärderingen i

 

proposition 2015/16:181. Punkten är slutbehandlad.

 

Riksmötet 2010/11

 

5. Rskr. 2010/11:203

 

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-

 

politiken m.m.

 

Mot. 2010/11:So5, bet. 2010/11:SoU8

 

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (So 20), 2012/13:75 (Ju 18),

 

2013/14:75 (Ju 12), 2014/15:75 (Ju 7) och 2015/16:75 (Ju 5).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

8

 

Punkt 19 om eftersupning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som kriminaliserar eftersupning (bet. 2010/11:SoU8 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:So5 yrkande 5. Riksdagsskrivelsen överlämnades till Justitiedepartementet från Socialdepartementet den 20 april 2012. Den 9 juli 2012 beslutade justitieministern att ge en utredare i uppdrag att överväga lagstiftning om eftersupning (Ju 2012:I). Utredaren överlämnade i maj 2013 promemorian Straffansvar för eftersupning (Ds 2013:28). I promemorian görs bedömningen att något straffansvar för eftersupning inte bör införas. Det huvudsakliga skälet för den bedömningen är att ett straffansvar för eftersupning är oförenligt med den grundläggande straffrättsliga principen om att det inte är straffbart att dölja egen brottslighet. Ytterligare skäl är att det bedöms vara tveksamt om en kriminalisering skulle vara förenlig med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och att en kriminali- sering inte heller skulle öka trafiksäkerheten. Promemorian har remitterats och majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot bedömningen i promemorian. I skrivelse 2015/16:75 angavs att regeringen övervägde att lägga skrivelsen till handlingarna. Den 22 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelse 2010/11:203 och promemorian Straffansvar för eftersupning (Ds 2013:28) till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

6. Rskr. 2010/11:208

Ändringar i skuldsaneringslagen m.m.

Mot. 2010/11:C4, C203 och C216, bet. 2010/11:CU9

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (Ju 28), 2012/13:75 (Ju 19), 2013/14:75 (Ju 13), 2014/15:75 (Ju 8) och 2015/16:75 (Ju 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om insolvensprognosen vid skuldsanering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2010/11:CU9 s. 6 f.). År 2012 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. insolvensprognosen vid skuldsanering och föreslå åtgärder som förbättrar möjligheten för den som har rätt till skuldsanering att också få det (dir. 2012:30). Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2013 (SOU 2013:72). Regeringen beslutade den 3 mars 2016 propositionen Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (prop. 2015/16:125). Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2010/11:213

Samhällets krisberedskap

Mot. 2010/11:Fö204 och 2010/11:Fö207, bet. 2010/11:FöU2

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (Fö 7), 2012/13:75 (Fö 4), 2013/14:75 (Fö 1), 2014/15:75 (Ju 9) och 2015/16:75 (Ju 7).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

9

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

10

Punkt 9 om angelägenheten av en översyn av rekryteringsfrågan av- seende deltidsbrandmän*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om deltidsbrandmän (bet. 2010/11:FöU2 s. 24 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2010/11:Fö204 och 2010/11:Fö207.

Kommunernas räddningstjänstverksamhet har grundläggande betydelse för människors säkerhet och trygghet. Kommunal räddningstjänst organiserad med deltidsanställda brandmän är av grundläggande betydelse för den verksamheten. Denna organisering är ett ändamåls- enligt och kostnadseffektivt sätt att säkerställa att det finns tillräckliga räddningsresurser som kan bistå vid olyckor i hela landet. Att det finns räddningsresurser som snabbt kan vara på plats och påbörja en hjälpinsats är enligt regeringen avgörande för effektiva räddnings- insatser.

Många kommuner kan inte upprätthålla sin beslutade beredskap för räddningstjänst. En viktig orsak till detta är att kommunerna har stora svårigheter med att rekrytera deltidsanställda brandmän, särskilt i glest befolkade områden och i mindre tätorter, beroende på en ökad urbanisering, arbetspendling och en allt äldre befolkning. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande. Kommunerna bör därför ges bättre förutsättningar för att kunna rekrytera och över tid också kunna behålla deltidsanställda brandmän. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat kommittédirektiven En effektivare kommunal räddningstjänst (dir. 2017:15. Utredaren ska analysera och föreslå åtgärder som kan behövas för att förbättra kommunernas förutsättningar att kunna bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst organiserad med hel- och deltidsanställda brandmän. Punkten är slutbehandlad.

8. Rskr. 2010/11:324

Anmälningsplikt vid idrottsarrangemang Bet. 2010/11:JuU28

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (Ju 51), 2012/13:75 (Ju 21), 2013/14:75 (Ju 15), 2014/15:75 (Ju 10) och 2015/16:75 (Ju 8). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om anmälningsplikt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om anmälningsplikt (bet. 2010/11:JuU28 s. 6 f.). Rege- ringen utsåg i mars 2011 en nationell samordnare för att motverka våld och andra brott i samband med idrottsarrangemang (dir. 2011:22, Ku 2011:3). I uppdraget, som syftade till att finna effektiva åtgärder mot huliganism i stort, låg att förbättra samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå och att analysera och löpande lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang kan motverkas. Utredningen lämnade i april 2012 delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23). I delbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas ett flertal lagförslag, bl.a. om förändringar i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. I mars 2013 överlämnades slutbetänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19). Detta betänkande innehåller inga lagförslag. Den nationelle samordnaren behandlade även inom ramen för

uppdraget frågan om anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. I juni 2012 överlämnade han en särskild skrivelse om sådan anmälningsplikt. Innebörden av skrivelsen är att en sådan plikt inte bör införas för närvarande utan att förslagen i delbetänkandet är tillräckliga för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang. Skrivelsen har remitterats. Remissinstanserna har antingen instämt i bedömningen i skrivelsen eller inte haft några synpunkter. Regeringen har i propositionen Förstärkt tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (prop. 2013/14:68) behandlat delbetänkandets förslag om förlängning av tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Vidare har en sakkunnig person biträtt Justitiedepartementet med att ta fram förslag till lagstiftning om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (Ds 2013:77). Den 4 september 2014 beslutade regeringen propositionen Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (prop. 2013/14:254). I propositionen föreslogs bl.a. en ny lag som gör det möjligt för Polismyndigheten att föra ett register med uppgifter om personer som har meddelats tillträdesförbud. Lagförslagen trädde i kraft den 1 april 2015. I januari 2015 utsåg folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern en nationell samordnare som under 2015 skulle verka för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslighet. Av den nationella samordnarens slutrapport den 18 januari 2016 följer att några ytterligare lagstiftningsåtgärder på området för närvarande inte behövs. I skrivelse 2015/16:75 angavs att regeringen avsåg att överväga att lägga skrivelsen till handlingarna. Den 22 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelse 2010/11:324 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

Riksmötet 2011/12

9. Rskr. 2011/12:253

Skuldsanering m.m.

Mot. 2011/12:C350, bet. 2011/12:CU19

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ju 52), 2013/14:75 (Ju 19), 2014/15:75 (Ju 12) och 2015/16:75 (Ju 10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om skuldsanering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2011/12:CU19 s. 5 f.). År 2012 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. insolvensprognosen vid skuldsanering och föreslå åtgärder som förbättrar möjligheten för den som har rätt till skuldsanering att också få det (dir. 2012:30). Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2013 (SOU 2013:72). Regeringen beslutade den 3 mars 2016 propositionen Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (prop. 2015/16:125). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

 

10. Rskr. 2012/13:77

 

Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i

 

fråga om beskattning

11

 

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

12

Prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ju 69), 2013/14:75 (Ju 21), 2014/15:75 (Ju 14) och 2015/16:75 (Ju 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt c) om noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör redovisa noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmel- sers utformning (bet. 2012/13:SkU8 s. 9). Regeringen avser att före sommaren i en proposition återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur utvecklingen ska följas när det gäller inskränkningar i meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning. I det sammanhanget avser regeringen också att återkomma i frågan om hur den svenska meddelarfriheten ska uppmärksammas i samband med förhandlingar om EU-rättsakter. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2012/13:144

Snabbare betalningar

Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17) och 2015/16:75 (Ju13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 har företrädare för näringslivet bjudits in för att diskutera ett initiativ till självreglering. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2012/13:154

En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess

Prop. 2012/13:45, mot. 2012/13:Ju6 och Ju7, bet. 2012/13:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 27), 2014/15:75 (Ju 18) och 2015/16:75 (Ju 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om tid för överklagande – socialförsäkringsmål*, p. d), och punkt 2 om tid för överklagande – mål om arbetslöshetsförsäkring*,

p. c): Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare över- klagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring (bet. 2012/13:JuU15 s. 20). Regeringen beslutade den 8 maj 2013 kommittédirektiv Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen (dir. 2013:49) enligt vilka utredaren skulle genomföra en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbets- löshetsförsäkring. Utredaren avrapporterade uppdraget den 28 november 2014 i betänkandet Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål (SOU 2014:76). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Regeringens inriktning på arbetet är att under riksmötet 2016/17 återkomma till riksdagen med anledning av konsekvensbeskrivningen som avses i punkterna. Punkterna är inte slutbehandlade.

Riksmötet 2013/14

13. Rskr. 2013/14:143

Insolvens och utsökningsrätt

Mot. 2013/14:C447 yrkande 10, bet. 2013/14:CU11

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 21) och 2015/16:75 (Ju 15). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om skuldsanering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU11 s. 6 f.). År 2012 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. insolvensprognosen och betalningsplanens längd och föreslå åtgärder som förbättrar möjligheten för den som har rätt till skuldsanering att också få det (dir. 2012:30). Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2013 (SOU 2013:72). Regeringen beslutade den 3 mars 2016 propositionen Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (prop. 2015/16:125). Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2013/14:159

Straffrättsliga frågor

Mot. 2013/14:Ju216, 2013/14:Ju242, 2013/14:Ju292, 2013/14:Ju303, 2013/14:Ju433 och 2013/14:Ju436, bet. 2013/14:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 23) och 2015/16:75 (Ju 16). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 16 om identitetsstölder*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över om inte respekten för enskildas integritet kräver både straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetsstölder samt vidta sådana åtgärder (bet. 2013/14:JuU15 s. 23 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:Ju216, 2013/14:Ju242, 2013/14:Ju292, 2013/14:Ju303, 2013/14:Ju433 och 2013/14:Ju436. Frågan behandlas i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) som överlämnades till regeringen i december 2013. Betänkandet har remitterats. Vidare har för att

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

13

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

14

komplettera beredningsunderlaget inom Justitiedepartementet under 2015 utarbetats och remitterats en promemoria med förslag om att straffbestämmelsen om olovlig förföljelse i 4 kap. 4 b § brottsbalken ska omfatta gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen proposition Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning (prop. 2015/16:150) där tillkännagivandet behand- las. Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2013/14:163

Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering Prop. 2013/14:170, mot. 2013/14:K17, bet. 2013/14:KU35

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 26) och 2015/16:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om definitionen av en bidragsgivares identitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om att vissa aspekter avseende uppgifter om en bidrags- givares identitet bör förtydligas (bet. 2013/14:KU35, s. 25–27). Frågan om vilka uppgifter som avses med en bidragsgivares identitet enligt lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier har behandlats av den parlamentariskt sammansatta Kommittén om insyn i finansiering av partier (Ju 2014:15) i betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74), som överlämnades den 8 november 2016. Betänkandet har remissbehandlats. Arbete pågår med en lagrådsremiss med anledning av de förslag som har presenterats i betänkandet, där denna fråga kommer att ingå. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2013/14:177

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2012/13:Ju201, 2013/14:Ju202, 2012/13:Ju249, 2013/14:Ju290, 2012/13:Ju291, 2012/13:Ju359, 2012/13:Ju373 och 2013/14:Ju412, bet. 2013/14:JuU18

Tidigare redovisad, se rskr. 2015/16:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om att återvända med skydd av polis*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna för kvinnor som tvingats fly från eller som lämnat en närstående man och känner rädsla för våld eller hot om våld från honom, att i skydd av polis återvända hem för att hämta sina och eventuella barns tillhörigheter (bet. 2013/14:JuU18 s. 21 f.). Regeringen gav den 4 september 2014 Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda vilken vägledning som finns för polisens stöd och hjälp till personer som har utsatts för brott av närstående och att utreda om vägledningen är tillräcklig och enhetlig då den som utsatts för brott behöver hämta tillhörigheter i hemmet (Ju2014/3130/L4). Styrelsen skulle också utreda om det behövdes utbildnings- eller informationsinsatser och i så fall genomföra dessa. Polismyndigheten,

som övertagit Rikspolisstyrelsens uppgift, redovisade uppdraget den 25 juni 2015. Myndigheten avser att vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för polisanställda att göra säkra bedömningar i varje enskilt fall när en person som utsatts för brott av närstående behöver hämta tillhörigheter i hemmet. Relevanta riktlinjer och handböcker kommer att kompletteras och ändras. Förändringarna kommer att spridas både genom de grund- och vidareutbildningar som finns inom myndigheten och genom andra interna informationskanaler som intranätet. Genomförandet av förändringsarbetet följs upp. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna i denna del. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om barnahus*: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. Enligt utskottets uppfattning bör det finnas minst ett barnahus i varje län. Regeringen bör även verka för att barnahusens uppdrag ska omfatta barn upp till 18 år, att barnahusens verksamhet utvecklas genom forskning och samverkan samt att verksamheten utvärderas (bet. 2013/14:JuU18 s. 27 f.). Sedan till- kännagivandet beslutades har flera nya barnahus etablerats och barnahus finns för närvarande i alla län utom Norrbotten, Jämtland och Halland. Verksamheten omfattar redan i dag barn upp till 18 år och den har vid flera tillfällen varit föremål för översyn. Vidare har ett nationellt kunskapscentrum – Barnafrid – inrättats vid Linköpings universitet. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed redan omhändertagna. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna i denna del. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2013/14:201

Konsumenträtt

Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt. 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartemen- tet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presente- rade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 har företrädare för näringslivet bjudits in för att diskutera ett initiativ till självreglering. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

15

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

18. Rskr. 2013/14:326

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68) och 2015/16:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Åtgärder har vidtagits för att inhämta underlag om frågans fortsatta beredning. En översyn kommer att övervägas närmare under 2017.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

19. Rskr. 2014/15:77

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93) och 2015/16:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen därför krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret lämnade i oktober 2016 sin första rapport av tre avseende ombildningen. Av rapporten framgår att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. Statskontoret kommer att lämna sin andra delredovisning den 1 oktober 2017 och uppdraget slutredovisas den 1 oktober 2018. Regeringen har, i syfte att ge Polismyndigheten möjlighet att anställa mer personal, tillfört myndigheten medel såväl i vårändringsbudgeten 2016 som i budgeten för 2017. Bl.a. finns det behov av fler poliser för att ytterligare stärka

förmågan att lokalt förebygga och bekämpa brott. För att säkerställa

16

polisreformens intentioner avser regeringen att fortsätta följa utvecklingen inom Polismyndigheten. Regeringen begär därför i regle- ringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 43). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. I propositionen kommer det föreslås bl.a. att integritetskränkande inslag ska få större genomslag när det bedöms om ett tillgrepp ska anses utgöra grov stöld. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag avseende den berörda frågan.

Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). Justitiedepartementet har tidigare inhämtat och sammanställt information från Polismyndigheten avseende dessa brott. Därefter har frågan tagits upp till diskussion på möten mellan inrikesministerns statssekreterare och rikspolischefen respektive säkerhetspolischefen. Regeringen avser inte vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 39 om rättsväsendets arbete med brottslighet på internet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottsligheten på internet (bet. 2014/15:JuU1 s. 53). I regleringsbrevet för 2015 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga utvecklingen av it-relaterade inslag i de anmälda brotten. Myndigheten skulle även analysera kompetens och kapacitet vad gäller it-relaterad brottslighet och forensiska it- undersökningar i den brottsutredande verksamheten. I arbetet ingick att belysa brister och utvecklingsmöjligheter. Uppdraget redovisades den 30 september 2016 (Brå 2016:17). Riksrevisionen har tidigare genomfört en granskning av polis och åklagares förmåga på detta område (RiR 2015:21). Granskningarna visar att varken polis eller åklagare har beredskap och förmåga att effektivt handlägga och utreda denna typ av brottslighet. I regleringsbreven för 2017 begär regeringen därför återrapportering från både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna ska med utgångspunkt i nämnda granskningar redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it-relaterade brott. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheterna arbetar för att sprida och implementera kunskap om it-relaterad brottslighet inom den egna

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

17

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

18

verksamheten. Redovisning sker i respektive myndighets årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2014/15:102

Tydligare reaktioner på ungas brottslighet

Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8). Vidare har regeringen den 26 november 2015 beslutat att överlämna lagrådsremissen Ny påföljd efter tidigare dom till Lagrådet. Även förslagen i den remissen har sin grund i Påföljdsutredningens betänkande och behandlar bl.a. unga lagöverträdare. Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrations- ministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. I uppdraget ingår att överväga behovet av att införa nya påföljder för unga. I uppdraget ingår vidare att ta ställning till de förslag om sådana påföljder som Påföljdsutredningen lämnat och vid behov komplettera dessa. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2014/15:104

Samhällets krisberedskap

Mot. 2014/15:2841 yrkande 7, bet. 2014/15:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 25). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt. 5 om särskild utredning om alarmeringstjänsten*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att lämna förslag till hur en sammanhållen myndighet för alarmeringstjänsten bör organiseras (bet. 2014/15:FöU6 s. 22 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2841 yrkande 7.

Regeringen har den 12 november 2015 beslutat kommittédirektiven En samordnad alarmeringstjänst (dir. 2015:113). Utredaren ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska kunna inrättas för att

alarmeringstjänsten ska kunna samordnas på ett bättre sätt. Vidare ska utredaren analysera vilken organisationsform, dvs. en myndighet eller ett bolag, som ska förordas för en sådan funktion. Dessutom ska utredaren analysera och utarbeta fullständiga förslag till hur dels en statlig myndighet, dels ett bolag, kan inrättas för att kunna ansvara för den nationella alarmeringsfunktionen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Den 10 november 2016 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna.

22. Rskr. 2014/15:122

Familjerätt

Mot. 2014/15:463, 2014/15:988, 2014/15:1599 yrkande 1, 2014/15:2454 yrkande 24, 2014/15:2517 yrkande 1, 2014/15:2600 yrkande 17, 2014/15:2984 yrkande 2 och 3, 2014/15:2989, bet. 2014/15:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utredningar av faderskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför (bet. 2014/15:CU6 s. 14 f.). Arbete pågår med utredningsdirektiven Modernare regler om faderskap och föräldra- skap, som är tänkt att innefatta bl.a. frågan om utredningar av faderskap. Avsikten är att en utredning ska kunna tillsättas under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför (bet. 2014/15:CU6 s. 35 f.). Förslag om framtidsfullmakter har presenterats i betänkandet Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112) med komplettering i departementspromemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014:16). Regeringen beslutade den 22 december 2016 propositionen Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna (prop. 2016/17:30). Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2014/15:124

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2014/15:2973, bet. 2014/15:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 31). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om elektronisk fotboja vid kontaktförbud*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utreda frågan om huruvida kraven för när ett kontaktförbud får förenas med elektronisk övervakning är för höga (bet. 2014/15:JuU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2973 yrkande 7. En utredare har haft i uppdrag att se över förutsättningarna för elektronisk övervakning av kontaktförbud. Uppdraget beslutades av justitie- och migrationsministern den 8 mars 2016. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

19

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

20

24. Rskr. 2014/15:127

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15–16). Den 19 april 2016 fick en ut- redare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Uppdraget beräknas vara slutfört den 1 juni 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om skärpta straff för människohandel och koppleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 2 och delvis motion 2014/15:2524 yrkande 37. 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128) har bl.a. utvärderat tillämpningen av bestämmelsen om människohandelsbrott och granskat hur de brottsbekämpande myndigheterna utreder och i övrigt arbetar med ärenden om människohandel. Utredaren har också övervägt om det finns behov av att förtydliga eller annars förändra bestämmelsen om människohandelsbrott samt överväga åtgärder för att stärka kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningarna och öka lagföringen av människohandelsbrott. Regeringen beslutade vidare den 17 juni 2015 tilläggsdirektiv till utredningen att även se över straffskalorna för människohandel och koppleri (dir. 2015:64). Uppdraget redovisades i slutbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 23 februari 2017. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 14 om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet (bet. 2014/15:JuU14 s. 27 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 6 och delvis motion 2014/15:2313 yrkande 2. En utredare har haft i uppdrag att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spridning av integritetskränkande uppgifter

utanför det grundlagsskyddade området (dir. 2014:74). Utrednings- uppdraget har redovisats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2017.

Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell hand- ling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur straffskalan, omfattas av uppdraget till 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 oktober 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under 2017 återkomma med förslag med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet.

Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970 yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analysera om det finns behov av föränd- ringar i straffbestämmelsen för att säkerställa att försvårande omständlig- heter får genomslag vid straffvärdebedömningen, och i det samman- hanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst, omfattas av 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 oktober 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under 2017 återkomma med förslag med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet.

Punkt 20 om kontakt med barn i sexuellt syfte*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om kontakt med barn i sexuellt syfte (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 2 och delvis bifallit motionerna 2014/15:836 och 2014/15:2039. En utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte och i det sammanhanget ta ställning till om straffansvaret är lämpligt utformat och om straffskalan bör ändras. Uppdraget redovisades den 21 oktober 2015 (Översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte, Ds 2015:49). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 16 februari 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under 2017 återkomma till riksdagen med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet.

Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.)

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

21

Skr. 2016/17:75

och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande

Justitiedepartementet

2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskydds-

 

utredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom.

 

Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt

 

fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. I propositionen kommer

 

det föreslås bl.a. att integritetskränkande inslag ska få större genomslag

 

när det bedöms om ett tillgrepp ska anses utgöra grov stöld. Frågan om

 

införandet av ett nytt brott – inbrottsstöld – bereds vidare i Regerings-

 

kansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag

 

avseende den berörda frågan.

 

Punkt 30 om skärpning av straffet för bedrägeri m.m.*: Riksdagen har

 

tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpning av straffet

 

för bedrägeri m.m. (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit

 

motion 2014/15:2969 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:197.

 

Frågan om skärpt lagstiftning i arbetet mot bedrägerier har behandlats av

 

Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd

 

för egendom. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen

 

har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrä-

 

geri och andra förmögenhetsbrott där tillkännagivandet kommer att

 

behandlas.

 

Punkt 31 om identitetsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för rege-

 

ringen vad utskottet anför om identitetsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.)

 

och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 3 och delvis bifallit

 

motionerna 2014/15:1617 och 2014/15:2413. Frågan behandlas i betän-

 

kandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) som

 

överlämnades till regeringen i december 2013. Betänkandet har

 

remitterats. Vidare har för att komplettera beredningsunderlaget inom

 

Justitiedepartementet under 2015 utarbetats och remitterats en prome-

 

moria med förslag om att straffbestämmelsen om olovlig förföljelse i

 

4 kap. 4 b § brottsbalken ska omfatta gärningar som utgör olovlig

 

identitetsanvändning. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen propo-

 

sition Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning (prop.

 

2015/16:150) där tillkännagivandet behandlas.

 

Punkt 33 om systematiska fakturabedrägerier*: Riksdagen har till-

 

kännagett som sin mening vad utskottet anför om systematiska

 

fakturabedrägerier (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit

 

motion 2014/15:2969 yrkande 5 och motion 2014/15:2972 yrkande 7 och

 

delvis bifallit motion 2014/15:843. Frågan om systematiska faktura-

 

bedrägerier har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet

 

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Betänkandet bereds inom Rege-

 

ringskansliet. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta proposi-

 

tionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott där till-

 

kännagivandet kommer att behandlas.

 

Punkt 45 om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott*: Riksdagen

 

har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för

 

vissa allvarliga våldsbrott (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed

 

bifallit motion 2014/15:2970 yrkande 7 och motion 2014/15:2972

 

yrkande 5 och delvis bifallit motionerna 2014/15:289, 2014/15:1758 och

 

2014/15:2524 yrkande 2. Frågan om skärpta straff för vissa allvarliga

 

våldsbrott har behandlats i betänkandet Straffskalorna för allvarliga

22

våldsbrott (SOU 2014:18). Den 9 februari 2017 beslutade regeringen

propositionen Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (prop. 2016/17:108) där tillkännagivandet behandlas.

Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2004/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 26 november 2015 att över- lämna lagrådsremissen Ny påföljd efter tidigare dom till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen att den nuvarande ordningen avseende gemensam straffmätning ska ändras på så sätt att ny brottslighet, som utgör återfall, inte längre ska omfattas av regleringen om gemensam straffmätning. Ny brottslighet bör i stället beaktas i skärpande riktning vid påföljdsbestämningen. Påföljdsutredningen har härutöver i sitt betänkande gjort bedömningen att regleringen om straffvärdebedöm- ningen av flerfaldig brottslighet i övrigt har goda skäl för sig och är väl förankrad i rättssystemet. Den bedömningen delas också av de remiss- instanser som yttrat sig över den. I lagrådsremissen instämmer rege- ringen i den bedömningen. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151) där tillkännagivandet behandlas.

Punkt 62 om förverkande*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om förverkande (bet. 2014/15:JuU14 s. 71 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 3. Frågan om att ytterligare utöka möjligheterna att komma åt kriminellas tillgångar genom skärpt lagstiftning har behandlats av Utredningen om utvidgat förverkande m.m. i betänkandet För att brott inte ska löna sig (SOU 2015:67). Den 23 mars 2016 beslutade regeringen propositionen Utökade möjligheter till förverkande (prop. 2015/16:155) där tillkännagivandet behandlas.

Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behand- lats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. Frågan om kriminalisering på försöksstadiet av häleri av normalgraden bereds vidare i Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytter- ligare beredningsunderlag.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 14, 18, 19, 20, 26, 30, 33 och 65.

26. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2972 yrkande 10, 2014/15:2986 yrkande 2, 2014/15:2974 yrkande 15, 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkande 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048 och 2014/15:2496 yrkande 5, bet. 2014/15:JuU16

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

23

Skr. 2016/17:75

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38).

 

Justitiedepartementet

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

 

Punkt 17 om utbyte av information i kampen mot grov organiserad

 

brottslighet*: Propositionen 2015/16:167 Informationsutbyte vid samver-

 

kan mot organiserad brottslighet beslutades av regeringen den 28 april

 

2016 och bifölls av riksdagen den 21 juni 2016. Den 22 juni 2016

 

utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit. Punkten är slut-

 

behandlad.

 

 

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har

 

tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om renodling av poli-

 

sens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f. ) och därmed bifallit motion

 

2014/15:2986 yrkande 2. Betänkandet Med fokus på kärnuppgifterna

 

– En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djur-

 

området (SOU 2015:3) har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta

 

fram en lagrådsremiss. Den 1 december 2016

beslutade regeringen

 

propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att

 

säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för

 

att renodla polisens verksamhet föreslår regeringen i propositionen nya

 

bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av

 

frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna föreslås

 

träda i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre

 

insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått

 

där regeringen har avsatt medel under år 2014–2016 i syfte att få till

 

stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans

 

med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i

 

arrest. [Nyligen har regeringen beslutat om att Myndigheten för vård-

 

och omsorgsanalys ska följa upp effekterna av regeringens satsning.

 

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018. Punkten är inte slut-

 

behandlad.

 

 

Punkt 47 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har

 

tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om

 

handläggning av vapenlicensärenden (bet. 2014/15:JuU16 s. 55 f.) och

 

därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 15 och delvis motionerna

 

2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261

 

yrkandena 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048 och 2014/15:2496

 

yrkande 5. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag

 

att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO).

 

Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016.

Av delredovisningen

 

framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats och en

analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapen- tillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

24

27. Rskr. 2014/15:153

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). Den 31 mars 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga och förhindra återfall i allvarlig brottslighet, överväga och föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning (dir. 2016:28). Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2014/15:173

Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2014/15:2969, bet. 2014/15:KU15

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om personlig integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av ett stärkt straff- rättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material (bet. 2014/15:KU15 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 7. En utredare har haft i uppdrag att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spridning av integritetskränkande uppgifter utanför det grundlagsskyddade området (dir. 2014:74). Utredningsuppdraget har redovisats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Betänkandet har remissbehand- lats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2014/15:204

Några ändringar i vapenlagen

Prop. 2014/15:108, mot. 2014/15:3078 yrkande 1–3, bet. 2014/15:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om spårbarhet för vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder inom Europeiska unionen för att skapa spårbarhet för vapen som det handlas med inom Europeiska unionen (bet. 2014/15:JuU26 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 1. Den 18 november 2015 presenterade EU-kommissionen förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (vapendirektivet). Bland annat föreslås att ett EU- system för märkning av alla skjutvapen ska inrättas. Förslaget, som

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

25

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

26

regeringen har ställt sig bakom, syftar till att förhindra att märkningar enkelt kan avlägsnas och att klargöra vilka delar av ett skjutvapen som ska märkas. För att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna föreslås också att kommissionen ska genomföra en utredning av vad som krävs för ett system som kan stödja utbytet av de uppgifter som finns i de nationella digitaliserade vapenregistren. Kommissionens förslag till ändring av vapendirektivet blev färdigförhandlat i december 2016. Direktivet ska antas av parlamentet och rådet vilket förväntas ske under våren 2017. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om digitalt vapenhandlarregister*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister (bet. 2014/15:JuU26 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 2. Framtagande av ett digitalt vapenhandlarregister ligger inom Polis- myndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Förslaget till ändring av EU:s vapendirektiv innebär emellertid att vapenhandlare och vapenmäklares vapenregister ska vara anslutna till digitaliserade nationella vapenregister 30 månader efter att vapendirektivet beslutas, vilket ska ske under våren 2017. Polismyndigheten har sett behovet av ett digitalt vapenhandlarregister och har avsatt resurser för att inleda utvecklingen av ett sådant. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitaliserat arkivsystem för att underlätta för vapenhandlare att deklarera permanent in- och utförsel av vapen ur landet (bet. 2014/15:JuU26 s. 9 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 3. Arbete med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Arbetet med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer är inte påbörjat, men Polismyndigheten uppger att det arbete som ska genomföras inom ramen för utvecklandet av ett digitalt vapenhandlar- register kan användas i ett senare skede för att skapa ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

30. Rskr. 2015/16:36

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinnings- industrin

Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför

om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Riksdagens tillkännagivande beaktas i lagstift- ningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mång- faldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Tillkännagivandet kommer att behandlas under det pågående arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovis- ningslagarna (SOU 2015:8). Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2015/16:86

Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129 yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3, 2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 17 december 2015 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte (prop. 2015/16:78). I propositionen föreslås bl.a. ett särskilt straffansvar för den som reser eller påbörjar en resa utomlands i avsikt att begå eller förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende bl.a. terroristbrott liksom för den som finansierar en sådan resa eller finansierar en person eller sammanslutning av personer som t.ex. begår terroristbrott. En utredare har haft i uppdrag att analysera behovet av ytterligare kriminalisering för att förebygga och förhindra att personer deltar i väpnad konflikt utomlands inom ramen för en terrorist- organisation (dir. 2015:61). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation (SOU 2016:40). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 5 oktober 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2015/16:106

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polis- organisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). Regeringen delar utskottets syn på vikten av att följa upp ombildningen av polisen. Regeringen har därför noga följt Polis- myndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

27

Skr. 2016/17:75

krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om

Justitiedepartementet

det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen

 

har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och

 

statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten

 

också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid

 

redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad

 

polisverksamhet. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag

att

 

utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret lämnade i oktober 2016

 

sin första rapport av tre avseende ombildningen. Av rapporten framgår

 

att oförutsedda händelser har bidragit till att ombildningen har fördröjts.

 

Trots det menar Statskontoret att flera viktiga delar av omorganisationen

 

är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa

 

flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund

 

för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att

 

steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar

 

de att många utmaningar återstår och att lokalpolisområdenas behov bör

 

prioriteras ytterligare. Av Statskontorets rapport framgår också att

 

Polismyndigheten löpande följer upp arbetet med ombildningen, bl.a.

 

genom ett stort antal kvantitativa indikatorer som avser att mäta

 

regionernas genomförande av de beslut som fattades av Polissam-

 

ordningen. Enligt Statskontoret är det dock inte möjligt att redan nu

 

uttala sig om reformens effekter. Erfarenheten från andra omorgani-

 

sationer visar att stora förändringar initialt ofta leder till en

 

effektivitetsförlust. Därefter följer en uppbyggnadsfas och först senare

 

när det gått en tid är det som regel möjligt att uttala sig om reformens

 

effekter. Statskontorets två återstående rapporter lämnas senast

den

 

1 oktober 2017 respektive 1 oktober 2018. Regeringen har dock

för

 

avsikt att liksom tidigare på olika sätt noga följa utvecklingen inom

 

Polismyndigheten för att säkerställa att målet med polisreformen nås.

 

Därför begär regeringen i regleringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten

 

ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i

 

målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i

 

lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndig-

 

heten svarar upp emot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta

 

områden. Det finns även andra krav på återrapportering i reglerings-

 

brevet som har kopplingar till myndighetens arbete med ombildningen.

 

Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017.

 

Punkten är slutbehandlad.

 

 

Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det ut-

 

skottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för rege-

 

ringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I vårändringsbudgeten för 2016 fick

 

Polismyndigheten extra tillskott av medel vilka bl.a. har använts för att

 

rekrytera fler personer till såväl kärnverksamheten som stödverksam-

 

heten. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen om ytter-

 

ligare tillskott till Polismyndigheten för perioden 2017–2020. Myndig-

 

heten har därefter fortsatt att rekrytera civilanställda. Dessutom planerar

 

myndigheten att öka antalet poliser under kommande år. Som ett led i

 

arbetet med att renodla Polismyndighetens uppgifter i syfte att frigöra

 

mer resurser till kärnverksamheten har regeringen föreslagit att

 

Kriminalvården i större utsträckning ska utföra transporter som annars

28

skulle ha utförts av Polismyndigheten. Regeringen anser, i likhet med

utskottet, att Polismyndighetens förmåga att både förebygga och utreda brott behöver stärkas. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2017 gett Polismyndigheten i uppdrag att, på ett flertal punkter gällande såväl det brottsförebyggande arbetet som utredningsverksamheten, återkomma med redovisning om vilka åtgärder myndigheten vidtagit i syfte att förbättra verksamheten på dessa områden. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). En viktig del i ombildningen av polisen är att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället ska stärkas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2016 gett Polismyndigheten i uppdrag att löpande hålla Justitiedepartementet informerat om det fortsatta genomförandearbetet. Av regleringsbrevet framgår också att myndigheten i årsredovisningen för 2016 ska lägga särskild vikt vid att redovisa genomförandearbetet avseende en lokalt förankrad polis- verksamhet. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polis- myndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017. I december 2015 beslutade regeringen ett uppdrag till samtliga myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Genom uppdraget ska myndigheterna bland annat utveckla det lokala arbetet mot organiserad brottslighet. Ett särskilt fokus ska läggas på problematiken i utsatta områden. Polismyndigheten har tagit flera initiativ till att förstärka närvaron i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, ska förstärka närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Polismyndigheten fortsätter också arbetet med tillsättning av områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontakt- skapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i dessa områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer. Som fler arbetstillfällen, en bättre skola, en minskad bostadssegregation och ett ökat stöd till civilsamhället. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Regeringen kommer dessutom tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och har avsatt medel för inrättandet av regionala brottsföre- byggande samordnare vid länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 11 om antalet poliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det ut- skottet anför om att regeringen bör vidhålla målsättningen om en minimi- bemanning på 20 000 poliser och tillkännager detta för regeringen. Regeringen uttryckte i budgetpropositionen för 2016 uppfattningen att

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

29

Skr. 2016/17:75

det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av såväl de

Justitiedepartementet

anställdas kompetenser som antalet anställda i Polismyndigheten. Därför

 

ska Polismyndigheten själv förfoga över vilken kompetens som ska

 

rekryteras. Det är en uppfattning som regeringen fortsatt vidhåller. För

 

att ge Polismyndigheten möjlighet att stärka sina personella resurser har

 

regeringen tilldelat myndigheten nya medel i såväl vårändringsbudgeten

 

för 2016 som i budgeten för 2017. Polismyndigheten har under 2016

 

rekryterat ett stort antal civilanställda. Samtidigt har myndigheten utökat

 

antalet platser på polisutbildningen och planerar att öka antalet poliser

 

med ca 1 500 under kommande år. Det innebär att antalet poliser

 

kommer att överstiga de 20 000 som utskottet fortsatt vill se som en

 

miniminivå. Punkten är slutbehandlad.

 

Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt

 

sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens

 

kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet.

 

2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas

 

upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I

 

regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende

 

Kriminalvården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa

 

vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt

 

resursutnyttjande. Redovisning sker i myndighetens årsredovisning för

 

2016 resp. 2017. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning

 

samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser

 

verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och

 

kostnadseffektivitet har under året skett löpande i dialog med

 

myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga myndighetsdialogen.

 

Kriminalvården har vidare i skrivelse den 15 juni 2016

 

(Ju2016/04582/KRIM) redovisat myndighetens beslutade strategier för

 

infrastruktur vid anstalter och häkten. Strategierna är en del i myndig-

 

hetens långsiktiga arbete med en hållbar framtida infrastruktur vid

 

anstalter och häkten. Regeringen planerar inga ytterligare åtgärder.

 

Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna i denna del.

 

Punkten är inte slutbehandlad.

 

Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom

 

det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager

 

detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har

 

uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndig-

 

hetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa.

 

Myndigheten har därför tagit fram ett nationellt arbetssätt och

 

utvecklingsarbete pågår för att förbättra tillgängligheten. Från och med

 

den 31 oktober 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och

 

behandlat i den region där brottet ägt rum. Det förväntas medföra att

 

brotten kan utredas snabbare eftersom åtgärder kan vidtas omgående. De

 

första mätningarna efter genomförd förändring visar att den

 

genomsnittliga väntetiden för att nå polisen via PKC har minskat. Under

 

2016 har Polismyndigheten dessutom anställt flera hundra nya

 

medarbetare till PKC och öppnat nya kontaktcenter. Under åren 2017–

 

2019 planerar Polismyndigheten att utveckla fler e-tjänster för olika typer

 

av tillstånd. Punkten är inte slutbehandlad.

 

Punkt 42 om polisens närvaro på internet*: Riksdagen har ställt sig

30

bakom det utskottet anför om att öka polisens närvaro på internet och

tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Granskningar som Riksrevisionen (RiR 2015:21) och Brottsförebyggande rådet (Brå 2016:17) har gjort visar att varken polis eller åklagare har beredskap och förmåga att effektivt handlägga och utreda it-relaterad brottslighet. I regleringsbreven för 2017 begär regeringen därför återrapportering från både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna ska med utgångspunkt i nämnda granskningar redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it-relaterade brott. Av redovis- ningen ska också framgå hur myndigheterna arbetar för att sprida och implementera kunskap om it-relaterad brottslighet inom den egna verksamheten. Redovisning sker i respektive myndighets årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsäganden generellt under förunder- sökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Den 19 maj 2016 gav regeringen Brottsoffermyndigheten (Brom) i uppdrag att kartlägga brottsutsatts behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vad mån dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget ska redovisas den 31 maj 2017. Polismyndigheten har fattat ett antal beslut om hur utredningsverksamheten ska utvecklas och förbättras. Regeringen avser att följa upp hur dessa beslut omsätts i verksamheten och har därför i regleringsbrevet för 2017 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka konkreta förändringar i verksamheten som besluten syftar till, hur långt myndigheten har kommit i genomförandet av besluten och hur myndigheten säkerställer att besluten fullt ut genomförs. Redovisningen ska lämnas till regeringen senast den 10 oktober 2017. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vittnen ska få information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015 ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovisningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd. Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Regeringen har också i regleringsbreven för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att återrapportera

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

31

Skr. 2016/17:75

till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit med

Justitiedepartementet

anledning av förslagen i rapporten. Punkten är slutbehandlad.

 

33. Rskr. 2015/16:124

 

Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor

 

Prop. 2014/15:127, bet. 2015/16:SoU3

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 28 januari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 17 och 18).

 

34. Rskr. 2015/16:130

 

Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

 

Prop. 2015/16:4, mot. 2015/16:3258, bet. 2015/16:CU10

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1: Den 18 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen

 

antagit (SFS 108–121).

 

Punkt 2 om återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ*:

 

Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet

 

anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som

 

innebär att en arbetskooperativ förening ges en vidgad möjlighet att åter-

 

betala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde

 

(bet. 2015/16:CU10 s. 10). Tillkännagivandet behandlas i det fortsatta

 

arbetet med lagstiftningsärendet om en ny lag om ekonomiska föreningar

 

(SOU 2010:90). Regeringens målsättning är att överlämna en proposition

 

till riksdagen kring årsskiftet 2017/18. Punkten är inte slutbehandlad.

 

35. Rskr. 2015/16:132

 

Utlänningsdatalag

 

Prop. 2015/16:65, bet. 2015/16:SfU10

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 27–29).

 

36. Rskr. 2015/16:139

 

Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet

 

Prop. 2015/16:18, bet. 2015/16:KU9

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 22 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

 

(SFS 1358).

 

37. Rskr. 2015/16:141

 

En modernare rättegång II

 

Prop. 2015/16:39, bet. 2015/16:JuU2

32

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 37).

38. Rskr. 2015/16:143

Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte

Prop. 2015/16:78, mot. 2015/16:3311, bet. 2015/16:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett särskilt straffansvar för

resor i terrorismsyfte: Den

11 februari 2016 utfärdade regeringen

de lagar riksdagen antagit

(SFS 93–95).

 

Punkt 11 om åtgärder med pass för att hindra resande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder med pass för att hindra resande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU17 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3311 yrkande 3. Det är redan i dag möjligt att omhänderta passet när någon är på sannolika skäl misstänkt för att ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Detta kan ske inom ramen för de straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalken.

Straffprocessuella tvångsmedel kan däremot inte användas mot någon som förbereder en resa i terrorismsyfte, eftersom förberedelse till en sådan resa inte är kriminaliserat. Straffansvaret för terrorismresor in- träder dock enligt svensk rätt på ett tidigt stadium och är i sig av förberedelsekaraktär.

Avsikten är att behandla frågan i samband med genomförandet av EU:s kommande direktiv om bekämpande av terrorism.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 11.

39. Rskr. 2015/16:153

Ökad endomarbehörighet i tvistemål Prop. 2015/16:56, bet. 2015/16:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 244–246).

40. Rskr. 2015/16:154

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2014 Skr. 2015/16:49, bet. 2015/16:JuU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 mars 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

41. Rskr. 2015/16:157

Rättelse i utsökningsbalken Bet. 2015/16:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

33

Skr. 2016/17:75

Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

Justitiedepartementet

(SFS 131).

 

42. Rskr. 2015/16:158

 

Åtgärder mot missbruk av svenska pass

 

Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om åtgärder mot missbruk av svenska pass: Den 3 mars 2016

 

utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 135). Punkten är

 

därmed slutbehandlad.

 

Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga

 

pass*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför

 

om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass

 

även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska

 

ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet.

 

2015/16: JuU25, s. 8). För närvarande bereds frågan inom Regerings-

 

kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

 

43. Rskr. 2015/16:159

 

Patent- och marknadsdomstol

 

Prop. 2015/16:57, bet. 2015/16:JuU10

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 188–231).

 

44. Rskr. 2015/16:160

 

2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-

 

kontroll

 

Skr. 2015/16:74, bet. 2015/16:JuU13

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 17 mars 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till

 

handlingarna.

 

45. Rskr. 2015/16:170

 

En fråga om konsumentskyddet vid semesterboende

 

Prop. 2015/16:84, bet. 2015/16:CU20

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

 

(SFS 312).

 

46. Rskr. 2015/16:173

 

Beredskap för kris och krig

 

Mot. 2015/16:2171, 2015/16:2321 och 2015/16:3020, bet. 2015/16:FöU7

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

34

 

Punkt. 2 om räddningstjänstutbildning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över förutsättningarna för att ge utbildning på regional eller lokal nivå för räddningstjänstens deltidsbrandkår (bet. 2015/16:FöU7 s. 12 f.) och där- med bifallit motionerna 2015/16:2171, 2015/16:2321 och 2015/16:3020.

Regeringen har beslutat kommittédirektiven En effektivare kommunal räddningstjänst (dir. 2017:15). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå åtgärder som kan behövas för att förbättra kommunernas förutsättningar att kunna bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst organiserad med hel- och deltidsanställda brandmän. I uppdraget ingår att analysera och föreslå åtgärder för att utbildningen för deltidsanställda brandmän i större utsträckning kan anordnas på lokal nivå. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris (bet. 2015/16:FöU7 s. 35 f.).

Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att stärka stödet till kommunerna i arbetet med att öka invånarnas kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser och höjd beredskap. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan till riksdagen i en proposition som planeras under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

47. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och vill- korlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. Den 31 mars 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga och förhindra återfall i allvarlig brottslighet, överväga och föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning (dir. 2016:28). Uppdraget ska redovisas senast den 23 juni.

48. Rskr. 2015/16:181

Genomförande av EU:s direktiv om penningförfalskning Prop. 2015/16:83, bet. 2015/16:JuU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

35

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

36

Den 31 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 348).

49. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att införa möj- ligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägen- heter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkänna- givandet omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas, t.ex. i form av samråd med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen.

50. Rskr. 2015/16:189

Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm Skr. 2015/16:50, bet. 2015/16:FöU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 november 2016 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna.

51. Rskr. 2015/16:190

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. Ju 2015/16:2649 och 2015/16:3072, bet. 2015/16:JuU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om en brottsofferportal för offer för bedrägeri och identitets- kapning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ta initiativ till att driva frågan om att inrätta en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU22 s. 30 f.). Regeringen har den 19 maj 2016 gett Brotts- offermyndigheten i uppdrag att lämna förslag till ett bättre digitalt bemö- tande av brottsutsatta, bl.a. gällande utveckling av myndighetsgemensam webbinformation riktad till brottsutsatta (Ju2016/03925/KRIM). Uppdra- get ska redovisas senast den 31 maj 2017.

En rad åtgärder har under året vidtagits för att stärka skyddet mot bedrägerier och identitetskapningar och för att förbättra servicen för dem som utsatts för denna typ av brottslighet. Ett antal av Sveriges kreditupplysningsföretag har infört en särskild bedrägerispärrtjänst för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar. Tjänsten innebär att den som utsatts för bedrägeri endast behöver ringa ett samtal

för att spärra möjligheterna till kreditupplysning hos de anslutna kreditupplysningsföretagen. Också Skatteverket har infört en e-tjänst som ökar möjligheterna för den enskilde att skydda sig mot bedrägerier som görs med falska adressändringar. Det kan i sammanhanget falska adressändringar nämnas att regeringen den 23 februari i år beslutade propositionen Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar som innehåller förslag för att minska risken för att en privatperson drabbas av en betalningsanmärkning på grund av ett offentligrättsligt krav som han eller hon inte känner till. Genom förslaget ges gäldenären en möjlighet att undvika en betalningsanmärkning genom att betala kravet i samband med en underrättelse från Kronofogdemyndigheten. Regeringens ambition är att fortsätta att stärka stödet och skyddet för brottsutsatta. Inga ytterligare åtgärder planeras med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2015/16:192

Fri- och rättigheter

Mot. 2015/16:465, 2015/16:2493 yrkande 1 och 2015/16:2502 yrkande 3, bet. 2015/16:KU15

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering av enskilda fysiska och juridiska personers möjlighet att få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelse av Europakonventionen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Frågan om skadestånd vid över- trädelser av Europakonventionen har behandlats av utredningen Det allmännas ansvar enligt Europakonventionen i betänkandet Skadestånd och Europakonventionen (SOU 2010:87). Betänkandet har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att under riksmötet 2017/18 återkomma till riksdagen med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om skadestånd vid överträdelse av regeringsformen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid över- trädelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Avsikten är att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av tillkännagivandet i anslutning till arbetet med frågan om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2015/16:195

Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

Mot. 2015/16:2649 yrkande 5, 2015/16:2701 yrkande 9, och 2015/16: 2991, bet. 2015/16:FiU22

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

37

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

38

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kreditupplysningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga ändringar i kreditupplysningslagen så att kreditupplysningar på näringsidkare inte omfattar betalningsförsummelser som inte blivit fastställda av en domstol eller en annan myndighet (bet. 2015/16:FiU22 s. 18 f.). Frågan om kreditupplysningar som avser näringsidkare inte bör omfatta skulder som inte blivit fastställda av en domstol eller Kronofogdemyndigheten har behandlats av Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier i betänkandet Fakturabedrägerier (SOU 2015:77). Betänkandet har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med beredningen av betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad.

54. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om utvärdering av straffskärpning för fridskränkningsbrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en utvärdering av straffskärpningen för fridskränkningsbrott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 28 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2645 yrkande 4 och 2015/16:2681 yrkande 1. Brottsföre- byggande rådet har i regleringsbrev för budgetåret 2017, som beslutades den 14 december 2016, fått i uppdrag bl.a. att analysera hur strafftiderna för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning har utvecklats, mot bakgrund av den straffskärpning som trädde i kraft 2013.

Punkt 27 om översyn av lagstiftningen som anknyter till heders- relaterade brott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om översyn av lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 45 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2645 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2015/16:3099 yrkandena 28 och 29. Den 9 mars 2017 beslutade rege- ringen kommittédirektiven Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångs- äktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). Utredaren ska bl.a. utvärdera 2014 års bestämmelser till skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Utredaren ska även ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv i 29 kap. 2 § brottsbalken. Punkten är därmed slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet 20115/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. Tillkännagivandet bereds vidare inom Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 30.

55. Rskr. 2015/16:197

Polisfrågor

Mot. 2015/16:2572, 2015/16:2646 yrkandena 7–9, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:2308 yrkandena 1–4, 2015/16:2415 yrkandena 1–4, 2015/16:2880 yrkandena 1–4, 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4 och 5, 2015/16:2074 yrkande 2, 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, och 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om genomsökning av båtar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om rätt för polisen att genomsöka båtar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riks- dagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2572 och 2015/16:2646 yrkande 9. Regeringen avser att under 2017 utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 26) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla polisens arbetsuppgifter. Regeringen anser att det är detta arbete som bör drivas vidare och att det saknas anledning att återuppta Utredningen om en renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07). Regeringen avser därför att tillmötesgå det som anförs i tillkännagivandet genom att fortsätta det arbete som redogjorts för ovan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kortare handläggningstider i ärenden om vapenlicens (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2308 yrkande 1, 2015/16:2415 yrkande 1 och 2015/16:2880 yrkande 1 och delvis motionerna 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4, 2015/16:2074 yrkande 2 och 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovi- sades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handlägg- ningstiderna de senaste åren har utvecklats och en analys av utveck- lingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför. Regeringen

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

39

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

40

avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 45 om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m. (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:986 yrkande 5, 2015/16:2308 yrkandena 2–4, 2015/16:2415 yrkandena 2–4 och 2015/16:2880 yrkanden 2–4. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredo- visades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handlägg- ningstiderna de senaste åren har utvecklats och en analys av utveck- lingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. Rege- ringen avser att under 2017 utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

56. Rskr. 2015/16:200

Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor Prop. 2015/16:94, mot. 2015/16:2650, bet. 2015/16:FöU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor: Den 21 april 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 379). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om klassning och straffsatser gällande handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att genomföra en kartläggning av explosiva ämnen i kriminella sammanhang och att se över lagstiftningen som omfattar handgranater (bet. 2015/16:FöU s. 8 och s. 10) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2650 yrkande 4. Den 1 december 2016 beslu- tade regeringen lagrådsremiss Skärpta straff för brott mot tillstånds- plikten för explosiva varor. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Justitiedepartementet arbetar för närvarande med att ta fram en proposition som beräknas lämnas till

riksdagen i början av år 2017. Den 23 september 2016 slutredovisades uppdraget att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor (Ju2015/088872/P) genom att promemorian Explosiva varor – om införsel, smuggling och Tullverkets befogenheter överlämnades. I upp- draget ingick att göra en översyn av bestämmelserna i inregränslagen i syfte att utreda möjligheterna att låta såväl handgranater som vissa andra varor som avses i lagen om brandfarliga och explosiva varor omfattas av inregränslagen. Promemorian har remissbehandlats och Finans- departementet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Den 1 december 2015 gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet (Ju2015/09349/PO). Genom uppdraget ska Polismyndigheten bl.a. skapa enhetlig nationell statistik över i vilken utsträckning våldsbrott som utförs med hjälp av skjutvapen eller explosiva varor förekommer. Uppdraget delredovisades den 1 mars 2017 och ska slutredovisas den 1 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad.

57. Rskr. 2015/16:202

Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning Prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 april 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 371–375).

58. Rskr. 2015/16:203

Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skr. 2015/16:88, bet. 2015/16:FöU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

59. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksför- bund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förut- sättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

41

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

60. Rskr. 2015/16:207

Tryck- och yttrandefrihetsfrågor

Mot. 2015/16:457, 2015/16:2878 yrkande 33 och 2015/16:3074 yrkande 9, bet. 2015/16:KU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör påskynda beredningen av utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så att en proposition så snart som möjligt kan läggas fram för riksdagen (bet. 2015/16:KU18 s. 19). Den 24 november 2016 beslutade regeringen att överlämna propositionen Stärkt meddelar- skydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet till riksdagen (prop. 2016/17:31).

61. Rskr. 2015/16:211

Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar

Prop. 2015/16:146, bet. 2015/16:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 381). Den 22 juni 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Migrationsverket.

62. Rskr. 2015/16:224

Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning Prop. 2015/16:85, bet. 2015/16:CU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425 och 426).

63. Rskr. 2015/16:232

Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet Prop. 2015/16:68, bet. 2015/16:JuU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 540–542 och 544–549).

64. Rskr. 2015/16:233

Synnerligen grova narkotikabrott Prop. 2015/16:111, bet. 2015/16:JuU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

42

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 488 och 489).

65. Rskr. 2015/16:234

Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet Prop. 2015/16:113, bet. 2015/16:JuU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 508–515 och 543).

66. Rskr. 2015/16:235

Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt

Prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 675–688).

67. Rskr. 2015/16:236

Revisorer och revision

Prop. 2015/16:162, bet. 2015/16:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 429–442).

68. Rskr. 2015/16:237

Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden Prop. 2015/16:144, bet. 2015/16:KU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 501 och 502).

69. Rskr. 2015/16:239

Utökade möjligheter till förverkande Prop. 2015/16:155, bet. 2015/16:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 486 och 487).

70. Rskr. 2015/16:240

Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning Prop. 2015/16:150, bet. 2015/16:JuU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

43

Skr. 2016/17:75

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen

den

lag

riksdagen

antagit

Justitiedepartementet

(SFS 485).

 

 

 

 

 

71. Rskr. 2015/16:241

 

 

 

 

 

Ny påföljd efter tidigare dom

 

 

 

 

 

Prop. 2015/16:151, bet. 2015/16:JuU30

 

 

 

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

 

 

 

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 491–495).

 

 

 

 

 

72. Rskr. 2015/16:242

 

 

 

 

 

Informationsutbyte med USA

 

 

 

 

 

Prop. 2015/16:96, bet. 2015/16:JuU33

 

 

 

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

 

 

 

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen

den

lag

riksdagen

antagit

 

(SFS 484). Regeringen har också beslutat att underrätta Amerikas förenta

 

stater att avtalet godkänts.

 

 

 

 

 

73. Rskr. 2015/16:251

 

 

 

 

 

Elektroniskt kungörande av författningar

 

 

 

 

 

Prop. 2015/16:157, bet. 2015/16:KU26

 

 

 

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

 

 

 

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen

den

lag

riksdagen

antagit

 

(SFS 500).

 

 

 

 

74. Rskr. 2015/16:260

Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen Prop. 2015/16:147, bet. 2015/16:SfU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 632).

75. Rskr. 2015/16:264

Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet Prop. 2015/16:124, bet. 2015/16:NU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 726–728).

76. Rskr. 2015/16:301

Kvarstad på bankmedel inom EU Prop. 2015/16:148, bet. 2015/16:CU24 Skrivelsen är slutbehandlad.

44

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 757–760).

77. Rskr. 2015/16:303

Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Prop. 2015/16:174, mot. 2015/16:3416, 3417, 3418, bet. 2015/16:SfU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om vidarebosättning*: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om ramarna för vidarebosättning till Sverige för budgetåret 2017 (Ju2016/09257/EMA). Nuvarande ordning för urval av kvot- flyktingar till Sverige gäller därmed även för 2017.

Punkten är slutbehandlad.

Punkterna 9, 12 och 15: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 752 och 753).

78. Rskr. 2015/16:314

Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet Prop. 2015/16:167, bet. 2015/16:JuU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 774 och 776–780).

79. Rskr. 2015/16:319

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Skr. 2015/16:164, bet. 2015/16:JuU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 augusti 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

80. Rskr. 2015/16:320

Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177, bet. 2015/16:JuU35

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 juli 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 839).

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

Riksmötet 2016/17

81. Rskr. 2016/17:2

Rättelse i utlänningslagen Bet. 2016/17:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

45

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

46

Den 22 september 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 875).

82. Rskr. 2016/17:20

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Prop. 2015/16:181, mot. 2016/17:41, bet. 2016/17:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a: Den 10 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 977, 979 och 980).

Punkt b om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman (bet. 2016/17:NU5 s. 9 f.). Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att överlämna propositionen Ombud vid stämma i kollektiva förvaltnings- organisationer (prop. 2016/17:117).

83. Rskr. 2016/17:23

Genomförande av EU:s försvarardirektiv Prop. 2015/16:187, bet. 2016/17:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 oktober 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 929–931).

84. Rskr. 2016/17:24

Riksrevisionens rapport om Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över brottsbekämpande myndigheter

Skr. 2015/16:188, bet. 2016/17:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

85. Rskr. 2016/17:25

Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy Prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 947–955).

86. Rskr. 2016/17:30

Ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik Prop. 2015/16:194, bet. 2016/17:CU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a om godkännande av ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att ratificera de

ändringar i fördraget och bihangen D, F och G till fördraget som beslu- tades av mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik den 29–30 september 2015.

Punkt b: Den 22 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1375 och 1376).

87. Rskr. 2016/17:31

En ny lag om personnamn

Prop. 2015/16:180, bet. 2016/17:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1013–1017).

88. Rskr. 2016/17:32

Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden Prop. 2015/16:197, bet. 2016/17:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1024–1032).

89. Rskr. 2016/17:36

Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1108–1116).

90. Rskr. 2016/17:39

En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter

Framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1094–1102).

91. Rskr. 2016/17:41

Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Prop. 2016/17:6, bet. 2016/17:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1057–1061).

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

47

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

48

92. Rskr. 2016/17:43

Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.

Framst. 2015/16:RS6, bet. 2016/17:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1117–1119).

93. Rskr. 2016/17:45

Falska polisbilar

Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om falska polisbilar: Den 24 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1122).

Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkänna- gett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som ut- skottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–5.

94. Rskr. 2016/17:47

Regelverket för arbetskraftsinvandring Bet. 2016/17:SfU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om regelverket för arbetskraftsinvandring*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden (2016/17:SfU11

s. 5 f.). Utredningen avlämnade sitt betänkande SOU 2016:91 den 15 december 2016. Några tilläggsdirektiv hade inte beslutats innan dess. Utredningen lämnade bland annat förslag om att arbetsgivarna ska få möjlighet att rätta till brister i villkoren i syfte att ge seriösa arbetsgivare möjlighet att rätta till eventuella misstag så att arbetstagaren ska kunna beviljas förlängning av sitt arbetstillstånd. Betänkandet har remiss- behandlats. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet och regeringen kommer skyndsamt återkomma med förslag på området.

95. Rskr. 2016/17:51

Höständringsbudget för budgetåret 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 1 och 14 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:1 Polismyndigheten, 1:8 Rättsmedicinalverket, 1:12 Rättsliga biträden m.m. och 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Den 22 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslaget 1:2 Ersättning och bostadskostnader under anslaget 8 Migration. Punkten är slutbehandlad.

96. Rskr. 2016/17:60

Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål Prop. 2016/17:27, bet. 2016/17:JuU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1138 och 1139).

97. Rskr. 2016/17:73

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och 6:3 Datainspektionen.

98. Rskr. 2016/17:78

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Prop. 2016/17:17, bet. 2016/17:SfU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1240–1243).

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

49

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

50

99. Rskr. 2016/17:90

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1a om anslag inom utgiftsområde 4: Den 14 och 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehand- lad.

Punkt 1b om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyn- digande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad.

Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). Regeringen delar utskottets upp- fattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen därför krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret lämnade i oktober 2016 sin första rapport av tre avseende ombildningen. Av rapporten framgår att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. Statskontoret kommer att lämna sin andra delredovisning den 1 oktober 2017 och uppdraget slutredovisas den 1 oktober 2018. Regeringen har, i syfte att ge Polismyndigheten möjlighet att anställa mer personal, tillfört myndigheten medel såväl i vårändringsbudgeten 2016 som i budgeten för 2017. Bl.a. finns det behov av fler poliser för att ytterligare stärka förmågan att lokalt förebygga och bekämpa brott. För att säkerställa polisreformens intentioner avser regeringen att fortsätta följa utveck- lingen inom Polismyndigheten. Regeringen begär därför i reglerings- brevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp emot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommun- poliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). Polismyndigheten har i sin nya organisation valt att införa både kommunpoliser och områdespoliser. Det finns nu kommunpoliser i samtliga kommuner vilka ska trygga en långsiktig samverkan i det brottsförebyggande arbetet. Arbetet med att utveckla kommunpolisens roll och kontakter kommer att fortsätta i syfte att säkra kontinuitet i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer. Dessutom pågår tillsättning av områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det ligger emellertid inom Polismyndighetens ansvar att organisera de funktioner som finns inom myndigheten på det sätt som myndigheten anser lämpligt. Att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället stärks är dock en viktig del i arbetet med ombildningen av polisen. Regeringen har därför, alltsedan starten av den nya Polismyndigheten 2015, på olika sätt följt upp myndighetens arbete med att få den nya organisationen på plats. Det har skett i dialog med rikspolischefen, genom löpande återrapportering från Polismyndigheten, genom uppdrag i myndighetens regleringsbrev och genom Statskontorets rapportering. Regeringen avser att fortsätta följa upp utvecklingen inom Polismyndigheten för att säkerställa att målen med reformen nås. Som ytterligare ett led i denna uppföljning begär regeringen därför i regleringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp emot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). En viktig del i ombildningen av polisen är att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället ska stärkas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2016 gett Polismyndigheten i uppdrag att löpande hålla Justitiedepartementet informerat om det fortsatta genom- förandearbetet. Av regleringsbrevet framgår också att myndigheten i årsredovisningen för 2016 ska lägga särskild vikt vid att redovisa genomförandearbetet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017. I december 2015 beslutade regeringen ett uppdrag till samtliga myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Genom uppdraget ska myndigheterna bland annat utveckla det lokala arbetet mot organiserad brottslighet. Ett särskilt fokus ska läggas på problematiken i utsatta områden. Polismyndigheten har tagit flera

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

51

Skr. 2016/17:75

initiativ till att förstärka närvaron i de mest brottsutsatta områdena. Ett

Justitiedepartementet

exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra

 

poliser, utöver områdespoliser, ska förstärka närvaron i fyra särskilt

 

prioriterade områden. Polismyndigheten fortsätter också arbetet med

 

tillsättning av områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande

 

gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i

 

lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det är dock

 

inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i dessa områden.

 

Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram

 

för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta

 

områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på

 

långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer. Som fler

 

arbetstillfällen, en bättre skola, en minskad bostadssegregation och ett

 

ökat stöd till civilsamhället. Regeringen vill också skapa bättre

 

förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela

 

landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en

 

satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Regeringen kommer

 

dessutom tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande

 

arbetet och har avsatt medel för inrättandet av regionala brottsföre-

 

byggande samordnare vid länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad.

 

Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig

 

bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och

 

tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polisutbild-

 

ningsutredningen lämnade sitt betänkande Polis i framtiden

 

– polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) i maj 2016.

 

Betänkandet har remitterats och nu pågår beredning i Regeringskansliet.

 

Punkten är inte slutbehandlad.

 

Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det

 

utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen

 

(bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Polismyndigheten arbetar kontinuerligt med

 

att utveckla det brottsbekämpande arbetet. Den så kallade CIRCA-

 

gruppen i polisregion Väst har ett nationellt ansvar för att samordna

 

polisens arbete mot seriebrott som riktas mot just äldre och

 

funktionshindrade. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i

 

anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samord-

 

ning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och

 

verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsföre-

 

byggande. För att effektivisera det brottsutredande arbetet har

 

Polismyndigheten också beslutat om en nationell modell för brotts-

 

samordning som har införts under 2016. Polismyndighetens nationella

 

bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med

 

Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att

 

försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit

 

projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om

 

hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Punkten är inte

 

slutbehandlad.

 

Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelate-

 

rad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om

 

kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet

 

och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Rege-

52

ringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget

att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM) genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 be- slutade regeringen kommittédirektiven Starkare skydd mot barnäkten- skap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. Regeringen avser när det gäller p. 44 att lägga skrivelsen till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 45 om statistik om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om bättre statistik om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkänna- ger detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndighetens nationella bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

100. Rskr. 2016/17:91

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende Migrationsverket för budgetåret 2017.

101. Rskr. 2016/17:97

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6 avseende a) Anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haveri- kommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slut- behandlad.

avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Regeringen har genom beslut den 14 december 2016 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2017 fastställt bemyndigande om

Skr. 2016/17:75

Justitiedepartementet

53

Skr. 2016/17:75 ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot Justitiedepartementet jordskred och andra naturolyckor samt anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad.

avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Regeringen har genom beslut den 14 december 2016 om regleringsbrev för Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap för 2017 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad.

avseende d) Investeringsplaner: Regeringen har genom beslut den 14 december 2016 om regleringsbrev för Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap för 2017 fastställt en investeringsplan för krisberedskap för 2017–2020 enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad.

54

2.3

Utrikesdepartementet

Skr. 2016/17:75

 

 

Utrikesdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2012/13

1. Rskr. 2012/13:91

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2.

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (UD 20), 2013/14:75 (UD 2), 2014/15:75 (UD 1) och 2015/16:75 (UD 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om biståndsram, anslagsfrågor inom utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd – a) Biståndsramen, b) Anslag och anslagsvillkor för 2013 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c) Bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, d) Bemyndigande om garantier för EIB-lån, e) Bemyndigande om garantier för NIB:s miljöinvesteringslån; Punkt 9 om beställningsbemyndigande för anslag 1:1; Punkt 10 om beställningsbemyndigande för anslag 2:1: Den 13, den 18 och den 20 december 2012 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet. g) Bemyndigande om kapitaltillskott till Swedfund: Den 20 december 2012 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete och den 18 februari 2013 beslutade regeringen om över- gripande inriktning för användning av medel under de anslagsposter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd där Regeringskansliet fattar beslut och Sida disponerar medlen.

Punkt 16 om skrivelse om biståndets resultat: Den 31 januari 2012 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i den delen till handlingarna.

Punkt 1 om biståndsram, anslagsfrågor inom utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd – f) Godkännande av Sveriges medverkan i AfDB och bemyndigande om garantier till följd av kapitalhöjningen: Den 10 mars 2016 beslutade regeringen om en svensk medverkan i kapitalhöjningen i AfDB.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

2. Rskr. 2014/15:184

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2014/15:68, bet. 2014/15:UFöU3.

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliserings- insats i Mali: I beslut den 11 juni 2015 om ändring av regleringsbrev avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats.

55

Skr. 2016/17:75

Punkt 2 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkänna-

Utrikesdepartementet

gett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta de

 

initiativ som krävs för att säkerställa tillräcklig tillgång till medicinsk

 

evakueringsförmåga inom ramen för insatsen (bet. 2014/15:UFöU3

 

s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3056. Regeringen har verkat

 

för att FN ska leva upp till sina åtaganden avseende helikopterbidragen

 

till den västra sektorn i Minusma och har vid upprepade tillfällen

 

framfört detta till bl.a. FN samt till franska företrädare. Sedan slutet av

 

2015 finns samtliga utlovade helikoptrar på plats och är operativa. Detta

 

medför en ökad operativ handlingsfrihet för det svenska förbandet genom

 

att bidra till en ökad robusthet i sjukvårdskedjan. Regeringen bedömer att

 

tillkännagivandet är tillgodosett. Den 30 juni 2016 beslutade regeringen

 

att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

 

Riksmötet 2015/16

 

3. Rskr. 2015/16:99

 

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

 

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UU2.

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (UD 16).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 2 om biståndsramen och anslagen för 2016 inom utgiftsområde 7

 

– a) Biståndsramen, b) Anslag och anslagsvillkor för 2016 inom utgifts-

 

område 7 Internationellt bistånd, c) Bemyndigande om garantier för

 

biståndsverksamhet, g) Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1: Den

 

17 och 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för

 

ifrågavarande anslag under utgiftsområdet.

 

Punkt 2 om biståndsramen och anslagen för 2016 inom utgiftsområde

 

7 – d) Bemyndigande att ikläda staten betalningsansvar för statliga

 

garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken

 

(IBRD): Den 30 juni 2016 beslutade regeringen om ett svenskt garanti-

 

åtagande. e) Bemyndigande till regeringen att besluta om kapitaltillskott

 

till Swedfund International AB: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen

 

om kapitaltillskott i en ändring av regleringsbrev avseende Styrelsen för

 

internationellt utvecklingssamarbete (Sida). f) Bemyndigande att med-

 

verka i kapitalhöjning i Interamerikanska Investeringsbolaget (IIC) och

 

att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier: Den

 

24 november 2016 beslutade regeringen om Sveriges deltagande i

 

kapitalhöjningen.

 

4. Rskr. 2015/16:151

 

Riksrevisionens rapport Arktiska rådet – vad Sverige kan göra för att

 

möta rådets utmaningar

 

Skr. 2015/16:34, bet. 2015/16:UU11.

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse

 

till handlingarna.

56

 

5. Rskr. 2015/16:185

Exportstrategin

Skr. 2015/16:48, bet. 2015/16:NU13. Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

6. Rskr. 2015/16:186

Politik för hållbart företagande

Skr. 2015/16:69, bet. 2015/16:NU12. Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

7. Rskr. 2015/16:231

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2015/16:119, bet. 2015/16:UFöU3.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali: I beslut den 22 juni 2016 om ändring av regleringsbrev avseende Försvarsmakten och den 14 december 2016 om regleringsbrev avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats.

Punkt 2 om mål och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Minusma (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet.

Punkt 3 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkänna- gett som sin mening det som utskottet anför om medicinsk evakuerings- förmåga (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regerings- kansliet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

8. Rskr. 2015/16:245

Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan

Prop. 2015/16:112, bet. 2015/16:UU20. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Frågorna bereds i Regeringskansliet.

9. Rskr. 2015/16:288

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Utrikesdepartementet

57

Skr. 2016/17:75

Utrikesdepartementet

58

Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet.

Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 7.

10. Rskr. 2015/16:292

Norden

Skr. 2015/16:90, bet. 2015/16:UU18. Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

11. Rskr. 2015/16:294

Strategisk exportkontroll 2015 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2015/16:114, bet. 2015/16:UU19. Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Riksmötet 2016/17

12. Rskr. 2016/17:52

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2 utg.omr. 5 och utg.omr. 7, bet. 2016/17:FiU11. Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och avseende anslagen 2:3 och 2:4.

13. Rskr 2016/17:84

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2016/17:1 utg.omr. 5, bet. 2016/17:UU1. Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslagen för 2017

a) Anslagen för 2017 och

b) Bemyndiganden om ekonomiska

åtaganden: Den 14 och den

20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet.

14. Rskr. 2016/17:95

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Prop. 2016/17:1 utg.omr. 7, bet. 2016/17:UU2. Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om biståndsram och anslag inom utgiftsområde 7 a) Bistånds- ramen, b) Anslagen och anslagsvillkoren för 2017, c) Bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, d) Bemyndigande till regeringen att besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB, e) Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet.

15. Rskr. 2016/17:102

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2016/17:1 utg.omr. 24, bet. 2016/17:NU1. Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 24 a) Anslagen inom utgifts- område 24, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 och den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för ifråga- varande anslag under utgiftsområdet.

16. Rskr. 2016/17:107

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2016/17:32, bet. 2016/17:UFöU2.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings- insatsen i Irak: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats.

Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbild- ningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17: UFöU2 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

17. Rskr. 2016/17:108

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats.

Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission ( bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). Frågorna bereds i Rege- ringskansliet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

Skr. 2016/17:75

Utrikesdepartementet

59

Skr. 2016/17:75

Försvarsdepartementet

60

2.4Försvarsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2011/12

1. Rskr. 2011/12:131

Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser bet. 2011/12:FöU2

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fö 7), skr. 2013/14:75 (Fö 2) och skr. 2014/15:75 (Fö 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om förbättrad styrning och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser*. Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om förbättrad styrning och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser samt förbättrad samverkan mellan Försvarsmakten och det övriga samhället (bet 2011/12:FöU2 s. 10 f.) I skrivelse 2014/15:75 redovisade regeringen de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande och bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Konstitutions- utskottet anförde i betänkande 2015/16:KU21 att Försvarsutskottet förra året (2015) såg positivt på att regeringen redovisat en förbättrad åter- rapportering och uppföljning, men konstaterade att tillkännagivandet även tog sikte på förbättrad styrning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Konstitutionsutskottet anförde vidare att Försvars- utskottet konstaterat att det fortfarande fanns ett behov av att komplettera tidigare redovisning med uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra styrningen inom området. Konstitutionsutskottet delade Försvarsutskottets rekommendationer.

I budgetpropositionen för 2017 återkom regeringen med den efter- frågade kompletteringen till den tidigare redovisningen. Regeringen bedömde att styrningen inom området sammantaget är tydlig och ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Försvarsutskottet anförde i betänkande 2016/17:FöU1 att utskottet delar regeringens bedömning att styrningen inom området sammantaget tydliggjorts och att tillkänna- givandet kan ses som slutbehandlat.

Riksmötet 2012/13

2. Rskr. 2012/13:197

Hemvärnets insatsberedskap

Mot. 2011/12:Fö228 och 2011/12:Fö231, bet. 2012/13:FöU10

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2) och skr. 2015/16:75 (Fö 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om hemvärnets insatsberedskap*: Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen kommittédirektiven Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). I utredarens uppdrag ingick bl.a. att klarlägga förutsätt-

ningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid (se även Fö 2 nedan). Betänkandet Försvarsmakten i samhället

–en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folk- förankring av försvaret redovisades den 14 november 2014 (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds inom Regerings- kansliet.

Regeringen redovisade i propositionen Försvarspolitisk inriktning

–Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) en bedömning avseende tillgänglighet och beredskap hos Försvarsmaktens krigsförband inklusive hemvärnsförbanden. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 t.o.m. 2020. Enligt regeringens beslut ska hemvärnsförbanden även i fredstid snabbt kunna lösa ålagda uppgifter inklusive stöd till samhället vid kris.

Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En

långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) lämnades till regeringen den 28 september 2016 och remissbehandlades t.o.m. den 30 januari 2017. I samband med den fortsatta hanteringen av denna utredning under 2017 avser regeringen även hantera frågan om hemvärnets insatsberedskap. Regeringen avser återkomma med sitt ställningstagande i budgetpropositionen för 2018.

3. Rskr. 2012/13:223

Utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet Mot. 2011/12:Fö228, bet. 2012/13:FöU7

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 7), skr. 2014/15:75 (Fö 3) och skr. 2015/16:75 (Fö 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en utredning av Försvarsmaktens nya personalförsörjning i enlighet med de av riksdagen fattade besluten (bet. 2012/13:FöU7 s. 7 f.). Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen kommittédirektivet Försvars- maktens personalförsörjning (dir. 2013:94). Betänkandet Försvarsmakten i samhället – en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU 2014:73) redovisades den 14 november 2014. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen redovisade i propositionen Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar för perioden 2016–2020 (prop. 2014/15:109) ett antal bedömningar i fråga om Försvarsmaktens personalförsörjning. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) överlämnades till regeringen den 28 september 2016 och remissbehand- lades t.o.m. den 30 januari 2017. Den 2 mars 2017 beslutade regeringen om återaktivering av mönstring och grundutbildning med värnplikt. I övrigt avser regeringen att under 2017 ta ställning till de förslag som

Skr. 2016/17:75

Försvarsdepartementet

61

Skr. 2016/17:75

presenteras i de båda betänkandena. Regeringen avser återkomma med

Försvarsdepartementet

sitt ställningstagande i budgetpropositionen för 2018.

 

Riksmötet 2013/14

 

4. Rskr. 2013/14:317

 

Vårändringsbudget för 2014

 

Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7) och skr. 2015/16:75 (Fö 3).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings-

 

budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr.

 

2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflyg-

 

systemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och

 

flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka interna-

 

tionella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av

 

mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från

 

tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt

 

och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga

 

genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Inget avtal

 

om försäljning av befintliga JAS 39 C/D, som föranleder nyproduktion

 

av komponenter eller flygplan, har ingåtts under 2016.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

5. Rskr. 2014/15:132

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Mot. 2014/15:1618 och 2014/15:1907, bet. 2014/15:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Om att inrätta ett centrum med specialistkompetens i och forskning om

 

veteranfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin

 

mening vad utskottet anför om att ett centrum med specialkompetens i

 

veteranfrågor bör inrättas (bet 2014/15:FöU7 s. 12 f.). Utskottet betonar

 

att ansvaret för veteranfrågor bör tydliggöras och ser därför att det finns

 

behov av att inrätta ett centrum för veteranfrågor. Behovet av stöd till

 

dem som tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga bör

 

lyftas fram. Utskottet anger att en utvecklad veteranadministration kan

 

bli en plattform för rehabilitering, stödsamtal, karriärväxling och

 

forskning om utlandsveteraners svårigheter. Därutöver vill utskottet

 

understryka vikten av att veteranstödet även omfattar civila som

 

tjänstgjort i olika insatser och att ett centrum ska tjäna såväl civila som

 

militära veteraner.

 

Remitteringen av Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27) är

 

avslutad. I betänkandet ligger bl.a. förslag om bildandet av en Veteran-

 

myndighet med delvis likartade uppgifter som det veterancentrum som

62

utskottet anser ska inrättas. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016

gavs myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten

Skr. 2016/17:75

redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom

Försvarsdepartementet

myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 bedömde regeringen att ett

 

särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 ska inrättas inom

 

Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare

 

bedömde regeringen att det i dagsläget inte finns skäl att införa en

 

nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det

 

föreslås i Veteranutredningen.

 

I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt

 

Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veteran-

 

centrum inom myndigheten. Vidare gavs Försvarsmakten i reglerings-

 

brevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de

 

veteraner som är i behov av sådant samt att redovisa genomförd och

 

planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. Regeringen

 

avser återkomma till riksdagen när ett särskilt veterancentrum har

 

inrättats.

 

Riksmötet 2015/16

6. Rskr. 2015/16:49

Militära frågor

Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.). Den 14 december 2016 beslutade rege- ringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (dir. 216:110). I uppdraget ingår att behandla frågan om långräckviddiga bekämpningssystem inför nästa försvars- inriktningsperiod.

7. Rskr. 2015/16:115

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 13). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4b om beslut om upplåtelse av sådan materiel som kan avvaras under begränsad tid till de länder till vilka JAS 39 C/D har upplåtits. Regeringen har under 2016 inte omsatt detta beslut till mandat till Försvarets materielverk att avtala om upplåtelse av materiel.

Punkt 4c om bemyndigande till regeringen att för 2016 utnyttja en kredit om högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger: Regeringen har under 2016 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 2 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna

avseende punkterna 4b och 4c.

63

Skr. 2016/17:75

Försvarsdepartementet

64

8. Rskr. 2015/16:149

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.).

Utskottet anför (i) att regeringen senast före utgången av riksmötet 2015/16 bör omsätta Veteranutredningens förslag i en proposition och (ii) vikten av att regeringen bör ta förslagen i Veteranutredningen vidare för att ytterligare stärka stödet för Sveriges veteraner (yrkande 11).

Utskottet betonar vikten av att ge personal som tjänstgör i internationella operationer och deras anhöriga ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar som de utsätts för. Detta förutsätter en sammanhållen veteranpolitik och ett kontinuerligt arbete för att förbättra situationen för såväl veteraner som deras anhöriga. Utskottet konstaterar att det pågår en beredning inom Regeringskansliet av Veteranutredningens förslag och menar att det nu är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till dem som förtjänstfullt genomfört insatser i rikets tjänst och deras anhöriga. Utskottet anser därför att regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att konsolidera veteranpolitiken och ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 gavs myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 ska inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det i dagsläget inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteran- utredningen.

I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veteran- centrum inom myndigheten. Vidare gavs Försvarsmakten i regle- ringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. Regeringen avser återkomma till riksdagen när ett särskilt veterancentrum har inrättats.

9. Rskr. 2015/16:164

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr 2015/16:70, bet. 2015/16:FöU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

10. Rskr. 2015/16:165

Skydd för geografisk information prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skydd för geografisk information: Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 319, 321, 324).

Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6, s. 8 f.). Regeringen planerar att tillsätta en utredning som ska se över frågan. Ärendet är under beredning.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2.

11. Rskr. 2015/16:225

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunder- rättelseverksamhet

Prop. 2015/16:126, bet. 2015/16:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Försvarsdepartementet

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen lagen riksdagen antagit (SFS 558).

12. Rskr. 2015/16:247

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Prop. 2015/16:122, bet. 2015/16:FöU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om deltagande med väpnad styrka utomlands: Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 647–649).

13. Rskr. 2015/16:248

Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153, bet. 2015/16:FöU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om överlåtelse av försvarsmateriel till Frankrike och bemyndigande att disponera försäljningsinkomster: Den 17 november 2016 beslutade regeringen att bemyndiga Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Frankrike ingå avtal om försäljning av försvarsmaterial i form av ammunition. Vidare beslutade regeringen att försäljningsintäkterna får disponeras av Försvarsmakten för anskaffning av materiel motsvarande den materiel som försäljs. Försvarets materielverk har i enlighet med regeringens bemyndigande ingått avtal om försäljning av försvarsmateriel med behöriga franska myndigheter. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om återanskaffning av försvarsmateriel*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen

omgående bör besluta om beställning av den mängd och det slag av

65

Skr. 2016/17:75

ammunition som försäljs till Frankrike (bet. 2015/16:FöU15 s. 10 f.)

Försvarsdepartementet

Försvarets materielverk har med behöriga franska myndigheter ingått

 

avtal om försäljning av försvarsmateriel. I regeringens beslut den

 

17 november 2016 beslutade regeringen att intäkterna från försäljningen

 

av försvarsmateriel till Frankrike får disponeras av Försvarsmakten för

 

anskaffning av materiel motsvarande den materiel som försäljs.

 

Försvarets materielverk har i uppgift att på uppdrag av Försvarsmakten

 

upphandla materiel. Försvarsmakten har uppdragit åt Försvarets

 

materielverk att återanskaffa den försvarsmateriel som försäljs till

 

Frankrike. Punkten är slutbehandlad.

 

14. Rskr. 2015/16:257

 

Samförståndsavtal om värdlandsstöd

 

Prop. 2015/16:152, bet. 2015/16:UFöU4

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om samförståndsavtal om värdlandsstöd:

a)Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd. Regeringen fattade den 9 juni 2016 beslut om att Natos strategiska högkvarter för opera- tioner skulle underrättas om att alla krav som är nödvändiga för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda. En sådan underrättelse lämnades den 1 juli 2016.

b)Det kompletterande tilläggsprotokollet till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor. Regeringen fattade den 9 juni 2016 beslut om att protokollet skulle ratificeras. Ratifikations- instrumentet deponerades den 1 juli 2016 hos Amerikas förenta staters

regering.

c) Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 667–670).

Riksmötet 2016/17

15. Rskr. 2016/17:53

Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap)

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 8 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarsmakten.

Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt

(b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets

materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade

66

samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet.

16. Rskr. 2016/17:98

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3a om anslagen för budgetåret 2017 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Den 14 december 2016 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Total- försvarets forskningsinstitut, Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamheten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Försvarets radioanstalt, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m., anslaget 1:10 nämnder m.m.

Punkt 3b om bemyndigande för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och om bemyndigande för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten.

Punkt 3c

–om bemyndigande till regeringen att under 2017 i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden utnyttja en kredit om högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret.

–om kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarets materielverk.

Punkt 3d om investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2017–2028 som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar och om investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel för 2017–2028 som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten.

Punkt 4 om bemyndigande att upplåta och överlåta viss materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2017 besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för 2016–2020. Regeringen har ännu inte omsatt detta bemyndigande till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3c och 4.

Skr. 2016/17:75

Försvarsdepartementet

67

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

2.5Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2003/04

1. Rskr. 2003/04:102

Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12) Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:SfU1

Tidigare redovisad, se skr. 2003/04:75 (S 46), skr. 2004/05:75 (S 22), skr. 2005/06:75 (S 19), skr. 2006/07:75 (S 12), skr. 2007/08:75 (S 8), skr. 2008/09:75 (S 7), skr. 2009/10:75 (S 7), skr. 2010/11:75 (S 5), skr. 2011/12:75 (S 2), skr. 2012/13:75 (S 2), skr. 2013/14:75 (S 2), skr. 2014/15:75 (S 2) och skr. 2015/16:75 (S 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om vissa frågor om aktivitetsersättningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utreda tillämpningen av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning ur vissa aspekter (bet. 2003/04:SfU1 s. 61 f.) och därmed delvis bifallit motion 2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291.

Den del av punkten som rör vilande ersättning vid studier lämnades förslag om i propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor (prop. 2005/06:159) som regeringen beslutade den 16 mars 2006.

Utredningen om översyn av aktivitetsersättningen (S 2007:15) (dir. 2007:183) har den 2 december 2008 överlämnat betänkandet Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102). Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 angett att en långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen dock kräver vidare analys och utredning (prop. 2011/12:1, utgiftsområde 10, s. 59). I budget- propositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 10, s. 44 f.) presenterades en rad förslag gällande unga med aktivitetsersättning, bl.a. utökade möjligheter till vilande aktivitetsersättning. Denna del av punkten är slutbehandlad.

När det gäller den del av punkten som avser merkostnadsersättning för personer mellan 16 och 19 år och som inte bor med sina föräldrar har Socialdepartementet tillsatt en arbetsgrupp (S 2012:G) som haft i upp- drag att göra en översyn av regler och tillämpning av förmånerna bilstöd till personer med funktionsnedsättning, handikappersättning och vård- bidrag för barn med funktionshinder. Arbetsgruppen presenterade sina förslag den 30 juni 2015.

I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 10, s. 23) informerade regeringen riksdagen om att arbetet med översynen av arbetet med handikappersättning och vårdbidrag för barn med funktions- hinder fortskrider. Promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 februari 2016. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet.

68

Riksmötet 2005/06

2. Rskr. 2005/06:111

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (S 51), skr. 2006/07:75 (S 21), skr. 2007/08:75 (S 15), skr. 2008/09:75 (S 13), skr. 2009/10:75 (S 12), skr. 2010/11:75 (S 10), skr. 2011/12:75 (S 5), skr. 2012/13:75 (S 5), skr. 2013/14:75 (S 5), skr. 2014/15:75 (S 5) och skr. 2015/16:75 (S 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om spelberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om långsiktiga insatser mot spel- beroende (bet. 2005/06:SoU1 s. 59 f.) och därmed delvis bifallit motion 2005/06:So334, 2005/06:So522 yrkande 1, 2005/06:So654 yrkande 4, 2005/06:Kr254 yrkande 2, 2005/06:Kr332 yrkande 11, 2005/06:Kr374 yrkande 9 och 2005/06:MJ351 yrkande 31.

Den 20 juni 2007 tillsatte regeringen utredningen om en stärkt och moderniserad spelreglering (Fi 2007:07) (dir. 2007:79). Utredaren överlämnade i december 2008 slutbetänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124). Av de handlingsalternativ som framkommit förordar utredaren att strama upp dagens spelreglering och öppna vissa typer av vadhållning för nya aktörer. Under 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten, den första svenska longitudinella studien om spel och hälsa. Studien syftar bl.a. till att beskriva spelandet och undersöka omfattningen av spelproblem. Studien ska genomföras under flera år framöver. Statens folkhälsoinstitut har i samarbete med Stockholms läns landsting, Göteborgs stad och Malmö stad utarbetat behandlingsmetoder för spelberoende. Den senaste utvärderingen av metoderna presenterades i slutet av 2011.

Den 14 juni 2012 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för ett ordnat införande av metoder för vård- och behandlings- insatser. Uppdraget redovisades den 31 maj 2013.

Socialstyrelsen har därutöver fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om stöd och behandling av spelmissbruk. Det syftar till att stödja ett kunskapsbaserat arbete för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Kunskapsstödet kommer finnas på kunskapsguiden.se under våren 2017. Socialstyrelsen utarbetar också specifika behandlingsrekommendationer till hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som kommer finnas tillgängliga efter den 31 december 2017.

Regeringen har vidare den 4 februari 2016 gett Folkhälsomyndigheten ett motsvarande uppdrag om kunskapsstöd när det gäller förebyggande av spelproblem. I uppdraget ingår att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om spelproblem och hur de kan förebyggas, bidra till samordning på nationell nivå, fortsätta att bedriva befolkningsunder- sökningen Swelogs samt överväga behov av uppföljningssystem och eventuellt förbereda ett sådant. Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd ska finnas tillgängligt efter den 31 december 2016.

Inom Regeringskansliet tillsattes en utredning den 1 april 2014 (Social- departementet). Utredarens uppdrag var att ha ett brett angreppssätt och

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

69

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

70

bl.a. titta på frågor som rör vård och behandling och prevention. I detta ingick t.ex. att göra en nulägesanalys av befintlig verksamhet för att före- bygga och behandla spelberoende, att fundera över ansvarsfördelning och organisation och forskning och kompetensutveckling. Socialstyrelsens redovisning från den 31 maj 2013 hanterades inom ramen för detta arbe- te. Arbetet slutredovisades i form av en departementspromemoria, Före- byggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48), i augusti 2015. I departementspromemorian görs bedömningen att en tänkbar modell för att finansiera insatser för att motverka spelberoende är att staten anger i villkor för speltillstånd att spelaktörer ska avsätta en viss summa för finansiering av forskning och uppföljning inom spelområdet. Promemo- rian har remitterats. Därefter har regeringen tillsatt en utredning om omreglering av spelmarknaden som ska behandla frågor om villkor för spellicenser, beskattning och avgifter (dir. 2015:95). Bedömningen är att nämnda utredning kommer att göra den analys som riksdagen efterfrågar i sitt tillkännagivande. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017.

3. Rskr. 2005/06:144

Psykiatri

Mot. 2004/05:So218 m.fl., bet. 2005/06:SoU6

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (S 23), skr. 2007/08:75 (S 17), skr. 2008/09:75 (S 15), skr. 2009/10:75 (S 14), skr. 2010/11:75 (S 12), skr. 2011/12:75 (S 6), skr. 2012/13:75 (S 6), skr. 2013/14:75 (S 6), skr. 2014/15:75 (S 6) och skr. 2015/16:75 (S 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 13 om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården (bet. 2005/06:SoU6 s. 9 f.) och därmed delvis bifallit motion 2004/05:So218, 2004/05:So434, 2004/05:So499 i denna del, 2005/06:Ju477 yrkande 1, 2005/06:So217, 2005/06:So303 i denna del, 2005/06:So646 yrkande 15 och 2005/06:So655. Med utgångspunkt i den Nationella psykiatri- samordnarens betänkande (SOU 2006:100) har regeringen beslutat om ett flertal satsningar på psykiatrins område.

Den 10 juli 2008 gav regeringen dessutom en utredare (S 2008:09) i uppdrag att göra en översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs- vård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (dir. 2008:93). Utgångspunkten skulle dels vara förslagen från Psykansvarskommittén i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3), dels att det ekonomiska ansvaret skulle förändras i olika avseenden. Regeringen beslutade den 8 oktober 2009 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2009:93). Utöver tidigare uppdrag skulle utredningen även överväga vilka regler som borde gälla i fråga om en intagen som har förts över från en anstalt eller ett häkte till en vårdinrättning eller en undersökningsenhet för frivillig psykiatrisk vård eller rättspsykiatrisk undersökning, upp- märksamma barn som vårdas inom den psykiatriska tvångsvården och redogöra för de följder som utredningens förslag har på hälso- och sjukvård och socialtjänst ur ett patient- och brukarperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Psykiatrilagsutredningen överlämnade i april

2012 betänkandet Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och

Skr. 2016/17:75

samhällsskydd (SOU 2012:17).

Socialdepartementet

Med utgångspunkt från Psykiatrilagsutredningens betänkande har

 

propositionerna Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder

 

vid psykiatrisk tvångsvård (prop. 2013/14:119) och Ordning och säkerhet

 

vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter (prop.

 

2013/14:222) lämnats av regeringen och antagits av riksdagen.

 

Under våren 2014 utarbetades inom Socialdepartementet departe-

 

mentspromemorian Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångs-

 

vård (Ds 2014:28). Regeringen har den 2 februari 2017 beslutat om

 

propositionen Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och

 

rättspsykiatrisk vård (prop. 2016/17:94). Skrivelsen är därmed slut-

 

behandlad.

 

Riksmötet 2011/12

4. Rskr. 2011/12:122

Organdonationsfrågor

Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8) och skr. 2015/16:75 (S 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012.

Socialdepartementet har därefter fört en dialog med företrädare för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting om arbetet med att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Företrä- dare för Socialdepartementet har även vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 redogjort för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande.

Därefter har behovet av en statlig utredning kring donations- och transplantationsfrågor aktualiserats. Den 28 februari 2013 beslutade rege- ringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) (dir. 2013:25). Den 27 mars 2014 lämnade utredningen en delredovisning som bl.a. beskriver nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer, innehåller en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd och kartlägger i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras.

Regeringen beslutade den 5 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:83) till utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04). Utredaren skulle enligt tilläggsdirektiven även kartlägga och analysera förfarandena avseende ersättningen till levande donatorer.

71

Skr. 2016/17:75

Utredaren skulle lämna de författningsförslag som övervägandena gav

Socialdepartementet

anledning till.

 

Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

 

överlämnades den 30 september 2015 och har remissbehandlats. Arbetet

 

med en proposition baserad på betänkandet pågår. Skrivelsen bedöms

 

kunna slutbehandlas när propositionen lämnas till riksdagen, vilket

 

beräknas ske under 2017.

 

Riksmötet 2012/13

 

5. Rskr. 2012/13:161

 

Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet

 

Skr. 2012/13:44, bet. 2012/13:SoU10

 

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 20), skr. 2014/15:75 (S 10) och

 

skr. 2015/16:75 (S 8).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utvärdering av tandvårdsreformen*, punkt 2 om prisportal och referensprissystem i tandvårdsreformen* och punkt 3 om behovet av en myndighet med samlat ansvar för att patienter får rätt information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om

–en uppföljning av om det allmänna tandvårdsbidraget och högkost- nadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt mål- grupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa,

–att följa upp vilka förutsättningar som finns för en fungerande prisportal samt hur systemet med referenspriser påverkar patientens kostnader och om det är ett effektivt medel för att ge patienter rätt information för att kunna välja tandvård till rätt pris och

–att överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle och vilken information som bör ges så att patientens ställning stärks (bet. 2012/13:SoU10 s. 7 f.).

Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårds- reform (S 2014:06, dir. 2014:28).

Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd avlämnade sitt slut- betänkande i augusti 2015, Ett tandvårdsstöd för alla – fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analy- sera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Betänkandets förslag avses behandlas i en proposition som ska lämnas till riksdagen under våren 2017. Skrivelsen bedöms kunna slutbehandlas när propositionen lämnas till riksdagen.

72

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

6. Rskr. 2012/13:196

Samhällets räddningstjänst

Mot. 2012/13:Fö213 och mot. 2012/13:Fö226, bet. 2012/13:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 26), skr. 2014/15:75 (S 13) och skr. 2015/16:75 (S 10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om hjärtstartare (reservation 3)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2012/13:196 och bet. 2012/13:FöU8 s. 31). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om verktyg för att öka överlevnad vid akut hjärt- och kärlsjukdom. Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 31 maj 2015. Av Socialstyrelsens bedömning av resultatet framgår vikten av att de insatser som görs för att öka överlevnaden vid akut hjärt- och kärlsjukdom genomförs utifrån den lokala kontexten som respektive landsting har att verka i. Utplaceringen av hjärtstartare bör genomföras som en integrerad del av utformningen av vården för personer med akut hjärt- och kärlsjukdom.

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 9, s. 59) redogjorde regeringen för sin bedömning att en lagstiftning om hur utplacering av hjärtstartare ska genomföras innebär en detaljstyrning inom hälso- och sjukvårdens område som fråntar landstingen möjligheten att fritt utforma den hälso- och sjukvård som de själva bedömer vara mest lämpad utifrån respektive landstings förutsättningar. Vidare konsta- terade regeringen att det i dag sker en rad initiativ som medfört att ett stort antal hjärtstartare har placerats ut på många platser runtom i Sverige. Sammanfattningsvis bedömde därför regeringen att det inte fanns skäl att gå vidare med ytterligare insatser och att tillkännagivandet var slutbehandlat.

Riksmötet 2013/14

7. Rskr. 2013/14:125

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 56), skr. 2014/15:75 (S 15) och skr. 2015/16:75 (S 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om det statliga tandvårdsstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast följer upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa (bet. 2013/14:SoU1 s. 31 f.). Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform (S 2014:06, dir. 2014:28).

73

Skr. 2016/17:75

Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd avlämnade sitt slutbetän-

Socialdepartementet

kande i augusti 2015, Ett tandvårdsstöd för alla – fler och starkare patien-

 

ter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera

 

hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tand-

 

vårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att

 

uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll

 

säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden

 

gick ut den 3 februari 2016. Ett arbete med att ta fram en proposition uti-

 

från betänkandets innehåll pågår. Skrivelsen bedöms kunna slutbehand-

 

las när propositionen lämnas till riksdagen, vilket beräknas ske under

 

våren 2017.

 

8. Rskr. 2013/14:166

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

 

Motioner under allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:AU4

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 23) och skr. 2015/16:75 (S 13).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 8 om förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck*:

 

Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet

 

anför om att regeringen bör komma med konkreta förslag till långsiktiga

 

och hållbara strukturer för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat

 

våld och förtryck (bet. 2013/14:AU4 s. 21 f.).

 

I regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik

 

för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10), som lämnades till riksdagen i

 

november 2016, gör regeringen bedömningen att behovet av rådgivning

 

och stöd i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck är stort hos

 

såväl utsatta som yrkesverksamma och andra berörda personer. Rege-

 

ringen bedömer, i likhet med vad som konstaterats i Arbetsmarknads-

 

utskottets betänkande 2016/17:AU5, att den verksamhet som på rege-

 

ringens uppdrag har utvecklats inom det nationella kompetensteamet mot

 

hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län

 

bör fortsätta till och med utgången av 2020. Mot slutet av denna upp-

 

dragsperiod bör en utvärdering genomföras av hur de statliga insatserna

 

mot hedersrelaterat våld och förtryck är organiserade. Mot bakgrund av

 

utvärderingen bör ställningstagande göras om i vilken form verksam-

 

heten fortsatt bör bedrivas. Regeringen avser därtill att ge den jäm-

 

ställdhetsmyndighet som ska bildas en permanent uppgift avseende dessa

 

frågor. Den nya myndigheten bör i denna del särskilt inrikta sig på

 

övergripande frågor så att myndighetens verksamhet och det uppdrag

 

som utförs av Länsstyrelsen i Östergötlands län kan komplettera

 

varandra. Genom regeringens skrivelse har tillkännagivandet slutbehand-

 

lats.

 

9. Rskr. 2013/14:196

 

Tobaksfrågor

 

Mot. 2013/14:So521 m.fl., bet. 2013/14:SoU13

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 25) och skr. 2015/16:75 (S 14).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

74

 

Punkt 6 om tillståndsplikt för försäljning*: Riksdagen har tillkännagett

Skr. 2016/17:75

för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska

Socialdepartementet

göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak

 

och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur

 

en sådan ska utformas (bet. 2013/14:SoU13 s. 8 f.).

 

Den 10 juli 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i

 

uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelar med att införa

 

tillståndsplikt för försäljning av tobak och vid behov lämna förslag på

 

hur en sådan tillståndsplikt skulle kunna utformas (S 2014:16, dir.

 

2014:108). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 1 mars 2016 (SOU

 

2016:14). Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regerings-

 

kansliet.

 

10. Rskr. 2013/14:197

 

Alkoholfrågor

 

Mot. 2013/14:So206, bet. 2013/14:SoU14

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 26) och skr. 2015/16:75 (S 15).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 9 om handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar*:

 

Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet

 

anför om att regeringen bör utarbeta en nationell handlingsplan för

 

minskat alkoholbruk bland ungdomar och därefter återrapportera på

 

lämpligt sätt till riksdagen (bet. 2013/14:SoU14 s. 6 f.).

 

I budgetpropositionen för 2015 uttalade regeringen att avsikten var att

 

under 2015 återkomma om utformningen av det framtida ANDT-arbetet.

 

Frågan om handlingsplanen planerades att hanteras inom ramen för ut-

 

formningen av det framtida ANDT-arbetet.

 

Den tidigare strategin för ANDT-politiken löpte ut 2015 och regerin-

 

gen presenterade därför en förnyad strategi för ANDT-politiken för åren

 

2016–2020 i en skrivelse till riksdagen, som beslutades den 4 februari

 

2016, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-

 

politiken 2016–2020 (skr. 2015/16:86). Tillkännagivandet var därmed

 

slutbehandlat.

 

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

11. Rskr. 2014/15:48

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:SfU3

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 45) och skr. 2015/16:75 (S 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 12 a Anslag (jämställdhets- bonus)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om utökad jämställdhetsbonus (bet. 2014/15:SfU3 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena 1 i denna

del och 2. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgifts-

75

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

76

område 12, s. 25) konstaterade regeringen att jämställdhetsbonusen inte har haft någon mätbar effekt och att den är ett krångligt sätt att ge föräldrarna drivkrafter till ökad jämställdhet. Regeringen ville därför avskaffa jämställdhetsbonusen.

En promemoria med förslag om att avskaffa jämställdhetsbonusen har remitterats. Remisstiden gick ut den 16 februari 2016. Regeringen lämna- de i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12, s. 35) ett lagförslag om att avskaffa jämställdhetsbonusen. Punkten var därmed slutbehandlad.

Punkt 5 om barnbidrag* och punkt 10 om vissa föräldrapenning- frågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om anmälan för flerbarnstillägg (bet. 2014/15:SfU3 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkande 6. Riksdagen har även tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels anmälan av vård av sjukt barn, dels föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan, dels rätt till ersättning vid besök inom mödra- hälsovården (bet. 2014/15:SfU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena 3–5.

Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12, s. 33) framgår att regeringen delar riksdagens syn och vill stödja barnfamiljerna och underlätta deras vardag genom att förenkla reglerna inom den ekonomiska familjepolitiken. Arbetet med att ta fram en pro- memoria med ett sådant innehåll pågår i Regeringskansliet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 10.

12. Rskr. 2014/15:125

Vårdvalssystem i primärvården

Skr. 2014/15:28, mot. 2014/15:3012 m.fl., bet. 2014/15:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 25).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om vårdvalssystem i primärvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska avsluta beredningen av frågan som behandlades i den återkallade propositionen 2014/15:15 Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården och inte återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården upphävs (bet. 2014/15:SoU3 s. 5 f.).

Regeringen beslutade den 5 november 2015 att ta bort Välfärdsutred- ningens uppdrag i nu aktuell del. I skr. 2015/16:75 anförde regeringen att den, med hänsyn härtill och till det som angavs om negativa tillkänna- givanden i samma skrivelse, avsåg att lägga riksdagsskrivelsen till hand- lingarna. Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdags- skrivelsen till handlingarna.

13. Rskr. 2014/15:155

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Mot. 2014/15:1077 m.fl., bet. 2014/15:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Punkt 16 om familjeklassning av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett Socialdepartementet för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen utan

dröjsmål ska låta utreda problemet med nätdroger brett, vilket innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av nar- kotika men att också överväga andra åtgärder, och återkomma till riks- dagen med förslag (bet. 2014/15:SoU6 s. 28 f.). Den 22 oktober 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av problemen med psykoaktiva substanser (S 2015:05, dir. 2015:102). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 om ett tilläggsdirektiv (dir. 2016:64) att förlänga utredningstiden till den 1 januari 2017. Betänkan- det (Klassificering av nya psykoaktiva substanser SOU 2016:93) lämna- des till regeringen den 22 december 2016. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2014/15:215

Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:SoU17

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betän- kandet om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17 s. 5 f.). I budget- propositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 9, s. 60) anförde regeringen att frågan om att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är komplicerad och att regeringen behöver mer tid att se över frågan. Bland annat behöver vissa gränsdragningsfrågor och organisatoriska frågor analyseras ytterligare.

Regeringen har den 10 mars 2016 beslutat att ge Universitetskanslers- ämbetet i uppdrag att ta fram förslag på examensordning för kuratorer. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.

Riksmötet 2015/16

15. Rskr. 2015/16:126

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Skr. 2015/16:37, bet. 2015/16:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

16. Rskr. 2015/16:133

Bidrag för glasögon till barn och unga Prop. 2015/16:71, bet. 2015/16:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

77

Skr. 2016/17:75

Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

Socialdepartementet

(SFS 35).

 

17. Rskr. 2015/16:163

 

Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet

 

Skr. 2015/16:53, bet. 2015/16:SoU9

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 7 april 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till

 

handlingarna.

 

18. Rskr. 2015/16:177

 

Socialtjänstfrågor

 

Mot. 2015/16:2780, bet. 2015/16:SoU6

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 5 om stärkt egenkontroll*: Riksdagen har tillkännagett som sin

 

mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riks-

 

dagen med en redovisning av vilka åtgärder som bör vidtas för att ut-

 

veckla ett system för att stärka egenkontrollen i såväl offentliga som pri-

 

vata verksamheter som bedriver socialtjänst (bet. 2015/16:SoU6 s. 11 f.).

 

Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen En trygg

 

och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

 

(prop. 2016/17:59). I propositionen behandlar regeringen tillkännagivan-

 

det om stärkt egenkontroll i socialtjänsten. Flera åtgärder har vidtagits av

 

Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg de senaste åren.

 

Socialstyrelsen har utvecklat stödet till kommunernas socialtjänst för att

 

de fortlöpande ska kunna utveckla och säkra kvaliteten genom s.k.

 

ledningssystem. Inom ramen för Socialstyrelsens handlingsplan för att

 

utveckla kvaliteten i socialtjänsten följer myndigheten upp hur

 

kommunernas socialtjänst implementerat myndighetens föreskrifter

 

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SoSFS 2011:9) och om

 

det kunskapsstöd som tagits fram för implementeringen används av

 

kommunerna och hur stödet tagits emot. En fördjupad uppföljning och

 

utvärdering kommer genomföras i ett antal kommuner för fördjupad

 

kunskap om och hur föreskrifterna och kunskapsstödet bidragit till

 

utvecklingen av kvalitetsarbetet i kommunen. Resultatet ger ökad

 

kunskap om behovet av ytterligare kunskapsstöd eller andra insatser,

 

exempelvis en vägledning för att bl.a. stärka egenkontrollen inom

 

socialtjänstens verksamheter både i offentlig och privat regi.

 

För att ytterligare stärka kvaliteten och kontrollen inom socialtjänsten

 

har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i regleringsbrevet för 2015

 

fått i uppdrag att utveckla en metod för hur den statliga tillsynen ska

 

förbättras och hur myndigheten ska utöva tillsyn över hur kommunerna

 

fullgör sin egenkontroll. Uppdraget redovisades den 1 mars 2016. I regle-

 

ringsbrevet för 2016 anges som återrapporteringskrav att IVO ska redo-

 

visa hur myndigheten under året genomfört den kontroll som myndig-

 

heten ska göra av hur verksamheterna fullgör sin skyldighet att bedriva

 

egenkontroll.

78

 

Genom vad som redovisades i propositionen ansåg regeringen att skrivelsen var slutbehandlad.

19. Rskr. 2015/16:188

Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet – genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv

Prop. 2015/16:82, bet. 2015/16:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 april 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 353).

20. Rskr. 2015/16:204

Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin Skr. 2015/16:109, bet. 2015/16:SfU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

21. Rskr. 2015/16:220

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om centralisering av viss avancerad cancervård*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen under 2016 bör ta initiativ till att påbörja arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus (bet. 2015/16:SoU7 s. 17 f.). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 9, s. 59– 60), redogjorde regeringen för den överenskommelse som gjorts med SKL för att korta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna. Genom det som görs enligt överenskommelsen ansåg regeringen att den punkten i tillkännagivandet var slutbehandlad.

Punkt 8 om förebyggande insatser mot psykisk ohälsa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör uppdra åt en myndighet eller åt den nationella samordnaren att ta fram förslag om hur det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kan förbätt- ras med hjälp av mer flexibla system (bet. 2015/16:SoU7 s. 21 f.). För närvarande bereds ett förslag inom Regeringskansliet som lämnats av den Nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Förslaget syftar till viss del till att bidra till det förebyggande arbetet när det gäller psykisk ohälsa, med hjälp av mer mobila och flexibla system.

Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för post- traumatiskt stressyndrom (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

79

Skr. 2016/17:75

uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskapsluckor inom området

Socialdepartementet

psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen

 

underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området

 

psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om PTSD.

 

 

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8 och 22.

 

 

22. Rskr. 2015/16:229

 

 

Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemi-

 

vaccinering

 

 

Prop. 2015/16:137, bet. 2015/16:SoU16

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 417 och 418).

 

 

23. Rskr. 2015/16:243

 

 

Sammansättningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

 

 

Prop. 2015/16:8, bet. 2015/16:SoU11

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen

antagit

 

(SFS 518).

 

 

24. Rskr. 2015/16:244

 

 

Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

 

 

Prop. 2015/16:136, bet. 2015/16:SoU12

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen

antagit

 

(SFS 654).

 

25. Rskr. 2015/16:249

Uppföljning av smittskyddsläkemedel Prop. 2015/16:97, bet. 2015/16:SoU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 522–524).

26. Rskr. 2015/16:250

Läkemedel för särskilda behov

Prop. 2015/16:143, bet. 2015/16:SoU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 526–532).

80

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

27. Rskr. 2015/16:258

Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag Prop. 2015/16:139, bet. 2015/16:SoU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 655–658).

28. Rskr. 2015/16:259

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Prop. 2015/16:138, bet. 2015/16:SoU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 659).

29. Rskr. 2015/16:302

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken 2016–2020

Skr. 2015/16:86, bet. 2015/16:SoU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

30. Rskr. 2015/16:305

Jämställdhet

Skr. 2015/16:52, bet. 2015/16:AU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Riksmötet 2016/17

31. Rskr. 2016/17:33

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2015

Skr. 2015/16:190, bet. 2016/17:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

32. Rskr. 2016/17:44

Ett reformerat bilstöd

Prop. 2016/17:4, bet. 2016/17:SoU3

81

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

82

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1066).

33. Rskr. 2016/17:54

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag och Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning: Den 1 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen.

34. Rskr. 2016/17:79

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 Anslagen för 2017 och Bemyn- diganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen.

35. Rskr. 2016/17:113

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Anslag inom utgiftsområde 13 a Anslagen för 2017 och b Bemyn- diganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen.

36. Rskr. 2016/17:120

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 11 a Anslagen för 2017 och b Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslu- tade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen.

37. Rskr. 2016/17:121

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 12 a Anslagen för 2017 och b Lagförslagen: Den 20 december 2016 beslutade regeringen reglerings-

brev för de anvisade anslagen och utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 1294–1297).

38. Rskr. 2016/17:122

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 10 a Anslagen för 2017, b Lagförslagen och c Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 1291–1293).

Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en utvidgning av myndigheternas underrät- telseskyldighet vid misstanke om felaktig utbetalning och att bidrags- brottslagen bör omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisa- tioner (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir.2016:61) att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och de effekter som lagen har fått. Syftet med utvärderingen är att följa upp och undersöka hur bestämmelserna har fungerat i praktiken och om intentionerna med reformen har uppnåtts. Utredaren ska vidare utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen ska utredaren ta ställning till om det finns behov av ändringar i bidragsbrottslagen eller lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och i så fall lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Utredaren får även lämna förslag till andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2017. Regeringen avser avvakta utredningens betänkande och därefter att återkomma till riksdagen.

39. Rskr. 2016/17:127

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SoU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Anslag inom utgiftsområde 9 a Anslagen för 2017, b Lagförslagen och c Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 1284–1288).

Skr. 2016/17:75

Socialdepartementet

83

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

84

2.6Finansdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2001/02

1. Rskr. 2001/02:201

Allmänna motioner om reklamskatt

Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1) och 2015/16:75 (Fi 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropo- sitionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, skattefrågor avsnitt 6.19, s. 364 f.) föreslog regeringen att skattesatsen för annons i periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Vidare höjs gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör sänkas från 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent från och med den 1 januari 2019. För det fall avsatta reformmedel bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, bör en sådan sänkning övervägas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag.

Riksmötet 2006/07

2. Rskr. 2006/07:115

Allmänna motioner om företagsbeskattning m.m.

Motioner från den allmänna motionstiden 2006, bet. 2006/07:SkU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (Fi 30), 2008/09:75 (Fi 14), 2009/10:75 (Fi 7), 2010/11:75 (Fi 6), 2011/12:75 (Fi 4), 2012/13:75 (Fi 3), 2013/14:75 (Fi 2), 2014/15:75 (Fi 4) och 2015/16:75 (Fi 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om införande av tonnageskatt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska påskynda beredningen och återkomma till riksdagen med förslag på lagstiftning om

tonnageskatt för

sjöfartsnäringen (bet.

2006/07:SkU11

s. 9 f.). Den

19 maj 2016

beslutade regeringen

propositionen

Ett svenskt

tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

Riksmötet 2009/10

3. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75

(Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5) och 2015/16:75 (Fi 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17). Statens fastighetsverk har på regeringens uppdrag lämnat en slutrapport som innehåller nya hyressättningsprinciper för hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid de fem institutionerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Naturhistoriska riksmuseet, Natio- nalmuseum och Historiska museet. De förändrade principerna för hyressättningen för de berörda institutionerna avser att nå en mer ändamålsenlig hyressättning. Företrädare för institutionerna har varit delaktiga i ärendets beredning. Statens fastighetsverk hemställer i sin slutrapport att regeringen ska fastställa grunden för den ränteberäkning som ska ske på det hyresgrundande kapitalet. Regeringen har därefter i regleringsbreven avseende 2014 och 2015 för Statens fastighetsverk delvis behandlat ärendet och klargjort hur avkastningen ska hanteras för kostnadshyresmodellfastigheter (huvudbyggnaderna för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet). Statens fastighetsverk fortsätter arbetet med att skapa en ny hyresmodell. Under arbetet kommer en dialog att föras med berörda hyresgäster. En ny modell har visat sig vara komplex att ta fram, bl.a. behöver nya regler för redovisning av under- hållsåtgärder beaktas. Avsikten är att principerna för hyressättningen för de fem kulturfastigheter som har en kostnadsbaserad hyresmodell ska gälla vid de kommande omförhandlingarna av nuvarande hyresavtal. Målet är att en mer transparent modell ska tillämpas för att hyreskostnaderna ska bli mer förutsebara. Regeringen anger i budget- propositionen för 2017 avsikten att börja tillämpa nya principer under 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 avsnitt 9.4, s. 124).

Riksmötet 2010/11

4. Rskr. 2010/11:57

Ändring av insättningsgarantins täckningsbelopp Prop. 2010/11:23, bet. 2010/11:FiU18

85

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

86

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 79), 2011/12:75 (Fi 21), 2012/13:75 (Fi 10), 2013/14:75 (Fi 8), 2014/15:75 (Fi 7) och 2015/16:75 (Fi 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om täckningsbeloppets utformning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i förhandlingarna inom ramen för EU-samarbetet ska sträva efter att ändringar av insättningsgarantidirektivet kommer till stånd i syfte att underlätta genomförandet av direktivet i medlemsstaterna utanför euroområdet i egen valuta och att regeringen vid genomförandet av det ändrade insättningsgarantidirektivet ska sträva efter att täckningsbeloppet formuleras i kronor (bet. 2010/11:FiU18 s. 9 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen proposition Förstärkt insättningsgaranti (prop. 2015/16:106). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

5. Rskr. 2010/11:187

En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010–2015 Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU3

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 6), 2012/13:75 (A 5), 2013/14:75 (A 5), 2014/15:75 (Fi 10) och 2015/16:75 (Fi 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om arbetsmiljöhänsyn vid offentlig upphandling*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om sådan ändring i lagen om offentlig upphandling att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal ställas vid upphandling (bet. 2010/11:AU3 s. 14 f.). Regeringen överlämnade den 28 juni 2016 propositionen Nytt regelverk om upphandling till riksdagen med förslag till genomförande av 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet (prop. 2015/16:195). I propositionen föreslogs bl.a. att den nya lagen om offentlig upphandling, som ersätter lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, skulle innehålla särskilda bestämmelser om arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt. Av bestämmelserna framgick att upphandlande myndigheter, om det är behövligt, vid upphandlingar ska kräva att leverantörer fullgör kontrakt enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid (se 17 kap. 2–5 §§ i förslaget till ny lag om offentlig upphandling i prop. 2015/16:195). Riksdagen avslog den 30 november 2016 regeringens lagförslag såvitt avsåg bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor men antog i övrigt, med vissa mindre språkliga justeringar, lagförslagen. Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7, rskr. 2016/17:66, se Fi 76 nedan). De nya lagarna trädde i kraft den 1 januari 2017. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen så snart som möjligt ska återkomma till riks-

dagen med en proposition med förslag till bestämmelser som genomför

Skr. 2016/17:75

resterande delar av direktiven.

Finansdepartementet

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

 

Riksmötet 2011/12

6. Rskr. 2011/12:170

Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13) och 2015/16:75 (Fi 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt. 16 om Öresundsavtalet, reservation 15*: Riksdagen har tillkänna- gett som sin mening vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Arbetet med att utvärdera det särskilda avtal mellan Sverige och Danmark från 2003 som reglerar kompensationen för förlorade skatte- intäkter för personer som arbetspendlar mellan länderna, den s.k. ut- jämningsordningen, bedöms kunna slutföras under mandatperioden. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför.

Riksmötet 2012/13

7. Rskr. 2012/13:241

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 41), 2014/15:75 (Fi 18) och 2015/16:75 (Fi 11).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om utländska näringsidkare som saknar fast driftställe i Sverige, reservation 2*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (bet. 2012/13:SkU32 s. 11). Den 24 november 2016 beslutade regeringen propositionen Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen (prop. 2016/17:49). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

8. Rskr. 2012/13:287

Vårändringsbudget för 2013

Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19) och 2015/16:75 (Fi 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31

om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av

87

Skr. 2016/17:75 kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga

Finansdepartementet åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 29–33.

Riksmötet 2013/14

9. Rskr. 2013/14:56

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20) och 2015/16:75 (Fi 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen gav den 15 januari 2015 Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) i uppdrag att se över 3:12-reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling. Utredningen överläm- nade i september 2016 betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75). Betänkandet har remiss- behandlats.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 8.

10. Rskr. 2013/14:158

Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22) och 2015/16:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om regionalt utvecklingsansvar i Västmanlands, Västernorr- lands och Norrbottens län, a)* och b)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör lämna en proposition till riksdagen om det regionala utvecklingsansvaret i Västernorrlands och Norrbottens län så att det blir möjligt att genomföra förändringen den 1 januari 2015 och om att regeringen bör utreda frågan om det regionala utvecklingsansvaret i Västmanlands län vidare och ta fram en departementspromemoria om förutsättningarna för att Västmanlands län ska omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (bet. 2013/14:KU30 s. 14 f.). Ansökningar om att få överta det regionala utvecklingsansvaret har inkommit från landstingen i Uppsala, Västmanland, Västernorrland respektive Norr- bottens län. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176) med förslag att lagen även omfattar dessa län. Tillkännagivandena är därmed slutbehandlade.

88

Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att rege- ringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Rege- ringen fattade den 2 juli 2015 beslut om en kommitté som ska föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting (dir. 2015:77). Indelningskommittén (Fi 2015:09) lämnade en delredovisning till regeringen den 29 februari 2016. Kommittén inkom den 30 juni 2016 med delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48). Delbetänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Kommitténs uppdrag ska slutredovisas senast den 31 augusti 2017.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

11. Rskr. 2013/14:186

Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26) och 2015/16:75 (Fi 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Den 3 april 2014 beslutade regeringen om godkännande av avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Fortifikationsverket för en kontinuerlig dialog med Järfälla kommun, Stockholms läns landsting och Försvarsmakten gällande projektet. Fortifikationsverket har ännu inte genomfört någon överlåtelse och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig informerad om dialogen som bl.a. syftar till att de konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten medför för Försvarsmaktens verksamhet kan minimeras. Försvarsmaktens arbete med en evakuering av lokalerna pågår.

12. Rskr. 2013/14:251

Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer Prop. 2013/14:178, bet 2013/14:SkU34

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 52) och 2015/16:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ett starkare skydd för våldsutsattas personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att avsaknaden av ett starkt skydd för våldsutsattas personuppgifter leder till otrygghet och utsatthet och att det därför är viktigt att ett förslag som löser problemen på detta område utarbetas skyndsamt och läggs fram inom rimlig tid (bet. 2013/14:SkU34 s. 5 f.). Den 26 juni 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter (dir. 2014:98). Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) överlämnades i juni 2015 och har remitterats. Remisstiden gick ut den 1 december 2015. Regeringen anser att det är

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

89

Skr. 2016/17:75

viktigt att skyddet för hotade och förföljda personer förstärks och avser

Finansdepartementet

därför att arbeta vidare med förslagen i betänkandet.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

13. Rskr. 2014/15:29

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 69) och 2015/16:75 (Fi 21). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2), reservation 1, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8), reservation 3, a) utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017, d) beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015, f) ålders- pensionssystemets utgifter 2015 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.4): Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8), reservation 3, c) övriga utgifter på statens budget 2015: Den 15 januari 2015 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2015 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015

 

(skr. 2015/16:101 avsnitt 2).

 

14. Rskr. 2014/15:78

 

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

 

Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU2

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 79) och 2015/16:75 (Fi 22).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 2 om äganderätten till Prins Eugens Waldemarsudde: Regeringen

 

gav den 17 september 2015 Statens fastighetsverk i uppdrag att vidta de

 

åtgärder som behövdes med anledning av att staten har avstått sina

 

anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens

 

Waldemarsudde. Statens fastighetsverk lämnade den 1 oktober 2015 över

 

förvaltningen till stiftelsen och under 2016 har parterna löst ut vissa

 

kvarstående ekonomiska frågor.

 

15. Rskr. 2014/15:84

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

 

Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU5

90

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 83) och 2015/16:75 (Fi 23).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om anslagen inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 27).

16. Rskr. 2014/15:140

Offentlig upphandling

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:FiU27 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 31).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om bättre stöd så att kommuner kan upphandla giftfria produkter till förskolor*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att genom bättre upphandlingsstöd bidra till att kommunerna kan ställa miljö- och hälsokrav vid kommunal upphandling (bet. 2014/15:FiU27 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2981 yrkande 13. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

17. Rskr. 2014/15:143

Spelfrågor

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram förslag på ändringar i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Syftet är att föreslå att dagens krav på tillstånd ersätts med en anmälningsplikt, för att åstadkomma en förenklad administration för både verksamhetsutövarna och myndigheter. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under hösten 2017.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

18. Rskr. 2014/15:169

Skatteförfarande och folkbokföring

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

91

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

92

uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget har redovisats den 30 november 2015. Skatte- verkets redogörelse har nyanserat bilden av den kritik som har framförts mot regelverket. Behovet av ytterligare åtgärder bör därför övervägas ytterligare innan slutligt ställningstagande kan tas i frågan.

19. Rskr. 2014/15:178

Konsumenträtt och överskuldsättning

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 42).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om finansiella rådgivare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare vid finansiell rådgivning till konsumenter (bet. 2014/15:CU11 s. 38 f.). Betänkandet Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR (SOU 2015:2) har remitterades under våren 2015. I betänkandet behandlas frågan om finansiella rådgivare. Datumet för när direktivet ska vara genomfört i nationell rätt har på EU-nivå skjutits upp ett år från den 3 juli 2016 till 3 juli 2017. Tidsplanen för lagstiftnings- arbetet har därför justerats. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen lagrådsremissen Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR). Regeringen avser att besluta om proposition under våren 2017. Reglerna kommer börja tillämpas den 3 januari 2018. Regeringens ambition är därutöver att uppnå en likartad reglering på marknaden för finansiell rådgivning om finansiella instrument och försäkring. Lagförslag gällande försäkringsdistribution kommer att remitteras under våren 2017.

20. Rskr. 2014/15:243

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet.

2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den 28 april 2016 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2016. Den 16 juni 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation (dir. 2016:51). Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) överlämnades i november 2016 och har remitterats. Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna

hemmet (prop. 2016/17:59). Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet. Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas. (Jfr Fi 21, rskr. 2014/15:244)

21. Rskr. 2014/15:244

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet.

2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den 28 april 2016 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2016. Den 16 juni 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation (dir. 2016:51). Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) överlämnades i november 2016 och har remitterats. Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (prop. 2016/17:59). Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet. Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas. (Jfr Fi 20, rskr. 2014/15:243)

22. Rskr. 2014/15:255

Vårändringsbudget för 2015

Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 53). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2015, fastställande av utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2).

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2015, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Regeringen har i höständringsbudgeten för 2016 (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11) återkommit till riksdagen om Sveriges utökade materiella åtagande efter att Norge beslutat att avbryta samarbetet med Sverige rörande Archer. Se Fö 15, rskr. 2016/17:53.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2015, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2015: Skrivelsen har i denna del behand- lats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2).

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

93

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

94

Riksmötet 2015/16

23. Rskr. 2015/16:19

Höständringsbudget för 2015

Prop. 2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: Om utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

24. Rskr. 2015/16:51

Statens budget 2016 – Rambeslutet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budget- politiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, a) utgiftstak för staten 2016–2018, d) beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016, f) ålderspensions- systemets utgifter 2016 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, c) övriga utgifter på statens budget 2016: Den 21 januari 2016 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, g) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017 och 2018: Skrivelsen har i denna del behandlats i budget- propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7 och 8).

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f) och 6.

25. Rskr. 2015/16:117

Genomförande av krishanteringsdirektivet Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om riskavgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om riskavgifter och att regeringen ska utreda hur

bestämmelserna om riskavgifter i lagen om resolution kan utformas så att kriterierna för hur riskavgifterna ska fastställas blir tydligare reglerade i lagen och därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar i lagen om resolution (bet. 2015/16:FiU17 s. 7 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

26. Rskr. 2015/16:118

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 2, c) Sjunde AP-fondens kredit och möjlighet att ta upp lån: Något behov av de aktuella krediterna finns inte för närvarande inom Sjunde AP-fonden. Regeringen lämnade därför inga förslag till nya bemyndiganden i budgetpropositionen för 2017. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 c).

27. Rskr. 2015/16:121

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslagen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, bemyndiganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2018.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 bemyndiganden.

28. Rskr. 2015/16:129

Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Prop. 2015/16:46, bet. 2015/16:CU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 januari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 22).

29. Rskr. 2015/16:134

Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument Prop. 2015/16:10, bet. 2015/16:FiU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 43–68).

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

95

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

96

30. Rskr. 2015/16:144

Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster Prop. 2015/16:51, bet. 2015/16:SkU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 februari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 91).

31. Rskr. 2015/16:146

Riksrevisionens rapport om transparensen i Årsredovisning för staten 2014

Skr. 2015/16:42, bet. 2015/16:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 april 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

32. Rskr. 2015/16:147

Riksrevisionens rapport om statens finansiella tillgångar Skr. 2015/16:61, bet. 2015/16:FiU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

33. Rskr. 2015/16:161

En ny tullag

Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en ny tullag: Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 253–286).

Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Det pågår en dialog med Tullverket och behovet av åtgärder analyseras.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

34. Rskr. 2015/16:167

Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta Skr. 2015/16:66, bet. 2015/16:CU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

35. Rskr. 2015/16:176

Kommunala frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdsverksamheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på åtgärder när det gäller valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdstjänster och när det gäller att koppla sanktioner till tillståndsplikten (bet. 2015/16:FiU26 s. 6 f.). Den 28 april 2016 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga. Uppdraget redovisa- des den 31 oktober 2016. Den 16 juni 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation (dir. 2016:51). Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) överlämnades i november 2016 och har remitterats. Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (prop. 2016/17:59). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas.

36. Rskr. 2015/16:179

Amorteringskrav

Prop. 2015/16:89, bet. 2015/16:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 346).

37. Rskr. 2015/16:194

Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om säkra kortbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga att vidta fler åtgärder för att öka säkerheten för kort med betalfunktion (bet. 2015/16:FiU22 s. 11 f.). I betänkandet Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton (SOU 2016:53) föreslås bl.a. hur betaltjänstdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Det är ett omfattande och komplext lagstiftningsärende. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017.

38. Rskr. 2015/16:201

Regional tillväxtpolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

97

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

98

Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17 s. 14 f.). Regeringen bör i lämpligt sammanhang återrapportera till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit och hur de principer som riksdagen sedan tidigare fastställt tillämpas. Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar och den 22 september 2016 beslutade regeringen att lokalisera Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad. Ärendet bereds vidare.

39. Rskr. 2015/16:208

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om gemensamma e-förvaltningsprojekt*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen dels bör se till att de statliga myndigheterna på ett bättre sätt samverkar över myndighetsgränserna med e-förvaltningsprojekt, dels säkerställa att de lägger ett ökat fokus på att ta fram fler e-tjänster (bet. 2015/16:FiU25 s. 7 f.). Regeringen förstärker styrningen och samordningen av över- gripande it-användning i statsförvaltningen genom en satsning 2015– 2018 där bland annat en starkare styrning och samordning av digi- taliseringen av myndigheter ingår (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 5.5.1). Ärendet bereds vidare.

Punkt 2 om öppna data*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör ge de statliga myndig- heterna i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data tillgängliggörs (bet. 2015/16:FiU25 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 16 juni 2016 om ett särskilt uppdrag till Riksarkivet att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter. Ärendet bereds vidare.

Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar och den 22 september 2016 beslutade regeringen att lokalisera Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 9.

40. Rskr. 2015/16:210

Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar

Prop. 2015/16:146, bet. 2015/16:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Finans- departementet har inget att redovisa i detta ärende. Skrivelsen har lagts till handlingarna. Se Ju 61, rskr. 2015/16:211.

41. Rskr. 2015/16:215

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar Prop. 2015/16:129, bet. 2015/16:FiU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

Den 28 april 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 389–391).

42. Rskr. 2015/16:216

Effektivare uppdatering av lägenhetsregistret Prop. 2015/16:141, bet. 2015/16:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 397).

43. Rskr. 2015/16:217

Skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien Prop. 2015/16:108, bet. 2015/16:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 408). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Saudiarabien om att avtalet godkänts.

44. Rskr. 2015/16:218

Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten Prop. 2015/16:107, bet. 2015/16:SkU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 409). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Förenade Arabemiraten om att avtalet godkänts.

45. Rskr. 2015/16:223

Förmedlingsavgifter vid kortbetalningar Prop. 2015/16:133, bet. 2015/16:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 415).

99

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

46. Rskr. 2015/16:252

Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer Prop. 2015/16:105, bet. 2015/16:FiU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 504).

47. Rskr. 2015/16:254

Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet Prop. 2015/16:159, bet. 2015/16:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 405 och 406).

48. Rskr. 2015/16:261

Förstärkt insättningsgaranti

Prop. 2015/16:106, bet. 2015/16:FiU34 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 625–629).

49. Rskr. 2015/16:272

Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs Prop. 2015/16:120, bet. 2015/16:FiU36

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 712–719).

50. Rskr. 2015/16:290

Indelning i utgiftsområden

Prop. 2015/16:100, bet. 2015/16:KU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden när det gäller organiserad sysselsättning, punkt 2 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgifts- områden när det gäller upprustning av skollokaler och punkt 3 om övriga ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgifts- områden: Den 14 september 2016 beslutade regeringen budgetproposi- tionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena.

100

51. Rskr. 2015/16:291

Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstings- indelning

Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 16 juni 2016 utfärdade rege- ringen de lagar riksdagen antagit (SFS 739 och 740).

Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstings- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Rege- ringen har för avsikt att besluta om tilläggsdirektiv till Indelnings- kommittén (Fi 2015:09).

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

52. Rskr. 2015/16:300

Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen Prop. 2015/16:168, bet. 2015/16:CU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 793 och 794).

53. Rskr. 2015/16:308

Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2015/16:100, bet. 2015/16:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor).

54. Rskr. 2015/16:309

Redovisning av skatteutgifter 2016 Skr. 2015/16:98, bet. 2015/16:SkU25 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

55. Rskr. 2015/16:310

Vårändringsbudget för 2016

Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

101

Skr. 2016/17:75 Om vårändringsbudget för 2016, godkännande av ändrade ramar för

Finansdepartementet utgiftsområden och ändrade anslag: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 enligt specifikation nedan.

Utgiftsområde

Dag för regeringens beslut

Anslag

(avser 2016)

1Rikets styrelse

4:1

Regeringskansliet m.m.

22 juni

5:1

Länsstyrelserna m.m.

22 juni

6:1

Allmänna val och demokrati

30 juni

6:6

Stöd till politiska partier

30 juni

2Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:8

Ekonomistyrningsverket

22 juni

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

22 juni

4Rättsväsendet

1:1

Polismyndigheten

22 juni

1:2

Säkerhetspolisen

22 juni

1:12

Rättsliga biträden m.m.

22 juni

5Internationell samverkan

1:1

Avgifter till internationella

22 juni

 

organisationer

 

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande

22 juni

 

verksamhet

 

1:7

Bidrag till Stockholms internationella

22 juni

 

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

 

6Försvar och samhällets krisberedskap

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred

30 juni

 

och andra naturolyckor

 

7Internationellt bistånd

1:1

Biståndsverksamhet

22 juni

1:2

Styrelsen för internationellt

22 juni

 

utvecklingssamarbete (Sida)

 

8Migration

1:1

Migrationsverket

22 juni

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

22 juni

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

22 juni

102

9Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

22 juni

4:1

Inspektionen för vård och omsorg

22 juni

4:6

Statens institutionsstyrelse

22 juni

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete

22 juni

 

m.m.

 

8:1

Socialstyrelsen

22 juni

10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader 22 juni

13Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

1:1

Integrationsåtgärder

22 juni

1:2

Kommunersättningar vid flykting-

22 juni

 

mottagande

 

2:2

Åtgärder mot diskriminering och

30 juni

 

rasism m.m.

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

 

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltnings-

22 juni

 

kostnader

 

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

22 juni

 

program och insatser

 

2:1

Arbetsmiljöverket

25 augusti

2:3

Internationella arbetsorganisationen

25 augusti

 

(ILO)

 

16Utbildning och universitets- forskning

1:4

Sameskolstyrelsen

22 juni

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan

22 juni

 

pedagogisk verksamhet

 

1:10

Fortbildning av lärare och

22 juni

 

förskolepersonal

 

1:12

Myndigheten för yrkeshögskolan

22 juni

1:14

Statligt stöd till yrkeshögskole-

22 juni

 

utbildning

 

1:16

Fler anställda i lågstadiet

22 juni

2:2

Universitets- och högskolerådet

8 september

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och

30 juni

 

högskolor

 

2:65

Särskilda medel till universitet och

15 september

 

högskolor

 

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

103

Skr. 2016/17:75

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och

30 juni

Finansdepartementet

 

forskningsinformation

 

 

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till

30 juni

 

 

internationella organisationer

 

17Kultur, medier, trossamfund och fritid

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet,

30 juni

 

utveckling samt internationellt

 

 

kulturutbyte och samarbete

 

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

30 juni

8:3

Bidrag till vissa museer

30 juni

8:5

Forum för levande historia

30 juni

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

22 juni

18Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt konsumentpolitik

1:13

Upprustning av skollokaler

1 september

19

Regional tillväxt

 

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

22 juni

20

Allmän miljö- och naturvård

 

1:3

Åtgärder för värdefull natur

22 juni

1:4

Sanering och återställning av

22 juni

 

förorenade områden

 

1:7

Avgifter till internationella

22 juni

 

organisationer

 

1:9

Sveriges meteorologiska och

22 juni

 

hydrologiska institut

 

1:16

Skydd av värdefull natur

22 juni

2:2

Forskningsområdet för miljö, areella

22 juni

 

näringar och samhällsbyggande:

 

 

Forskning

 

22

Kommunikationer

 

1:2

Vidmakthållande av statens

22 juni

 

transportinfrastruktur

 

23Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:8

Statens jordbruksverk

22 juni

1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

22 juni

1:17

Bidrag till vissa internationella

22 juni

 

organisationer m.m.

 

104

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och

22 juni

 

struktur

 

24

Näringsliv

 

1:5

Näringslivsutveckling

22 juni

1:12

Bolagsverket

21 juli

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

22 juni

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

22 juni

1:22

Bidrag till företagsutveckling och

22 juni

 

innovation

 

2:3

Exportfrämjande verksamhet

22 juni

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a), b), c) och f): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Riksgäldskontoret.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, d): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen om ratificering av svenskt medlemskap i Asiatiska banken för infrastruktur- investeringar. Sverige blev formellt medlem den 29 juni 2016.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, e) och g): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av Kammarkollegiets regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26) för att göra den första av fem inbetalningar av Sveriges kapitalinsats.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 5 Internationell samverkan: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av reglerings- brev för budgetåret 2016 avseende Svenska institutet.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 24 november 2016 beslutade regeringen om Sveriges deltagande i den andra kapitalhöjningen i det Interamerikanska Investeringsbolaget (IIC).

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b) och c): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 4:7.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b): Avsikten är att regeringen ska fatta beslut om en förordning under 2017.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 30 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 2:5 Arbetslivspolitik gällande forskning och arbetsliv.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen

105

Skr. 2016/17:75 förordning om ändring i förordningen (2015:504) om statsbidrag för Finansdepartementet utbildning med traineejobb (SFS 763).

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 1 september 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Skolforsknings- institutet.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SFS 764).

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 28 juli 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den 30 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Rymdstyrelsen.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, a): Den 30 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, b): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 14:1, 14:2 och 14:3 inom utgiftsområde 17. Samma dag beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare (SFS 765).

106

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadspolitik och byggande samt konsumentpolitik: Den 1 september 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av reglerings- brev för budgetåret 2016 avseende Naturvårdsverket.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 21 Energi, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budget- året 2016 avseende Statens energimyndighet.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 21 Energi, b): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budget- året 2016 avseende Affärsverket svenska kraftnät.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, a) och b): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av reglerings- brev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, c): Den 25 augusti 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, d): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, e): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 24 Näringsliv, b) och c): Den 29 september 2016 beslutade regeringen ändring av reglerings- brev för budgetåret 2016 avseende Sveriges geologiska undersökning inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 24 Näringsliv, d): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Samma dag beslutade regeringen om bemyndigande att vidta åtgärder för etablering av ett nationellt utvecklingsbolag.

Om vårändringsbudget för 2016, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2016: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016.

Om vårändringsbudget för 2016, ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791, 792 och 820).

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

107

Skr. 2016/17:75 Om vårändringsbudget för 2016, övriga utgifter på statens budget

Finansdepartementet 2016: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b), Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) och e) samt Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2016.

56. Rskr. 2015/16:311

Årsredovisning för staten 2015

Skr. 2015/16:101, bet. 2015/16:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

57. Rskr. 2015/16:313

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 Bet. 2015/16:FiU41

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbanks- lagen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen (1988:1385) med den inriktning utskottet anger (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 22 december 2016 beslutade regeringen kommittédirektivet Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen (dir. 2016:114). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Avsikten är att en proposition ska kunna över- lämnas till riksdagen under 2017.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

58. Rskr. 2015/16:318

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2011–2015 Skr. 2015/16:104, bet. 2015/16:FiU37

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 26 avsnitt 2).

108

Riksmötet 2016/17

59. Rskr. 2016/17:3

En uppdaterad fondlagstiftning (UCITS V) Prop. 2015/16:170, bet. 2016/17:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 september 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 892–896).

60. Rskr. 2016/17:6

Ett svenskt tonnagebeskattningssystem Prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 september 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 887 och 888).

61. Rskr. 2016/17:7

Unionstullkodexen och elektroniskt uppgiftslämnande Prop. 2015/16:175, bet. 2016/17:SkU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 september 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 883–885).

62. Rskr. 2016/17:11

Skatteavtal mellan Sverige och Azerbajdzjan Prop. 2015/16:172, bet. 2016/17:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 928). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Azerbajdzjan om att avtalet godkänts.

63. Rskr. 2016/17:12

Skatteavtal mellan Sverige och Armenien Prop. 2015/16:171, bet. 2016/17:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 927). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Armenien om att avtalet godkänts.

64. Rskr. 2016/17:13

Rättelse i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings- system

Bet. 2016/17:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

109

Skr. 2016/17:75

 

Finansdepartementet

Den 13 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

 

(SFS 913).

 

65. Rskr. 2016/17:15

 

Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län

 

Prop. 2015/16:176, bet. 2016/17:KU2

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 27 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

 

(SFS 945).

 

66. Rskr. 2016/17:16

 

Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt för Backa-

 

området i Göteborg

 

Prop. 2015/16:191, bet. 2016/17:SkU5

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 17 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 1007–1010).

 

67. Rskr. 2016/17:21

 

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015

 

Skr. 2015/16:130, bet. 2016/17:FiU6

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse

 

till handlingarna.

 

68. Rskr. 2016/17:22

 

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

 

Skr. 2015/16:102, bet. 2016/17:FiU8

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 14 december 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens

 

skrivelse till handlingarna.

 

69. Rskr. 2016/17:37

 

Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna

 

Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 1120 och 1121).

 

70. Rskr. 2016/17:40

 

En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens

 

myndigheter

110

Framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1091 och 1092).

71. Rskr. 2016/17:48

Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världs- banksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015

Skr. 2015/16:145, bet. 2016/17:UU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör utveckla redovisningen till riksdagen av verksamheten i Internationella valuta- fonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna så att riksdagen fortsättningsvis får en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklings- organisationerna (bet 2016/17:UU7 s. 6). Ärendet bereds inom Rege- ringskansliet.

Punkt 5 om skrivelsen: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

72. Rskr. 2016/17:49

Statens budget 2017 Rambeslutet

Prop. 2016/17:1, Skr. 2015/16:179, bet. 2016/17:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budget- politiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2019, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2017, f) ålderspensions- systemets utgifter 2017 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2017, punkt 7 om generella riktlinjer för pris- och löneomräkning och punkt 8 om transparensen i budgetpropositionen 2016: Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i dessa delar till handlingarna.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2017: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2017 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Avsikten är att

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

111

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

112

skrivelsen i övrigt i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

statens budget, e)

ändringar i skatte-

och avgiftsregler: Den

24 november 2016

utfärdade regeringen de

lagar riksdagen antagit

(SFS 1053–1056, 1067–1079, 1083–1086 och 1093).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018 och 2019: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2018.

Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riks- gäldskontoret.

Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggnings- tillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i dessa delar till handlingarna.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f), g) och 6.

73. Rskr. 2016/17:50

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 november 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.

74. Rskr. 2016/17:62

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Prop. 2016/17:7, bet. 2016/17:SkU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1202 och 1203).

75. Rskr. 2016/17:63

Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen: Den 30 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1208).

Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen kort efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till

mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd

(bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2018.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

76. Rskr. 2016/17:66

Nytt regelverk om upphandling

Prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om särskilda arbetsrättsliga villkor och punkt 2 om nytt regelverk om upphandling: Den 1 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1145–1161).

Punkt 3 om kompletterande lagförslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antagit skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterade lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7 s. 18 f.). Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen så snart som möjligt ska återkomma till riksdagen med en proposition med förslag till bestäm- melser som genomför resterande delar av direktiven. Se även Fi 5, rskr. 2010/11:187.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

77. Rskr. 2016/17:68

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden respektive anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Fastighetsmäklarinspektionen.

78. Rskr. 2016/17:74

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2017: Den 8 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

113

Skr. 2016/17:75 2017 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2016 Finansdepartementet beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende läns-

styrelserna.

79. Rskr. 2016/17:80

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Lotteriinspektionen.

Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riks- gäldskontoret.

Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet med målsättningen att det vid Svenska Spels årsstämma 2017 kommer att fattas beslut om att utbetala medel till kulturverksamhet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 7.

80. Rskr. 2016/17:85

Utgiftsområde 3 Skatt, tull, exekution Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2017 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogde- myndigheten.

81. Rskr. 2016/17:87

Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skatte- frågor och förhandsbesked om prissättning

Prop. 2016/17:19, bet. 2016/17:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1229).

82. Rskr. 2016/17:88

Ömsesidigt bistånd med indrivning av vissa administrativa sanktions- avgifter

Prop. 2016/17:26, bet. 2016/17:SkU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1231 och 1233).

114

83. Rskr. 2016/17:89

Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen Prop. 2016/17:8, 2016/17:KrU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1222 och 1223).

84. Rskr. 2016/17:92

Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen Prop. 2016/17:24, bet. 2016/17:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1237–1239).

85. Rskr. 2016/17:93

Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privat- bostad

Prop. 2016/17:25, bet. 2016/17:SkU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1256 och 1257).

86. Rskr. 2016/17:117

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 25: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25.

Punkt 2 om avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre

och punkt 3 om avgiftsfri tandvård för barn och

unga vuxna: Den

20 december 2016 utfärdade regeringen de lagar

riksdagen antagit

(SFS 1298–1302).

 

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

87. Rskr. 2016/17:118

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder

Prop. 2016/17:3, bet. 2016/16:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1330).

88. Rskr. 2016/17:119

 

Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk

115

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

116

Prop. 2016/17:22, bet. 2016/17:FiU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1306–1315).

89. Rskr. 2016/17:123

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomi- styrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammar- kollegiet, Riksgäldskontoret, Statens servicecenter, Statens tjänste- pensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlings- myndigheten, anslag 1:1 förvaltningspolitisk utveckling, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslag 1:16 Finansmarknadsforskning. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konjunkturinstitutet respektive Statens fastighetsverk.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, b) beställningsbemyndiganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:16 Finansmarknadsforskning. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens fastighetsverk.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, c) kreditram och garantiram för stabilitetsfonden och d) kreditram och garantiram för resolutions- reserven: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, e) Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter och f) Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2017 avseende Kammarkollegiet.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, g) Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens tjänstepensionsverk.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, h) investeringsplan för Statens fastighetsverk och i) Statens fastighetsverks lån för investeringar i fastigheter och markanläggningar: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens fastighetsverk.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, j) investeringsplan för Fortifikationsverket och k) Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter och markanläggningar: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Fortifikations- verket.

Om anslagen inom utgiftsområde 2, l) kapitaljustering i Nordiska investeringsbanken, 1 och 2: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om ett uppdrag till Riksgäldskontoret med anledning av kapitaljustering i Nordiska investeringsbanken. Samma dag beslutade regeringen om ändring av Nordiska investeringsbankens stadgar och justering av statliga garantier för grundkapital.

90. Rskr. 2016/17:125

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2017 avseende anslag 1:2 inom utgiftområde 26 och regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret.

91. Rskr. 2016/17:126

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, a) anslag för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.

Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2019.

Följande punkt är inte slutbehandlad: b).

92. Rskr. 2016/17:129

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1269–1273).

93. Rskr. 2016/17:131

Statens budget för 2017

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Skr. 2016/17:75

Finansdepartementet

117

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

118

2.7Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2010/11

1. Rskr. 2010/11:137

Betyg från årskurs 6 i grundskolan m.m. Prop. 2009/10:219, bet. 2010/11:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (U 33), 2011/12:75

(U 3), 2012/13:75 (U 3), 2013/14:75 (U 2), 2014/15:75 (U 2) och 2015/16:75 (U 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om nationella kunskapskrav*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D samt om en utvärdering av den nya betygsskalan (bet. 2010/11:UbU3 s. 12 f.). Den 22 januari 2009 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. I uppdraget ingick att Skolverket också skulle utarbeta allmänna råd om de nya kursplanerna och kunskapskraven. Den 20 januari 2011 gav rege- ringen Skolverket i uppdrag att utarbeta kunskapskrav för betygsstegen A, C och E för årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer. Skolverkets föreskrifter om kunskapskrav för grundskolan och mot- svarande skolformer samt för nämnda betygssteg började gälla höst- terminen 2012.

Den 3 november 2011 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygssättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen Betygsskalan och betygen B och D – en handledning. Den 24 november 2011 gav regeringen Skolverket i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning. Uppdraget redovisades den 12 juni 2014 (U2014/04011/S). Av Skolverkets redovisning framgår att Skolverket under 2013 genomförde en webbaserad utbildning i bedömning och betygssättning för lärare i årskurs 4–6 i grundskolan. Utbildningen har fortsatt under 2014 och har utvidgats till att även omfatta lärare i andra årskurser. Skolverket har vidare tagit fram ett antal stödmaterial med inriktning mot bedömning och betygssättning och har under 2014 bedrivit en fortsatt aktiv behovsinventering för att närmare beskriva nödvändiga insatser rörande bedömning och betygssättning. Vidare har ett stödmaterial utarbetats om sambedömning: Sambedömning i skolan – exempel och forskning som distribuerades till skolorna våren 2014. Regeringen har bedömt att ytterligare åtgärder i frågan inte behöver vidtas.

Den 11 september 2014 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utvärdera den nya betygsskalan (U2014/05371/S). Uppdraget redo- visades den 2 maj 2016 (U 2015/02959/S och U2016/02217/S).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 16, avsnitt 3.3.3 s. 107 f.) redogjort för Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskraven. Vidare anges i budgetpropositionen att regeringen anser att denna redovisning svarar mot riksdagens tillkännagivande och att regeringen bedömer att tillkännagivandet kan anses slutligt tillgodosett.

Punkten är slutbehandlad.

2. Rskr. 2010/11:170

Förskolan m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:UbU6

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (U 4), 2012/13:75 (U 4), 2013/14:75 (U 3), 2014/15:75 (U 3) och 2015/16:75 (U 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om förbättrad arbetsmiljö för barn och elever i förskola och på fritidshem*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur arbetsmiljön för barn och elever i förskolor och på fritidshem ska förbättras (bet. 2010/11:UbU6 s. 11 f.). Den 19 april 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för hur barns säkerhet i förskolan kan förbättras och säkerställas (U 2012:03, dir. 2012:36). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 18 april 2013 i betänkandet Fri att leka och lära – ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 14 oktober 2013. Betänkandet och frågan om förbättrad arbetsmiljö för elever i fritidshem bereds inom Regerings- kansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017.

Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2010/11:206

Grundskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:UbU7

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (U 7), 2012/13:75 (U 6), 2013/14:75 (U 5), 2014/15:75 (U 5) och 2015/16:75 (U 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 28 om översyn av elevhälsans kvalitet*: Riksdagen har tillkänna- gett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska se till att det görs en nationell översyn av tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan. (bet. 2010/11:UbU7 s. 52 f.). Den 27 oktober 2011 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa under 2011–2015 (U2011/05947/S). I uppdraget ingick bl.a. att sprida information om möjligheten för skolhuvudmän att ansöka om statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan och till speciallärare, att erbjuda utbildningsinsatser till elevhälsans personal och att utveckla stödmaterial. Uppdraget omfattade även att föreslå en modell för att följa upp kvaliteten på och tillgången till elevhälsa. En sådan

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

119

Skr. 2016/17:75

modell redovisades i februari 2013. Uppdraget slutredovisades den

Utbildnings-

1 april 2016.

departementet

Den 4 maj 2016 beslutade regeringen förordningen (2016:400) om

 

statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller

 

specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana

 

insatser. Syftet med förordningen är bl.a. att öka den genomsnittliga

 

personaltätheten inom elevhälsan.

 

Den 23 juni 2016 gav regeringen Skolverket i uppdrag att genomföra

 

insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom

 

elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

 

Uppdraget redovisades den 31 januari 2017.

 

Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1,

 

utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 106) redogjort för de insatser som redovisas

 

ovan och de bedömningar som har gjorts i fråga om möjligheten att följa

 

upp kvaliteten på och tillgången till elevhälsa. Regeringen anger i

 

budgetspropositionen att regeringen anser att de vidtagna åtgärderna,

 

med hänsyn till områdets komplexitet, är de mest ändamålsenliga med

 

anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet

 

därmed får anses färdigbehandlat.

 

Punkten är slutbehandlad.

 

Riksmötet 2012/13

 

4. Rskr. 2012/13:186

 

Gymnasieskolan

 

Motioner från allmänna motionstiden 2012, bet. 2012/13:UbU6

 

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 11), 2014/15:75 (U 7) och

 

2015/16:75 (U 5).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 20 om mobbning och kränkande behandling (reservation 20)*:

 

Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i

 

reservationen (rskr. 2012/13:186 och bet. 2012/13:UbU6 s. 57 f.). I 6

 

kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser som har till ändamål att

 

motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är

 

skyldig att skyndsamt utreda en anmälan om kränkande behandling och

 

att i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att

 

förhindra sådan behandling i framtiden (6 kap. 10 § skollagen). Huvud-

 

mannen ska, om denne eller personalen åsidosatt sina skyldigheter enligt

 

bl.a. 10 §, betala skadestånd (6 kap. 12 §).

 

Statens skolverk har på uppdrag av regeringen (U2007/01205/S)

 

genomfört en utbildningssatsning om forskningsbaserade åtgärdsprogram

 

mot mobbning i skolan. Detta innefattade en utvärdering av program som

 

används mot mobbning och kränkningar. Skolverket lät externa forskare

 

utvärdera åtta program mot mobbning som används i skolorna

 

(Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, 2011). Skolverket

 

har arbetat med att sprida de nya kunskaper som utvärderingen gett och

 

som kan vara till stöd för verksamheterna, bl.a. genom framtagandet av

 

publikationen Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot

120

mobbning, som huvudsakligen riktar sig till dem som arbetar i skolan.

 

Skolverket har även publicerat allmänna råd om arbetet mot

Skr. 2016/17:75

diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10).

Utbildnings-

Under 2011 gav regeringen Skolverket ett förnyat uppdrag att stärka

departementet

skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande

 

behandling (U2011/00567/S och U2011/02649/S). Uppdraget har

 

redovisats

i myndighetens årsredovisning och slutredovisades den

 

20 januari

2015 (U2015/00299/S). Den 9 juli 2015 gav regeringen

 

Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutveck- lingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Insatserna ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser och kan avse arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Myndigheten redovisade den 14 december 2015 en långsiktig plan för genomförandet av uppdraget i dess helhet för 2016–2019. Den 24 september 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S). I uppdraget ingick att lämna förslag för en kritisk, säker och ansvarsfull it-användning hos eleverna, t.ex. när det gäller studiero, personlig integritet och förebyggande av kränkningar, samt vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner. Skolverket redovisade uppdraget den 5 och 27 april samt den 19 juni 2016 (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Den 9 mars 2017 fattade regeringen beslut om ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen gällande digitalisering i skolan. Dessa ändringar omfattade bl.a. förtydliganden i skolans uppdrag att ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och att alla som arbetar i skolan i arbetet med normer och värden ska uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. I exempelvis kursplanen för samhällskunskap i grundskolan har det i det centrala innehållet för ämnet gjorts tillägg om hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Förslagen i övrigt bereds inom Regeringskansliet.

Chefen för Utbildningsdepartementet uppdrog den 23 oktober 2012 åt utbildningsdirektören Thomas Persson att biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att utarbeta förslag som innebär en minskad administration för lärare (U 2012:E, U2012/05725/SAM). Genom beslut den 3 juni 2013 utvidgades uppdraget till att även omfatta vilka konsekvenser en sådan rapporterings- och anmälningsskyldighet avseende missförhållanden inom skolväsendet och vissa andra verksam- heter som föreslås i betänkandet Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa (SOU 2011:33) får för lärares administrativa arbete. Fortsatta överväganden görs inom Rege- ringskansliet av vilka konsekvenser en sådan rapporterings- och anmälningsskyldighet kan få för lärares administrativa arbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017.

Punkten är inte slutbehandlad.

121

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

122

Riksmötet 2013/14

5. Rskr. 2013/14:27

Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8) och 2015/16:75 (U 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimations- reformen (bet. 2013/14:UbU6 s.9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det finns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingår bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall ska kunna genomföras. Om utredaren föreslår att undantagen ska upphöra ska utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare ska upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kan öka. Utredaren ska vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande ska omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring ska kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. Bland annat de delar av uppdraget som avser legitimations- och behörighetsreglerna ska redovisas senast den 1 juni 2017. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2017.

Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2013/14:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 27), 2014/15:75 (U 10) och 2015/16:75 (U 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslagen m.m. för 2014 inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

9. under 2014–2017 besluta om medlemskap i nio konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur och om finansiering av årliga medlemsavgifter till konsortierna: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2016 avseende Vetenskapsrådet. Den 20 december 2016 beslutade

regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. Skr. 2016/17:75 Punkten är slutbehandlad. Utbildnings-

departementet

7. Rskr. 2013/14:130

Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Prop. 2012/13:175, bet. 2013/14:SoU2

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 31 och S 57), 2014/15:75 (U 11) och 2015/16:75 (U 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om tandhygienistutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbild- ningstiden för tandhygienister från två till tre år (bet. 2013/14:SoU2 s. 12 f.). Den 8 maj 2014 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förlängning av utbild- ningen till tandhygienistexamen till en omfattning om 180 högskole- poäng (U2014/03351/UH). Universitetskanslersämbetet skulle beskriva konsekvenserna av en sådan förlängning för dem som studerar till tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten. Uppdraget redovisades den 26 januari 2015 i rapporten Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen (U2015/00403/UH). Frågan om en förändrad examensbeskrivning för tandhygienistexamen bereds vidare inom Regeringskansliet. Utbildnings- departementet har inom ramen för detta arbete bjudit in representanter för bl.a. ett flertal lärosäten, Universitetskanslersämbetet och Social- styrelsen samt branschföreträdare till en referensgrupp som ska biträda departementet i arbetet med examensbeskrivningens utformning. Refe- rensgruppens arbete påbörjades i början av 2017.

Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

8. Rskr. 2014/15:90

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26) och 2015/16:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

3. på bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder till det konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur som avses bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av bolaget och vidta de åtgärder

som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation vid

123

Skr. 2016/17:75

tillfälle som regeringen finner lämpligt: Den 17 september 2015

Utbildnings-

beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson,

departementet

eller den hon sätter i sitt ställe, att på den extra bolagsstämman i Euro-

 

pean Spallation Source ESS AB den 23 september 2015 rösta för förslag

 

till beslut om överlåtelse av verksamheten, tillgångar och skulder i

 

European Spallation Source ESS AB till European Spallation Source

 

Eric. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget. Den 10 mars

 

2016 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark

 

Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på årsstämman i European

 

Spallation Source ESS AB den 18 mars 2016 rösta för förslag till beslut

 

att bolaget ska avvecklas genom likvidation. Vidare uppdrog regeringen

 

åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe,

 

att vidta de åtgärder som i övrigt är nödvändiga för bolagets avveckling.

 

Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget och European Spalla-

 

tion Source ESS AB trädde i likvidation den 18 mars 2016. Likvida-

 

tionen är dock inte avslutad. Ärendet bereds.

 

4. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations-

 

plattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet

 

för innovation och teknik (EIT) och under 2015–2022 besluta om en årlig

 

medlemsavgift på högst 2 970 000 kronor med det förtydligandet att den

 

årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet:

 

Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor, 2:6 Lunds

 

universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 270 000

 

kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på

 

forskarnivå med 900 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet:

 

Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor: Den

 

22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

 

2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen

 

regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga

 

medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade

 

svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt om-

 

fattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till

 

plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändrings-

 

budget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under

 

2016−2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw Materials

 

under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och

 

utbildning på forskarnivå med högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds

 

universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000

 

kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på

 

forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet:

 

Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Riks-

 

dagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om

 

vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universi-

 

tetsforskning, d) Den 20 december 2016 beslutade regeringen reglerings-

 

brev för 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds.

 

5. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations-

 

plattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för

 

innovation och teknik (EIT) och under 2015–2022 besluta om en årlig

 

medlemsavgift på högst 2 025 000 kronor med det förtydligandet att den

 

årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet:

124

Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet:

Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den för- svagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog som en följd av detta i propositio- nen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016−2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy Living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet Forskning och utbildning på forskarsnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 3−5.

9. Rskr. 2014/15:135

Grundskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om fler matematiklektioner i högstadiet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att under- visningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7–9 (bet. 2014/15:UbU9 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7–9 med mot- svarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I prome- morian föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. Ärendet bereds.

Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2014/15:141

Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

125

Skr. 2016/17:75

 

 

 

 

Utbildnings-

Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkänna-

departementet

gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen

 

i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur

 

lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga

 

lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning

 

i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet.

 

2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens

 

skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive

 

fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet

 

med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska

 

bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens

 

incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten ska lämna en del-

 

redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte-

 

mentet)

senast den 15 mars 2017 och

en slutredovisning senast

den

 

15 november 2018 (U2015/04701/S). Punkten är inte slutbehandlad.

 

 

Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervis-

 

ning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin

 

mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar

 

om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehand-

 

ledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt gene-

 

rellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet.

 

2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att

 

ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän

 

genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade

 

möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studie-

 

handledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven be-

 

dömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkänna-

 

givande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att

 

samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg

 

dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade

 

möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och

 

studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick

 

därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den

 

12 februari 2016 redovisades delbetänkandet Ökade möjligheter till

 

modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU

 

2016:12). Betänkandet remitterades och den 28 april 2016 överlämnade

 

regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och

 

entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på

 

modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i

 

enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den

 

22 juni

2016 lag om ändring i

skollagen (2010:800)

(bet.

 

2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen ska

även

bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtals- former för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 3 och 4.

126

11. Rskr. 2014/15:162

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om frivilliga gymnasiestudier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga (bet. 2014/15:UbU10 s. 9 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att alla unga kvinnor och män ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Det ska enligt direktiven övervägas om det bör bli obligatoriskt för alla unga kvinnor och män att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade rege- ringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utred- ningen har inte föreslagit att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasie- skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grund- läggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasie- utbildning (SOU 2016:77). Utredningen har föreslagit att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 2 och 4.

12. Rskr. 2014/15:201

Skolväsendet

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om skriftligt ordningsomdöme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

127

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

128

vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme (bet. 2014/15:UbU11 s. 20 f.). När det gäller grundskolan får den individuella utvecklingsplanen, utöver omdömen om bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det (10 kap. 12 och 13 §§ skollagen [2010:800]). Enligt regeringens bedömning medger således befintligt regelverk att skriftlig dokumentation, av den typ som tillkännagivandet avser, upprättas inom ramen för den individuella utvecklingsplanen i grundskolan. När det gäller gymnasieskolan beslutade regeringen den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Direktiven lämnade utrymme för utredningen att lämna förslag om skriftliga ordningsomdömen om utredningen ansåg att det var befogat för att uppnå de mål som utredningen syftar till. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasie- utbildning (SOU 2016:77). Utredningen har inte föreslagit att skriftliga ordningsomdömen ska införas i gymnasieskolan. Betänkandet remitte- rades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 4 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag om en tioårig grundskola (bet. 2014/15:UbU11 s. 22 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver fick utredaren vid ytterligare två tillfällen tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 29 februari 2016. Ärendet bereds. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 3 och 4.

Riksmötet 2015/16

13. Rskr. 2015/16:113

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

Skr. 2016/17:75

Utbildnings-

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

departementet

Riksdagen bemyndigar regeringen att

10. besluta om delägarskap i Infrafrontier GmbH och att under 2016– 2019 besluta om ett årligt kapitaltillskott: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karo- linska institutet. Ärendet bereds.

13. under perioden 2016–2018 besluta om svenskt medlemskap i Integrated Structural Biology Infrastructure (INSTRUCT-ERIC) enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemen- skapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forsknings- infrastruktur och att besluta om en medlemsavgift per år: Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Vetenskapsrådet och den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. Ärendet bereds.

14. på bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB rösta för att bolagets köpeskillingsfordran på European Spallation Source ERIC utdelas till aktieägarna, den svenska och den danska staten, och att i anslutning till stämman besluta att den svenska delen av fordran lämnas som bidrag till European Spallation Source ERIC: Den 10 mars 2016 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på årsstämma i European Spallation Source ESS AB den 18 mars 2016 rösta för förslag till beslut att bolagets köpeskillingsfordran på European Spallation Source ERIC utdelas till aktieägarna, den svenska och den danska staten. Regeringen beslutade också att, under förutsättning att årsstämman beslutar att bolagets köpe- skillingsfordran på European Spallation Source ERIC ska utdelas till aktieägarna, den svenska statens del av fordran lämnas som bidrag till European Spallation Source ERIC. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget.

16. under 2016 ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC för konstruk- tionen av den Europeiska spallationskällan (ESS): Den 27 oktober 2016 bemyndigade och uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret att under 2016 ställa ut en statlig kreditgaranti för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC avseende konstruktionen av den Europeiska spallationskällan (ESS).

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 10 och 13.

14. Rskr. 2015/16:127

Anställning under viss kompletterande utbildning Prop. 2015/16:23, bet. 2015/16:UbU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 januari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 15).

129

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

130

15. Rskr. 2015/16:148

Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Prop. 2015/16:44, bet. 2015/16:UbU:6.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 145–153).

16. Rskr. 2015/16:155

Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9

Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om årliga rapporter om det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att samman- ställa årliga rapporter om hur väl det nya kvalitetssäkringssystemet fungerar när det gäller att säkerställa utbildningars kvalitet och i vilken grad systemet har verkat kvalitetsutvecklande för lärosätena och deras utbildningar (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att årligen redovisa hur väl kvalitetssäkringssystemet fungerar när det gäller att säkerställa utbildningars kvalitet och i vilken grad systemet har verkat kvalitetsutvecklande för lärosätena och deras utbildningar. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har till- kännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppfölj- ningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika

universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Punkten är inte slutbehand- lad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 5 och 6.

17. Rskr. 2015/16:168

Grundskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om mer matematik på högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en ytterligare utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs 7–9 fr.o.m. 2017 för att stärka elevernas matematikkunskaper (bet. 2015/16:UbU12 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7–9 med motsva- rande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I prome- morian föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. Ärendet bereds.

Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2015/16:169

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.).

Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkes- programsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med bransch- lärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slut- redovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen har i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer fört diskussioner om hur den gymnasiala lärlings- utbildningen kan utvecklas. Utredningen har inte funnit något större intresse av att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågar i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

131

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

132

betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta har lett fram till att utredningen har föreslagit en försöksverksamhet med branschskolor (SOU 2015:97). Utredningens betänkande har remitterats och regeringen beslutade den 16 februari 2017 lagrådsremissen En försöksverksamhet med branschskolor (U2017/00622/GV). Regeringen avser att behandla tillkännagivandet i en proposition under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2015/16:178

Avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric

Prop. 2015/16:77, bet. 2015/16:UbU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric

Riksdagen

1.godkänner avtalet undertecknat den 21 oktober 2015 mellan Sveriges regering och konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric: Den 23 mars 2016 beslutade regeringen att ratificera avtalet.

2.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:1174) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall: Den

23mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 337). Samma dag beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (SFS 338).

20.Rskr. 2015/16:228

Skolväsendet

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett att riks- dagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tioårig grundskola (bet. 2015/16:UbU14 s. 36 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grund- skola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver har utredaren vid ytterligare två tillfällen fått tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Betänkandet remitterades och remisstiden gick

ut den 29 februari 2016. Ärendet bereds. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 har samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. förts med Nya Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ärendet bereds. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skol- verk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklings- program som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetens- utvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Upp- draget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutveck- lingsinsatser avseende digitala lärarresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen från 2016. När det gäller kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärarresurser ska dessa enligt uppdraget vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 överlämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen har föreslagit en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betän- kandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 37 om utökad undervisningstid i idrott och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa (bet. 2015/16:UbU14 s. 130 f.). Den 17 november 2016 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 9, 10, 14, 30 och 37.

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

133

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

134

21. Rskr. 2015/16:255

Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever Prop. 2015/16:134, bet. 2015/16:UbU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 550).

22. Rskr. 2015/16:256

Ytterligare undervisningstid i matematik Prop. 2015/16:149, bet. 2015/16:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 553).

23. Rskr. 2015/16:266

Styrelser för universitet och högskolor – ledamöternas tillsättning och ansvar

Prop. 2015/16:131, bet. 2015/16:UbU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 744).

24. Rskr. 2015/16:267

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Prop. 2015/16:142, bet. 2015/16:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 700−704).

25. Rskr. 2015/16:315

Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål

Prop. 2015/16:173, bet. 2015/16:UbU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 761).

Riksmötet 2016/17

26. Rskr. 2016/17:5

Fler elever i fler skolor

Prop. 2015/16:184, bet. 2016/17:UbU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

Skr. 2016/17:75

Utbildnings-

(SFS 911).

departementet

27. Rskr. 2016/17:55

 

Höständringsbudget för 2016

 

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 2: Den 24 november 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende anslaget 14:3 inom utgiftsområde 17. Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbreven för budgetåret 2016 avseende anslagen 2:7, 2:37 och 2:64 inom utgiftsområde 16. Den 8 december beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 15. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att

a.under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskole- utbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2017−2023: Den 14 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkes- högskoleutbildning. Ärendet bereds.

b.under 2016 besluta om medlemskap i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kr per år: Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för 2016 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds.

c.under 2016 besluta om medlemskap i The Guild of European Research-Intensive Universities och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år: Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds.

d.under 2011–2016 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till KIC InnoEnergy SE på högst 11 557 000 kronor: Den 18 december 2015

135

Skr. 2016/17:75

beslutade regeringen om regleringsbrev för de berörda anslagen. Punkten

Utbildnings-

är slutbehandlad.

departementet

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4 a–c.

 

28. Rskr. 2016/17:64

 

En stärkt yrkeshögskola

 

Prop. 2015/16:198, bet. 2016/17:UbU5

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 1 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

 

(SFS 1183).

 

29. Rskr. 2016/17:65

 

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

 

Prop. 2016/17:5, bet. 2016/17:UbU6

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 1 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit

 

(SFS 1184).

 

30. Rskr. 2016/17:81

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

 

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17

 

Anslagen för 2017

 

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftområde 17 enligt

 

utskottets förslag i bilaga 5: Den 20 december 2016 beslutade regeringen

 

regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 12:1 Myndigheten

 

för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och

 

internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom

 

ungdomspolitiken, 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till

 

tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4

 

Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för

 

2017 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslaget 14:1

 

Bidrag till folkbildningen och anslaget 14:3 Särskilda insatser inom

 

folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga

 

om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3

 

Särskilda insatser inom folkbildningen.

 

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 ingå ekonomiska

 

åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida

 

anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets

 

förslag i bilaga 6: Den 20 december 2016 beslutade regeringen

 

regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 12:2 Bidrag till

 

nationell och internationell ungdomsverksamhet och 14:2 Bidrag till

 

tolkutbildning.

136

Punkten är slutbehandlad.

 

31. Rskr. 2016/17:105

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:UbU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2017

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 16 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.under 2017 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations- plattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2017–2024 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 500 000 kronor: Lunds universitets ansökan om medlemskap i KIC Food for Future har inte beviljats varför något sådant beslut som avses i bemyndigandet inte har fattats. Ärendet bereds.

2.under 2017 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 600 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet.

3.under 2017 för anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forsknings- ändamål besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för berört anslag.

4.under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 för anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verk- samhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m., 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning, 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer, 1:16 Fler anställda i lågstadiet, 1:18 Praktiknära skolforskning, 1:19 Bidrag till lärarlöner, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskaps- rådet: Avgifter till internationella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet, 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organi- sationer och 4:1 Internationella program.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b) 1.

32.Rskr. 2016/17:106

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:UbU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Utbildnings- departementet

137

Skr. 2016/17:75

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 15

Utbildnings-

a) Anslagen för 2017

departementet

Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 15 enligt

 

utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2016 beslutade regeringen

 

regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen.

 

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att

 

1. under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

 

gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp

 

och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den

 

20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

 

2017 avseende anslaget 1:6 inom utgiftsområde 15 Studiestöd.

 

2. under 2017 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklu-

 

sive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 217 000 000 000 kronor:

 

Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budget-

 

året 2017 avseende Centrala studiestödsnämnden.

 

Punkten är slutbehandlad.

138

2.8Miljö- och energidepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:223

Sveriges hantering av utsläppsrätter

Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2) och 2015/16:75 (M 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21, s. 11).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 20, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mäng- den utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I pro- positionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvud- delen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att ge- nomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behand- lat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsen- heter den 3 november 2015.

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20, s. 9 och 96–97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoproto- kollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för interna- tionella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Beredning pågår för att genomföra annulle-

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

139

Skr. 2016/17:75 ring av alla resterande utsläppsenheter som Sverige innehar från den Miljö- och första åtagandeperioden. Punkten är inte slutbehandlad. energidepartementet

Riksmötet 2011/12

2. Rskr. 2011/12:45

Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem

Prop. 2010/11:153, bet. 2011/12:NU4

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (N 42), 2012/13:75 (N 17), 2013/14:75 (N 12), 2014/15:75 (M 5) och 2015/16:75 (M 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om anvisningsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om s.k. anvisningsavtal m.m. (bet. 2011/12:NU4, s. 28).

Regeringen beslutade den 22 september 2016 om propositionen Anvi- sade elavtal (prop. 2016/17:13) som överlämnades till riksdagen den 27 september 2016. I propositionen lämnar regeringen förslag på änd- ringar av regleringen av anvisningsavtal. Skrivelsen är därmed slutbe- handlad.

3. Rskr. 2011/12:99

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (M 21), 2012/13:75 (M 9), 2013/14:75 (M 6), 2014/15:75 (M 6) och 2015/16:75 (M 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick för- längd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utred- ningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 över- lämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regerings- kansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överens- kommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksam- heter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insatser med att ut- veckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljö- anpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dia- log i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte

slutbehandlad.

140

Riksmötet 2012/13

4. Rskr. 2012/13:120

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (M 20), 2013/14:75 (M 8), 2014/15:75 (M 7) och 2015/16:75 (M 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård:

Biologisk mångfald i rinnande vatten: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksam- heter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Rege- ringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred poli- tisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbre- vet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insat- ser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägled- ning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delak- tighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljö- anpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punk- ten är inte slutbehandlad i denna del.

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

Riksmötet 2013/14

5. Rskr. 2013/14:99

En hållbar rovdjurspolitik

Prop. 2012/13:191 bet. 2013/14:MJU7

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 14), 2014/15:75 (M 8) och 2015/16:75 (M 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om övergripande mål för rovdjurspolitiken: Regeringen be-

 

slutade den 30 april 2014 att ge Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag

 

att analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens hela

 

ekonomi, inklusive indirekta kostnader, och föreslå en ny ersättningsmo-

 

dell som syftar till att kompensera för de merkostnader som direkta och

 

indirekta skador av ett angrepp av stora rovdjur medför. I uppdraget in-

 

gick även att analysera om och i så fall under vilka omständigheter bi-

 

drag bör lämnas för åtgärder som förebygger angrepp av rovdjur på

 

hägnat vilt, biodling och liknande skadeutsatta verksamheter samt om

 

ersättning bör lämnas för djur som har angripits av stora rovdjur inom

141

 

Skr. 2016/17:75

vilthägn. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade uppdraget till Rege-

Miljö- och

ringskansliet (Näringsdepartementet) den 25 augusti 2015. Redovisning-

energidepartementet

en har remitterats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte

 

slutbehandlad.

 

6. Rskr. 2013/14:122

 

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

 

Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:MJU1

 

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 17), 2014/15:75 (M 9) och

 

2015/16:75 (M 7).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgifts-

 

område 20 Allmän miljö- och naturvård:

 

Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen till-

 

satte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällan-

 

de vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggs-

 

direktiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den

 

10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken

 

(SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra

 

delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga

 

regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt

 

slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler

 

(SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och ut-

 

redningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016

 

träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör

 

att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser

 

att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i

 

regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa ge-

 

nomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en

 

plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att

 

underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åt-

 

gärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reg-

 

lerkraften. Punkten är inte slutbehandlad i denna del.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

7. Rskr. 2014/15:130

Kemikaliepolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 14 om kvicksilver*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU ska verka för att kvicksilver fasas ut (2014/15:MJU7, s. 31 f.).

Sverige har sedan 2009 infört ett heltäckande förbud mot användning

av kvicksilver som bl.a. innebär att varor som innehåller kvicksilver inte

142

får släppas ut på den svenska marknaden. EU har till viss del följt Sveriges exempel och bl.a. beslutat om förbud mot användning av kvicksilver i mätinstrument, batterier och elektriska och elektroniska varor samt mot export av kvicksilver. Minamatakonventionen om kvicksilver slutförhandlades under 2013. Sverige har varit pådrivande i arbetet med att ta fram konventionen. Den undertecknades i oktober samma år av Sverige och 93 andra länder och kommer på sikt att minska den långväga transporten av kvicksilver till Sverige. Avtalet innebär att parterna ska införa begränsningar och förbud av kvicksilver i både produkter och i industriella processer och innebär även att primär brytning av kvicksilver stoppas samt att handel med kvicksilver begrän- sas. De flesta reglerna kommer att gälla från 2020 eller 2025 för vissa processer. Konventionen träder i kraft då 50 stater har ratificerat den och till december 2016 har 35 stater ratificerat. Det första partsmötet under konventionen planeras till september 2017. EU-kommissionen presente- rade i februari 2016 ett förslag till lagstiftning för kvicksilver som en del i EU:s och medlemsländernas ratificering av Minamatakonventionen. Sverige har verkat för ett ambitiöst genomförande generellt inom EU och har främst drivit på för att förbjuda användningen av dentalt amalgam, att förbjuda export av kvicksilver utanför unionen och att avfallet ska hante- ras på ett säkert sätt. Förslaget har under 2016 förhandlats i rådet och parlamentet och en överenskommelse kunde nås i mitten av december.

Regeringen beslutade den 4 maj 2016 om skrivelsen Giftfri vardag (skr. 2015/16:169). Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 10 maj 2016. Rörande punkt 14 om kvicksilver redogör regeringen i skrivelsen för sitt och myndigheternas arbete i avsnitt 4.9 (s. 41–42) och säger bl.a. att regeringen fortsätter att verka inom EU för att kvicksilver ska fasas ut. Punkten är därmed slutbehandlad.

Punkt 15 om bromerade flamskyddsmedel*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU ska verka för att bromerade flamskyddsmedel fasas ut (2014/15:MJU7, s. 36).

Flera av de allra farligaste bromerade flamskyddsmedlen är i dag förbjudna inom EU eller internationellt. I Stockholmskonventionen finns globala begränsningar för HBCDD och två polybromerade difenyletrar (pentaBDE och oktaBDE). Förbuden genomförs i EU med Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar. På EU-nivå har Sverige genom Kemikalieinspektionen drivit på för att reglera HBCDD under Reachförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Sverige tog fram det underlag som medförde att ämnet togs upp på listan över kandidatämnen för tillståndsprövning. Även dekaBDE är upptaget i kandidatlistan. Detta innebär att leverantörer av en vara måste informera professionella användare, och de konsumenter som begär information, om varan innehåller över 0,1 % av dessa ämnen. HBCDD är även upptaget i tillståndslistan till Reachförordningen och får sedan augusti 2015 inte användas i EU utan tillstånd. HBCDD används i EU numera endast i isoleringsmaterial. När ansökningar för tillstånd behandlades i Reach-kommittén i början av 2016 röstade Sverige nej till att tillstånd

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

143

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

144

skulle ges med motiveringen att det inte är möjligt att bedöma risken för miljön eller vilka åtgärder som behövs för att minimera exponeringen för ämnet. Reachförordningen begränsar också användningen av pentaBDE och oktaBDE. Ett begränsningsförslag för dekaBDE behandlas just nu och beslut kommer att fattas under 2017. Det pågår ämnesutvärderingar under Reachförordningen för sex bromerade flamskyddsmedel (DBDPE, tetrabrom-DEHP, tribromfenol, TBBPA, ett TBBPA-derivat och tetra- bromftalimid). I RoHS-direktivet begränsas användningen av polybromerade difenyletrar (PBB) och okta-, penta- och dekaBDE i elektriska och elektroniska varor.

Regeringen beslutade den 4 maj 2016 om skrivelsen Giftfri vardag (skr. 2015/16:169). Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 10 maj 2016. Rörande punkt 15 om bromerade flamskyddsmedel redogör rege- ringen i skrivelsen för sitt och myndigheternas arbete i avsnitt 4.6 (s. 36– 38). Regeringen redovisar bl.a. framgångar med utfasning av enskilda flamskyddsmedel och anför att regeringen fortsätter att verka inom EU för att farliga flamskyddsmedel, inkl. bromerade sådana, fasas ut. Punk- ten är därmed slutbehandlad.

8. Rskr. 2014/15:182

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassifice- ringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige (2014/15:MJU12, s. 18 f.).

Kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomförande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlighet med strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan kommis- sionen och medlemsstaterna i samordningsgruppen för biologisk mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresursernas förvaltning.

I propositionen Utvidgning av Tivedens nationalpark (prop. 2016/17:96, avsnitt 6) redogör regeringen för förutsättningarna att tillgo- dose tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om selektiv jakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att fortsätta med riktad selektiv jakt på varg (2014/15:MJU12, s. 29).

Det är fortsatt tillåtet med licensjakt efter varg. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda om och hur skyddsjakt efter varg kan tillämpas eller utvecklas för att bättre bidra till vargpolitikens övergripande syfte. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 6 oktober 2015.

Under 2016 ändrades lagstiftningen på så sätt att beslut om licensjakt efter varg som huvudregel får fattas senast den 1 oktober, beslut om jakt efter de fem stora rovdjuren får överklagas till domstol (Förvaltnings- rätten i Luleå är s.k. specialforum och överprövar bl.a. länsstyrelsens be- slut om jakt efter varg och andra stora rovdjur) och beslut om jakt efter varg och andra arter som skyddas av art- och habitatdirektivet eller fågel- direktivet ska handläggas skyndsamt.

Enligt Naturvårdsverket har Sveriges vargstam gynnsam bevarande- status om det finns minst 300 vargar och minst en varg per 5-årsperiod invandrar från Finland eller Ryssland och reproducerar sig med en skan- dinavisk varg under naturliga förhållanden. Inventeringsresultaten från vintern 2015/16 visar att det finns cirka 340 vargar i Sverige (vilket är en minskning från inventeringsperioden vintern 2014/15 som resulterade i 415 vargar).

Licensjakt på varg har genomförts i Gävleborgs län och Dalarnas län under januari och februari 2016. Beslut har fattats om skyddsjakt på varg i flera län. Det är därmed fortsatt tillåtet med jakt efter varg.

I propositionen Utvidgning av Tivedens nationalpark (prop. 2016/17:96, avsnitt 6) redogör regeringen för sin behandling av tillkän- nagivandet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (2014/15:MJU12, s. 29 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna har utvärderats. En webbenkät har skickats till alla delegater i länens viltförvaltningsdelegationer och skri- velser har skickats till alla länsstyrelser för att inhämta deras synpunkter. Därutöver har möten genomförts med organisationer som ingår i delega- tionerna. Den 23 februari 2017 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166) som innebär att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättning- arna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (2014/15:MJU12, s. 60 f.).

Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskydds- lagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsut- veckling i strandnära lägen – de s.k. LIS-reglerna – innebar att möjlig- heterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att under- lätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Regeringen har velat avvakta resultatet av dessa ändringar innan eventuella ytterligare förändringar görs.

Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär- dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

145

Skr. 2016/17:75

anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen

Miljö- och

hade lett till landsbygdsutveckling.

energidepartementet

Regeringen avser att under våren 2017 besluta om att ge Naturvårds-

 

verket i uppdrag att se över LIS-reglerna.

 

Syftet med översynen är att ytterligare främja landsbygdsutveckling i

 

områden med god tillgång till stränder, utan att de värden som strand-

 

skyddet långsiktigt syftar till att skydda äventyras. Punkten är inte slutbe-

 

handlad.

 

Riksmötet 2015/16

 

9. Rskr. 2015/16:50

 

Militära frågor

 

Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har till-

 

kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet

 

anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och

 

skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att

 

Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras

 

(2015/16:FöU3, s. 10).

 

Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats

 

vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Ut-

 

gångspunkten för Miljö- och energidepartementets handläggning av

 

överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att

 

rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den

 

grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs.

 

det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av

 

Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen

 

mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och

 

politisk synpunkt. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den

 

17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015

 

och fyra ärenden under 2016 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd

 

enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger

 

Regeringskansliet ytterligare sex ärenden som avser övnings- och

 

skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa

 

inkom ett under 2012, ett under 2013, tre under 2014 och ett under 2015.

 

Punkten är inte slutbehandlad.

 

10. Rskr. 2015/16:103

 

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

 

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks-

 

dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det

146

som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovis-

 

ning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2015/16:MJU1, s. 11 f.).

Klimatområdet: Regeringen fortsätter att arbeta för att utsläppen av växthusgaser ska minska i Sverige och i omvärlden och skärper klimat- politiken. Den parlamentariska Miljömålsberedningen har under 2016 presenterat en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Mo- deraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna deltog i överenskommelsen (se även prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20, s. 85– 87). Regeringen föreslog redan i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utgiftsområde 20, s. 79) att möjligheten att införa ett klimat- politiskt ramverk ska utredas. Regeringen återkommer i början av 2017 med en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk, som tar sin utgångs- punkt i Miljömålsberedningens förslag. Förslagen finns presenterade i delbetänkandena Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) och En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47). Punkten är inte slutbehandlad i denna del.

Ingen övergödning: Regeringen fortsätter arbetet med att minska över- gödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. En viktig milstolpe 2016 var att IMO godkän- de ansökan om att utse Östersjön och Nordsjön till ett så kallat NECA- område (Nitrogen Emission Control Area). Det innebär att fartyg på sikt kraftigt minskar sina kväveutsläpp. Den svenska regeringen har varit på- drivande för att utse Östersjön och Nordsjön till NECA-område. Sammantaget med ett annat beslut 2016 om att förbjuda toalettavfall från kryssningsfartyg har viktiga steg gjorts för att miljöanpassa sjöfarten och minska övergödningen. Regeringen har slutfört prövning av åtgärdspro- grammen för vatten. Vattenmyndigheterna har reviderat och fastställt programmen och arbetet med att genomföra dem kan påbörjas. Arbetet på lokal nivå ges prioritet, regeringen fortsätter satsa på lokala vatten- vårdsprojekt (LOVA). Punkten är inte slutbehandlad i denna del.

Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen till- satte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällan- de vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggs- direktiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och ut- redningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa ge- nomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åt- gärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reg- lerkraften. Punkten är inte slutbehandlad i denna del.

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

147

Skr. 2016/17:75

Punkt 3 om bemyndigande om borttagning av utsläppsenheter: Rege-

Miljö- och

ringen föreslog i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, Utgifts-

energidepartementet

område 20, s. 104–105) att riksdagen bemyndigar regeringen att genom-

 

föra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbe-

 

slut för 2013 som Sverige kommer att tilldelas och som inte behövs för

 

avräkning mot Sveriges åtagande inom EU år 2013. Riksdagen har bi-

 

fallit förslaget i propositionen. Regeringen har fattat beslut om borttag-

 

ning av utsläppsenheter efter det att mängden utsläpp för 2013 slutligt

 

fastställdes i december 2016. Punkten är slutbehandlad.

 

11. Rskr. 2015/16:109

 

Rovdjurspolitikens inriktning

 

Bet. 2015/16:MJU12

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 27).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Om rovdjurspolitikens inriktning*: Riksdagen har tillkännagett för rege-

 

ringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att in-

 

tentionerna bakom den rovdjurspolitik som riksdagen beslutade 2013 ska

 

fullföljas (2015/16:MJU12, s. 7 f.).

 

Den 18 december 2015 tog Högsta förvaltningsdomstolen ställning till

 

om ett beslut om licensjakt efter varg, som fattats av en länsstyrelse och

 

därefter har överklagats till Naturvårdsverket, kan tas upp till prövning

 

av domstol trots att det enligt jaktförordningen inte får överklagas. Högsta

 

förvaltningsdomstolen fann att överklagandeförbudet i jaktförordningen står

 

i strid med EU-rätten såvitt gäller beslut om jakt efter en art som skyddas

 

av art- och habitatdirektivet.

 

Regeringen (Näringsdepartementet) beslutade den 25 februari 2016 att

 

ändra jaktförordningen (1997:905) och införa en ny instansordning för

 

ärenden om jakt efter de fem stora rovdjuren björn, varg, järv, lo och

 

kungsörn (SFS 125). Ändringen, som trädde i kraft den 1 april 2016,

 

innebär att länsstyrelsernas beslut om jakt efter dessa djur nu får över-

 

klagas till allmän förvaltningsdomstol (den förvaltningsrätt inom vars

 

domkrets ärendet först prövats). Naturvårdsverket är inte längre en in-

 

stans i överprövningskedjan. Punkten är slutbehandlad.

 

12. Rskr. 2015/16:150

 

Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.

 

Prop. 2015/16:35, bet. 2015/16:MJU8

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit

 

(SFS 341).

 

13. Rskr. 2015/16:162

 

Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m.

 

Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

148

 

Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som ut- skottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpack- ningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna (2015/16:MJU7, s. 18 f.).

Regeringens ambition är att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Regeringen gav därför en utredare (M2015:A) i uppdrag att föreslå hur det fysiska an- svaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar. Regeringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2015/16:191

Hushållningen med mark- och vattenområden

Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:CU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om vattenverksamheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter (2015/16:CU13, s. 26 f.).

Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utred- ningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning – förslag till ändrade

vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrappor- teringskrav om att redovisa genomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2015/16:199

Det omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet Prop. 2015/16:116, bet. 2015/16:FöU9

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

149

Skr. 2016/17:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Miljö- och

energidepartementet Den 21 april 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 362).

16. Rskr. 2015/16:209

Vattenvård

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om vattendirektivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål (2015/16:MJU14, s. 24 f.).

Regeringen har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen inom vatten- direktivet. Regeringens beslut fattades den 6 oktober 2016. Av beslutet framgår vikten av att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnads- effektivt. Regeringen har lyft fram att avvägning mellan olika samhälls- intressen utgör en viktig del i bedömningen av hur åtgärder bör fördelas mellan olika typer av verksamheter, både utifrån deras påverkan på vattenmiljön och i förhållande till vilka åtgärder som är mest kostnads- effektiva.

Regeringen specificerade de åtgärder som var riktade till Jordbruksver- ket i en bilaga till beslutet. För att bidra till ett konkurrenskraftigt jord- bruk betonade regeringen vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014–2020. Gemensamt för samtliga åtgärder är att de ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas.

I beslutet efterfrågade regeringen komplettering av konsekvensanaly- sen och betonade att det inför beslut om åtgärder är av största vikt att det finns en grundlig och heltäckande redovisning av konsekvenserna av re- spektive åtgärd från såväl allmän som enskild synpunkt. Regeringen lyfte även fram behovet av avvägning mellan nyttor och kostnader.

Vattenmyndigheterna har reviderat och under december fastställt åt- gärdsprogrammen. Arbetet med att genomföra dem kan påbörjas, vilket kan bidra till att flera miljömål kan nås. Regeringens beslut den 6 oktober 2016 innebär att tillkännagivandet är tillgodosett.

17. Rskr. 2015/16:230

Effektreserv 2020–2025

Prop. 2015/16:117, bet. 2015/16:NU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 422).

18. Rskr. 2015/16:265

Elsäkerhet

Prop. 2015/16:163, bet. 2015/16:FöU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

150

Den 9 och 16 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen an-

Skr. 2016/17:75

tagit (SFS 732, 733 och 741).

Miljö- och

19. Rskr. 2015/16:298

energidepartementet

 

Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.

 

Prop. 2015/16:160, bet. 2015/16:MJU18

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit

 

(SFS 781).

 

20. Rskr. 2015/16:299

 

Avfallshierarkin

 

Prop. 2015/16:166, bet. 2015/16:MJU22

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit

 

(SFS 782 och 784–790)

 

21. Rskr. 2015/16:306

 

Klimat- och energimålen – Kontrollstation 2015 m.m.

 

Prop. 2015/16:87, bet. 2015/16:MJU20

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Skrivelsen lades till handlingarna den 18 juli 2016 då den inte föranledde

 

några ytterligare åtgärder.

 

22. Rskr. 2015/16:307

 

Nagoyaprotokollet

 

Prop. 2015/16:161, bet. 2015/16:MJU21

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 1 om förslag till lag om ändring i miljöbalken: Den 22 juni 2016

 

utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 783).

 

Punkt 2 om godkännande av Nagoyaprotokollet: Den 18 augusti 2016

 

beslutade regeringen om Sveriges ratifikation av Nagoyaprotokollet. Ra-

 

tifikationsinstrumentet överlämnades till FN-högkvarteret den 8 septem-

 

ber 2016.

 

Riksmötet 2016/17

 

23. Rskr. 2016/17:1

 

Alkylatbensin för vinterbruk

 

Prop. 2015/16:185, bet. 2016/17:MJU3

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 22 september 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen an-

 

tagit (SFS 876 och 877).

 

 

151

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

152

24. Rskr. 2016/17:9

Godkännande av klimatavtalet från Paris Prop. 2016/17:16, bet. 2016/17:MJU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Klimatavtalet från Paris, det s.k. Parisavtalet, är ett nytt globalt klimatav- tal som världens länder enades om vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte i Paris i december 2015. I propositionen Godkännande av kli- matavtalet från Paris som beslutades den 22 september 2016 (prop. 2016/17:16) föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna Parisav- talet. Riksdagen godkände Parisavtalet den 12 oktober 2016 (bet. 2016/17:MJU6, rskr. 2016/17:9). Regeringen beslutade den 13 oktober 2016 att ratificera Parisavtalet. Ratificeringsinstrumentet deponerades samma dag.

25. Rskr. 2016/17:18

En samlad torvprövning

Prop. 2015/16:178, bet. 2016/17:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 september 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen an- tagit (SFS 991–994).

26. Rskr. 2016/17:56

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Höständringsbudget för 2016:

Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade an- slag: Den 24 november 2016 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2016 avseende Naturvårdsverket samt anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och na- turvård. Punkten är slutbehandlad.

27. Rskr. 2016/17:69

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18:

Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regle- ringsbrev för 2017 anslaget 1:5 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2016/17:82

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17:

Miljö- och

energidepartementet

Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen om

 

regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslaget 13:4 Stöd till fri-

 

luftsorganisationer. Punkten är slutbehandlad.

 

29. Rskr. 2016/17:86

 

Utgiftsområde 21 Energi

 

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU3

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 21:

när det gäller a): Anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Energimarknads- inspektionen och Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barse- bäcksverket (anslag 1:5). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Affärsverket svenska kraft- nät och Statens energimyndighet.

när det gäller b): Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens energimyndighet (anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering, anslag 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, anslag 1:4 Energiforskning, anslag 1:6 Planeringsstöd för vindkraft, anslag 1:8 Energiteknik, anslag 1:10 Avgifter till internationella organisationer, anslag 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och ener- giomställning) och Affärsverket svenska kraftnät (anslag 1:9 Elbered- skap).

när det gäller c): Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät, när det gäller d): Finansiella befogenheter för Affärs- verket svenska kraftnät, när det gäller e): Avgiftsuttag för elberedskaps- avgiften: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Affärsverket svenska kraftnät.

Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2016/17:99

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om anslag inom utgiftsområde 6:

a)Anslagen för 2016: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndig- heten samt anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket.

b)Beställningsbemyndiganden: Den 20 december 2016 beslutade rege- ringen regleringsbrev för 2017 avseende anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyn- digheten.

153

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

154

31. Rskr. 2016/17:116

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2016/17:MJU1, s. 14).

Regeringen fortsätter arbetet med att vidareutveckla och förbättra resultatredovisningen till riksdagen, där dialogen med utskottet utgör en viktig del. Regeringen har under 2016 gett Naturvårdsverket och de andra målansvariga myndigheterna i uppdrag (M2016/01592/Mm) att föreslå ett begränsat antal kostnadseffektiva indikatorer som ger en heltäckande bild av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet, samtidigt som Agenda 2030 beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen i mars 2017. Regeringens förhoppning är att dessa indikatorer ska kunna utgöra grunden i kommande redovisningar till riksdagen för utgiftsområde 20 och skapa förutsättningar för att presentera tidsserier som speglar utvecklingen.

Utskottet har noterat att det till skillnad från tidigare år saknas en sam- lad översikt när det gäller miljötillståndet för samtliga miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålens tillstånd följs inte upp årligen eftersom förändring- arna i miljön tar mycket lång tid. Tillståndet mäts vart fjärde år i rappor- ten om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen som tas fram av be- rörda myndigheter. Regeringen kan trots detta fortsättningsvis redovisa en översiktlig redovisning av miljötillståndet för miljökvalitetsmålen i re- sultatredovisningen årligen.

På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde- ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår bered- ningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpo- litiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbe- tänkande och bereder nu underlaget. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2017 med en proposition med utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag.

I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Under 2016 nåddes flera interna- tionella framgångar i arbetet med att miljöanpassa sjöfarten vilket lång-

siktigt kommer att ge resultat för att minska övergödningen. Arbetet med

Skr. 2016/17:75

att stärka insatser på lokal nivå ges hög prioritet. Under hösten 2016 har

Miljö- och

regeringen slutfört prövning av åtgärdsprogrammen för vatten. Vatten-

energidepartementet

myndigheterna har reviderat och fastställt programmen och arbetet med

 

att genomföra dem kan påbörjas. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt

 

(LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Havs- och

 

vattenmyndigheten har inlett ett arbete med att bl.a. utveckla metoder för

 

att mäta hur mycket kväve- och fosforreduktion som insatser bidrar till.

 

Resultatet kommer att användas till att bättre kunna styra medel till kost-

 

nadseffektiva åtgärder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i

 

frågan om sitt arbete med att visa på resultat i det lokala åtgärdsarbetet

 

för att minska övergödningen.

 

När det gäller regeringens anslagsförslag kan det konstateras att resul-

 

tat från anslagsökningar inom vissa områden tar längre tid då det ofta

 

handlar om långsiktiga förändringar. Det är därför svårt att redovisa re-

 

sultat inom alla områden eftersom insatser inte givit resultat ännu. Rege-

 

ringen avser att i kommande års budgetpropositioner redovisa för de

 

anslagsförstärkningar som genomförts och i möjligaste mån visa på vilka

 

effekter och resultat som uppnåtts.

 

Regeringen avser att i nästa års resultatredovisning tillgodose riksda-

 

gens önskemål så långt det är möjligt. Punkten är inte slutbehandlad.

 

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 20:

 

a)Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljö- övervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljö- forskning (anslag 1:5), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:17), Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Supermiljöbilspremie (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Hållbara städer (an- slag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:16), Elbusspremie (anslag 1:18), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande: Förvaltningskostnader (anslag 2:1) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2) under utgiftsområde 20. Punkten är slutbehandlad i denna del.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:17). Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del.

c)Godkännande av en investeringsplan: Den 20 december 2016 be- slutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad i denna del.

155

Skr. 2016/17:75

Punkt 3 om ändring av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansie-

Miljö- och

ringsbolaget: Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop.

energidepartementet

2016/17:1 utgiftsområde 20, s. 95) föreslagit att riksdagen godkänner

 

ändringen av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget

 

(NEFCO). Vid Nordiska ministerrådets möte den 27 april 2016 beslutade

 

de nordiska miljöministrarna att rekommendera länderna att gå vidare

 

med erforderliga åtgärder för att godkänna beslutet om ändring av över-

 

enskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget. Ändringen inne-

 

bär att det geografiska mandatet i artikel 1 utvidgas på så sätt att bolaget

 

ska ha som ändamål att främja investeringar av nordiskt miljöintresse

 

med tyngdpunkt på Östeuropa. Det betyder att tyngdpunkten för bolagets

 

verksamhet även fortsättningsvis ska vara i Östeuropa, men att bolaget

 

också kommer att ha möjlighet att agera utanför denna region. Förslaget

 

har inga ekonomiska konsekvenser för Sverige. Regeringen beslutade

 

den 9 juni 2016 (M2016/01593/Kl) om undertecknande av ändringen.

 

Ändringen av överenskommelsen undertecknades den 14 december 2016

 

vid en ceremoni i Helsingfors och deponerades därefter hos det finska ut-

 

rikesministeriet. Ändringen träder i kraft 30 dagar efter att samtliga av-

 

talsslutande stater har deponerat sina instrument. Punkten är slutbe-

 

handlad.

 

Punkt 4 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördel-

 

ningsbeslut för 2014 och 2015: Regeringen föreslog i budgetproposi-

 

tionen för 2017 (prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 20, s. 96) att riksdagen

 

bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter

 

under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015 som Sverige

 

kommer att tilldelas och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åta-

 

gande inom EU för de två åren. Riksdagen har bifallit förslaget i proposi-

 

tionen. Regeringen avser att fatta beslut om borttagning av utsläppsen-

 

heter efter det att mängden utsläpp för 2014 och 2015 är slutligt fastställd

 

vilket planeras ske under 2017. Punkten är inte slutbehandlad.

 

Punkt 5 om annullering av förvärvade utsläppsrätter från 2008–2012:

 

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1

 

Utgiftsområde 20, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade

 

överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden

 

under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. I

 

budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigan-

 

de att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte be-

 

hövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första

 

åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr.

 

2014/15:81). I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra

 

åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige

 

kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod

 

och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hante-

 

ras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen

 

2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015

 

utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndighe-

 

ten att genomföra de förslag i propositionen 2014/15:81 som riksdagen

 

har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energi-

 

myndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade

156

utsläppsenheter den 3 november 2015.

 

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20, s. 9 och 96–97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoproto- kollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för interna- tionella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen bi- föll regeringens begäran. Beredning pågår för att genomföra annullering av alla resterande utsläppsenheter som Sverige innehar från den första åtagandeperioden. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Miljö- och energidepartementet

157

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

158

2.9Näringsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 1999/2000

1. Rskr. 1999/2000:253

Jaktens villkor

Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75

(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1) och 2015/16:75 (N 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna vad utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Utredningen Några jakt- och fiskefrågor i renskötselområdet (dir. 2003:45) har överlämnat delbetänkandena Vem får jaga och fiska? – Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen (SOU 2005:17) och Historia, folkrätt och miljö (SOU 2005:79) samt slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116). Betänkandena har beretts och hanterades delvis då regeringen 2009 remitterade en departementspromemoria Vissa samepolitiska frågor (Ds 2009:40) med förslag inom det samepolitiska området. Förslagen möttes dock av kritik av bl.a. Sametinget och företrädare för renägarna. En förnyad förankringsprocess inleddes genom att Sametinget tillsatte en särskild arbetsgrupp som avsåg att lämna förslag under 2013. Några förslag har dock inte lämnats till regeringen. En dialog pågår mellan berörda departement kring en samlad samepolitik. Kulturdepartementet är ansvarigt departement och avsikten är att ta fram en handlingsplan för frågorna i sin helhet. Huvudsakligen avser tillkännagivandet den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet och småviltjakten i fjällen. Den s.k. dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (rskr. 2010/11:49, punkt 2, N 8). Småviltjakt i fjällen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2011/12 (rskr. 2011/12:172, punkt 2, N 12). Båda dessa frågor ingår även i ett tillkänna- givande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 37).

Regeringen kommer att ta slutlig ställning efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter. Den 29 september 2016 fattade rege- ringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige

avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är till- kännagivandet kring småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen slutbehandlat.

Frågan om den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet påverkas såväl av arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av den s.k. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom, mål nr T323-09). Frågan är mycket komplicerad att lösa och utfallet i Girjasmålet bör avvaktas. Innan dess kan någon handlingsplan inte upprättas. Ärendet bereds vidare.

Följande moment är inte slutbehandlat: 24.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

Riksmötet 2004/05

2. Rskr. 2004/05:178

Sjösäkerhet m.m.

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2004/05:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2) och 2015/16:75 (N 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen snarast bör låta utreda förut- sättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vatten- myndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 11.

159

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

160

Riksmötet 2005/06

3. Rskr. 2005/06:308

Moderna transporter

Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4) och 2015/16:75 (N 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetens- bevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vatten- myndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 42.

Riksmötet 2007/08

4. Rskr. 2007/08:24

Tilläggsbudget 2 för 2007

Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5) och 2015/16:75 (N 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgälds- kontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklings- investeringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt

Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklings- investeringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men sommaren 2012 drog Volvo Aero tillbaka sin ansökan. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace. Fortsatta diskussioner förs med berörda företag. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 9.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

Riksmötet 2009/10

5. Rskr. 2009/10:162

Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6) och 2015/16:75 (N 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: Regeringen bemyndigade den 14 juli 2011 statsrådet Peter Norman eller den han sätter i sitt ställe att underteckna aktieägaravtal med övriga aktieägare i Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Aktieägaravtalet under- tecknades den 15 juli 2011. På extra bolagsstämma den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. På en extra bolagsstämma den 27 januari 2012 beslutades om ägaranvisning till Aktiebolaget Svensk Bilprovning avseende dess agerande under försäljningsprocessen av delar av stationsnätet samt fastighetsbeståndet. Denna ägaranvisning ersatte den som lämnades på extra bolagsstämma den 4 oktober 2011. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om att sälja delar av stationsnätet. Försäljningen gällde den nordöstra gruppen som i huvudsak består av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till cirka 375 miljoner kronor för stationsnätet, som består av personal, besiktningsutrustning och hyreskontrakt. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ)

slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november

 

2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande för-

 

säljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett

 

underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen

 

omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige som i dag används

 

för fordonsbesiktningsverksamhet. Söderport Fastigheter AB tillträdde i

 

slutet av december. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk

 

Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet

 

fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och

 

uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som

 

innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det

 

sydvästra stationsnätet som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk

 

Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande

 

stationsnät. Inga ytterligare händelser har skett under 2016. Ärendet

 

bereds vidare.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

161

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

162

6. Rskr. 2009/10:220

Nyemission i SAS AB (publ)

Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7) och 2015/16:75 (N 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a, b och c: Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från cirka 21,4 procent till cirka 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande cirka 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen äger svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a–c.

7. Rskr. 2009/10:384

Förändrat uppdrag för Sveaskog AB Prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 58), 2011/12:75 (Fi 20), 2012/13:75 (Fi 9), 2013/14:75 (Fi 7), 2014/15:75 (N 8) och 2015/16:75 (N 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om överföring av ersättningsmark när det gäller d: Riksdagen har bemyndigat regeringen att till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier. På årsstämman i Sveaskog AB den 28 april 2011 beslutades om utdelning till staten av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde fastigheter med 99 500 hektar produktiv skogsmark. Utdelningen av aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB till staten verkställdes den 29 april 2011. I december 2012 förvärvade Naturvårdsverket 99 500 hektar produktiv skogsmark från Ersättningsmark i Sverige AB. Naturvårdsverket har påbörjat ett program för att byta in de 99 500 hektaren mot värdefull skogsmark som ska skyddas som naturreservat. Hittills har ca 96 000 hektar av den produktiva skogsmarken bytts och avsikten är att resterande mark ska bytas under 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 d.

Riksmötet 2010/11

8. Rskr. 2010/11:49

Älgförvaltningen

Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9) och 2015/16:75 (N 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakt- rätten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande 1. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bl.a. nämns den dubbla jakträtten. Frågan om den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet påverkas såväl av arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av den sk. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom, mål nr T323-09). Frågan är mycket komplicerad att lösa och utfallet i Girjasmålet bör avvaktas. Innan dess kan någon handlings- plan inte upprättas. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

9. Rskr. 2010/11:132

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10) och 2015/16:75 (N 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g: Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (RGK) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). RGK slutförde förhand- lingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade RGK ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till RGK som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande.

Saab Automobile AB (Saab) och RGK tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att RGK under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

163

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

164

inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för RGK att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. RGK infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkurs- boet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inklu- derade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde RGK en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt RGK att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. RGK bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och RGK fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

10. Rskr. 2010/11:231

Djurskydd

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:MJU20

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (L 6), 2012/13:75 (L 5), 2013/14:75 (L 4), 2014/15:75 (N 12) och 2015/16:75 (N 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om djurtransporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förkorta djurtransporterna (bet. 2010/11:MJU20 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2010/11:MJ309 och 2010/11:MJ356 yrkande 15. Regeringen har, med stöd av Belgien, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike, tagit upp djurtransporter som en övrig fråga vid Jordbruks- och fiskerådet den 14–15 november 2016. Vid mötet argumenterade regeringen för att såväl medlemsstaterna som kommissionen behöver intensifiera sina ansträngningar att stoppa transporter som bryter mot regelverket. Vidare underströk regeringen att det är nödvändigt med uppdateringar av EU:s regelverk för att förbättra skyddet för djuren. Bestämmelser som lyftes fram som särskilt angelägna att förbättra är de som rör transporttider, utrymmen, viloperioder, fodring och vattning samt temperaturen i fordon vid transporter då det är varmt utomhus.

Landsbygdsministern har även, tillsammans med ministerkollegorna i Belgien, Danmark, Nederländerna och Tyskland, i oktober 2016 skrivit ett brev till EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis. I brevet påtalar ministrarna nödvändigheten av att begränsa transporttiderna för djur, inte minst för slaktdjuren. För att få ett bättre underlag för framtida diskussioner föreslogs också att det ska genomföras en socio-ekonomisk analys av att begränsa transporttiderna för slaktdjur till max åtta timmar.

Därutöver pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att bland annat utreda om det är lämpligt att införa sanktionsavgifter som ett komplement till straffrättsliga sanktioner på djurskyddsområdet (N2016/01845/DL). Inriktningen är att en promemoria ska remitteras under mars 2017.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 11.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

Riksmötet 2011/12

11. Rskr. 2011/12:153

Livsmedelskontroll

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:MJU10

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 8), 2013/14:75 (L 5), 2014/15:75 (N 13) och 2015/16:75 (N 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om azofärgämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om åtgärder mot användning av azofärgämnen i livsmedel (bet. 2011/12:MJU10 s. 13 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2011/12:MJ256 och 2011/12:MJ382 yrkande 30. Regeringskansliet har i brev den 7 januari 2013 till Europeiska kom- missionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd framfört att Sverige önskar se en översyn av EU:s bestämmelser om användningen av azofärgämnen i livsmedel. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndig- heten (Efsa) har under 2016 avslutat sin översyn av alla färgämnen som var godkända före 2009. Kommissionen har inte aviserat några ändringar i bestämmelserna avseende azofärgämnen. Regeringskansliet följer noga det pågående arbetet via kommissionens arbetsgrupper. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 5.

12. Rskr. 2011/12:172

Jakt och viltvård

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:MJU13

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 9), 2013/14:75 (L 6), 2014/15:75 (N 14) och 2015/16:75 (N 13).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om fjälljakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om fjälljakt (bet. 2011/12:MJU13 s. 10 f.) och därmed bifallit motionerna 2011/12:MJ241 yrkande 2, 2011/12:MJ374 yrkande 2, 2011/12:MJ376 yrkande 34 och 2011/12: MJ454. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av jaktlagstiftningen m.m. (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor, bl.a. fjälljakten (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Den 29 september 2016 fattade

regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförord-

165

Skr. 2016/17:75

ningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens

Näringsdepartementet

mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs

 

yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som

 

inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella

 

åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital,

 

arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en

 

närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige

 

avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver

 

näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande.

 

Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade

 

ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är

 

tillkännagivandet slutbehandlat.

 

13. Rskr. 2011/12:261

 

Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål

 

Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21

 

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7),

 

2014/15:75 (N 17) och 2015/16:75 (N 14).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan

 

bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening

 

vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan

 

bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion

 

2011/12:MJ368. Europeiska kommissionen har tagit initiativ till en

 

undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från

 

kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits

 

fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet.

 

Regeringen följer frågan. Ärendet bereds vidare.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 21.

 

Riksmötet 2012/13

 

14. Rskr. 2012/13:103

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

 

Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1

 

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20),

 

2014/15:75 (N 18) och 2015/16:75 (N 15).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen

 

bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis

 

avyttra statens aktier i Lernia AB.

 

Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt

 

eller delvis avyttra statens aktier i det av staten hälftenägda Aktiebolaget

 

Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 rege-

 

ringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet.

 

2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden

 

röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta

166

aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostads-

 

garanti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Kvarvarande verksamhet i ABO är under avveckling. Bolaget kan likvideras först efter att kvar- varande garantiåtaganden är helt avvecklade, vilket beräknas ske tidigast 2018. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

15. Rskr. 2012/13:259

Luftfartsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2012/13:TU18.

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23) och 2015/16:75 (N 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flyg- platserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår. Det kan inte uteslutas att det nya förslaget måste remitteras, men bedömningen är att ett förslag till förordningsändring ska finnas framme under 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 5.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

Riksmötet 2013/14

16. Rskr. 2013/14:168

It-politiska frågor

Skr. 2013/14:32 samt motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013, bet. 2013/14:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 31) och 2015/16:75 (N 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

167

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

168

Punkt 9 om it och miljön*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten (bet. 2013/14:TU7 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 samt delvis bifallit motion 2013/14:T526 yrkande 32. Regeringen uppdrog i 2016 års regleringsbrev åt 62 myndigheter att i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheten (REMM).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22) aviserat att en samlad digitaliseringspolitik ska presenteras. Regeringen anger vidare i propositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21) att digitalisering är ett av flera viktiga verktyg som behövs för att uppnå de transportpolitiska målen och för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 9.

17. Rskr. 2013/14:181

Trafiksäkerhet

Motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013, bet. 2013/14:TU9 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 32) och 2015/16:75 (N 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kommunikationsutrustning och körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning med skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning (bet. 2013/14:TU9 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T275 och 2013/14:T512 samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T439 och 2013/14:T443. Regeringen uppdrog i oktober 2013 åt Transportstyrelsen att ta fram en långsiktig plan för information och andra åtgärder avseende förarens aktiviteter under färd med motordrivet fordon. Transportstyrel- sen redovisade uppdraget i en rapport i april 2014. Bakgrunden till uppdraget var att förstärka och säkerställa god effekt på trafiksäkerheten av den ändring av trafikförordningen (1998:1276) som trädde i kraft den 1 december 2013. Enligt ändringen får föraren, vid färd på väg med motordrivet fordon, ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning, endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet. I Transportstyrelsens rapport finns en långsiktig aktivitetsplan och förslag till uppföljning vad gäller effekten av ändringen i trafikförordningen. Den ändring av trafikförordningen som trädde i kraft den 1 december 2013 har i rättstillämpningen lett till fällande domar för olaglig användning av mobiltelefoner under körning. Transportstyrelsen har under 2015 bland

annat genomfört informations- och utbildningsinsatser för att stärka en trafiksäker användning av kommunikationsutrustning i fordon. Regeringen uppdrog i april 2016 åt Transportstyrelsen att utvärdera de åtgärder som infördes 2013 för att minska trafikfarlig användning av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning under färd. Om vidtagna åtgärder inte bedöms vara tillräckligt effektiva ur trafiksäkerhetssynpunkt ska Transportstyrelsen återkomma till regeringen med förslag till regeländringar eller andra åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 24 april 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

18. Rskr. 2013/14:187

Planering och byggande

Mot. 2013/14:C448 m.fl., bet. 2013/14:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35) och 2015/16:75 (N 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköver- skridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen (2010:900) bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Bland de åtgärder som vidtagits kan nämnas att regeringen den 19 januari 2017 beslutade kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upp- låtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Regeringen har i beslut den 9 september 2016 uppdragit åt Boverket att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus (N2016/05609/PUB). Regeringen avser vidare att besluta en proposition med bl.a. förslag om att kommu- nen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, tids- frist för länsstyrelsens beslut efter överprövning och ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Vidare är avsikten att föreslå att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Sammantaget ligger dessa åtgärder i linje med vad riksdagen har gett regeringen till känna. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

19. Rskr. 2013/14:188

Planering och byggande

Mot. 2013/14:C448 m.fl., bet. 2013/14:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36) och 2015/16:75 (N 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

169

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköver- skridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen (2010:900) bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Bland de åtgärder som vidtagits kan nämnas att regeringen den 19 januari 2017 beslutade kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upp- låtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Regeringen har i beslut den 9 september 2016 uppdragit åt Boverket att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus (N2016/05609/PUB). Regeringen avser vidare att besluta en proposition med bl.a. förslag om att kommu- nen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, tids- frist för länsstyrelsens beslut efter överprövning och ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Vidare är avsikten att föreslå att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Sammantaget ligger dessa åtgärder i linje med vad riksdagen har gett regeringen till känna. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

20. Rskr. 2013/14:212

Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd

Prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 39) och 2015/16:75 (N 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd när det gäller b: Under 2014 avyttrade Aktiebolaget Bostadsgaranti aktierna i dotterbolaget Försäkrings- aktiebolaget Bostadsgaranti. Den aktuella punkten kommer att slutbehandlas när Aktiebolaget Bostadsgaranti har avvecklats, vilket kommer att ske inom de närmaste åren. Se även N 14 rskr. 2012/13:103. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b.

21. Rskr. 2013/14:217

Yrkestrafik

Motioner från allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 40) och 2015/16:75 (N 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

170

Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genom- föra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 8.

22. Rskr. 2013/14:218

Yrkestrafik

Motioner från allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 41) och 2015/16:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genom- föra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 8.

23. Rskr. 2013/14:226

Livsmedelspolitik

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 42) och 2015/16:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om obligatorisk ursprungsmärkning av köttprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ursprungsmärkning av alla köttprodukter (bet. 2013/14:MJU21 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:MJ374 yrkande 9. Kommissionen lämnade i december 2013 en rapport om ursprungs- märkning av kött som ingrediens. Vid Jordbruks- och fiskerådet i mars 2014 uttalade Sverige stöd för obligatorisk ursprungsmärkning av kött som ingrediens i linje med det som efterfrågas i tillkännagivandet. Under 2015 presenterade kommissionen ytterligare två rapporter om obligatorisk ursprungsmärkning, men man förespråkade fortsatt frivillig märkning, bl.a. med hänsyn till kostnader, risk för administrativt krångel och problem med konkurrensneutralitet. Under 2016 har ett antal medlemsländer i EU notifierat tidsbegränsade nationella bestämmelser på området. Till dess att dessa har kunnat utvärderas på EU-nivå med avseende på effekter på den inre marknaden är det inte sannolikt att det finns intresse för EU-gemensamma bestämmelser på området.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

171

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

172

Regeringen avvaktar därför. I april 2016 lanserades den frivilliga märkningen ”från Sverige/kött från Sverige”. Den administreras av företaget Svenskmärkning AB som ägs av branschorganisationerna LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel gemensamt. För att få använda detta märke krävs att all animalisk råvara är svensk och dessutom att förädling och förpackning sker i Sverige. Ur konsument- perspektiv anser regeringen att det är mycket angeläget att den frivilliga märkningen som tagits fram i Sverige inte undermineras av eventuella EU-gemensamma bestämmelser om obligatorisk ursprungsmärkning som sannolikt kommer att bli mindre långtgående.

Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 5.

24. Rskr. 2013/14:302

Vissa vägtrafikfrågor

Prop. 2013/14:181, bet. 2013/14:TU13

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 50) och 2015/16:75 (N 29). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om fordonsbesiktning*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen som sin mening vad utskottet anför om att en utredning snarast bör genomföras kring hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på fordons- besiktningsmarknaden samt att någon ytterligare försäljning av bolagets besiktningsstationer inte bör göras förrän utredningen är färdigställd och behandlad (bet. 2013/14:TU13 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T517 yrkande 39 samt delvis bifallit motion 2013/14:T417. Regeringen uppdrog den 20 augusti 2015 åt Transportstyrelsen att undersöka marknadssituationen avseende besiktning i glesbygd samt besiktning av tunga fordon. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 27 maj 2016. I redovisningen konstaterar Transportstyrelsen att den geografiska tillgängligheten har ökat sedan omregleringen 2010. Tillgängligheten har enligt Transportstyrelsen ökat i hela landet även om ökningen är större i de tätare befolkade delarna. Transportstyrelsen konstaterar att ökningen har varit större för lätta än för tunga fordon. Sammantaget ser inte Transportstyrelsen i dagsläget någon oro vad gäller tillgänglighet till fordonsbesiktning. Staten förvaltar i dag aktierna i AB Svensk Bilprovning. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 30 och 31) konstaterade regeringen att det aktuella till- kännagivandet med detta är färdigbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2013/14:372

Järnvägspolitiska frågor

Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61) och 2015/16:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att

regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsansläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägs- infrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) redovisades i april 2015 och behandlade frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har redovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafik- verket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet ska Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avser att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Ärendet bereds vidare.

Punkt 6 om kapacitetstilldelning och trafikledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utreda hur kapacitetstilldelningen och trafikledningen kan bli mer effektiva (bet. 2013/14:TU19 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4, 2013/14:T302 av Fredrik Olovsson (S), 2013/14:T369 av Ingela Nylund Watz och Hans Ekström (båda S) och 2013/14:T533. Regeringen gav den 8 maj 2013 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av järnvägens organisation. I uppdraget ingick att analysera frågor om kapacitetstilldelning och trafikledning och dessa frågor behandlas i utredningens slutbetänkande En annan tågordning – bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110). Utredningens analys och slutsatser tar fasta på problematiken kring de aktuella frågorna och ger förslag på hur de kan adresseras. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 31) konstaterade regeringen att det aktuella tillkänna- givandet med detta är färdigbehandlat. Regeringen framhöll samtidigt att kapacitetstilldelning och trafikledning är viktiga frågor som regeringen kommer att arbeta vidare med även i framtiden. Punkten är slut- behandlad.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

173

Skr. 2016/17:75

Punkt 9 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som

Näringsdepartementet

sin mening vad utskottet anför om att utreda hur tillgången på tillförlitlig

 

och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas liksom möjlig-

 

heterna att offentliggöra statistik över resande (bet. 2013/14:TU19 s. 39

 

f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T9 yrkandena 7 och 8.

 

Regeringen gav den 8 maj 2013 en särskild utredare i uppdrag att göra en

 

översyn av järnvägens organisation. I uppdraget ingick att analysera

 

frågan om statistik och frågan behandlas i utredningens slutbetänkande

 

En annan tågordning – bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110).

 

Utredningens analys och slutsatser tar fasta på problematiken kring den

 

aktuella frågan och ger förslag på hur den kan adresseras. I

 

budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 31)

 

konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är

 

färdigbehandlat. Regeringen framhöll samtidigt att statistik inom

 

järnvägsområdet är en viktig fråga som regeringen kommer att arbeta

 

vidare med även i framtiden. Punkten är slutbehandlad.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

 

26. Rskr. 2013/14:373

 

Järnvägspolitiska frågor

 

Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62) och 2015/16:75 (N 31).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för rege-

 

ringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över

 

hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan

 

tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i

 

högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och

 

därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande

 

3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena

 

10–12. Green Cargo AB erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på

 

järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den

 

s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet

 

att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning

 

tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter.

 

Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till

 

riksdagen. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2017 (prop.

 

2016/17:1, utg. omr. 24) att det finns anledning att förtydliga uppdraget

 

för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har

 

som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Ärendet bereds vidare.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

 

27. Rskr. 2013/14:374

 

Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014–2025 m.m.

 

Skr. 2012/13:131 och motioner från allmänna motionstiden, bet.

 

2013/14:TU20

 

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 63) och 2015/16:75 (N 32).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

174

 

Punkt 9 om åtgärder inom sjöfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på införande av ett system med tonnageskatt (bet. 2013/14:TU20 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T16 yrkande 9. Det pågår en dialog med transportmyndigheterna för att säkerställa att de hamnar av central betydelse för godstransporter som pekats ut i propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) bör vara vägledande för prioriteringar av infrastruktur för godstrafik. Utfallet av detta ska tas om hand bl.a. i kommande planeringsprocess inför en ny nationell plan för transportsystemet för perioden 2018–2029.

Med utgångspunkt i handlingsplanen för svensk sjöfartsnäring från 2013 har regeringen beslutat att stötta ett antal sjömotorvägsprojekt av vilka många syftar till att ta fram alternativa miljövänliga bränslen eller olika sorters åtgärder för att rena avgasutsläppen.

Regeringen följer utvecklingen efter införandet av de nya svavel- reglerna på nationell såväl som EU-nivå. Nationellt har få överträdelser mot de nya reglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Arbetet med att se över och lämna förslag till ett mer effektivt sanktions- system för överträdelser av svavelreglerna pågår inom Regeringskansliet (Miljödepartementet).

Den 20 oktober 2016 trädde ett nytt tonnagebeskattningssystem i kraft (prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Kvalificerade rederier kan nu välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Syftet med att införa tonnagebeskattning är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 9.

28. Rskr. 2013/14:375

Taxifrågor

Prop. 2013/14:223 och motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:TU18

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 64) och 2015/16:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om redovisningscentraler för taxi*: när det gäller b: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att den nuvarande möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upp- hävas (bet. 2013/14:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit proposition 2013/14:223 punkt 2 och motionerna 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 och 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2 samt delvis bifallit proposition 2013/14:223 punkterna 1 och 3. Regeringen beslutade den 23 juli 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjlighet till dispens (dir. 2015:81). Den 23 mars 2016 beslutade regeringen att uppdraget skulle redovisas senast den

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

175

Skr. 2016/17:75

1 december 2016 i stället för den 1 juli 2016 (dir 2016:27). Utredningen

Näringsdepartementet

avslutade sitt arbete i och med överlämnandet av betänkandet Taxi och

 

samåkning – i dag, i morgon och i övermorgon (SOU 2016:86) den

 

30 november 2016. Utredningen föreslår bl.a. att möjligheten till undan-

 

tag från kravet att ett taxifordon får användas i taxitrafiken endast om det

 

är försett med taxameterutrustning tas bort. Betänkandet har remitterats

 

med sista svarsdag den 13 mars 2017. Ärendet bereds vidare.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

29. Rskr. 2014/15:24

Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna Prop. 2013/14:234, bet. 2014/15:TU2

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 66) och 2015/16:75 (N 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 2 om krav på att medföra dokumentation i lastbilar*: Riksdagen

 

har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om

 

att införa krav på att medföra internationella frakthandlingar i lastbilar

 

under färd (bet. 2014/15:TU2 s. 15) och därmed bifallit motion

 

2013/14:T18 yrkande 2 samt delvis bifallit motion 2014/15:37 yrkande 4.

 

Av artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

 

1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde

 

till den internationella marknaden för godstransporter på väg framgår

 

vilka bevis som ett transportföretag ska kunna uppvisa i samband med

 

kontroller av cabotagetransporter. Europeiska kommissionen har dock i

 

olika sammanhang framhållit att den aktuella förordningen inte ställer

 

några särskilda krav gällande hur aktuella handlingar ska förvaras och att

 

det därmed t.ex. räcker att de hålls tillgängliga i transportföretagens

 

lokaler. EU-kommissionen har aviserat att den för närvarande arbetar

 

med en översyn av ett stort antal bestämmelser som rör väg-

 

transportområdet.

 

Mot den bakgrunden uppdrog regeringen den 1 oktober 2015 åt

 

Transportstyrelsen att överväga olika alternativ för hur EU:s regler kan

 

ändras så att krav på dokumentation ska kunna ställas direkt i samband

 

med vägkontroller av godstrafik. I samband med en riktlinjedebatt om

 

vägtransportens sociala aspekter vid ministerådet för transport, telekom

 

och energi den 10 december 2015 framförde Sverige att det bör bli

 

obligatoriskt att ha bevis i fordonet på vilket slags transport det handlar

 

om.

 

Den 26 juni 2016 lämnade Transportstyrelsen en slutredovisning av

 

den aktuella delen av uppdraget (N2016/02111/MRT). Transport-

 

styrelsen redogör där för hittillsvarande insatser och att myndigheten

 

aktivt kommer att bistå Regeringskansliet med underlag i arbetet med att

 

driva Sveriges position i frågan i EU. I budgetpropositionen för 2017

 

(prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 31) redogjorde regeringen för sin be-

 

dömning att riksdagens tillkännagivande därmed är färdigbehandlat.

176

Regeringen framhöll samtidigt att man avser att fortsätta driva frågan att

det ska vara obligatoriskt att ha bevis i fordonet på vilket slags transport det handlar om inom EU. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om beställaransvar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen som sin mening vad utskottet anfört om att se över det nuvarande beställaransvaret (bet. 2014/15:TU2 s. 18 f.) och därmed bifallit motio- nerna 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 2. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över om den nuvarande regleringen av beställaransvar skapar tillräckliga förut- sättningar för ordning och reda i transportbranschen. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). För den del av uppdraget som gäller beställar- ansvar innebar regeringens beslut den 1 oktober 2015 att en slutredo- visning om möjligt skulle ske senast den 15 mars 2016. Mot bakgrund av att Transportstyrelsen gjorde bedömningen att frågan behöver utredas ytterligare, valde myndigheten att inte lämna en slutredovisning utan redogör i stället för vad som hittills har framkommit i utredningen. Den 14 oktober 2016 lämnade Transportstyrelsen ytterligare en delrapport om beställaransvar (N2016/06488/MRT). Transportstyrelsen konstaterar där bl.a. att medvetenheten och kunskapen om de aktuella reglernas utformning behöver säkerställas hos berörda myndigheter. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

30. Rskr. 2014/15:25

Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Prop. 2013/14:256, bet. 2014/15:TU3

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 67) och 2015/16:75 (N 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att utreda möjligheterna att dels låta de föreslagna åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd bestå i längre tid än 24 timmar, dels låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (bet. 2014/15:TU3 s. 17 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 6, 2014/15:44 yrkande 2, 2014/15:46 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:48. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligato- risk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transport- styrelsen ska i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

177

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

31. Rskr. 2014/15:86

Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:TU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 76) och 2015/16:75 (N 37). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att någon förhandlingsperson rörande frågan om att avveckla citynära flyg- platser inte bör tillsättas (bet. 2014/15:TU1 s. 60 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2317 yrkande 13, 2014/15:2318 yrkande 14 och 2014/15:2629 yrkande 2.

Regeringen beslutade den 18 december 2015 att ändra uppdraget till den samordnare för Bromma flygplats som tillsattes den 18 december 2014. Uppdraget begränsades genom beslutet till att enbart omfatta att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapaciteten och öka möjlig- heterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Slutredovisnings- tiden tidigarelades samtidigt till den 31 mars 2016. I skr. 2015/16:75 anförde regeringen att den kvarvarande delen av uppdraget nu var utredande samt att regeringen, med hänsyn härtill och till det som angavs i samma skrivelse om negativa tillkännagivanden och regeringens utrymme att utreda en viss fråga, avsåg att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Den 18 augusti 2016 beslutade regeringen att lägga riks- dagsskrivelsen till handlingarna.

32. Rskr. 2014/15:93

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (förnyad behandling)

Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 38). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid bolags- stämman i AB Svenska Spel den 22 april 2015 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Punkten är slut- behandlad.

33. Rskr. 2014/15:121

Livsmedelspolitik

Skr. 2014/15:16, motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:MJU3

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om livsmedelskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för rege-

 

ringen som sin mening vad utskottet anför om att ge Statskontoret i

 

uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att

 

stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden (bet.

 

2014/15:MJU3 s. 21 f.) och därmed bifallit

motion 2014/15:2974

178

yrkande 11. Statskontoret har på uppdrag av

regeringen utvärderat

avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Utform- ningen av kontrollen är nära kopplad till val av finansieringsmodell hos de olika tillsynsmyndigheterna. Uppdraget har redovisats under 2015 och remissbehandlats med svarstid i januari 2016. Som en följd av uppdraget gav regeringen Statskontoret i december 2016 i uppdrag att bl. a. kartlägga vad som påverkar genomförandet av livsmedelskontrollen i kommuner vars livsmedelskontroll uppvisar påtagliga brister och lämna förslag på hur problemen kan lösas på ett kostnadseffektivt sätt, detta för att öka likvärdigheten i kontrollen. Uppdraget ska redovisas i juni 2017. Vidare har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2017 att se över den modell som utgör grunden för bedömning av omfattningen av livsmedelskontrollen vid respektive företag/anläggning och att rapportera om effekter av utvecklingsarbetet i livsmedels- kontrollen. Ärendet bereds vidare.

Punkt 18 om regelförenkling*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen som sin mening vad utskottet anför om att ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor bör ut- formas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande

12.Livsmedelsverkets instruktion ändrades under 2014 genom ett tillägg i 2 § 5 som innebär att myndigheten ska underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2014. Regeringen följer i dialogen med myndig- heten hur förtydligandet i instruktionen verkställs. Livsmedelsverket har tillsammans med Statens jordbruksverk och Tillväxtverket genomfört en s.k. förenklingsresa inriktad mot livsmedelsindustrin för att från företag i olika sektorer inhämta förslag som gör det enklare för företagen. En handlingsplan lanserades under hösten 2016. Ärendet bereds vidare.

Punkt 19 om kartläggning av livsmedelsföretagens myndighets- kontakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att genomföra en kartläggning över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kom- munal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande

13.Riksdagens mening i tillkännagivandet är i linje med det utveck- lingsarbete som pågår på webbplatsen verksamt.se och som syftar till att underlätta företagens myndighetskontakter. Verksamt.se är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har i en överenskommelse enats om att samverka för ett enklare företagande med digital förvaltning under perioden 2016–2017. Arbetet inriktas mot regeltunga branscher med omfattande myndighetskontakter. Det inledande projektet är riktat till restaurangföretagare. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 24) aviserat att livsmedelskedjan är ett prioriterat område för digitalisering, vilket också kan bidra till att förenkla för företagen. Uppdrag har getts till Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket och arbetet är igång. Ärendet bereds vidare.

Punkt 22 om antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast ska ta initiativ för ett ökat internationellt

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

179

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

180

samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen (bet. 2014/15:MJU3 s. 56) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 7. I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) utvecklade regeringen hur man tillgodosett tillkännagivandet. Punkt 22 är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 18 och 19.

34. Rskr. 2014/15:123

Cykelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om infrastruktur och förutsättningar för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör ta fram en nationell cykelstrategi som beaktar vad utskottet anför om bl.a. en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt (bet. 2014/15:TU5 s. 11 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkandena 1 i denna del och 2–5, 2014/15:123, 2014/15:239, 2014/15:607 yrkande 1, 2014/15:753, 2014/15:827, 2014/15:1359, 2014/15:1844, 2014/15:1985 yrkandena 1, 5 och 6, 2014/15:2318 yrkande 11 och 2014/15:2587 yrkande 13. I budget- propositionen för 2016 angav regeringen att den gör en tvåårig satsning på cykelfrämjande åtgärder. Med anledning av detta förslog regeringen i propositionen att anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer skulle ökas med 25 miljoner kronor 2016 och 75 miljoner kronor 2017 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 22, s. 69). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:98). Medlen har under 2016 använts bland annat till nya och kompletterande cykelvägar, samt cykelfrämjande åtgärder exempelvis i form av planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik i anslutning till resecentrum.

Den 22 december 2016 uppdrog regeringen åt Statens väg- och transportforskningsinstitut att ta fram en kunskapssammanställning om varför barns och ungas cyklande minskar. I uppdraget ingår att lämna förslag till insatser inom olika områden med inriktning mot att stötta olika berörda aktörer som kan främja ett ökat och säkert cyklande bland barn och unga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017.

Arbetet med att ta fram en nationell strategi för ökad och säker cykling pågår inom Regeringskansliet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med externa aktörer. Regeringens ambition är att återkomma till riksdagen i närtid. Ärendet bereds vidare.

Punkt 2 om trafikregler för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5 s. 15 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkande 1 i

denna del och 2014/15:607 yrkande 7. Ett analysarbete pågår inom ramen för arbetet med den ovan nämnda cykelstrategin. Eventuella förordningsändringar kommer att beslutas vartefter de blir färdigberedda. Det kan ske såväl före som efter beslut om en cykelstrategi, men arbetet beräknas vara avslutat i närtid. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.

35. Rskr. 2014/15:139

Processrättsliga frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 34).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2014/15:460, 2014/15:2130, 2014/15:2543 yrkande 5, 2014/15:2628 och 2014/15:2977 yrkande 11. Jaktlagsutred- ningen lämnade i juli 2014 delbetänkandet Vildsvin och viltskador – om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54). Betänkandet har remitterats. Under det andra kvartalet 2015 togs en kompletterande promemoria fram inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades under hösten 2015. Regeringen lämnade den 14 juli 2016 proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador till riksdagen. I propo- sitionen konstateras att det i nuläget inte finns förutsättningar att gå vidare med förslaget att ersätta tillståndsplikten med ett anmälnings- förfarande, men att regeringen avser att överväga frågan vidare inom ramen för en översyn av kameraövervakningslagen. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämp- ning och integritetsskydd (Ju 2015:14) har utredaren getts i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Frågan bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2014/15:144

Luftfartsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7 s. 13 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en svensk flygstrategi. Strategin är ett inriktnings- dokument och en plattform för fortsatt arbete med att utveckla flygets roll och förutsättningar i transportsystemet. Flygstrategin ska bidra till ett hållbart flygresande, en minskad miljö- och klimatpåverkan samt sunda

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

181

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

182

och rättvisa konkurrensvillkor. Strategin ska också bidra till effektiva regelverk för att bibehålla en hög flygsäkerhet, främja en ökad export av svensk flygteknik och värna Sveriges ställning som stark flygindustri- nation. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om Transportstyrelsens avgifter för tillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att se över möjligheterna för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn (bet. 2014/15:TU7 s. 27 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:840 och 2014/15:2318 yrkande 17. Den 10 september 2015 uppdrog rege- ringen åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyn- diganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 mars 2016. Regeringen har genom Transportstyrelsens regleringsbrev för 2017 beslutat att vissa obalanser som ackumulerats från bruttoredovisade avgifter med krav på full kostnadstäckning inte behöver beaktas vid framtida avgiftssättning. Ärendet bereds vidare. Se även N 48 rskr. 2015/16:98.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 5.

37. Rskr. 2014/15:145

Trafiksäkerhet

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU8 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om insatser mot alkohol vid bilkörning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen med skyndsamhet bör se över frågan om hur ett införande av alkobommar i gränshamnarna kan genomföras (bet. 2014/15:TU8 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1521 samt delvis bifallit motion 2014/15:1295 yrkande 1. I november 2015 redovisade Trafikverket ett regeringsuppdrag genom rapporten Automatisk nykterhetskontroll i hamnar (N2015/07637/MRT). Rapporten har tagits fram i samråd med Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket samt branschföreträdare och övriga berörda aktörer. Rapporten och den fortsatta beredningen av ärendet diskuterades på ett dialogmöte med myndigheterna den 28 januari 2016. Den 14 april 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förbereda införandet av anläggningar för nykterhetskontroll, så kallade alkobommar, i tre till fem hamnar som bedöms lämpliga för detta (N2016/02791/MRT). Ursprungligen skulle uppdraget ha redovisats den 31 oktober 2016, men efter en hemställan från Trafikverket beslutade regeringen den 27 oktober 2016 om förlängd tid för redovisning av uppdraget (N2016/06474/MRT). Trafikverket har den 31 januari 2017 lämnat en redovisning av uppdraget (N2017/00706/MRT). Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

38. Rskr. 2014/15:154

Jakt och viltvård

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regel- förenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling.

Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Syftet är bl.a. att förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort för att minska skador på skog och gröda. Uppdraget har redovisats i en rapport den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att komplettera sin tidigare redovisning om kronhjort senast den 28 februari 2017 med de författningsförslag som är nödvändiga för att kronhjort så långt som möjligt ska kunna samförvaltas med älg i enlighet med den nya adaptiva förvaltningsmodellen. Naturvårdsverket har under hösten 2016 rappor- terat uppdrag dels om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden samt att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Vidare har regeringen uppdragit åt Naturvårds- verket att utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon och hur handläggningen skulle kunna utformas. Uppdraget ska avrapporteras den 31 oktober 2017.

Den 29 september 2016 fattade regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är tillkännagivandet kring småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen slutbehandlat. Lämplig hantering av övriga frågor i tillkännagivandet, som tidigare hanterades av Jaktlagsutredningen, analyseras. Ärendet bereds vidare.

Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

183

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

184

Analysen fortgår alltjämt. Regeringens bedömning är att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets kommande genomförande av En strategi för svensk viltförvaltning. I budgetpropo- sitionen för 2017 bekräftar regeringen att strategin har rätt inriktning och att Naturvårdsverket ska bedriva sitt viltförvaltningsarbete utifrån den. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.

39. Rskr. 2014/15:180

Planering och byggande

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad över- siktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Ärendet bereds vidare.

Punkt 14 om reduktion av bygglovsavgiften*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om regler om en reduktion av bygglovsavgiften när tidsfristen för handläggningen över- skrids (bet. 2014/15:CU10 s. 39 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 11. Regeringen uppdrog den 18 februari 2016 åt Boverket att utvärdera hur byggnadsnämnderna tillämpar bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om att byggnads- nämnden ska handlägga ett ärende om bygglov m.m. inom viss tid (N2016/01418/PUB). Inom ramen för uppdraget ska Boverket utarbeta ett förslag till komplettering av plan- och bygglagen som innebär att bygglovsavgiften reduceras om byggnadsnämnden överskrider tidsfristen för handläggning av bygglovsärenden. Boverket ska redovisa uppdraget senast den 18 april 2017. Ärendet bereds vidare.

Punkt 17 om riktvärden för trafikbuller*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om riktvärden för trafikbuller (bet. 2014/15:CU10 s. 44 f.) och därmed delvis bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 5. Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Boverket att följa upp och beskriva effekterna av bestämmel- serna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och analysera vilka effekter mer tillåtande riktvärden skulle kunna leda till (N2015/01953/PUB). Boverket har den 29 december 2016 redovisat konsekvenser av en förändring av förordningen i enlighet med det förslag som remissbehandlades under 2014.

Inom ramen för Boverkets utredning har det framkommit önskemål om förtydliganden och justeringar i förordningen från flera aktörer. Det

handlar bl.a. om riktvärdet för maximalnivån nattetid på den skyddade sidan samt undantag vid ombyggnader, liksom att se över några frågor som anses vara oklara i den gällande förordningen. Mot bakgrund av att Boverket identifierat möjliga utvecklingsbehov av förordningen uppdrog regeringen den 23 februari 2017 åt Boverket att, om myndigheten ser behov av förändringar av förordningen, ta fram författningsförslag och konsekvensbedömningar av dessa (N2017/01416/SUBT). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Ärendet bereds vidare.

Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Boverket att utreda konsekvenserna av att undanta studentbostäder från kraven för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 i plan- och bygglagen (N2015/01953/PUB). Uppdraget utökades den 19 maj 2016 så att uppdraget även avser krav på tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 PBL (N2016/03610/PUB). Boverket har redovisat uppdragen i rapporten Tillgänglighet i studentbostäder – konsekvenser av att ta bort tillgänglig- hetskraven (rapport 2016:22). Regeringen beslutade den 23 februari 2017 om kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets bygg- regler m.m. (dir. 2017:22). En kommitté ska bl.a. göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Bo- verkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ända- målsenligt utformat. Kommittén kommer därvid även att se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om student- bostäder. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 14, 17 och 19.

40. Rskr. 2014/15:181

Djurskydd

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 50).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om djurskyddsarbetet inom EU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska intensifiera arbetet för att förbättra djurskyddet inom EU (bet. 2014/15:MJU10 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:191 yrkande 6, 2014/15:2544 yrkande 8, 2014/15:2974 yrkande 8 och 2014/15:2976 yrkande 11. I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) utvecklade regeringen hur man tillgodosett tillkännagivandet om arbete för djurskydd. Punkt 1 är slutbehandlad.

Punkt 3 om minskad användning av antibiotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska intensifiera arbetet inom EU för att minska användningen

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

185

Skr. 2016/17:75

av antibiotika i djurhållningen (bet. 2014/15:MJU10 s. 19 f.) och därmed

Näringsdepartementet

bifallit motionerna 2014/15:1243 yrkande 2, 2014/15:2297 yrkande 3 och

 

2014/15:2573 yrkande 6. I propositionen En livsmedelsstrategi för

 

Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104)

 

utvecklade regeringen hur man tillgodosett tillkännagivandet för minskad

 

antibiotikaanvändning.

 

Punkt 3 är slutbehandlad.

 

41. Rskr. 2014/15:194

 

Sjöfartsfrågor

 

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU11

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft: Fr.o.m. 2015 får

 

Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet en årlig förstärkning

 

på 1,4 miljoner kronor i syfte att få fram fler praktikplatser på fartyg till

 

sjöfartsstudenter. Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen En svensk

 

maritim strategi – för människor, jobb och miljö (N2015/06135/MRT).

 

Den syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till

 

att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar

 

som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en

 

attraktiv livsmiljö.

 

I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 22) presen-

 

terade regeringen sin avsikt att jobba med ett s.k. sjöfartsinitiativ som ska

 

syfta bl.a. till att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Initiativet

 

återfinns nu som sjöfartsdelen i den nämnda maritima strategin.

 

Den 20 oktober 2016 trädde ett nytt tonnagebeskattningssystem i kraft

 

(prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Kvalificerade

 

rederier kan nu välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnage-

 

beskattning. Syftet med att införa tonnagebeskattning är att öka andelen

 

svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan.

 

Regeringen följer noga utvecklingen nationellt och internationellt i

 

fråga om efterlevnaden av de nya svavelreglerna. Nationellt har få

 

överträdelser mot de nya reglerna noterats inom ramen för

 

Transportstyrelsens tillsyn. Arbetet med att se över och lämna förslag till

 

ett mer effektivt sanktionssystem för överträdelser av svavelreglerna

 

pågår inom Regeringskansliet (Miljödepartementet). Ärendet bereds

 

vidare.

 

Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har till-

 

kännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och

 

åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet.

 

2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och

 

2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet har den 19 januari

 

2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter.

 

Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet

 

bereds vidare.

 

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10.

186

 

42. Rskr. 2014/15:206

Yrkestrafik och taxi

Prop. 2014/15:83, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör att åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd kan bestå i längre tid än 24 timmar (bet. 2014/15:TU12 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049 och 2014/15:1593. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen ska i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare.

Punkt 3 om kontroller och tillsyn av åkeribranschen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik (bet. 2014/15:TU12 s. 16 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1222. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från reglerna om kör- och vilotider. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare.

Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om

att tillåta fordonsekipage på

upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12

s. 29 f.) och därmed bifallit

motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317

yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafik- frågor (2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 7.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

187

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

188

43. Rskr. 2014/15:207

Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor Prop. 2014/15:120, bet. 2014/15:TU13

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 55). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 10 om ökad kollektivtrafik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att kollektivtrafikbranschens mål om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås (bet. 2014/15:TU13 s. 37 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2318 yrkande 12 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:720, 2014/15:1681 yrkande 2 och 2014/15:2742. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 32) redogjorde regeringen för hur den avser att behandla riksdagens tillkännagivande om att staten har en roll att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att branschens mål om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås. Det är angeläget att samhällsplaneringen i ökad utsträckning främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollektivt, till fots eller med cykel. Regeringen stöder en sådan utveckling genom ytterligare satsningar på transportinfrastruktur, förbättringar av regelverk och främjande av hållbar och god samhälls- planering och genom det ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer 2015–2018. I propositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21, s. 50 f.) redogjorde regeringen för sin bedömning att redogörelsen i budgetpropositionen och förslagen där innebär att tillkännagivandet är färdigbehandlat. Punkten är slutbehand- lad.

Riksmötet 2015/16

44. Rskr. 2015/16:18

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller

Prop. 2014/15:122, bet. 2015/16:CU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om reglering av kommuners handläggningstider för anmälnings- ärenden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska vidta nödvändiga åtgärder för att koppla någon form av incitament eller sanktioner till kommande regler om kommuners handläggningstider för anmälningsärenden och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU3 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3104, 2014/15:3105 yrkande 2 och 2014/15:3106 yrkande 1. Regeringen uppdrog den 18 februari 2016 åt Boverket att utvärdera hur byggnadsnämnderna tillämpar bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om att byggnadsnämnden ska handlägga ett ärende om bygglov m.m. inom viss tid (N2016/01418/PUB). Inom ramen för uppdraget ska Boverket utarbeta ett förslag till komplettering av plan-

och bygglagen och plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär att avgiften för anmälan reduceras om byggnadsnämnden överskrider tidsfristen för handläggning av anmälningsärenden. Boverket ska redovisa uppdraget senast den 18 april 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

45. Rskr. 2015/16:43

Statliga företag

Skr. 2014/15:140, bet. 2015/16:NU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 61). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen om företag med statligt ägande: Regeringen beslutade den 17 november 2016 att lägga riksdagsskrivelsen, vad avser punkt 1, till handlingarna.

Punkt 7 om förvaltningen av SJ AB*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förvaltningen av SJ AB och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:NU4 s. 26) och därmed bifallit motion 2015/16:57 yrkande 5. Regeringen återrapporterade i budgetproposi- tionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 24, s. 86) sin syn på förvalt- ningen av SJ AB och angav att det aktuella tillkännagivandet därmed var slutligt behandlat. Punkten är slutbehandlad.

46. Rskr. 2015/16:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 om kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Regeringen har i beslut den 9 september 2016 uppdragit åt Boverket att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus (N2016/05609/PUB). Regeringen avser vidare att besluta en proposition med bl.a. förslag om att kommunen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning och ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnads- nämnden. Sammantaget ligger dessa åtgärder i linje med vad riksdagen har gett regeringen till känna. Ärendet bereds vidare.

Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovs- befriade och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

189

Skr. 2016/17:75

s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och

Näringsdepartementet

2015/16:2702 yrkande 15. Boverket redovisade i juni 2015 rapporten

 

Åtgärder som kan undantas från krav på bygglov (rapport 2015:28).

 

Regeringen avser att besluta en proposition med bl.a. förslag om att

 

ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och

 

bygglagen. Ärendet bereds vidare.

 

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8.

 

47. Rskr. 2015/16:82

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

 

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KrU1

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 77).

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 5 om Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid bolags-

 

stämman i AB Svenska Spel den 27 april 2016 beslutades om disposition

 

av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Punkten är slut-

 

behandlad.

 

48. Rskr. 2015/16:90

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

 

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 3 om AB Göta kanalbolag: Riksdagen godkände den 10 december

 

2015 att aktierna i AB Göta kanalbolag inte ska medföra rätt till

 

utdelning, att bolagets vinst i den mån den inte reserveras ska användas

 

för att främja bolagets ändamål enligt bolagsordningen och att bolagets

 

behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska tillfalla staten.

 

Motsvarande ändringar i bolagets bolagsordning gjordes vid årsstämman

 

den 25 april 2016. Punkten är slutbehandlad.

 

Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten har under 2016 sålt 13,8 miljoner

 

stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor (se även N 6

 

rskr. 2009/10:220). Försäljningskostnaderna har dragits av mot försälj-

 

ningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till

 

203,5 miljoner kronor. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig

 

tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Ärendet bereds vidare.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

 

49. Rskr. 2015/16:98

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

 

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:TU1

 

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 69).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 2 om Transportstyrelsens tillsynsavgifter*: Riksdagen ställer sig

 

bakom det som utskottet anför om att regeringen bör genomföra en

 

generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament

190

till att nå ökad effektivitet och har tillkännagett detta för regeringen (bet.

2015/16:TU1 s. 46 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3059 yrkande 18. Den 10 september 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 mars 2016. Regeringen har genom Transportstyrelsens regleringsbrev för 2017 beslutat att vissa obalanser som ackumulerats från bruttoredovisade avgifter med krav på full kostnadstäckning inte behöver beaktas vid framtida avgiftssättning. Ärendet bereds vidare. Se även N 35 rskr. 2014/15:144.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

50. Rskr. 2015/16:110

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU2 s. 10 f.). Arbete fortgår med att om- händerta synpunkterna på resultatredovisningen för utgiftsområde 23 i budgetpropositionen.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

51. Rskr. 2015/16:140

Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen Skr. 2015/16:33, bet. 2015/16:NU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen: Den 29 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om Vattenfalls roll i energisystemet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om Vattenfall AB:s roll i energisystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:NU7 s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3261 yrkande 3. Regeringen beslutade den 22 december 2016 propositionen Funktionskrav på elmätare (prop. 2016/17:73). I propositionen (s. 17) redogör regeringen för sin hantering av tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad.

52. Rskr. 2015/16:142

Lag om fritidsbåtar och vattenskotrar Prop. 2015/16:64, bet. 2015/16:TU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 96 och 97).

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

191

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

192

53. Rskr. 2015/16:152

Genomförande av hissdirektivet Prop. 2015/16:59, bet. 2015/16:CU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 140).

54. Rskr. 2015/16:166

En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Prop. 2015/16:55, bet. 2015/16:CU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 252).

55. Rskr. 2015/16:171

Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke- automatiska vågar

Prop. 2015/16:91, bet. 2015/16:NU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 330).

56. Rskr. 2015/16:175

Skogspolitik

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:MJU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nationellt skogsprogram*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607 yrkande 1 och 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19. Regeringen tillsatte 2015 fyra externa arbetsgrupper med uppdrag att arbeta fram förslag till strategisk inriktning och åtgärder inom ramen för det svenska skogsprogrammet. Arbetsgrupperna redovisade sina rapporter till regeringen i september 2016 som därefter skickades på remiss. En hearing hölls i oktober 2016. Regeringen återkommer under 2017 med förslag till det svenska skogsprogrammet. Ärendet bereds vidare.

Punkt 10 om skogspolitiken och EU*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 27) och därmed bifallit motion 2015/16:2607 yrkande 2. Regeringen värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Nya initiativ presenterade av EU-kommissionen under 2016, såsom

förslag till genomförande av EU:s klimat och energiramverk för 2030, följs noggrant ur detta perspektiv. Beslut väntas fattas under 2017 och 2018 görs en översyn av EU:s skogsstrategi. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.

57. Rskr. 2015/16:184

Tillsynsbestämmelser till följd av TSM-förordningen Prop. 2015/16:92, bet. 2015/16:TU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 344).

58. Rskr. 2015/16:193

En fossiloberoende transportsektor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:TU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om luftfart*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU9 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:3058 yrkande 12 och 2015/16:3148 yrkande 34 samt delvis bifallit motion 2015/16:2371 yrkande 31.2. Regeringen har i den svenska flygstrategi som beslutades den 26 januari 2017 redogjort för hur man avser att behandla riksdagens tillkännagivande att regeringen bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten. Regeringen konstaterar där att en mängd initiativ har tagits rörande biodrivmedel för flyget. Det råder samtidigt konkurrens om råvaran och behovet av biodrivmedel finns även inom andra trafikslag. Det pågående uppdraget till Statens energimyndighet att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet och ta fram en strategisk plan för detta, är därför en viktig del i regeringens arbete för ett ökat fossiloberoende inom samtliga trafikslag, inklusive flyget. Statens energimyndighet ska redovisa en strategisk plan senast den 28 april 2017. Med anledning av detta anser regeringen att tillkänna- givandet är färdigbehandlat. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 9

59. Rskr. 2015/16:219

Genomförande av radioutrustningsdirektivet Prop. 2015/16:93, bet. 2015/16:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 392 och 393).

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

60. Rskr. 2015/16:226

Luftfartsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:TU14

193

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

194

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 (S2014/08973/PBB) om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats, beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059/PUB) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten ”Mer flyg och bostäder”. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

61. Rskr. 2015/16:227

Jakt och viltvård

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:MJU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riks- dagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att rege- ringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling.

Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Syftet är bl.a. att förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort för att minska skador på skog och gröda. Uppdraget har redovisats i en rapport den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att komplettera sin tidigare redovisning om kronhjort med de författningsförslag som är nödvändiga för att kronhjort så långt som möjligt ska kunna samförvaltas med älg i enlighet med den nya adaptiva förvaltningsmodellen. Naturvårdsverket har under hösten 2016 rapporterat uppdrag dels om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden samt att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Vidare har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon och hur

handläggningen skulle kunna utformas. Uppdraget ska avrapporteras den 31 oktober 2017.

Den 29 september 2016 fattade regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är tillkännagivandet kring småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen slutbehandlat. Lämplig hantering av övriga frågor i tillkännagivandet, som tidigare hanterades av Jaktlagsutredningen, analyseras. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

62. Rskr. 2015/16:246

It-politiska frågor

Prop. 2015/16:73, bet. 2015/16:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om billigare utbyggnad av bredbandsnät: Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 503 och 534–537).

Punkt 3 om tillgång till bredband (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2015/16:246 och bet. 2015/16:TU19 s. 44 f.). Genom beslut den 20 december 2016 om Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbands- strategi har regeringen omhändertagit riksdagens tillkännagivande.

Den 19 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

63. Rskr. 2015/16:253

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering

Prop. 2015/16:72, bet. 2015/16:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 561–575, 638–646 och 700).

64. Rskr. 2015/16:262

Ändringar i lagen om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler

Prop. 2015/16:156, bet. 2015/16:NU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

195

Skr. 2016/17:75

Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag

riksdagen

antagit

Näringsdepartementet

(SFS 604).

 

 

 

65. Rskr. 2015/16:263

 

 

 

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga

 

bolag

 

 

 

Skr. 2015/16:60, bet. 2015/16:NU21

 

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

 

Den 2 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till

 

handlingarna.

 

 

 

66. Rskr. 2015/16:268

 

 

 

Borttagande av karenstid för särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den

 

allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet

 

 

 

Bet. 2015/16:JuU34

 

 

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

 

 

Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen den lag

riksdagen

antagit

 

(SFS 724).

 

 

67. Rskr. 2015/16:295

Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller a: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 767). Därmed är denna del slutbehandlad.

när det gäller b 2–6: Genom förvärv av ett lagerbolag bildades Saminvest AB den 1 juli 2016 för att bedriva finansieringsverksamhet med inriktning mot innovativa företag med hög tillväxtpotential genom marknadskompletterande indirekta investeringar. Vid extra bolags- stämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägar- anvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform AB och Inlands- innovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Ärendet bereds vidare.

när det gäller c: Saminvest AB äger sedan den 1 januari 2017 samtliga aktier i Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB. Detta innebär att verksamheten i Saminvest AB från och med den 1 januari 2017 finansieras med kapital från Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB. Därmed är denna del slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b 5 och 6.

196

68. Rskr. 2015/16:296

Skr. 2016/17:75

Sjöfartsfrågor

Näringsdepartementet

Prop. 2015/16:158, bet. 2015/16:TU17

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om regeringens förslag till lag om marin utrustning: Den 22 juni

 

2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 768). Punkten

 

är slutbehandlad.

 

Punkt 3 om sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet*:

 

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen

 

bör se över utformningen av sanktionssystemet för efterlevnad av

 

svaveldirektivet och har tillkännagett detta för regeringen (bet.

 

2015/16:TU17 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:3059

 

yrkande 16 och 2015/16:3148 yrkande 26.

 

Arbete pågår med att ta fram en promemoria med författningsförslag

 

som ska remitteras. Avsikten är att det ska införas en administrativ

 

sanktionsavgift i form av en miljösanktionsavgift för att främja en bättre

 

efterlevnad av kraven i svaveldirektivet. I samband med lagstift-

 

ningsärendet har det uppmärksammats ett behov av att förstärka rätts-

 

säkerheten inom miljöområdet p.g.a. dubbelprövningsförbudet i Europa-

 

konventionen för de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av natio-

 

nell praxis. En proposition med lagförslag är avsedd att lämnas till

 

riksdagen under våren 2017. Ärendet bereds vidare.

 

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

 

69. Rskr. 2015/16:297

 

Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare

 

m.m.

 

Prop. 2015/16:118, bet. 2015/16:MJU17

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

 

(SFS 824–825).

 

Riksmötet 2016/17

 

70. Rskr. 2016/17:8

 

Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om

 

gruvavfall

 

Skr. 2015/16:165, bet. 2015/16:MJU23

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 6 om skrivelsen: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att

 

lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

 

71. Rskr. 2016/17:10

 

Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa

 

drivmedel

 

Prop. 2015/16:186, bet. 2016/17:TU2

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

197

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

198

Den 13 oktober 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 914 och 915).

72. Rskr. 2016/17:19

Konkurrensskadelag

Prop. 2016/17:9, bet. 2016/17:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964–968).

73. Rskr. 2016/17:26

Vildsvin och viltskador

Prop. 2015/16:199, bet. 2016/17:MJU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om handläggningen i domstol: Den 3 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 974). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkänna- givandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds.

Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. Frågan bereds. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) har utredaren getts i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen (2013:460) till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlags- utredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

74. Rskr. 2016/17:27

Vildsvin och viltskador

Prop. 2015/16:199, bet. 2016/17:MJU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om handläggningen i domstol: Den 3 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 974). Punkten är slutbehand- lad.

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för

regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkänna- givandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds.

Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. Frågan bereds. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) har utredaren getts i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

75. Rskr. 2016/17:28

Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar

Prop. 2015/16:189, bet. 2016/17:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 960–963, 965 och 968).

76. Rskr. 2016/17:46

En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare Prop. 2015/16:200, bet. 2016/17:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1125).

77. Rskr. 2016/17:57

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om höständringsbudget för 2016 utgiftsramar och anslag samt bemyndiganden: Den 1 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 14 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2016 beslutade

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

199

Skr. 2016/17:75

regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Sjöfartsverket inom

Näringsdepartementet

utgiftsområde 22 Kommunikationer.

 

78. Rskr. 2016/17:61

 

Statliga företag

 

Skr. 2015/16:140, bet. 2016/17:NU4

 

Skrivelsen är slutbehandlad.

 

Punkt 1 om skrivelsen om företag med statligt ägande: Den 22 december

 

2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

 

79. Rskr. 2016/17:70

 

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

 

samt konsumentpolitik

 

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

 

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18 när det gäller a: Den

 

8 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende

 

Lantmäteriet och anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom

 

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

 

samt konsumentpolitik. Den 14 december 2016 beslutade regeringen

 

regleringsbrev avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhälls-

 

planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

 

när det gäller b: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regle-

 

ringsbrev för budgetåret 2017 avseende Boverket inom utgiftsområde 18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsument-

 

politik.

 

Punkten är slutbehandlad.

 

Punkt 11 om riktvärden för trafikbuller*: Riksdagen ställer sig bakom

 

det som utskottet anför om att regeringen omgående bör besluta om en

 

ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader enligt ett

 

tillkännagivande som riksdagen gjorde 2015. Detta har riksdagen till-

 

kännagett för regeringen (bet. 2016/17:CU1 s. 45 f.) och därmed bifallit

 

motion 2016/17:3378 yrkande 9. Regeringen uppdrog den 17 december

 

2015 åt Boverket att följa upp och beskriva effekterna av bestämmel-

 

serna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

 

och analysera vilka effekter mer tillåtande riktvärden skulle kunna leda

 

till (N2015/01953/PUB). Boverket har den 29 december 2016 redovisat

 

konsekvenser av en förändring av förordningen i enlighet med det förslag

 

som remissbehandlades under 2014.

 

Inom ramen för Boverkets utredning har det framkommit önskemål om

 

förtydliganden och justeringar i förordningen från flera aktörer. Det

 

handlar bl.a. om riktvärdet för maximalnivån nattetid på den skyddade

 

sidan samt undantag vid ombyggnader, liksom att se över några frågor

 

som anses oklara i den gällande förordningen. Mot bakgrund av att

 

Boverket identifierat möjliga utvecklingsbehov av förordningen uppdrog

 

regeringen den 23 februari 2017 åt Boverket att, om myndigheten ser

 

behov av förändringar av förordningen, ta fram författningsförslag och

200

 

konsekvensbedömningar av dessa (N2017/01416/SUBT). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 11.

80. Rskr. 2016/17:71

Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster Prop. 2016/17:28, bet. 2016/17:TU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1209–1212).

81. Rskr. 2016/17: 94

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU2 s. 10 f.). Ärendet bereds.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 23 när det gäller a:

Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt och anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och anslagen 1:7 Ersätt- ningar för viltskador m.m., 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2016 beslu- tade regeringen regleringsbrev avseende Skogsstyrelsen, Statens jord- bruksverk och anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed är denna del slutbehandlad.

när det gäller b 1: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kammarkollegiet. Därmed är denna del slutbehandlad.

när det gäller b 2: Ärendet bereds.

när det gäller b 3: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslaget 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruks- verk och anslagen 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor och 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd. Därmed är denna del slutbehandlad.

Punkt 3 om principer för friköp av mark ovan odlingsgränsen m.m.: Regeringen avser att följa de ändrade principer för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen som riks- dagen beslutat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

201

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

202

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2 b 2.

82. Rskr. 2016/17:100

Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslagen för 2017 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer när det gäller a: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 2:6 Gemensamma e- förvaltningsprojekt av strategisk betydelse inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regle- ringsbrev avseende Trafikanalys, Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet och 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslaget 2:4 Informationsteknik och telekommunikation samt för inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

när det gäller b 1: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Trafikverket inom utgifts- område 22 Kommunikationer.

när det gäller b 2: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen 1:11 och 1:14 inom utgifts- område 22 Kommunikationer. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

när det gäller c: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

när det gäller d: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Punkten är slutbehandlad.

83. Rskr. 2016/17:101

Infrastruktur för framtiden

Prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om sårbarhet i transportsystemet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32) och därmed bifallit motionerna 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 2016/17:3510 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2015/16:2778 yrkande 1. Ärendet bereds.

Punkt 5 om globala lösningar*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för globala lösningar där sjöfarten och luftfarten kan bära sina klimatkostnader och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:821 yrkande 30, 2016/17:3119 yrkande 3 och 2016/17:3507 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2016/17:2530 yrkande 23. Ärendet bereds.

Punkt 11 om ekonomiska planeringsramar för 2018–2029: Ärendet bereds vidare.

Punkt 13 om införandet av ERTMS*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att införandet av ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 58 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:2531 yrkande 4. Ärendet bereds.

Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Ärendet bereds.

Punkt 19 om vissa frågor om upphandling av infrastruktur*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillse att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphand- lingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 104 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 2, 2016/17:2531 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 8, 2016/17:3510 yrkande 5, 2016/17:3512 yrkande 31 och 2016/17:3513 yrkande 6 samt delvis bifallit motion 2016/17:3524 yrkande 4. Ärendet bereds.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 4, 5, 11, 13, 14 och 19.

84. Rskr. 2016/17:103

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om

anslag

inom utgiftsområde 24 när det gäller a: Den

20 december

2016

beslutade regeringen regleringsbrev för 2017

avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxt- politiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:7 Turist- främjande, 1:12 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statliga

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

203

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

204

bolag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation samt i förekommande fall ytter- ligare riktlinjer för de anvisade anslagen inom utgiftsområde 24 Närings- liv. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Därmed är denna del slutbehandlad.

när det gäller b 3: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret. Därmed är denna del slutbehandlad.

när det gäller b 4: Den 20 december beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2017 avseende Sveriges geologiska undersökning och Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Därmed är denna del slutbehandlad.

Punkt 2 om namnbyte för Revisorsnämnden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1334, 1336 och 1338–1340). Den 22 december 2016 beslutade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1335 och 1337). Därmed är denna punkt slut- behandlad.

Punkt 3 om RISE Research Institutes of Sweden AB när det gäller a och b: Riksdagen bemyndigade den 13 december 2016 regeringen att bredda verksamhetsinriktningen för RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) så att verksamheten, i tillägg till vad som tidigare angetts av riksdagen, ska kunna bedrivas genom intresse- eller dotterbolag, ska kunna omfatta provning, certifiering och utbildning för industrisektorn och därmed förenlig verksamhet, samt ska kunna omfatta ägande och förvaltning av lös egendom. Vidare bemyndigades regeringen att förändra verksamhetsinriktningen för SP Sveriges Tekniska Forsknings- institut AB (SP AB) så att den, i stället för vad som tidigare angetts av riksdagen, ska vara i linje med den breddade verksamhetsinriktningen för RISE AB samt att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra en fusion mellan RISE AB och SP AB i enlighet med vad regeringen förordar. Som en förberedelse för en fusion mellan bolagen beslutades vid en extra bolagsstämma i RISE AB den 23 januari 2017 att ändra bolagsordningen för RISE AB i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vid en extra bolagsstämma i SP AB den 24 januari 2017 beslutades att ändra bolagsordningen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Där- med är dessa delar slutbehandlade.

när det gäller c: Under våren 2017 avses ytterligare åtgärder vidtas för att genomföra fusionen. Ärendet bereds vidare.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 c.

85. Rskr. 2016/17:104

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om

anslag

inom utgiftsområde 19 när det gäller a: Den

20 december

2016

beslutade regeringen regleringsbrev för 2017

avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslagen 1:3 Europieiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 och 1:3 (2015) inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 24 Näringsliv.

när det gäller b: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslagen 1:3 Europieiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 och 1:3 (2015) inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Näringsdepartementet

205

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

206

2.10Kulturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:140

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 ( Ku 16), 2010/11:75 ( Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 ( Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1) och 2015/16:75 (Ku 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Statens fastighetsverk har på regeringens upp- drag lämnat en slutrapport som innehåller nya hyressättningsprinciper för hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid de fem institutionerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. De förändrade principerna för hyressättningen för de berörda institutionerna avser att nå en mer ändamålsenlig hyressättning. Företrädare för institutionerna har varit delaktiga i ärendets beredning. Statens fastighetsverk hemställer i sin slutrapport att regeringen ska fastställa grunden för den ränteberäkning som ska ske på det hyresgrundande kapitalet. Regeringen har därefter i regleringsbreven avseende 2014 och 2015 för Statens fastighetsverk delvis behandlat ärendet och klargjort hur avkastningen ska hanteras för kostnadshyresmodellfastigheter (huvudbyggnaderna för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet). Statens fastighetsverk fortsätter arbetet med att skapa en ny hyresmodell. Under arbetet kommer en dialog att föras med berörda hyresgäster. En ny modell har visat sig vara komplex att ta fram då hänsyn behöver tas till många aspekter och att nya regler för redovisning av underhållsåtgärder påverkat arbetet. Avsikten är att principerna för hyressättningen för de fem kulturfastigheter som har en kostnadsbaserad hyresmodell ska gälla vid de kommande omförhand- lingarna av nuvarande hyresavtal. Målet är att en mer transparent modell ska tillämpas för att hyreskostnaderna ska bli mer förutsebara.

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. 17 s. 37) att man avser att börja tillämpa nya principer under 2017.

Riksmötet 2011/12

2. Rskr. 2011/12:224

Radio- och tv-frågor

Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3) och 2015/16:75 (Ku 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om evenemangslista*: Regeringen gav den 7 februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 november 2013 och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utform- ning (jfr rskr. 2013/14:230, Ku 5). Med anledning av det andra tillkänna- givandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten, vilket redo- visades i februari 2016. De nya förslagen från myndigheten remitterades till den 5 september 2016 och bereds nu inom Regeringskansliet.

Riksmötet 2012/13

3. Rskr. 2012/13:260

Slutredovisning av regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007– 2010, m.m.

Skr. 2011/12:174, bet. 2012/13:AU10

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (A 15 och U 17), 2014/15:75 (Ku 5) och 2015/16:75 (Ku 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner (bet. 2012/13:AU10 s. 17 f.).

Den 21 mars 2016 överlämnade regeringen propositionen Ett över- gripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (prop. 2015/16:135) till riksdagen. I propositionen föreslås ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet ska omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet. I propositionen föreslås även att kravet på en lönekartläggning för jämställda löner kvarstår och att en sådan kartläggning ska genomföras årligen i stället för vart tredje år. När det gäller formerna för dokumen- tationen av arbetet föreslås att kravet på särskilda planer ersätts med ett krav på skriftlig dokumentation. Kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen ändras till att omfatta företag med minst 10 arbetstagare i stället för dagens 25. Se även redovisningen till rskr. 2015/16:304.

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

Riksmötet 2013/14

 

4. Rskr. 2013/14:60

 

Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst

 

2014–2019

 

Prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3

 

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ku 9), skr. 2014/15:75 (Ku 6)

 

och skr. 2015/16:75 (Ku 4).

 

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

207

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

Punkt 1 om reglering och redovisning av programföretagens verk- samhet*: Regeringen har beslutat om krav på Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) att tillgängliggöra tv- sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 2017– 2019 (Ku2016/02488/MF). Enligt beslutet får tillgängliggörande i beställ-tv av program som har sänts i marknätet, via satellit eller genom tråd tillgodoräknas till viss del när det gäller vissa tillgänglighetstjänster. Regeringen överväger hur frågan om public service-företagens verksam- het på internet kan hanteras vidare och avser att återkomma till riksdagen vid senare tillfälle.

Punkt 2 om tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen*: Den 19 december 2013 beslutade regeringen om sändningstillstånd från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019 för Sveriges Radio AB (SR), SVT och UR. Halvtidsöversynen genomfördes den 22 februari 2017 och regeringen avser att återkomma med en redovisning i budgetpropositionen för 2018.

5. Rskr. 2013/14:230

Etermediefrågor

Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, Bet. 2013/14:KU28

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9) och skr. 2015/16:75 (Ku 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om evenemangslista*: I enlighet med det som aviserats i budgetpropositionen för 2016 (utg. omr. 17, s. 39 f.) gav regeringen den 5 november 2015 Myndigheten för radio och tv (nuvarande Myndigheten för press, radio och tv) i uppdrag att ta fram ett förslag till evene- mangslista med bl.a. villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare föreslagits. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 29 februari 2016. Myndighetens nya förslag remitterades till den 5 september 2016 och bereds nu inom Regeringskansliet.

6. Rskr. 2013/14:356

Lättare att läsa

Prop. 2013/14:134, bet. 2013/14:KrU11

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 13) och skr. 2015/16:75 (Ku 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om utredning om lättläst nyhetstidning*: Regeringen har i skr. 2015/16:75 (Ku 6) redogjort för de åtgärder som vidtagits med tillkänna- givandet. Som regeringen meddelat i budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 17 s. 85) har regeringen mot bakgrund av de vidtagna åtgärder som redovisats av Myndigheten för tillgängliga medier gjort bedöm- ningen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts.

208

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

7. Rskr. 2014/15:80

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 17) och 2015/16:75 (Ku 8). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om äganderätten till Prins Eugens Waldermarsudde: Regeringen gav den 17 september 2015 Statens fastighetsverk i uppdrag att vidta de åtgärder som behövdes med anledning av att staten har avstått sina anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde. Statens fastighetsverk lämnade den 1 oktober 2015 över förvaltningen till stiftelsen. Alla utestående ekonomiska frågor har reglerats.

8. Rskr. 2014/15:156

Minoritetsfrågor

Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera satsningar mot antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. lämnade Kommissionen mot antiziganism sitt slutbetänkande, Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44), till regeringen i juni 2016. Betänkandet har delvis remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Därutöver ingår även regeringens arbete mot antiziganism i den nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen beslutade den 24 november 2016 (Ku2016/02629/DISK). Insatser pågår även inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56), se redogörelse i prop. 2016/17:1, utgiftsområde 1, avsnitt 10.5. Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta.

9. Rskr. 2014/15:157

Mediefrågor

Mot. 2014/15:Kr112, 2014/15:Kr193, 2014/15:Kr295, 2014/15:Kr1329, bet. 2014/15:KrU3

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om finansieringen av public service-bolagens verksamhet*: Regeringen beslutade den 16 december 2016 om direktiv till en parla- mentarisk kommitté med uppdrag att föreslå ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst (dir.

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

209

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

210

2016:111). Tillkännagivandet är tillgodosett och regeringen avser inte att vidta ytterligare åtgärder. Regeringen avser att lägga ärendet till hand- lingarna i samband med budgetpropositionen 2018.

10. Rskr. 2014/15:195

Statens stöd till dagspressen

Prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post*: Regeringen har den 17 december 2015 uppdragit åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknads- mässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om reklamskatten*: I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, skattefrågor avsnitt 6.19, s. 364 f.) föreslog regeringen att skattesatsen för annons i periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Vidare höjs gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör sänkas från 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent från och med den 1 januari 2019. För det fall avsatta reform- medel bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, bör en sådan sänkning övervägas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om fortsatt behandling av Presstödskommitténs fyra huvud- förslag*: Förändrade stödnivåer för hög- och medelfrekventa dags- tidningar har trätt i kraft den 1 januari 2016 genom förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) (SFS 937). Regeringen har, efter Europeiska kommissionens godkännande, utfärdat förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar den 3 mars 2016. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2017 (Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.19) lämnat förslag på sänkt reklamskatt och höjda gränser för återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet 2017 samt gjort en bedömning om ytterligare sänkt reklamskatt 2019, se redovisning under punkt 5. Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat

samhälle (N 2015:06) som bl.a. har haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens har i april 2016 lämnat delbetänkandet Som ett brev på posten – Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten – En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Delbetänkandet och slut- betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om Presstödskommitténs övriga förslag*: Regeringen har lämnat förslag om höjda stödnivåer för endagarstidningar i budgetpropo- sitionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 1 avsnitt 11:3). Efter riks- dagens beslut har regeringen den 8 december 2016 beslutat om för- ordning om ändring av Presstödsförordningen (1990:524) (SFS 1247). Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2014/15:241

Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund Mot. 2014/15:1903, 2014/15:2358, bet. 2014/15:KrU11 Tidigare redovisad: Se skr. 2015/16:75 (KU 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om att underlätta för det civila samhällets organisationer*: Riksdagen har tillkännagett att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar (bet. 2014/15:KrU11 s. 3). Den 1 april 2015 beslutade regeringen om tilläggs- direktiv till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U2014:04, dir. 2015:38). Utredaren fick därmed i uppdrag att även föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas samt föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. Utredaren har redovisat uppdraget den 25 februari 2016. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet har påbörjat arbetet att genomföra utredarens förslag, bl.a. genom att överväga uppdrag till myndigheter för att undanröja hinder och underlätta för det civila samhället.

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

Riksmötet 2015/16

12. Rskr. 2015/16:62

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KU1

Tidigare redovisad: Se skr. 2015/16:75 (KU 20). Skrivelsen är slutbehandlad.

f) finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet: Regeringen har den 10 december 2015 beslutat om regleringsbrev för budgetåret

2016 avseende Myndigheten för press, radio och tv. Regeringen har, efter

211

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

212

Europeiska kommissionens godkännande, utfärdat förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar den 3 mars 2016.

13. Rskr. 2015/16:85

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2015/16/:1, bet. 2015/16:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt. 4 om Konstnärsnämndens namn och organisation: Den fortsatta hanteringen av namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden bereds inom Regeringskansliet. Rege- ringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017.

Punkt 5 om Svenska spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

14. Rskr. 2015/16:136

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Bet. 2015/16:KU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Åtgärder med anledningen av riksdagens beslut redovisas under punkt 15.

15. Rskr. 2015/16:137

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Bet. 2015/16:KU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Regeringen ansåg i prop. 2016/17:1 att punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, och 9 var slutbehandlade. Riksdagen delade inte regeringens bedömning avseende punkterna 4, 5, 7 och 9 (se bet. 2016/17:KU1, rskr. 2016/17:75).

Punkt 2 om nationell samordnare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det är angeläget att det arbete som bedrivs av den nationella samordnaren tas tillvara samt att det därutöver finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism (bet. 2015/16:KU4, s. 16 f.). Den 2 juni 2016 beslutade regeringen om att förlänga uppdraget till den nationella samordnaren till den 12 januari 2018 (dir. 2016:43). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi samt att uppgiften att genomföra detta förslagsvis kan tilldelas Forum för levande historia (bet. 2015/16:KU4, s. 21 f.). Det ingår i den nationella samordnarens uppdrag att genomföra utbildningsinsatser (dir. 2014:103). Regeringen har vidare avsatt 4 mnkr årligen till kunskapshöjande

åtgärder fram till och med 2020 (prop. 2016/17:1). Barnombudsmannen har t.ex. fått i uppdrag att öka kunskapen om barns upplevelser av våldsbejakande extremism och terrorism (Ku2016/02294/D). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). I den nationella samordnarens tilläggsdirektiv ingår att bistå kommunerna i att utveckla sitt kunskaps- baserade arbete och att ge kunskap och stöd till olika personalgrupper (dir. 2016:43). Göteborgs universitet som har i uppdrag att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekrytering av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer har även fått i uppdrag att utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, inklusive rasism och främlingsfientlighet, i skolorna, inklusive stöd till lärare, fritidspersonal och socialarbetare. Arbetet ska vara vetenskapligt förankrat och framför allt ta sikte på unga människor som befinner sig i eller i gränslandet till våldsbejakande extremistiska miljöer, inklusive rasism och främlingsfientlighet (Ku2016/02713/LS). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidare- utbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Detta stödmaterial har Statens skolverk översatt till svenska och det kommer under 2017 att pilottestas av ett antal lärare. Regeringen avvaktar redovisningar och resultat innan vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Regeringen har under 2016 förstärkt arbetet med att säkerställa att inga offentliga medel ska kunna gå till organisa- tioner som förespråkar antidemokratiska värderingar. Det pågår t.ex. en intern översyn inom Regeringskansliet av hur demokratikriterier är formulerade i olika förordningar för statsbidrag. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över statens stöd till trossamfund (dir. 2016:62). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har vidare fått i uppdrag att säkerställa att endast organisationer som uppfyller ställda demokrativillkor får statsbidrag. MUCF ska lämna en redovisning av vilka omständigheter myndigheten fäster vikt vid och vilken prövning som görs för att bedöma om organisationer uppfyller i förordning ställda villkor om demokratisk uppbyggnad och respekt för demokratins idéer inför MUCF:s beslut i fråga om bidrag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 september 2017 (U2016/03726/UF). Regeringen avvaktar redovis- ningar och resultat innan vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slut- behandlad.

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

213

Skr. 2016/17:75

Punkt 6 om att stärka och stödja samfund och organisationer som vill

Kulturdepartementet

motverka radikalisering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att

 

det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer

 

och samfund som vill motverka radikalisering och att dessa organisa-

 

tioner bör stärkas och stödjas (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Regeringen

 

har gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag

 

att ta fram och sprida en vägledning för samverkan mellan kommuner

 

och det civila samhällets organisationer i arbetet med att värna

 

demokratin mot våldsbejakande extremism (Ku2016/01622/LS). Nämn-

 

den för statligt stöd till trossamfund har i uppdrag att i dialog med de

 

trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot

 

våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till

 

ungdomar, föräldrar och anhöriga (Ku2016/02713/LS). Punkten är

 

slutbehandlad.

 

 

 

 

Punkt 7 om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala

 

miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det är viktigt att i

 

digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som

 

utgör verktyg för rekrytering till extremistiska organisationer och

 

konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra

 

grundläggande värden (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Regeringen har gett

 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag av regeringen att göra

 

kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda

 

under 2016–2018 (Ku2016/01373/D). Medie- och informationskunnighet

 

har kommit att bli ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet mot hot,

 

hat, rasism och våldsbejakande extremism. Regeringen har därför gett

 

Statens medieråd i uppdrag att utveckla och översätta det digitala

 

utbildningsmaterialet MIK för mig (Ku2016/01622/LS). Regeringen

 

avvaktar redovisningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av

 

vidare åtgärder kan göras. Punkt 7 är därmed inte slutbehandlad.

 

Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har

 

tillkännagett för regeringen som sin mening att det är viktigt att

 

myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som

 

fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder

 

och misstänks för att ha begått grova brott utomlands (bet.2015/16:KU4,

 

s. 33 f.). Den nationella samordnaren har i uppdrag att bistå kommunerna

 

i att utveckla insatser för individer som vill lämna våldsbejakande

 

extremistiska rörelser (dir. 2016:43). Regeringen har i oktober 2016 gett

 

nya uppdrag till Socialstyrelsen (Ku2016/02295/D), Statens

 

institutionsstyrelse

(Ku2016/02296/D)

och

Kriminalvården

 

(Ju2016/06988/KRIM) om att vidareutveckla respektive myndighets

 

arbete ytterligare när det gäller det förebyggande arbetet. Det handlar

 

både om att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande

 

extremism och utveckla arbetet med individer som är involverade i

 

våldsbejakande extremism. Studier visar att psykisk ohälsa inte är

 

ovanligt bland unga som radikaliserats och dragits in i våldsbejakande

 

extremism. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en kart-

 

läggning av hälso- och sjukvårdens erfarenheter av ärenden som rör

 

våldsbejakande extremism (Ku2016/02713/LS). Vidare har regeringen

 

gjort förordningsändringar i förordning (2011:1508) för statsbidrag för

 

verksamhet som värnar demokratin, som gör det möjligt för organi-

214

sationer att söka verksamhetsbidrag för befintliga verksamheter som ger

stöd till individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser (Ku2016/02756/RS). Under 2017 avsätter regeringen 15 mnkr till stats- bidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att utveckla verksamheter som förebygger våldsbejakande extremism, inklusive stöd till dem som vill lämna sådana rörelser. Regeringen avvaktar redovis- ningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2015/16:138

Riksrevisionens rapport om digitalradio RiR2015:5, bet. 2015/16:KU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:25. Skrivelsen är slutbehandlad.

Regeringen har i beslut den 26 januari 2017 lagt riksdagens skrivelse till handlingarna.

17. Rskr. 2015/16:198

Kultur för alla Mot. 2015/16:2137

Bet. 2015/16:KrU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kulturens roll för hälsa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om vikten av att ta till vara kulturens roll för hälsa (bet. 2015/16:KrU10 s. 15 f.). Under åren 2011−2013 fick Statens kulturråd i uppdrag att fördela särskilda medel som främjar äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. Rege- ringen har i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 17, s. 64) redovisat att många uppskattade projekt har kunnat förverkligas inom ramen för satsningen. Frågan bereds på nytt i Regeringskansliet.

18. Rskr. 2015/16:238

Vissa begravningsfrågor

Prop. 2015/16:95, bet 2015/16:KU24 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 559 och 560) Den 2 juni 2016 beslutade regeringen förordningen om ändring i begravningsförordningen (1990:1147) (SFS 633).

19. Rskr. 2015/16:289

Förutsättningar för svensk film

Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387 Bet. 2015/16:KrU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

215

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Regeringen avser att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konsekven- serna av införandet kan bedömas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform*: Regeringen avser att inleda en uppföljande studie av tidigare utredning från Statskontoret. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: I regeringens beslut

[Ku2016/02761/LS (delvis)] om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet anges att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer som ska bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden och vara rådgivande i Filminstitutets arbete. I resultatredo- visningen för 2017 ska Filminstitutet särskilt redovisa genomförandet av den nya filmpolitiken med avseende på samverkan med olika aktörer i filmbranschen. Regeringen avser att nära följa processen och vid behov vidta ytterligare åtgärder i syfte att stärka samverkan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Regeringen avser att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konse- kvenserna av införandet kan bedömas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om insatser mot olovlig hantering av film*: Regeringen har genomfört rundabordssamtal med berörda aktörer vilket resulterat i en gemensam uppförandekod (Ku2015/02550/KO). I regleringsbrevet för Statens medieråd 2017 har myndigheten fått i uppdrag att informera om upphovsrättsliga rättigheter och skyldigheter (Ku2016/02761/LS(delvis)). Regeringen har även beslutat att tillsätta en utredning för att se över straffskalorna för vissa allvarliga immaterial- rättsintrång (dir. 2017:4). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om produktionsincitament*: Tillväxtverket har i sitt regle- ringsbrev för 2017 fått i uppdrag att utreda frågan om produktions- incitament och finansieringsstimulanser för filminspelning (N2016/08059/FF). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 20 om filmarvet*: I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 17, s. 138) lämnade regeringen förslag om att anslaget för filmstöd tillförs 2,5 miljoner kronor från och med 2017 för att förstärka den pågående satsningen på digitalisering av filmarvet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2015/16:304

Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter

Prop. 2015/16:135, bet. 2015/16:AU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 828).

216

Riksmötet 2016/17

21. Rskr. 2016/17:58

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 november beslutade regeringen om ändring av anslag 13:6 Insatser för den ideella sektorn.

22. Rskr. 2016/17:75

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1:

a)Anslagen för 2017: Den 8 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 3:1 Sametinget, 6:5 Valmyndigheten, 6:6 Stöd till politiska partier, och 8:1 Presstöd samt 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati.

b)Höjda stödnivåer för endagstidningar: Den 8 december 2016 beslutade regeringen om förordning om ändring av presstödsförord- ningen (1990:524) (SFS 1247).

c)Beställningsbemyndiganden för regeringen: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 6:6 Stöd till politiska partier och 8:1 Presstöd.

23. Rskr. 2016/17:83

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17:

a)Anslagen för 2017: Den 14 och 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för samtliga anslag.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

1.För anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.

2.För anslaget 1:3 Skapande skola: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 1:3 Skapande skola.

Skr. 2016/17:75

Kulturdepartementet

217

Skr. 2016/17:75

3.

För anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler: Den

Kulturdepartementet

14 december

beslutade

regeringen regleringsbrev för Boverket

för

 

anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler.

 

 

 

4.

För

anslaget

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet:

Den

 

20 december

2016

beslutade regeringen regleringsbrev för Statens

 

kulturråd för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.

 

 

5.

För anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål:

 

Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens

 

kulturråd för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musik-

 

ändamål.

 

 

 

 

 

 

 

 

6.

För anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och

kulturtidskrifter: Den

 

20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens

 

kulturråd för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.

 

 

7.

För

anslaget

4:4

Bidrag till

bild- och

formområdet:

Den

 

20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens

 

kulturråd för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet

 

 

8.

För

anslaget

5:2

Ersättningar

och bidrag

till konstnärer:

Den

14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Konstnärs- nämnden för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer.

Punkt 2 om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst: Den 16 februari 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen beslutat (SFS 111).

Punkt 3 om medelstilldelning för 2017 till SR, SVT och UR: Den

14 december 2016 beslutade regeringen anslagsvillkor för SR, SVT och UR.

Punkt 4 om medelstilldelning för 2017 till Myndigheten för press, radio och tv: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Myndigheten för press, radio och tv.

Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB: Den 20 december 2016 beslutade regeringen om regleringsbrev för Riksgäldskontoret där Riks- gäldskontoret ges i uppdrag att, åt Kungliga Operan AB, tillhandahålla en låneram om maximalt 120 miljoner kronor för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.

Punkt 6 om Riksutställningar: Frågan om Riksutställningar bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Punkterna 6 och 7 är inte slutbehandlade.

24. Rskr. 2016/17:114

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Anslag inom utgiftsområde 13, a) Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 2:1 Diskrimi- neringsombudsmannen respektive 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

218

2.11Arbetsmarknadsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2004/05

1. Rskr. 2004/05:181

Arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2004/05:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 37), 2006/07:75 (A 5), 2007/08:75 (A 2), 2008/09:75 (A 2), 2009/10:75 (A 1), 2010/11:75 (A 1), 2011/12:75 (A 1), 2012/13:75

(A 1), 2013/14:75 (A 1), 2014/15:75 (A 1) och 2015/16:75 (A 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om a-kassa vid förtroendeuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om a-kassa och för- troendeuppdrag (bet. 2004/05:AU4 s 7 f.). Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2004/05:A383.

Tillkännagivandet innebär att riksdagen gett regeringen i uppdrag att närmare överväga frågan om ersättningsrätt m.m. för personer med förtroendeuppdrag. Den 22 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:131). Utredningen överlämnade i juni 2011 betänkandet Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda (SOU 2011:54) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a., utöver frågan om förtroendevaldas rätt till ersättning, upp frågor som berörde deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat med anledning av riksdagens tillkännagivande om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa (bet. 2010:11/AU9, se nedan A 4 rskr. 2010/11:279) beslutade regeringen den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). I tilläggsuppdraget ingick även att se över frågan om a-kassa vid förtroendeuppdrag. Kommittén överlämnade i september 2013 delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) som remissbehandlades under våren 2014. Regeringen aviserade i budget- propositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbets- löshetsförsäkringen. Punkten 7 har omfattats av detta arbete. Regeringen har den 28 december 2016 påbörjat remissbehandling av en departementspromemoria, Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2016:47), om bland annat förtroendeuppdrag och uttag av pension och där lämnas förslag till reglering av vissa förtroendeuppdrag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Punkten är således inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

Riksmötet 2005/06

2. Rskr. 2005/06:174

Arbetsrätt

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2005/06:AU3

219

Skr. 2016/17:75 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (A 10), 2007/08:75 Arbetsmarknads- (A 5), 2008/09:75 (A 5), 2009/10:75 (A 2), 2010/11:75

departementet (A 2), 2011/12:75 (A 2), 2012/13:75 (A 2), 2013/14:75 (A 2), 2014/15:75 (A 2) och 2015/16:75 (A 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om ratificering av ILO:s konvention nr 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om ratificering av ILO:s konvention 94 och därmed bifallit motion 2005/06:A362.

Den 1 mars 2016 lämnade utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal sitt slutbetänkande, (SOU 2016:15). Utredningen anser att det mervärde en ratifikation av ILO konvention nr 94 innebär är begränsat. En ratifikation utvidgar inte det befintliga utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Trots detta anser utredningen att en ratifikation är en markering för att Sverige tar aktiv ställning för goda arbetsvillkor och ställer sig bakom de grundläggande normer och värderingar som avspeglas i ILO:s normsystem. Utredningen anser att ett arbete bör inledas för en ratifikation. Den anför vidare att en sådan måste ske med stöd av mandat från EU. Betänkandet har remitterats med sista svarsdag den 2 november 2016. Beredning pågår nu i Regeringskansliet.

Av intresse för frågan är vidare att regeringen den 22 juni 2016 överlämnande propositionen, Nytt regelverk för upphandling (prop. 2015/16:195), till riksdagen. Propositionen innehåller bl.a. förslag till regler om arbetsrättsliga villkor som särskilda kontraktsvillkor, liksom ILO konvention nr 94, men i något annan omfattning än vad konventionen kräver. Riksdagen beslutade den 30 november 2016, i enlighet med finansutskottets betänkande 2016/17: FiU7, att inte anta de föreslagna bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor vid fullgörande av upphandlingskontrakt. Med anledning av betänkandet beslutade riksdagen dock ett tillkännagivande om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som nämns i utskottets ställningstagande uppkommer.

Punkten är således inte slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

3. Rskr. 2009/10:275

Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75

(A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3) och 2015/16:75 (A 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

220

Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshets- försäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riks- dagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13.

Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdrags- tagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdrags- tagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Frågan är kom- plicerad och innehåller förslag som innebär en förändring av företagar- begreppet. Regeringen lämnade tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Parla- mentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) den 13 september 2012 med uppdrag att se över bl.a. denna fråga. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Ett utredningsarbete pågår fram till den 28 februari 2018. Punkt 2 kommer att omfattas av detta arbete. Rege- ringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Punkten är således inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

Riksmötet 2010/11

4. Rskr. 2010/11:279

Arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75

(A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4) och 2015/16:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*:

 

Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betän-

 

kandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag

 

som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100

 

dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.

 

Tidigare fanns en bestämmelse i arbetslöshetsförsäkringen som innebar

 

att en arbetssökande kunde begränsa sitt arbetssökande yrkesmässigt och

 

geografiskt under de 100 första ersättningsdagarna i en ersättningsperiod

 

(den s.k. 100-dagarsregeln). Regeln infördes 2001 för att senare

 

avskaffas 2007. Riksdagens beslut i denna del innebär att riksdagen har

 

gett regeringen tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen med

 

ett lagförslag som innebär ett återinförande av 100-dagarsregeln. En

 

sådan förändring skulle kunna påverka tiden i arbetslöshet och därmed

 

också kostnaderna för försäkringen och bör analyseras noga. Frågan

 

måste också analyseras mot bakgrund av förslagen i regeringens

 

proposition Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. (prop.

 

2012/13:12) som också innehåller förslag som kan påverka den enskildes

 

sökaktivitet och tid i arbetslöshet. Frågan har därutöver vissa kopplingar

 

till frågan om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa (se nedan

221

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

222

punkt 6). Mot bl.a. denna bakgrund beslutade regeringen den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) med uppdrag att bl.a. utreda denna fråga. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbets- löshetsförsäkringen. Ett utredningsarbete, i vilket punkt 4 ingår, pågår fram till den 28 februari 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Punkten är således inte slutbehandlad.

Punkt 6 om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som i betänkandet anförs om att regeringen ska se över arbetslöshetsförsäkringens regelverk i fråga om deltidsbegränsningen så att det inte diskriminerar deltidsarbetslösa och återkommer till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A279.

Det nuvarande regelverket för deltidsarbetslösa tillkom 2008. De förändringar som föreslås måste analyseras noga eftersom de kan få stora ekonomiska konsekvenser. Frågan har också kopplingar till frågan om förtroendevaldas rätt till arbetslöshetsersättning (se A 1 rskr. 2004/05:181) och frågan om arbetslösa ska ha rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna (se ovan punkt 4). Det ingick därför i ovan nämnda tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet remissbehandlades därefter. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Punkten 6 har omfattats av detta arbete. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2017 förslag till en ny deltidsbegränsningsregel för deltidsarbetslösa. Regeringen har den 12 januari 2017 beslutat om nödvändiga ändringar i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (SFS 4) och förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin.(SFS 5) med anledning av förslaget. Punkten är därmed slutbehandlad.

5. Rskr. 2010/11:299

Arbetsrätt

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU10

Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 12), 2012/13:75 (A 7), 2013/14:75 (A 7), 2014/15:75 (A 5) och 2015/16:75 (A 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utredning om lex Laval*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att senast den 1 september 2012 överväga vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2010/11:AU10 s. 19 f.).

Regeringen beslutade den 27 september 2012 om kommittédirektiven Utstationering på svensk arbetsmarknad (dir. 2012:92). Den parlamen-

tariska Utstationeringskommittén (A 2012:03) skulle utvärdera de ändringar som gjordes i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, den s.k. lex Laval, med anledning av Lavaldomen. Till uppdraget hörde att göra en kartläggning av utstationeringssituationen i Sverige. Med den som utgångspunkt skulle kommittén bl.a. utvärdera om tillämpningen av lex Laval fungerar så att skyddet för utstationerade arbetstagares grundläggande arbets- och anställningsvillkor kan säkerställas och överväga vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Regeringen beslutade den 5 juni 2014 och den 27 november 2014 tilläggsdirektiv (dir. 2014:82) respektive tilläggsdirektiv (dir. 2014:149) som slutligt innebar att kommittén fick ett utvidgat uppdrag att överväga vilka lagändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer och utarbeta nödvändiga för- fattningsförslag. Utstationeringskommittén överlämnade sitt betänkande Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) den 30 september 2015. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Nya utstatione- ringsregler (prop. 2016/17:107). Regeringen föreslår bl.a. att möjligheten att uppnå kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare, ytterst med stöd av stridsåtgärder, ska utvidgas. Det föreslås ett system med kollektivavtal med begränsade villkor och verkningar för utstationerade arbetstagare. Ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare ska ge kontrollbefogenheter för den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om ratificering av ILO-konvention 94*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att ratificera ILO-konvention 94 (bet. 2010/11:AU10 s. 24 f.). Se redogörel- sen och de åtgärder som redovisas under A 2 rskr. 2005/06:174. Punkten är således inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

Riksmötet 2011/12

6. Rskr. 2011/12:176

Vissa arbetsrättsliga frågor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:AU9

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 10), 2013/14:75 (A 9), 2014/15:75 (A 6) och 2015/16:75 (A 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om solidariskt entreprenörsansvar*: Riksdagen har tillkännagett

 

som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen ska

 

återkomma till riksdagen i syfte att säkerställa ändamålsenliga regler för

 

uppdragsgivares ansvar i utstationeringssituationer (bet. 2011/12:AU9

 

s. 17 f.).

 

I maj 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU

 

om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i

 

samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning

 

(EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informations-

 

system för den inre marknaden (IMI-förordningen), nedan kallat

 

tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om en

 

skyldighet för medlemsstaterna att införa ett entreprenörsansvar i ut-

223

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

224

stationeringssituationer inom byggsektorn. Den 5 juni 2014 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2014:82) att Utstationeringskommittén (A 2012:03) skulle lämna de författningsförslag som behövdes för att anpassa svensk rätt till tillämpningsdirektivet när det gällde införandet av ett entreprenörsansvar. Den 27 november 2014 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2014:150) att flytta det uppdraget till Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) och förtydligade att utred- ningen skulle föreslå ett entreprenörsansvar inom byggsektorn och även överväga i vilka övriga sektorer det kan finnas ett behov av ett sådant ansvar och utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utredningen om nya utstationeringsregler överlämnade sitt slutbetänkande Tillämpnings- direktivet till utstationeringsdirektivet – Del II (SOU 2015:38) den 31 mars 2015. Betänkandet remitterades under 2015. Inom Arbets- marknadsdepartementet utarbetades därefter en departementsprome- moria, Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid ut- stationering (Ds 2016:6). Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

7. Rskr. 2012/13:53

Lag om uthyrning av arbetstagare m.m. Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 17), 2013/14:75 (A 11) 2014/15:75 (A 7) och 2015/16:75 (A 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om socialt protokoll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om socialt protokoll m.m. (bet. 2012/13:AU5 s. 26 f.) och har därmed bifallit motionerna 2011/12:A235, 2011/12:A275 yrkande 1, 2012/13:Sf207 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 33. Enligt tillkännagivandet bör Sverige kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter såsom den fria förhandlings- och konflikträtten och rätten att fritt teckna kollektivavtal gäller inom EU och att dessa inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Anställda ska bl.a. ha rätt att vidta sympatiåtgärder för löntagare i ett annat land. I tillkännagivandet anges att en sådan femte frihet bör gälla inom hela EU och komplettera dagens fyra friheter på den inre marknaden.

Statsminister Stefan Löfven uttalade i regeringsförklaringen den 3 september 2016 att lika lön för lika arbete ska gälla enligt lagar och avtal i arbetslandet är en princip som ska gälla i hela Europa.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2016 uttalat att Sverige ska vara en konstruktiv medlem av EU och att frågor om ordning och reda på arbetsmarknaden är av särskilt intresse. Det anges vidare att principen bör vara lika lön för lika arbete enligt tillämpliga lagar och kollektivavtal i arbetslandet, med respekt för den fria rörligheten. I budgetpropositionen anges att regeringen har bedrivit ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en ändring av utstationeringsdirek- tivet.

Regeringens målsättning är att utländska arbetstagare så långt som möjligt ska likabehandlas med inhemsk arbetskraft, särskilt vad avser

grundläggande arbets- och anställningsvillkor inom ramen för utstatione- ringsdirektivets område, samtidigt som den fria rörligheten respekteras. detta är ett led i regeringens långsiktiga arbete för att stärka grund- läggande rättigheter och kollektivavtalens ställning på EU-nivå. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

Riksmötet 2013/14

8. Rskr. 2013/14:133

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:AU2

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (A 22) 2014/15:75 (A 9) och 2015/16:75 (A 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om insatser med anledning av FunkA-utredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som i betänkandet anförs om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag och beaktar de remissvar som lämnats på utredningens förslag. Därmed har riksdagen bifallit motion 2013/14:A295. Regeringen har i delar genomfört förändringar i linje med utredningen. Förordningen (2007:1364) om Arbetsförmed- lingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program har genom beslut den 25 juni 2015 upphävts för att öka möjligheterna till samarbete (SFS 505). Regeringen har också genom beslut den 12 mars 2015 möjliggjort längre studietid för studier vid folkhögskola för ungdomar med funktionsnedsättning genom ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program (SFS 149). Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 en höjning av taket för den bidragsgrundande lönekostnaden för anställningar med lönebidrag. Punkten är således inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2013/14:183

Arbetsmiljö

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:AU5

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (A 11) och 2015/16:75 (A 9). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 18 om arbetsmiljöforskning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas och därmed bifallit motionerna 2013/14:Ub570 yrkande 31, 2013/14:A202 yrkande 21, 2013/14:A307 och 2013/14:A409 yrkande 30.

Regeringen har i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) informerat om att regeringen den 21 januari 2016 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik, bör inrättas och utformas (dir. 2016:2). För att stärka arbetslivsforskningen föreslog vidare regeringen i

samma proposition en anslagsökning om 30 miljoner kronor för

225

Skr. 2016/17:75 arbetslivsforskning och samordnande insatser för 2017 till Arbetsmarknads- Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Regeringen departementet bedömde att de vidtagna åtgärderna var de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande, som därmed ansågs färdigbehandlat (prop. 2016/17:1, utg. omr. 16, avsnitt 9.5.2, s 211 och

utg. omr. 9, avsnitt 9.5, s 198 f.). Punkten är slutbehandlad.

10. Rskr. 2013/14:368

Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. Prop. 2013/14:104, bet. 2013/14:AU9

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (A 13) och 2014/15:75 (A 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om samhällsorientering för fler nyanlända*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till utvidgad målgrupp för samhällsorienteringen, för såväl yngre som äldre nyanlända som har behov av samhällsinformation (bet. 2013/14:AU9 s. 19). Regeringen avser att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget. Syftet är att göra regleringen av nyanländas etablering mer lik det arbetsmarknadspolitiska regelverket i övrigt. Samhällsorientering är en del av etableringen. Departements- promemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35), med förslag om bl.a. ändringar i lagen (203:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2014/15

11. Rskr. 2014/15:100

Översynen av Arbetsförmedlingen Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:AU6

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (A 13). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om översynen av Arbetsförmedlingen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015.

Tillkännagivandet hör samman med tillkännagivandet i riksdags- skrivelse 2014/15:249 (A 13) och hanteras i ett sammanhang. Regeringen har i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) informerat om att en rad åtgärder för att förändra styrningen av Arbetsförmedlingen har vidtagits. Vad avser förändringar på längre sikt beslutade regeringen den 22 juni 2016 att tillsätta en utredning för en bred översyn av det statliga åtagandet och Arbetsförmedlingens uppdrag (dir 2016:56). Regeringen ansåg därmed att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat (prop. 2016/17:1, utg. omr. 14, avsnitt 4.5, s 41 f.).

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

226

12. Rskr. 2014/15:142

Arbetsmarknadspolitik

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (A 14). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om utökat stöd till start av näringsverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att även unga under 20 år ska få möjlighet att ta del av stöd till start av näringsverksamhet och därmed bifallit motion 2014/15:2575 yrkande 18.

Tillkännagivandet har tillmötesgåtts av regeringen genom ändringar av förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program (SFS 817) och av förordning (2007:813) om jobbgarantin för ungdomar (SFS 819). Dessa ändringar trädde i kraft den 15 augusti 2016. Följdändring har även gjorts i förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd (SFS 1267). Denna ändring träder i kraft den 1 februari 2017. Punkten är därmed slutbehandlad.

13. Rskr. 2014/15:249

Arbetsförmedlingen

Skr. 2014/15:42, bet. 2014/15:AU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (A 17). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av Arbetsförmedlingen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Därmed har riksdagen bifallit motion 2014/15:3083 och lagt skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.

Tillkännagivandet hör samman med tillkännagivandet i riksdags- skrivelse 2014/15:100 (A 11) och hanteras i ett sammanhang. Regeringen har i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) informerat om att en rad åtgärder för att förändra styrningen av Arbetsförmedlingen har vidtagits. Vad avser förändringar på längre sikt beslutade regeringen den 22 juni 2016 att tillsätta en utredning för en bred översyn av det statliga åtagandet och Arbetsförmedlingens uppdrag (dir 2016:56). Regeringen ansåg därmed att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat (prop. 2016/17:1, utg. omr. 14, avsnitt 4.5, s 41 f.). Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

Riksmötet 2015/16

14. Rskr. 2015/16:128

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Prop. 2015/16:54, bet. 2015/16:AU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit

 

(SFS 38).

227

 

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

228

15. Rskr. 2015/16:156

Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Prop. 2015/16:62, bet. 2015/16:AU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 248 och 249).

16. Rskr. 2015/16:172

Riksrevisionens rapport om statens insatser för etablering av nyanlända Skr. 2015/16:58, bet. 2015/16:AU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

17. Rskr. 2015/16:269

Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Prop. 2015/16:128, bet. 2015/16:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 749 och 750).

18. Rskr. 2015/16:270

En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020 m.m. Skr. 2015/16:80, bet. 2015/16:AU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Riksmötet 2016/17

19. Rskr. 2016/17:4

Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknads- utbildning.

2015/16:154, bet. 2016/17:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

20. Rskr. 2016/17:59

Höständringsbudget för 2016

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområde 14 och anslag 1:1. Den 24 november 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

21. Rskr. 2016/17:115

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Anslag inom utgiftsområde 13:

a) Anslagen för 2016 (delvis): Den 20 december 2016 beslutade rege- ringen regleringsbrev avseende anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och anslaget 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare för budgetåret 2017 samt anslaget 1:5 Hemutrustningslån.

c) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden slutligt p. 1 och slutligt a) Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regle- ringsbrev avseende Arbetsförmedlingen.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

22. Rskr. 2016/17:128

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om anslag inom utgiftsområde 14:

a) Anslagen för 2017 delvis: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäk- ringen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen och Medlingsinstitutet samt anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, 2:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO) och 2:5 Arbetslivspolitik inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden p. 7 slutligt: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Arbetsmiljöverket. Anslagen för 2017 slutligt: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslag 2:5 Arbetslivs- politik gällande forskning om arbetsliv. Skrivelsen är därmed slut- behandlad.

Skr. 2016/17:75 Arbetsmarknads- departementet

229

Skr. 2016/17:75

3

Kronologiskt register

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

 

bet. nr

(X)

(X)

 

1999/2000

 

 

 

 

 

253

N 1

MJU17

 

X

 

2001/02

 

 

 

 

 

201

Fi 1

SkU20

 

X

 

233

Ju 1

KU21

 

X

 

2003/04

 

 

 

 

 

102

S 1

SfU1

 

X

 

2004/05

 

 

 

 

 

153

Ju 2

KU14

 

X

 

178

N 2

TU7

 

X

 

181

A 1

AU4

 

X

 

2005/06

 

 

 

 

 

111

S 2

SoU1

 

X

 

144

S 3

SoU6

X

 

 

174

A 2

AU3

 

X

 

190

Ju 3

SfU8

X

 

 

308

N 3

TU5

 

X

 

2006/07

 

 

 

 

 

115

Fi 2

SkU11

X

 

 

2007/08

 

 

 

 

 

24

N 4

FiU11

 

X

 

2008/09

 

 

 

 

 

176

Ju 4

NU11

X

 

 

2009/10

 

 

 

 

 

140

Ku 1

KrU1

 

X

 

144

Fi 3

KrU1

 

X

 

162

N 5

NU10

 

X

 

220

N 6

FiU35

 

X

 

223

M 1

MJU21

 

X

 

275

A 3

AU13

 

X

230

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

384

N 7

NU22

 

X

2010/11

 

 

 

 

49

N 8

MJU6

 

X

57

Fi 4

FiU18

X

 

132

N 9

NU1

 

X

137

U 1

UbU3

X

 

170

U 2

UbU6

 

X

187

Fi 5

AU3

 

X

203

Ju 5

SoU8

X

 

206

U 3

UbU7

X

 

208

Ju 6

CU9

X

 

213

Ju 7

FöU2

X

 

231

N 10

MJU20

 

X

279

A 4

AU9

 

X

299

A 5

AU10

 

X

324

Ju 8

JuU28

X

 

2011/12

 

 

 

 

45

M 2

NU4

X

 

99

M 3

MJU1

 

X

122

S 4

SoU9

 

X

131

Fö 1

FöU2

X

 

153

N 11

MJU10

 

X

170

Fi 6

SkU13

 

X

172

N 12

MJU13

X

 

176

A 6

AU9

 

X

224

Ku 2

KU16

 

X

253

Ju 9

CU19

X

 

261

N 13

MJU21

 

X

2012/13

 

 

 

 

53

A 7

AU5

 

X

77

Ju 10

SkU8

 

X

91

UD 1

UU2

X

 

103

N 14

NU1

 

X

120

M 4

MJU1

 

X

144

Ju 11

CU6

 

X

154

Ju 12

JuU15

 

X

161

S 5

SoU10

 

X

186

U 4

UbU6

 

X

196

S 6

FöU8

X

 

Skr. 2016/17:75

231

Skr. 2016/17:75

232

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

197

Fö 2

FöU10

 

X

223

Fö 3

FöU7

 

X

241

Fi 7

SkU32

X

 

259

N 15

TU18

 

X

260

Ku 3

AU10

X

 

287

Fi 8

FiU21

 

X

2013/14

 

 

 

 

27

U 5

UbU6

 

X

56

Fi 9

FiU1

 

X

60

Ku 4

KrU3

 

X

99

M 5

MJU7

 

X

104

U 6

UbU1

X

 

122

M 6

MJU1

 

X

125

S 7

SoU1

 

X

130

U 7

SoU2

 

X

133

A 8

AU2

 

X

143

Ju 13

CU11

X

 

158

Fi 10

KU30

 

X

159

Ju 14

JuU15

X

 

163

Ju 15

KU35

 

X

166

S 8

AU4

X

 

168

N 16

TU7

 

X

177

Ju 16

JuU18

 

X

181

N 17

TU9

 

X

183

A 9

AU5

X

 

186

Fi 11

SkU24

 

X

187

N 18

CU10

 

X

188

N 19

CU10

 

X

196

S 9

SoU13

 

X

197

S 10

SoU14

X

 

201

Ju 17

CU20

 

X

212

N 20

CU25

 

X

217

N 21

TU14

 

X

218

N 22

TU14

 

X

226

N 23

MJU21

 

X

230

Ku 5

KU28

 

X

251

Fi 12

SkU34

 

X

256

SB 1

UU10

X

 

302

N 24

TU13

X

 

317

Fö 4

FiU21

 

X

326

Ju 18

SoU23

 

X

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

356

Ku 6

KrU11

X

 

368

A 10

AU9

 

X

372

N 25

TU19

 

X

373

N 26

TU19

 

X

374

N 27

TU20

 

X

375

N 28

TU18

 

X

2014/15

 

 

 

 

24

N 29

TU2

 

X

25

N 30

TU3

 

X

29

Fi 13

FiU1

X

 

48

S 11

SfU3

 

X

77

Ju 19

JuU1

 

X

78

Fi 14

FiU2

X

 

80

Ku 7

FiU2

X

 

84

Fi 15

FiU5

X

 

86

N 31

TU1

X

 

90

U 8

UbU1

 

X

93

N 32

KrU6

X

 

100

A 11

AU6

X

 

102

Ju 20

JuU9

 

X

104

Ju 21

FöU6

X

 

121

N 33

MJU3

 

X

122

Ju 22

CU6

 

X

123

N 34

TU5

 

X

124

Ju 23

JuU18

X

 

125

S 12

SoU3

X

 

127

Ju 24

KU11

 

X

130

M 7

MJU7

X

 

132

Fö 5

FöU7

 

X

135

U 9

UbU9

 

X

138

Ju 25

JuU14

 

X

139

N 35

JuU15

 

X

140

Fi 16

FiU27

X

 

141

U 10

UbU3

 

X

142

A 12

AU5

X

 

143

Fi 17

KrU4

 

X

144

N 36

TU7

 

X

145

N 37

TU8

 

X

152

Ju 26

JuU16

 

X

153

Ju 27

JuU17

 

X

154

N 38

MJU9

 

X

Skr. 2016/17:75

233

Skr. 2016/17:75

234

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

155

S 13

SoU6

 

X

156

Ku 8

KU16

 

X

157

Ku 9

KrU3

 

X

162

U 11

UbU10

 

X

169

Fi 18

SkU20

 

X

173

Ju 28

KU15

 

X

178

Fi 19

CU11

 

X

180

N 39

CU10

 

X

181

N 40

MJU10

X

 

182

M 8

MJU12

 

X

184

UD 2

UFöU3

X

 

194

N 41

TU11

 

X

195

Ku 10

KU12

 

X

201

U 12

UbU11

 

X

204

Ju 29

JuU26

 

X

206

N 42

TU12

 

X

207

N 43

TU13

X

 

215

S 14

SoU17

 

X

241

Ku 11

KrU11

 

X

243

Fi 20

FiU32

 

X

244

Fi 21

FiU32

 

X

249

A 13

AU11

X

 

255

Fi 22

FiU21

X

 

2015/16

 

 

 

 

18

N 44

CU3

 

X

19

Fi 23

FiU11

 

X

36

Ju 30

CU6

 

X

43

N 45

NU4

X

 

49

Fö 6

FöU3

 

X

50

M 9

FöU3

 

X

51

Fi 24

FiU1

 

X

62

Ku 12

KU1

X

 

79

N 46

CU1

 

X

82

N 47

KrU1

X

 

85

Ku 13

KrU1

 

X

86

Ju 31

JuU7

 

X

90

N 48

NU1

 

X

98

N 49

TU1

 

X

99

UD 3

UU2

X

 

103

M 10

MJU1

 

X

106

Ju 32

JuU1

 

X

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

109

M 11

MJU12

X

 

110

N 50

MJU2

 

X

113

U 13

UbU1

 

X

115

Fö 7

FöU1

X

 

117

Fi 25

FiU17

 

X

118

Fi 26

FiU2

 

X

121

Fi 27

FiU5

 

X

124

Ju 33

SoU3

X

 

126

S 15

SfU9

X

 

127

U 14

UbU8

X

 

128

A 14

AU4

X

 

129

Fi 28

CU11

X

 

130

Ju 34

CU10

 

X

132

Ju 35

SfU10

X

 

133

S 16

SoU4

X

 

134

Fi 29

FiU15

X

 

136

Ku 14

KU4

 

X

137

Ku 15

KU4

 

X

138

Ku 16

KU6

X

 

139

Ju 36

KU9

X

 

140

N 51

NU7

X

 

141

Ju 37

JuU2

X

 

142

N 52

TU8

X

 

143

Ju 38

JuU17

 

X

144

Fi 30

SkU15

X

 

145

SB 2

KU10

X

 

146

Fi 31

FiU12

X

 

147

Fi 32

FiU16

X

 

148

U 15

UbU6

X

 

149

Fö 8

FöU8

 

X

150

M 12

MJU8

X

 

151

UD 4

UU11

X

 

152

N 53

CU12

X

 

153

Ju 39

JuU3

X

 

154

Ju 40

JuU12

X

 

155

U 16

UbU9

 

X

156

A 15

AU5

X

 

157

Ju 41

CU22

X

 

158

Ju 42

JuU25

 

X

159

Ju 43

JuU10

X

 

160

Ju 44

JuU13

X

 

161

Fi 33

SkU21

 

X

Skr. 2016/17:75

235

Skr. 2016/17:75

236

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

162

M 13

MJU7

 

X

163

S 17

SoU9

X

 

164

Fö 9

FöU5

X

 

165

Fö 10

FöU6

 

X

166

N 54

CU16

X

 

167

Fi 34

CU17

X

 

168

U 17

UbU12

 

X

169

U 18

UbU13

 

X

170

Ju 45

CU20

X

 

171

N 55

NU11

X

 

172

A 16

AU6

X

 

173

Ju 46

FöU7

 

X

174

Ju 47

JuU21

 

X

175

N 56

MJU10

 

X

176

Fi 35

FiU26

 

X

177

S 18

SoU6

X

 

178

U 19

UbU7

X

 

179

Fi 36

FiU30

X

 

181

Ju 48

JuU14

X

 

184

N 57

TU12

X

 

185

UD 5

NU13

X

 

186

UD 6

NU12

X

 

187

Ju 49

CU14

 

X

188

S 19

SoU10

X

 

189

Ju 50

FöU4

X

 

190

Ju 51

JuU22

 

X

191

M 14

CU13

 

X

192

Ju 52

KU15

 

X

193

N 58

TU9

 

X

194

Fi 37

FiU22

 

X

195

Ju 53

FiU22

 

X

196

Ju 54

JuU18

 

X

197

Ju 55

JuU20

 

X

198

Ku 17

KrU10

 

X

199

M 15

FöU9

X

 

200

Ju 56

FöU11

 

X

201

Fi 38

NU17

 

X

202

Ju 57

NU18

X

 

203

Ju58

FöU13

X

 

204

S 20

SfU13

X

 

205

Ju 59

KU14

 

X

207

Ju 60

KU18

X

 

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

208

Fi 39

FiU25

 

X

209

M 16

MJU14

X

 

210

Fi 40

FiU42

X

 

211

Ju 61

FiU42

X

 

215

Fi 41

FiU29

X

 

216

Fi 42

FiU33

X

 

217

Fi 43

SkU23

X

 

218

Fi 44

SkU24

X

 

219

N 59

TU15

X

 

220

S 21

SoU7

 

X

223

Fi 45

FiU35

X

 

224

Ju 62

CU18

X

 

225

Fö 11

FöU10

X

 

226

N 60

TU14

 

X

227

N 61

MJU19

 

X

228

U 20

UbU14

 

X

229

S 22

SoU16

X

 

230

M 17

NU19

X

 

231

UD 7

UFöU3

 

X

232

Ju 63

JuU11

X

 

233

Ju 64

JuU15

X

 

234

Ju 65

JuU16

X

 

235

Ju 66

CU19

X

 

236

Ju 67

CU21

X

 

237

Ju 68

KU22

X

 

238

Ku 18

KU24

X

 

239

Ju 69

JuU28

X

 

240

Ju 70

JuU29

X

 

241

Ju 71

JuU30

X

 

242

Ju 72

JuU33

X

 

243

S 23

SoU11

X

 

244

S 24

SoU12

X

 

245

UD 8

UU20

 

X

246

N 62

TU19

X

 

247

Fö 12

FöU14

X

 

248

Fö 13

FöU15

X

 

249

S 25

SoU13

X

 

250

S 26

SoU15

X

 

251

Ju 73

KU26

X

 

252

Fi 46

FiU32

X

 

253

N 63

TU18

X

 

254

Fi 47

SkU26

X

 

Skr. 2016/17:75

237

Skr. 2016/17:75

238

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

255

U 21

UbU19

X

 

256

U 22

UbU21

X

 

257

Fö 14

UFöU4

X

 

258

S 27

SoU14

X

 

259

S 28

SoU17

X

 

260

Ju 74

SfU17

X

 

261

Fi 48

FiU34

X

 

262

N 64

NU20

X

 

263

N 65

NU21

X

 

264

Ju 75

NU22

X

 

265

M 18

FöU12

X

 

266

U 23

UbU20

X

 

267

U 24

UbU22

X

 

268

N 66

JuU34

X

 

269

A 17

AU11

X

 

270

A 18

AU8

X

 

272

Fi 49

FiU36

X

 

273

SB 3

UU10

X

 

275

SB 4

KU21

X

 

277

SB 5

KU29

X

 

286

SB 6

KU20

X

 

288

UD 9

UU15

 

X

289

Ku 19

KrU11

 

X

290

Fi 50

KU23

X

 

291

Fi 51

KU25

 

X

292

UD 10

UU18

X

 

294

UD 11

UU19

X

 

295

N 67

NU23

 

X

296

N 68

TU17

 

X

297

N 69

MJU17

X

 

298

M 19

MJU18

X

 

299

M 20

MJU22

X

 

300

Fi 52

CU23

X

 

301

Ju 76

CU24

X

 

302

S 29

SoU8

X

 

303

Ju 77

SfU16

X

 

304

Ku 20

AU10

X

 

305

S 30

AU9

X

 

306

M 21

MJU20

X

 

307

M 22

MJU21

X

 

308

Fi 53

FiU20

X

 

309

Fi 54

SkU25

X

 

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

310

Fi 55

FiU21

 

X

311

Fi 56

FiU28

X

 

313

Fi 57

FiU41

 

X

314

Ju 78

JuU31

X

 

315

U 25

UbU18

X

 

318

Fi 58

FiU37

X

 

319

Ju 79

JuU27

X

 

320

Ju 80

JuU35

X

 

2016/17

 

 

 

 

1

M 23

MJU3

X

 

2

Ju 81

SfU5

X

 

3

Fi 59

FiU12

X

 

4

A 19

AU3

X

 

5

U 26

UbU3

X

 

6

Fi 60

SkU6

X

 

7

Fi 61

SkU2

X

 

8

N 70

MJU23 (15/16)

X

 

9

M 24

MJU6

X

 

10

N 71

TU2

X

 

11

Fi 62

SkU3

X

 

12

Fi 63

SkU4

X

 

13

Fi 64

JuU4

X

 

15

Fi 65

KU2

X

 

16

Fi 66

SkU5

X

 

18

M 25

NU7

X

 

19

N 72

NU6

X

 

20

Ju 82

NU5

X

 

21

Fi 67

FiU6

X

 

22

Fi 68

FiU8

X

 

23

Ju 83

JuU2

X

 

24

Ju 84

JuU3

X

 

25

Ju 85

CU2

X

 

26

N 73

MJU4

 

X

27

N 74

MJU4

 

X

28

N 75

TU3

X

 

30

Ju 86

CU3

X

 

31

Ju 87

CU4

X

 

32

Ju 88

CU5

X

 

33

S 31

SoU2

X

 

36

Ju 89

KU3

X

 

37

Fi 69

KU3

X

 

Skr. 2016/17:75

239

Skr. 2016/17:75

240

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

39

Ju 90

KU4

X

 

40

Fi 70

KU4

X

 

41

Ju 91

KU8

X

 

43

Ju 92

KU9

X

 

44

S 32

SoU3

X

 

45

Ju 93

JuU6

 

X

46

N 76

MJU5

X

 

47

Ju 94

SfU11

 

X

48

Fi 71

UU7

 

X

49

Fi 72

FiU1

 

X

50

Fi 73

FiU11

X

 

51

Ju 95

FiU11

X

 

52

UD 12

FiU11

X

 

53

Fö 15

FiU11

 

X

54

S 33

FiU11

X

 

55

U 27

FiU11

 

X

56

M 26

FiU11

X

 

57

N 77

FiU11

X

 

58

Ku 21

FiU11

X

 

59

A 20

FiU11

X

 

60

Ju 96

JuU7

X

 

61

N 78

NU4

X

 

62

Fi 74

SkU7

X

 

63

Fi 75

SkU8

 

X

64

U 28

UbU5

X

 

65

U 29

UbU6

X

 

66

Fi 76

FiU7

 

X

68

Fi 77

CU1

X

 

69

M 27

CU1

X

 

70

N 79

CU1

 

X

71

N 80

TU5

X

 

72

SB 7

KU1

X

 

73

Ju 97

KU1

X

 

74

Fi 78

KU1

X

 

75

Ku 22

KU1

X

 

78

Ju 98

SfU6

X

 

79

S 34

KrU1

X

 

80

Fi 79

KrU1

 

X

81

U 30

KrU1

X

 

82

M 28

KrU1

X

 

83

Ku 23

KrU1

 

X

84

UD 13

UU1

X

 

Rskr. nr

Redovisas

Beredande utskott

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

under

i riksdagen och

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

bet. nr

(X)

(X)

85

Fi 80

SkU1

X

 

86

M 29

NU3

X

 

87

Fi 81

SkU10

X

 

88

Fi 82

SkU12

X

 

89

Fi 83

KrU2

X

 

90

Ju 99

JuU1

 

X

91

Ju 100

SfU4

X

 

92

Fi 84

SkU9

X

 

93

Fi 85

SkU11

X

 

94

N 81

MJU2

 

X

95

UD 14

UU2

X

 

97

Ju 101

FöU1

X

 

98

Fö 16

FöU1

 

X

99

M 30

FöU1

X

 

100

N 82

TU1

X

 

101

N 83

TU4

 

X

102

UD 15

NU1

X

 

103

N 84

NU1

 

X

104

N 85

NU2

X

 

105

U 31

UbU1

 

X

106

U 32

UbU2

X

 

107

UD 16

UFöU2

 

X

108

UD 17

UFöU1

 

X

113

S 35

AU1

X

 

114

Ku 24

AU1

X

 

115

A 21

AU1

X

 

116

M 31

MJU1

 

X

117

Fi 86

FiU3

X

 

118

Fi 87

FiU13

X

 

119

Fi 88

FiU14

X

 

120

S 36

SfU2

X

 

121

S 37

SfU3

X

 

122

S 38

SfU1

 

X

123

Fi 89

FiU2

X

 

125

Fi 90

FiU4

X

 

126

Fi 91

FiU5

 

X

127

S 39

SoU1

X

 

128

A 22

AU2

X

 

129

Fi 92

AU4

X

 

131

Fi 93

FiU10

X

 

Skr. 2016/17:75

241

Skr. 2016/17:75

4

Utskottsindelat register

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.1Konstitutionsutskottet

2001/02

 

 

 

233

KU21

Ju 1

X

2004/05

 

 

 

153

KU14

Ju 2

X

2011/12

 

 

 

224

KU16

Ku 2

X

2013/14

 

 

 

158

KU30

Fi 10

X

163

KU35

Ju 15

X

230

KU28

Ku 5

X

2014/15

 

 

 

127

KU11

Ju 24

X

156

KU16

Ku 8

X

173

KU15

Ju 28

X

195

KU12

Ku 10

X

2015/16

 

 

 

62

KU1

Ku 12

X

136

KU4

Ku 14

X

137

KU4

Ku 15

X

138

KU6

Ku 16

X

139

KU9

Ju 36

X

145

KU10

SB 2

X

192

KU15

Ju 52

X

205

KU14

Ju 59

X

207

KU18

Ju 60

X

237

KU22

Ju 68

X

238

KU24

Ku 18

X

251

KU26

Ju 73

X

275

KU21

SB 4

X

277

KU29

SB 5

X

242

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

286

KU20

SB 6

X

 

 

290

KU23

Fi 50

X

 

 

291

KU25

Fi 51

 

X

 

2016/17

 

 

 

 

 

15

KU2

Fi 65

X

 

 

36

KU3

Ju 89

X

 

 

37

KU3

Fi 69

X

 

 

39

KU4

Ju 90

X

 

 

40

KU4

Fi 70

X

 

 

41

KU8

Ju 91

X

 

 

43

KU9

Ju 92

X

 

 

72

KU1

SB 7

X

 

 

73

KU1

Ju 97

X

 

 

74

KU1

Fi 78

X

 

 

75

KU1

Ku 22

X

 

 

4.2Finansutskottet

2007/08

 

 

 

 

24

FiU11

N 4

 

X

2009/10

 

 

 

 

220

FiU35

N 6

 

X

2010/11

 

 

 

 

57

FiU18

Fi 4

X

 

2012/13

 

 

 

 

287

FiU21

Fi 8

 

X

2013/14

 

 

 

 

56

FiU1

Fi 9

 

X

317

FiU21

Fö 4

 

X

2014/15

 

 

 

 

29

FiU1

Fi 13

X

 

78

FiU2

Fi 14

X

 

80

FiU2

Ku 7

X

 

84

FiU5

Fi 15

X

 

140

FiU27

Fi 16

X

243

 

 

 

 

Skr. 2016/17:75

244

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

243

FiU32

Fi 20

 

X

244

FiU32

Fi 21

 

X

255

FiU21

Fi 22

X

 

2015/16

 

 

 

 

19

FiU11

Fi 23

 

X

51

FiU1

Fi 24

 

X

117

FiU17

Fi 25

 

X

118

FiU2

Fi 26

 

X

121

FiU5

Fi 27

 

X

134

FiU15

Fi 29

X

 

146

FiU12

Fi 31

X

 

147

FiU16

Fi 32

X

 

176

FiU26

Fi 35

 

X

179

FiU30

Fi 36

X

 

194

FiU22

Fi 37

 

X

195

FiU22

Ju 53

 

X

208

FiU25

Fi 39

 

X

210

FiU42

Fi 40

X

 

211

FiU42

Ju 61

X

 

215

FiU29

Fi 41

X

 

216

FiU33

Fi 42

X

 

223

FiU35

Fi 45

X

 

252

FiU32

Fi 46

X

 

261

FiU34

Fi 48

X

 

272

FiU36

Fi 49

X

 

308

FiU20

Fi 53

X

 

310

FiU21

Fi 55

 

X

311

FiU28

Fi 56

X

 

313

FiU41

Fi 57

 

X

318

FiU37

Fi 58

X

 

2016/17

 

 

 

 

3

FiU12

Fi 59

X

 

21

FiU6

Fi 67

X

 

22

FiU8

Fi 68

X

 

49

FiU1

Fi 72

 

X

50

FiU11

Fi 73

X

 

51

FiU11

Ju 95

X

 

52

FiU11

UD 12

X

 

53

FiU11

Fö 15

 

X

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

54

FiU11

S 33

X

 

 

55

FiU11

U 27

 

X

 

56

FiU 11

M 26

X

 

 

57

FiU11

N 77

X

 

 

58

FiU11

Ku 21

X

 

 

59

FiU11

A 20

X

 

 

66

FiU7

Fi 76

 

X

 

117

FiU3

Fi 86

X

 

 

118

FiU13

Fi 87

X

 

 

119

FiU14

Fi 88

X

 

 

123

FiU2

Fi 89

X

 

 

125

FiU4

Fi 90

X

 

 

126

FiU5

Fi 91

 

X

 

131

FiU10

Fi 93

X

 

 

4.3Skatteutskottet

2001/02

 

 

 

 

201

SkU20

Fi 1

 

X

2006/07

 

 

 

 

115

SkU11

Fi 2

X

 

2011/12

 

 

 

 

170

SkU13

Fi 6

 

X

2012/13

 

 

 

 

77

SkU8

Ju 10

 

X

241

SkU32

Fi 7

X

 

2013/14

 

 

 

 

186

SkU24

Fi 11

 

X

251

SkU34

Fi 12

 

X

2014/15

 

 

 

 

169

SkU20

Fi 18

 

X

2015/16

 

 

 

 

144

SkU15

Fi 30

X

 

161

SkU21

Fi 33

 

X

217

SkU23

Fi 43

X

245

 

 

 

 

Skr. 2016/17:75

 

 

 

 

 

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

218

SkU24

Fi 44

X

 

 

254

SkU26

Fi 47

X

 

 

309

SkU25

Fi 54

X

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

6

SkU6

Fi 60

X

 

 

7

SkU2

Fi 61

X

 

 

11

SkU3

Fi 62

X

 

 

12

SkU4

Fi 63

X

 

 

16

SkU5

Fi 66

X

 

 

62

SkU7

Fi 74

X

 

 

63

SkU8

Fi 75

 

X

 

85

SkU1

Fi 80

X

 

 

87

SkU10

Fi 81

X

 

 

88

SkU12

Fi 82

X

 

 

92

SkU9

Fi 84

X

 

 

93

SkU11

Fi 85

X

 

4.4Justitieutskottet

2010/11

 

 

 

324

JuU28

Ju 8

X

2012/13

 

 

 

154

JuU15

Ju 12

X

2013/14

 

 

 

159

JuU15

Ju 14

X

177

JuU18

Ju 16

X

2014/15

 

 

 

77

JuU1

Ju 19

X

102

JuU9

Ju 20

X

124

JuU18

Ju 23

X

138

JuU14

Ju 25

X

139

JuU15

N 35

X

152

JuU16

Ju 26

X

153

JuU17

Ju 27

X

204

JuU26

Ju 29

X

246

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2015/16

 

 

 

 

 

86

JuU7

Ju 31

 

X

 

106

JuU1

Ju 32

 

X

 

141

JuU2

Ju 37

X

 

 

143

JuU17

Ju 38

 

X

 

153

JuU3

Ju 39

X

 

 

154

JuU12

Ju 40

X

 

 

158

JuU25

Ju 42

 

X

 

159

JuU10

Ju 43

X

 

 

160

JuU13

Ju 44

X

 

 

174

JuU21

Ju 47

 

X

 

181

JuU14

Ju 48

X

 

 

190

JuU22

Ju 51

 

X

 

196

JuU18

Ju 54

 

X

 

197

JuU20

Ju 55

 

X

 

232

JuU11

Ju 63

X

 

 

233

JuU15

Ju 64

X

 

 

234

JuU16

Ju 65

X

 

 

239

JuU28

Ju 69

X

 

 

240

JuU29

Ju 70

X

 

 

241

JuU30

Ju 71

X

 

 

242

JuU33

Ju 72

X

 

 

268

JuU34

N 66

X

 

 

314

JuU31

Ju 78

X

 

 

319

JuU27

Ju 79

X

 

 

320

JuU35

Ju 80

X

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

13

JuU4

Fi 64

X

 

 

23

JuU2

Ju 83

X

 

 

24

JuU3

Ju 84

X

 

 

45

JuU6

Ju 93

 

X

 

60

JuU7

Ju 96

X

 

 

90

JuU1

Ju 99

 

X

 

4.5Utrikesutskottet

2012/13

 

 

 

91

UU2

UD 1

X

247

Skr. 2016/17:75

 

 

 

 

 

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013/14

 

 

 

 

 

256

UU10

SB 1

X

 

 

2015/16

 

 

 

 

 

99

UU2

UD 3

X

 

 

151

UU11

UD 4

X

 

 

245

UU20

UD 8

 

X

 

273

UU10

SB 3

X

 

 

288

UU15

UD 9

 

X

 

292

UU18

UD 10

X

 

 

294

UU19

UD 11

X

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

48

UU7

Fi 71

 

X

 

84

UU1

UD 13

X

 

 

95

UU2

UD 14

X

 

 

4.6

Försvarsutskottet

 

 

2010/11

 

 

 

 

213

FöU2

Ju 7

X

 

2011/12

 

 

 

 

131

FöU2

Fö 1

X

 

2012/13

 

 

 

 

196

FöU8

S 6

X

 

197

FöU10

Fö 2

X

 

223

FöU7

Fö 3

X

 

2014/15

 

 

 

 

104

FöU6

Ju 21

X

 

132

FöU7

Fö 5

X

 

2015/16

 

 

 

 

49

FöU3

Fö 6

X

 

50

FöU3

M 9

X

 

115

FöU1

Fö 7

X

 

149

FöU8

Fö 8

X

 

164

FöU5

Fö 9

X

248

165

FöU6

Fö 10

X

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

173

FöU7

Ju 46

 

X

 

189

FöU4

Ju 50

X

 

 

199

FöU9

M 15

X

 

 

200

FöU11

Ju 56

 

X

 

203

FöU13

Ju 58

X

 

 

225

FöU10

Fö 11

X

 

 

247

FöU14

Fö 12

X

 

 

248

FöU15

Fö 13

X

 

 

265

FöU12

M 18

X

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

97

FöU1

Ju 101

X

 

 

98

FöU1

Fö 16

 

X

 

99

FöU1

M 30

X

 

 

4.7Socialförsäkringsutskottet

2003/04

 

 

 

 

102

SfU1

S 1

X

 

2005/06

 

 

 

 

190

SfU8

Ju 3

X

 

2014/15

 

 

 

 

48

SfU3

S 11

X

 

2015/16

 

 

 

 

126

SfU9

S 15

X

 

132

SfU10

Ju 35

X

 

204

SfU13

S 20

X

 

260

SfU17

Ju 74

X

 

303

SfU16

Ju 77

X

 

2016/17

 

 

 

 

2

SfU5

Ju 81

X

 

47

SfU11

Ju 94

X

 

78

SfU6

Ju 98

X

 

91

SfU4

Ju 100

X

 

120

SfU2

S 36

X

 

121

SfU3

S 37

X

 

122

SfU1

S 38

X

249

 

 

 

 

Skr. 2016/17:75

250

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

4.8Socialutskottet

2005/06

 

 

 

111

SoU1

S 2

X

144

SoU6

S 3

X

2010/11

 

 

 

203

SoU8

Ju 5

X

2011/12

 

 

 

122

SoU9

S 4

X

2012/13

 

 

 

161

SoU10

S 5

X

2013/14

 

 

 

125

SoU1

S 7

X

130

SoU2

U 7

X

196

SoU13

S 9

X

197

SoU14

S 10

X

326

SoU23

Ju 18

X

2014/15

 

 

 

125

SoU3

S 12

X

155

SoU6

S 13

X

215

SoU17

S 14

X

2015/16

 

 

 

124

SoU3

Ju 33

X

133

SoU4

S 16

X

163

SoU9

S 17

X

177

SoU6

S 18

X

188

SoU10

S 19

X

220

SoU7

S 21

X

229

SoU16

S 22

X

243

SoU11

S 23

X

244

SoU12

S 24

X

249

SoU13

S 25

X

250

SoU15

S 26

X

258

SoU14

S 27

X

259

SoU17

S 28

X

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

302

SoU8

S 29

X

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

33

SoU2

S 31

X

 

 

44

SoU3

S 32

X

 

 

127

SoU1

S 39

X

 

 

4.9Kulturutskottet

2009/10

 

 

 

140

KrU1

Ku 1

X

144

KrU1

Fi 3

X

2013/14

 

 

 

60

KrU3

Ku 4

X

356

KrU11

Ku 6

X

2014/15

 

 

 

93

KrU6

N 32

X

143

KrU4

Fi 17

X

157

KrU3

Ku 9

X

241

KrU11

Ku 11

X

2015/16

 

 

 

82

KrU1

N 47

X

85

KrU1

Ku 13

X

198

KrU10

Ku 17

X

289

KrU11

Ku 19

X

2016/17

 

 

 

79

KrU1

S 34

X

80

KrU1

Fi 79

X

81

KrU1

U 30

X

82

KrU1

M 28

X

83

KrU1

Ku 23

X

89

KrU2

Fi 83

X

251

Skr. 2016/17:75

252

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

4.10Utbildningsutskottet

2010/11

 

 

 

137

UbU3

U 1

X

170

UbU6

U 2

X

206

UbU7

U 3

X

2012/13

 

 

 

186

UbU6

U 4

X

2013/14

 

 

 

27

UbU6

U 5

X

104

UbU1

U 6

X

2014/15

 

 

 

90

UbU1

U 8

X

135

UbU9

U 9

X

141

UbU3

U 10

X

162

UbU10

U 11

X

201

UbU11

U 12

X

2015/16

 

 

 

113

UbU1

U 13

X

127

UbU8

U 14

X

148

UbU6

U 15

X

155

UbU9

U 16

X

168

UbU12

U 17

X

169

UbU13

U 18

X

178

UbU7

U 19

X

228

UbU14

U 20

X

255

UbU19

U 21

X

256

UbU21

U 22

X

266

UbU20

U 23

X

267

UbU22

U 24

X

315

UbU18

U 25

X

2016/17

 

 

 

5

UbU3

U 26

X

64

UbU5

U 28

X

65

UbU6

U 29

X

105

UbU1

U 31

X

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

106

UbU2

U 32

X

 

 

4.11Trafikutskottet

2004/05

 

 

 

 

178

TU7

N 2

 

X

2005/06

 

 

 

 

308

TU5

N 3

 

X

2012/13

 

 

 

 

259

TU18

N 15

 

X

2013/14

 

 

 

 

168

TU7

N 16

 

X

181

TU9

N 17

 

X

217

TU14

N 21

 

X

218

TU14

N 22

 

X

302

TU13

N 24

X

 

372

TU19

N 25

 

X

373

TU19

N 26

 

X

374

TU20

N 27

 

X

375

TU18

N 28

 

X

2014/15

 

 

 

 

24

TU2

N 29

 

X

25

TU3

N 30

 

X

86

TU1

N 31

X

 

123

TU5

N 34

 

X

144

TU7

N 36

 

X

145

TU8

N 37

 

X

194

TU11

N 41

 

X

206

TU12

N 42

 

X

207

TU13

N 43

X

 

2015/16

 

 

 

 

98

TU1

N 49

 

X

142

TU8

N 52

X

 

184

TU12

N 57

X

 

193

TU9

N 58

 

X

219

TU15

N 59

X

253

 

 

 

 

Skr. 2016/17:75

 

 

 

 

 

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

226

TU14

N 60

 

X

 

246

TU19

N 62

X

 

 

253

TU18

N 63

X

 

 

296

TU17

N 68

 

X

 

2016/17

 

 

 

 

 

10

TU2

N 71

X

 

 

28

TU3

N 75

X

 

 

71

TU5

N 80

X

 

 

100

TU1

N 82

X

 

 

101

TU4

N 83

 

X

4.12Miljö- och jordbruksutskottet

 

1999/2000

 

 

 

 

253

MJU17

N 1

X

 

2009/10

 

 

 

 

223

MJU21

M 1

X

 

2010/11

 

 

 

 

49

MJU6

N 8

X

 

231

MJU20

N 10

X

 

2011/12

 

 

 

 

99

MJU1

M 3

X

 

153

MJU10

N 11

X

 

172

MJU13

N 12

X

 

261

MJU21

N 13

X

 

2012/13

 

 

 

 

120

MJU1

M 4

X

 

2013/14

 

 

 

 

99

MJU7

M 5

X

 

122

MJU1

M 6

X

 

226

MJU21

N 23

X

 

2014/15

 

 

 

 

121

MJU3

N 33

X

254

130

MJU7

M 7

X

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

154

MJU9

N 38

 

X

 

181

MJU10

N 40

X

 

 

182

MJU12

M 8

 

X

 

2015/16

 

 

 

 

 

103

MJU1

M 10

 

X

 

109

MJU12

M 11

X

 

 

110

MJU2

N 50

 

X

 

150

MJU8

M 12

X

 

 

162

MJU7

M 13

 

X

 

175

MJU10

N 56

 

X

 

209

MJU14

M 16

X

 

 

227

MJU19

N 61

 

X

 

297

MJU17

N 69

X

 

 

298

MJU18

M 19

X

 

 

299

MJU22

M 20

X

 

 

306

MJU20

M 21

X

 

 

307

MJU21

M 22

X

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

1

MJU3

M 23

X

 

 

8

MJU23 (15/16)

N 70

X

 

 

9

MJU6

M 24

X

 

 

26

MJU4

N 73

 

X

 

27

MJU4

N 74

 

X

 

46

MJU5

N 76

X

 

 

94

MJU2

N 81

 

X

 

116

MJU1

M 31

 

X

 

4.13Näringsutskottet

2008/09

 

 

 

176

NU11

Ju 4

X

2009/10

 

 

 

162

NU10

N 5

X

384

NU22

N 7

X

2010/11

 

 

 

132

NU1

N 9

X

255

Skr. 2016/17:75

 

 

 

 

 

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2011/12

 

 

 

 

 

45

NU4

M 2

X

 

 

2012/13

 

 

 

 

 

103

NU1

N 14

 

X

 

2015/16

 

 

 

 

 

43

NU4

N 45

X

 

 

90

NU1

N 48

 

X

 

140

NU7

N 51

X

 

 

171

NU11

N 55

X

 

 

185

NU13

UD 5

X

 

 

186

NU12

UD 6

X

 

 

201

NU17

Fi 38

 

X

 

202

NU18

Ju 57

X

 

 

230

NU19

M 17

X

 

 

262

NU20

N 64

X

 

 

263

NU21

N 65

X

 

 

264

NU22

Ju 75

X

 

 

295

NU23

N 67

 

X

 

2016/17

 

 

 

 

 

18

NU7

M 25

X

 

 

19

NU6

N 72

X

 

 

20

NU5

Ju 82

X

 

 

61

NU4

N 78

X

 

 

86

NU3

M 29

X

 

 

102

NU1

UD 15

X

 

 

103

NU1

N 84

 

X

 

104

NU2

N 85

X

 

4.14Arbetsmarknadsutskottet

2004/05

 

 

 

181

AU4

A 1

X

2005/06

 

 

 

174

AU3

A 2

X

2009/10

 

 

 

275

AU13

A 3

X

256

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

2010/11

 

 

 

 

187

AU3

Fi 5

 

X

279

AU9

A 4

 

X

299

AU10

A 5

 

X

2011/12

 

 

 

 

176

AU9

A 6

 

X

2012/13

 

 

 

 

53

AU5

A 7

 

X

260

AU10

Ku 3

X

 

2013/14

 

 

 

 

133

AU2

A 8

 

X

166

AU4

S 8

X

 

183

AU5

A 9

X

 

368

AU9

A 10

 

X

2014/15

 

 

 

 

100

AU6

A 11

X

 

142

AU5

A 12

X

 

249

AU11

A 13

X

 

2015/16

 

 

 

 

128

AU4

A 14

X

 

156

AU5

A 15

X

 

172

AU6

A 16

X

 

269

AU11

A 17

X

 

270

AU8

A 18

X

 

304

AU10

Ku 20

X

 

305

AU9

S 30

X

 

2016/17

 

 

 

 

4

AU3

A 19

X

 

113

AU1

S 35

X

 

114

AU1

Ku 24

X

 

115

AU1

A 21

X

 

128

AU2

A 22

X

 

129

AU4

Fi 92

X

 

Skr. 2016/17:75

257

Skr. 2016/17:75

258

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

4.15Civilutskottet

2010/11

 

 

 

208

CU9

Ju 6

X

2011/12

 

 

 

253

CU19

Ju 9

X

2012/13

 

 

 

144

CU6

Ju 11

X

2013/14

 

 

 

143

CU11

Ju 13

X

187

CU10

N 18

X

188

CU10

N 19

X

201

CU20

Ju 17

X

212

CU25

N 20

X

2014/15

 

 

 

122

CU6

Ju 22

X

178

CU11

Fi 19

X

180

CU10

N 39

X

2015/16

 

 

 

18

CU3

N 44

X

36

CU6

Ju 30

X

79

CU1

N 46

X

129

CU11

Fi 28

X

130

CU10

Ju 34

X

152

CU12

N 53

X

157

CU22

Ju 41

X

166

CU16

N 54

X

167

CU17

Fi 34

X

170

CU20

Ju 45

X

187

CU14

Ju 49

X

191

CU13

M 14

X

224

CU18

Ju 62

X

235

CU19

Ju 66

X

236

CU21

Ju 67

X

300

CU23

Fi 52

X

301

CU24

Ju 76

X

Rskr. nr

Beredande

Redovisas

Skrivelsen är

Skrivelsen är inte

Skr. 2016/17:75

 

utskott i

under

slutbehandlad

slutbehandlad

 

riksdagen

 

(X)

(X)

 

och bet. nr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2016/17

 

 

 

 

 

25

CU2

Ju 85

X

 

 

30

CU3

Ju 86

X

 

 

31

CU4

Ju 87

X

 

 

32

CU5

Ju 88

X

 

 

68

CU1

Fi 77

X

 

 

69

CU1

M 27

X

 

 

70

CU1

N 79

 

X

4.16Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

2014/15

 

 

 

184

UFöU3

UD 2

X

2015/16

 

 

 

231

UFöU3

UD 7

X

257

UFöU4

Fö 14

X

2016/17

 

 

 

107

UFöU2

UD 16

X

108

UFöU1

UD 17

X

259

Skr. 2016/17:75

5

 

Regelbeståndet 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar.

 

En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författ-

 

ning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs.

 

Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfatt-

 

ningar per den 1 mars 2017 är 4 169. Av dessa är 1 452 lagar. Motsva-

 

rande siffror per den 1 mars 2016 var 4 118, varav 1 428 lagar.

 

 

 

Under 2016 har EU-direktiv genomförts i 128 ändringsförfattningar

 

(69 lagar och 59 förordningar) och 35 nya grundförfattningar (17 lagar

 

och 18 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till

 

varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-

 

rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (http://eur-

 

lex.europa.eu/sv/index.htm). EU-domstolen lägger också ut sina utslag

 

och EU-fördragen på sin egen webbplats http://curia.europa.eu.

 

 

 

Regelbeståndet i SFS under perioden 2007–2017

 

 

 

4500

 

 

 

 

 

Lagar

 

 

 

 

Regler i övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2016 var 1 376. Av dessa författningar var 185 grundförfattningar (50 lagar och 135 förordningar m.m.). Den siffran kan jämföras med 1 074 under 2015, 1 589 under 2014 och 1 178 under 2013.

260

Fördelningen av författningar i SFS

 

 

Skr. 2016/17:75

per departement den 31 december 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Departement

Antal för-

Lagar

Förordningar

Övrigt

 

fattningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsrådsberedningen

10

1

9

0

 

Justitiedepartementet

910

460

411

39

 

Utrikesdepartementet

152

33

96

23

 

Försvarsdepartementet

95

25

69

1

 

Socialdepartementet

499

123

366

10

 

Finansdepartementet

944

444

489

11

 

Utbildningsdepartementet

232

26

202

4

 

Miljö- och energidepartementet

252

64

187

1

 

Näringsdepartementet

574

189

375

10

 

Kulturdepartementet

129

27

102

0

 

Arbetsmarknadsdepartementet

126

52

74

0

 

Övriga

232

0

4

228

 

Totalt

4155

1444

2384

327

 

261

Skr. 2016/17:75

Regelbeståndet hos myndigheterna 2006–2016

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2016 har beräknats till ca 8 486. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra.

Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde

Området

Antal titlar

 

(avrundade hundratal)

 

 

Justitiedepartementet

504

Utrikesdepartementet

165

Försvarsdepartementet

93

Socialdepartementet

746

Finansdepartementet

2000

Utbildningsdepartementet

2211

Miljö- och energidepartementet

304

Näringsdepartementet

2274

Kulturdepartementet

93

Arbetsmarknadsdepartementet

96

Summa

8486

262

Statsrådsberedningen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: statsminister Löfven

Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016

Skr. 2016/17:75

263