Regeringens proposition 2016/17:174

Utökad samverkan mellan domstolar	Prop.
	2016/17:174

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 april 2017

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar förslag som syftar till att underlätta för domstolar att samverka med varandra. Förslagen medför större flexibilitet och kan bidra till ökad rättssäkerhet och en effektivare handläggning.

Justitieråd ges möjlighet att tjänstgöra korsvis i de båda högsta domstolarna. Högsta domstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i Högsta domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen får på motsvarande sätt förordna den som är justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen. Samtliga justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen måste, liksom justitieråden i Högsta domstolen, vara lagfarna.

Möjligheten att delegera beredningsåtgärder i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd utvidgas. Beredningsåtgärder i dessa domstolar får under vissa förutsättningar delegeras även till någon som är anställd vid en annan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol eller hyresnämnd. Förslaget syftar bl.a. till att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå, även när antalet mål ökar kraftigt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Prop. 2016/17:174

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		3
2	Lagtext	..............................................................................................	4
	2.1	Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ...................	4

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar .........................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om

		arrendenämnder och hyresnämnder..................................	11
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		13
4	Korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna .................................		13
5	Utökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder.....................		15
6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		19
7	Konsekvenser av förslagen .............................................................		19
8	Författningskommentar...................................................................		20
	8.1	Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ..............	20

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar .......................................

8.3Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om

	arrendenämnder och hyresnämnder..................................	25
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet En reformerad
	domstolslagstiftning (SOU 2011:42)................................	26
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag ...................................................	27
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna .................................	28
Bilaga 4	Sammanfattning av Domstolsverkets Promemoria
	med begäran om författningsändringar när det gäller
	förordnande att arbeta för annan domstol.........................	29
Bilaga 5	Promemorians lagförslag..................................................	30
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna .................................	36
Bilaga 7	Lagrådets yttrande ............................................................	37
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017 ...........		38

Prop. 2016/17:174

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i rättegångsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Prop. 2016/17:174

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 e §, 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 e §1

Åtgärder

som

avser endast

Åtgärder

som

endast

avser

beredandet av ett mål och som inte

är av sådant slag att de bör

förbehållas

lagfarna

domare får

förbehållas

lagfarna

domare får

utföras av en annan tjänsteman

utföras av någon annan som har

som har tillräcklig kunskap och

tillräcklig

kunskap

och

erfarenhet

erfarenhet och som är anställd vid

och som är anställd vid en allmän

tingsrätten eller vid en förvalt-

domstol, en allmän förvaltnings-

ningsrätt eller en hyresnämnd på

domstol

eller

hyresnämnd.

samma ort som tingsrätten.

Regeringen kan med stöd av 8 kap.

Regeringen

meddelar

närmare

7 § regeringsformen

meddela

föreskrifter om detta.

närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna

4 kap.

13 §

Bestämmelserna

4 kap.

13 §

gäller även för andra tjänstemän

gäller även för andra än domare

än domare när de utför åtgärder

när de utför åtgärder enligt första

enligt första stycket.

stycket.

2 kap.

4 §2

Hovrätten är domför med tre

lagfarna domare. I mål som

överklagats

från

tingsrätt

skall

överklagats från tingsrätt ska dock

dock minst fyra lagfarna domare

minst fyra lagfarna domare delta

delta när hovrätten avgör målet,

när hovrätten avgör målet, om

om tingsrätten bestått av tre

tingsrätten bestått av tre lagfarna

lagfarna domare. Om en av de

domare. Om en av de lagfarna

lagfarna

domarna

får

förhinder

domarna

får

förhinder

sedan

huvudförhandling

har

huvudförhandling har påbörjats, är

påbörjats, är rätten ändå domför.

rätten ändå domför. Fler än fem

Flera än fem lagfarna domare får

lagfarna domare får inte delta i

inte delta i hovrätten.

hovrätten.

1Senaste lydelse 2009:774.

2Senaste lydelse 2005:683.

I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Finns det inte anledning att döma till svårare straff än böter och är det i målet inte fråga om företagsbot, är hovrätten domför även med den sammansättning som anges i första stycket. Detsamma gäller vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling.

I brottmål gäller, i stället för Prop. 2016/17:174 bestämmelserna i första stycket, att

hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Om det inte finns anledning att döma till svårare straff än böter och om det i målet inte är fråga om företagsbot, är hovrätten domför även med den sammansättning som anges i första stycket. Detsamma gäller vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling.

Vid behandling av frågor om			Vid behandling	av frågor		om
prövningstillstånd	skall hovrätten		prövningstillstånd	ska	hovrätten
bestå av tre lagfarna domare. Ett			bestå av tre lagfarna domare. Ett
prövningstillstånd	som	inte är	prövningstillstånd	som	inte	är
begränsat enligt	49 kap.	14 a §	begränsat enligt	49 kap. 14 a §
första stycket får dock meddelas			första stycket får dock meddelas
av en lagfaren domare, om frågan			av en lagfaren domare, om frågan
är enkel.			är enkel.

Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse eller efter det att ett överklagande har förfallit vid sammanträde som avses i 50 kap. 10 § eller 51 kap. 10 § är hovrätten domför med en lagfaren domare. Detsamma gäller vid beslut om undanröjande av tingsrättens avgörande sedan käromålet återkallats.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, av en annan tjänsteman i hovrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än domare när de utför åtgärder enligt femte stycket.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra än domare när de utför åtgärder enligt femte stycket.

Prop. 2016/17:174		3 kap.
	4 §3
	I Högsta domstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre
	antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller
	utöva något annat ämbete.
	Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.
	Högsta domstolen får vara indelad i avdelningar. Om Högsta
	domstolen är indelad i avdelningar, är Högsta domstolens ordförande
	även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga justitieråden är
	ordförande på annan avdelning.
	När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig
	omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta domstolen, får den som har
	avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas
	att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Det som i lag eller annan
	författning föreskrivs om justitieråd ska även tillämpas på ersättare.
		Högsta domstolen får förordna
		den som är justitieråd i Högsta
		förvaltningsdomstolen att tjänst-
		göra i Högsta domstolen.

	Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

3 Senaste lydelse 2010:1391.

I Högsta förvaltningsdomstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 3, 12 och 18 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Högsta förvaltningsdomstolen består av fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Minst två tredjedelar av antalet justitieråd ska vara lagfarna. Justitieråden får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.

När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen, får den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd ska även tillämpas på ersättare.

Om justitieråds tjänstgöring i

Lagrådet är särskilt föreskrivet.

När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen, får den som har avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Det som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd ska även tillämpas på ersättare.

Högsta förvaltningsdomstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen.

12 §3

En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten, är en kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

En kammarrätt är domför utan nämndemän

1. vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,

1Lagen omtryckt 1981:1323.

2Senaste lydelse 2010:1398.

3Senaste lydelse 2013:85.

Prop. 2016/17:174

Prop. 2016/17:174	2. vid förordnande om	saken i	2. vid förordnande om saken i
	avvaktan på målets avgörande och		avvaktan på målets avgörande och
	vid annan åtgärd som avser endast		vid annan åtgärd som endast avser
	målets beredande, och		målets beredande, och
	3. vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att
	detta har prövats i sak.
	Handläggs ett mål som avses i		Om ett mål som avses i andra
	andra stycket gemensamt med ett		stycket handläggs gemensamt med
	annat mål, får nämndemän delta		ett annat mål, får nämndemän delta
	vid handläggningen även av det		vid handläggningen även av det
	senare målet.		senare målet.
	Bestämmelser om domförhet vid behandling av vissa mål finns i
	fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk
	kommunikation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som
	ska visas offentligt. Bestämmelser om domförhet vid behandling av mål
	om laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns i
	13 a §.
	Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten
	domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma
	gäller vid behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs
	för prövning av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i
	samband med frågan om prövningstillstånd. Vid behandling av en fråga
	om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för
	sent är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense
	om slutet.
	Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten
	domför med en lagfaren ledamot.
	Åtgärder som avser	endast	Åtgärder som endast avser
	beredandet av ett mål får utföras		beredandet av ett mål får utföras
	av en lagfaren ledamot i kammar-		av en lagfaren ledamot i kammar-
	rätten eller, om åtgärderna inte är		rätten eller, om de inte är av sådant
	av sådant slag att de bör förbe-		slag att de bör förbehållas lagfarna
	hållas lagfarna ledamöter, av en		ledamöter, av någon annan som
	annan anställd i kammarrätten som		har tillräcklig kunskap och erfaren-
	har tillräcklig kunskap och erfaren-		het och som är anställd vid en
	het. Regeringen meddelar närmare		allmän förvaltningsdomstol, en all-
	föreskrifter om detta.		män domstol eller en hyresnämnd.
			Regeringen kan med stöd av 8 kap.

7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

18 §4

En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. vid åtgärd som avser endast måls beredande,

1. vid åtgärder som endast avser måls beredande,

4 Senaste lydelse 2016:1148.

2. vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts

annan

Prop. 2016/17:174

förvaltningsrätt,

3. vid beslut som avser endast

3. vid

beslut

som

endast

avser

rättelse av felräkning, felskrivning

eller

annat

uppenbart

förbiseende

eller annat uppenbart förbiseende,

och

4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av

fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare

ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder

som

avser

endast

Åtgärder

som

endast

avser

beredandet av ett mål och som inte

är av sådant slag att de bör

förbehållas

lagfarna

domare

får

förbehållas lagfarna domare, får

utföras av en annan tjänsteman

utföras av någon annan som har

som har tillräcklig kunskap och

tillräcklig

kunskap

och

erfarenhet

erfarenhet och som är anställd vid

och som är anställd vid en allmän

förvaltningsrätten

eller

vid

förvaltningsdomstol,

allmän

tingsrätt på samma ort som

domstol eller en hyresnämnd.

förvaltningsrätten.

Regeringen

Regeringen kan med stöd av 8 kap.

meddelar närmare föreskrifter om

7 §

regeringsformen

meddela

detta.

närmare föreskrifter om detta.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av

1. mål av enkel beskaffenhet,

2. mål

bevissäkring

och

2. mål

bevissäkring

och

betalningssäkring

enligt

skatte-

betalningssäkring

enligt

skatte-

förfarandelagen

(2011:1244),

förfarandelagen

(2011:1244), om

besiktning

enligt

fastighets-

besiktning

enligt

fastighets-

taxeringslagen

(1979:1152),

taxeringslagen (1979:1152), om en

uppgifts eller handlings undan-

tagande

från

kontroll

enligt

tagande

från

kontroll

enligt

skatteförfarandelagen

eller annan

skatteförfarandelagen

eller

någon

skatteförfattning,

annan skatteförfattning,

3. mål

omedelbart

3. mål

omedelbart

omhändertagande enligt 6 § lagen

(1990:52)

med

särskilda

(1990:52)

med

särskilda

bestämmelser om vård av unga,

mål om vård i enskildhet enligt

15 b § samma

lag,

mål

15 b §

samma

lag,

mål

avskildhet

enligt

15 c §

samma

avskildhet

enligt

15 c §

samma

lag, mål om tillfälligt flyttnings-

förbud enligt 27 § samma lag, mål

omedelbart

omhändertagande

omedelbart

omhändertagande

enligt 13 § lagen (1988:870) om

vård av missbrukare i vissa fall,

mål om vård i enskildhet eller

avskildhet enligt 34 § samma lag,

mål om vård i enskildhet enligt

14 § lagen (1998:603) om verk-

ställighet

av sluten ungdomsvård,

ställighet av

sluten

ungdomsvård,

mål

avskildhet

enligt

17 §

mål

avskildhet

enligt

17 §

Prop. 2016/17:174 samma

lag,

mål

tillfällig

samma lag, mål om tillfällig

isolering

enligt

5 kap.

3 §

smitt-

isolering

enligt

5 kap.

3 §

smitt-

skyddslagen

(2004:168),

mål

skyddslagen

(2004:168),

mål

enligt 12 § första stycket och 33 §

lagen (1991:1128) om psykiatrisk

tvångsvård, mål enligt 18 § första

stycket 3–5 och 9 när det gäller de

fall då vården inte har förenats

med särskild utskrivningsprövning

eller

lagen

(1991:1129)

eller

lagen (1991:1129)

rättspsykiatrisk

vård,

mål

rättspsykiatrisk

vård,

mål

förvar

och

uppsikt

enligt

förvar

och

uppsikt

enligt

utlänningslagen

(2005:716),

mål

utlänningslagen

(2005:716),

mål

enligt

lagen

(1974:202)

enligt

lagen

(1974:202)

beräkning av strafftid m.m., mål

enligt

fängelselagen (2010:610)

enligt

fängelselagen

(2010:610)

samt mål enligt lagen (1963:193)

och mål enligt lagen (1963:193)

samarbete

med

Danmark,

samarbete

med

Danmark,

Finland,

Island

och

Norge

Finland,

Island

och

Norge

angående verkställighet

straff

angående verkställighet av

straff

m.m.,

4. mål

enligt

folkbokförings-

4. mål

enligt

folkbokförings-

författningarna, mål rörande preli-

författningarna, mål om preliminär

minär skatt eller om anstånd med

skatt eller om anstånd med att

att betala skatt eller avgifter enligt

betala skatt eller avgifter enligt

skatteförfattningarna,

5.mål enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

6.mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger

hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,

7. mål	enligt	lagen	(2004:629)	7. mål enligt lagen	(2004:629)
om trängselskatt och				om trängselskatt, och
8. mål	enligt	lagen	(2008:962)	om valfrihetssystem	och lagen

(2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188)

Prop. 2016/17:174

om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Arrendenämnden

består av en

Arrendenämnden består av

lagfaren ordförande och två andra

ledamöter, om annat inte följer av

ledamöter, om inte annat följer av

andra eller tredje stycket. Av de

senare ledamöterna skall den ene

senare ledamöterna ska den ena

såsom ägare av jordbruksfastighet

eller på liknande sätt ha förvärvat

erfarenhet

arrendeförhållanden

erfarenhet av

arrendeförhållanden

och den andre vara jordbruks-

och den andra vara jordbruks-

arrendator eller, när ärendet rör

arrendator eller, när ärendet gäller

bostadsarrende, bostadsarrendator.

Arrendenämnden kan bestå av ordföranden ensam vid

1. företagande

förberedande

1. förberedande åtgärder,

åtgärd,

2. prövning

fråga

2. prövning

fråga

avvisning

ansökan

eller

avvisning av en ansökan eller

avskrivning av ärende,

avskrivning av ett ärende,

3. handläggning

överkla-

3. handläggning av ett överkla-

gande,

4. medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga ledamöters

närvaro,

5. prövning

fråga

som

inte

5. prövning av en fråga som inte

avgörs

genom

skiljedom,

avgörs

genom

skiljedom,

parterna samtycker till det eller om

prövningen är enkel och det är

lämpligt med hänsyn till vad

ärendet gäller, och

6. prövning av fråga som avgörs

6. prövning

fråga

som

genom

skiljedom,

parterna

avgörs

genom

skiljedom,

begär det.

parterna begär det.

En förberedande åtgärd som kan

företas av ordföranden enligt andra

stycket och som inte är av sådant

stycket, och som inte är av sådant

slag att den bör förbehållas

ordföranden får utföras av en

ordföranden, får utföras av någon

annan

tjänsteman

som

har

annan som har tillräcklig kunskap

tillräcklig

kunskap och

erfarenhet

och erfarenhet och som är anställd

1Lagen omtryckt 1985:660.

2Senaste lydelse 2005:1061.

Prop. 2016/17:174 och som är	anställd	vid hyres-	vid en hyresnämnd, en allmän
nämnden eller vid en tingsrätt på			domstol eller en allmän förvalt-
samma ort som hyresnämnden.			ningsdomstol. Regeringen kan med
Regeringen	meddelar	närmare	stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
föreskrifter om detta.			meddela närmare föreskrifter om
			detta.

Ledamot	skall	vara svensk	En ledamot ska vara svensk
medborgare och får inte vara			medborgare och får inte vara
underårig och inte heller ha			underårig och inte heller ha
förvaltare	enligt	11 kap. 7 §	förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken.			föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

Ärendet och dess beredning

Prop. 2016/17:174

Regeringen beslutade den 19 november 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att dels lämna förslag till en lag om domstolar och domare, dels genomföra en översyn av de befintliga domaranställningarna och chefsstrukturen i de allmänna domstolsslagen (dir. 2009:106). Utredningen antog namnet Domarlagsutredningen. Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv den 20 maj 2010 (dir. 2010:57) bl.a. att utvidga utredningens uppdrag till att också omfatta en analys av behovet av lagändringar till följd av grundlagsändringar av behörighetsreglerna i de högsta domstolarna.

Uppdraget redovisades i maj 2011 i betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42). En sammanfattning av betänkandet i relevanta delar finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2011/03644/DOM).

I Domstolsverkets promemoria med begäran om författningsändringar när det gäller förordnande att arbeta för annan domstol m.m. (dnr Ju2016/03912/DOM) lämnas förslag till lagändringar gällande delegation av beredningsåtgärder. En sammanfattning av promemorian i relevanta delar finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2016/03912/DOM).

I denna proposition behandlar regeringen dels Domarlagsutredningens förslag om behörighet för justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i den andra domstolen och om att endast den som är lagfaren ska kunna utses till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, dels promemorians lagförslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 mars 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som är likalydande med propositionens lagförslag. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

4 Korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna

Regeringens förslag: Högsta domstolen får förordna den som är
justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i Högsta
domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen får förordna den som är
justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltnings-
domstolen.
Samtliga justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen ska vara
lagfarna.	13

Prop. 2016/17:174

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår även att ett justitieråd ska vara skyldigt att tjänstgöra tillfälligt i den andra högsta domstolen, om så många av justitieråden i den domstolen är jäviga att domstolen inte kan bli domför.

Remissinstanserna: De fåtal remissinstanser som uttalar sig i denna del ställer sig bakom eller har inget att invända mot utredningens förslag. Till dessa hör bl.a. Riksdagens ombudsmän, Falu tingsrätt, Domstolsverket och Arbetsgivarverket. Kammarrätten i Stockholm anser att det är positivt för rättskipningen och rättsutvecklingen i båda domstolarna att sådant kunskapsutbyte och resursutnyttjande sker. Även

Högsta domstolens ledamöter och Högsta förvaltningsdomstolens ledamöter tillstyrker förslaget om att införa en generell möjlighet till utbytestjänstgöring för justitieråden i de båda högsta domstolarna. En mera detaljerad reglering av när och på vilket sätt utbyte ska ske är enligt ledamöterna onödig och skulle snarast medföra komplikationer. Ledamöterna i Högsta förvaltningsdomstolen tillstyrker även de övriga förslag som omedelbart berör Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet. Justitiekanslern påpekar att det med den nuvarande regleringen står helt klart att när det framstår som uppenbart att en resningsansökan saknar grund kan denna hanteras inom respektive domstol, trots att det inte finns någon ledamot som inte tidigare har bedömt en motsvarande ansökan. Enligt Justitiekanslern bör möjligheten att förordna justitieråd från den andra domstolen inte anses vara avsedd för dessa situationer, varför det eventuellt bör förtydligas att det är just en möjlighet och inte en skyldighet, och att domstolen i varje enskilt fall får avgöra om det finns tillräckliga skäl att faktiskt förordna ledamöter från den andra domstolen. Sveriges domareförbund framhåller att det nu för tiden måste anses självklart att endast den som är lagfaren ska kunna utses till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Skälen för regeringens förslag

Behörighet för justitieråd att tjänstgöra i den andra högsta domstolen

Regeringsformen föreskrev tidigare att i de högsta domstolarna får endast den tjänstgöra som är eller har varit ordinarie domare i respektive domstol. Genom en grundlagsändring som trädde i kraft den 1 januari 2011 är behörighetskravet för tjänstgöring i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen formulerat så att endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna får tjänstgöra som ledamot (11 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen). I motiven till ändringen angavs bl.a. att det inte framstår som motiverat att i grundlag uppställa hinder mot en samverkan mellan de båda högsta domstolarna och att regleringen i stället bör möjliggöra en något mer flexibel ordning. Det uttalades vidare att förslagen i denna del torde föranleda behov av följdändringar i lag (prop. 2009/10:80 s. 130).

Regeringen bedömer att det finns situationer då en samverkan mellan de båda högsta domstolarna genom korsvis tjänstgöring kan vara av stort värde. Så kan vara fallet vid handläggningen av ett mål i den ena domstolen som aktualiserar frågor inom ett visst ämnesområde som någon ledamot i den andra domstolen har särskilda kunskaper om. I vissa

fall kan även jävsproblematik på så sätt få en tillfredsställande lösning Prop. 2016/17:174 (jfr prop. 2009/10:80 s. 138–141). Vid sidan av tjänstgöring i enskilda

mål bedöms en utbytestjänstgöring mellan de två högsta domstolarna kunna fylla en viktig funktion också under en viss tidsperiod. En sådan korsvis tjänstgöring kan främja ett vidare utbyte av sakkunskap och erfarenheter inom rättsområden som berör båda domstolsslagen, t.ex. europarättsliga frågor och frågor om skattetillägg, men också av arbetsrutiner. Mot denna bakgrund bör det införas en generell möjlighet för respektive högsta domstol att förordna ett justitieråd från den andra domstolen att tjänstgöra i den egna domstolen. Som ledamöterna i Högsta domstolen, ledamöterna i Högsta förvaltningsdomstolen och

Justitiekanslern framhåller bör det lämpligen lämnas till de båda högsta domstolarna att själva avgöra när och på vilket sätt möjligheten ska användas.

Förutom ett öppet mandat, där korsvis tjänstgöring sker på frivillig basis, föreslår utredningen att det ska införas en skyldighet för justitieråd att tjänstgöra i den andra högsta domstolen i en situation där den ena domstolens ledamöter är jäviga att handlägga ett visst mål. Utredningen anser att en lösning på problemet då måste kunna drivas igenom. Någon tjänstgöringsskyldighet vid jäv finns dock inte för domare i andra domstolar. Regeringen bedömer att det även för de högsta domstolarna är tillräckligt att det finns en möjlighet att kunna förordna den andra domstolens justitieråd om så många ledamöter är jäviga att domstolen inte kan bli domför. Det finns därför inte någon anledning att införa en tjänstgöringsskyldighet för dessa fall.

Kravet på lagfarenhet

I såväl Högsta domstolen som Högsta förvaltningsdomstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. För Högsta domstolen finns ett krav på att justitieråden ska vara lagfarna, dvs. ha avlagt juristexamen eller motsvarande äldre examen. För Högsta förvaltningsdomstolen gäller att minst två tredjedelar av justitieråden ska vara lagfarna (3 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken respektive 3 § första stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).

Det är flera decennier sedan det tjänstgjorde en ledamot i Högsta förvaltningsdomstolen som inte är lagfaren. Bestämmelsen framstår som uppenbart otidsenlig. Vidare talar även förslaget om korsvis tjänstgöring för att behörighetskraven för justitieråden i de båda högsta domstolarna bör vara desamma. Kravet på lagfarenhet för justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen bör därför ändras så att det omfattar samtliga justitieråd.

5		Utökade möjligheter att delegera
		beredningsåtgärder

	Regeringens förslag: Beredningsåtgärder i hovrätt, tingsrätt,
	kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd, som inte		15
			15

Prop. 2016/17:174

är av sådant slag att de bör förbehållas en lagfaren domare, får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har

inget att invända mot promemorians förslag. Flera remissinstanser, däribland Uppsala tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och Kammarrätten i Stockholm, framhåller att genom att tillfälligt låna personal av andra domstolar kan de gemensamma resurserna inom Sveriges Domstolar användas på ett mer effektivt sätt. Migrationsverket välkomnar förslaget då det kan antas ge ökade möjligheter för migrationsdomstolarna att anlita personal vid tillfälliga behov och att vidare samverka genom gemensam hantering av vissa arbetsuppgifter. Malmö tingsrätt tillstyrker förslaget och anser att reformen framstår som välmotiverad och angelägen men anmärker, i likhet med Göteborgs universitet och Sveriges domareförbund, att ändringen inte får innebära en uppluckring av ordningen att varje domstol är en självständig myndighet. Universitetet och Jönköpings tingsrätt ser en risk med att förslaget kan försvåra möjligheten att utlysa tjänster och att personalbrist i stället bedöms kunna lösas genom tillfälliga förordnanden av personal från en annan domstol. Jönköpings tingsrätt anser vidare att förslaget kan bidra till att minska attraktionskraften i domstol och ge incitament till att inte arbeta effektivt. Jusek känner en viss tveksamhet inför att den utsträckta delegationsmöjligheten ska omfatta även notarier och anför att det i så fall endast bör ske undantagsvis och under en mycket begränsad tid. Några remissinstanser, däribland Arbetsgivarverket, Jusek och Sveriges domareförbund, pekar på att tjänstgöring i en annan domstol, utom ramen för arbetsskyldigheten, måste bygga på frivillighet. Arbetsgivarverket vill också uppmärksamma att om tjänstgöring vid en annan domstol förekommer under allt för lång tid kan tjänstgöringen komma att betraktas som en ny anställning.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av att utbyta personal mellan domstolar

En grundläggande utgångspunkt för verksamheten inom Sveriges Domstolar är att domstolarna är självständiga myndigheter som var och en ska vara dimensionerad så att arbetsuppgifterna kan utföras av personal som är anställd att tjänstgöra vid den enskilda domstolen. För att kunna möta medborgarnas berättigade krav på snabbhet, kvalitet och service kan det dock i olika situationer uppstå behov av att tillfälligt förstärka en domstol med ytterligare personal som lånas in från en annan domstol. Så kan t.ex. vara fallet vid en kraftig måltillströmning som träffar en eller ett fåtal domstolar, eller vid tillfälliga vakanser vid utbildning, pensionsavgångar, sjukdom och liknande.

Behovet av tillfällig förstärkning av personal är särskilt påtagligt i den situation som migrationsdomstolarna befinner sig i. Det stora inflödet av asylärenden under senare delen av hösten 2015 medför en kraftig ökning av antalet migrationsmål i domstolarna. Under 2016 kom det in 40 000

migrationsmål, varav cirka 16 000 var asylmål. Under 2017 förväntas det komma in närmare 30 000 asylmål, vilket är en markant ökning jämfört med 2015, då det kom in knappt 7 500 asylmål. Migrationsmålen förutses öka även under 2018, för att därefter avta i antal igen. En rad åtgärder har genomförts för att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå, även när antalet mål ökar kraftigt. Migrationsdomstolarna har exempelvis från den 1 januari 2017 getts utökade möjligheter att överlämna mål till andra domstolar (prop. 2016/17:27). Migrationsdomstolarna har också tillförts ökade medel som möjliggör att de på kort tid kan genomföra nödvändiga och kraftiga personalförstärkningar. Domstolarna har även getts möjlighet att använda sig av förstärkningsdomare i den s.k. förstärkningsstyrkan. Denna inrättades av Domstolsverket 2012 med syftet att kunna erbjuda domarkapacitet för att täcka tillfälliga behov av förstärkning. Vidare lånar migrationsdomstolarna tillfälligt in domare från andra domstolar. Behovet av att låna in personal omfattar även andra personalkategorier än ordinarie domare.

Utbyte av personal mellan domstolar kan även bli aktuellt inom ramen för olika samverkansprojekt. Under senare år har domstolarna i allt större utsträckning börjat samverka med varandra för att effektivisera sin verksamhet. Det pågår t.ex. ett utvecklat samverkansarbete mellan vissa av Stockholmsregionens tingsrätter (Attunda, Nacka, Stockholms, Solna och Södertörns tingsrätter) angående säkerhetsarbete, telefonväxel, vissa hr-funktioner och utbildningsinsatser. Motsvarande regional samverkan bedrivs även på andra håll i landet. Det finns intresse från domstolarna att ytterligare utveckla samverkansarbetet. Ovan nämnda tingsrätter i Stockholmsregionen planerar att inrätta ett regionalt kansli för en gemensam administration av vissa arbetsuppgifter inom nämndemannahanteringen. En annan fråga, som för närvarande utreds av Domstolsverket, är om särskilda jourkanslier bör inrättas där beredningspersonal kan fatta beslut för flera domstolars räkning.

Delegering av beredningsåtgärder över domstols- och ortsgränser

Utbyte av personal mellan domstolar förutsätter att de arbetsuppgifter som behöver utföras får delegeras även till personer som inte är anställda vid den egna domstolen. När det gäller dömande uppgifter kan en ordinarie domare förordnas att döma vid en annan domstol än den som domaren är anställd vid. Möjligheterna att delegera beredande uppgifter i ett mål eller ärende till anställda utanför den egna domstolen har för tingsrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd successivt utökats under 2000-talet (prop. 2002/03:4 och prop. 2005/06:10). Det kvarstår dock begränsningar för i vilken utsträckning beredningsåtgärder kan delegeras till exempelvis domstolshandläggare, föredragande, beredningsjurister, notarier och fiskaler i en annan domstol.

I tingsrätt gäller att åtgärder som avser endast beredandet av ett mål, och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid tingsrätten eller vid en förvaltningsrätt eller en hyresnämnd på samma ort som tingsrätten (1 kap. 3 e § rättegångsbalken). Enligt motsvarande reglering för förvaltningsrätt kan

Prop. 2016/17:174

Prop. 2016/17:174 beredningsåtgärder delegeras till en anställd vid förvaltningsrätten eller

	vid en tingsrätt på samma ort (18 § femte stycket lagen om allmänna
	förvaltningsdomstolar). En förberedande åtgärd i en hyres- och
	arrendenämnd får delegeras till anställd vid nämnden eller vid en
	tingsrätt på samma ort (2 § tredje stycket och 5 § tredje stycket lagen
	[1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder). För hovrätt och
	kammarrätt är möjligheten att delegera beredningsåtgärder begränsad till
	en annan tjänsteman i den aktuella domstolen (2 kap. 4 § femte stycket
	rättegångsbalken och 12 § sista stycket lagen om allmänna förvaltnings-
	domstolar).
	Många av de åtgärder som behöver utföras inför ett måls eller ärendes
	avgörande har anställda vid andra domstolar kunskap om och erfarenhet
	av, oavsett domstolsslag och vilken ort domstolen ligger på. Anställda i
	en annan domstol bör därmed med endast en kortare introduktion kunna
	utgöra en reell resursförstärkning, med bibehållen rättssäkerhet i
	förfarandet. Som Norrköpings tingsrätt pekar på kan utökade möjligheter
	till utbyte av personal dessutom bidra till en ökad inblick i fler
	domstolars verksamhet, vilket kan leda till att egna rutiner utvärderas och
	utvecklas. Utökade möjligheter till personell samverkan bedöms därför
	kunna bidra till en mer flexibel och mindre sårbar verksamhet och kan
	säkerställa och ytterligare höja kvaliteten och effektiviteten i
	domstolarna. Detta är till fördel för enskilda och andra aktörer i
	domstolsprocessen. Vidare anser regeringen, till skillnad från Jönköpings
	tingsrätt, att tjänstgöring över domstolsgränserna inte riskerar att minska
	attraktionskraften i domstolsarbetet, utan tvärtom kan framstå som
	berikande och stimulerande för dem som är eller vill bli anställda i
	domstolarna. De samlade personalresurserna i Sveriges Domstolar
	bedöms sammantaget kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt.
	Några remissinstanser, bl.a. Göteborgs universitet och Sveriges
	domareförbund, framhåller att utökade möjligheter till delegering inte får
	innebära en uppluckring av ordningen att varje domstol är en självständig
	myndighet. Regeringen konstaterar att det redan i dag finns en möjlighet
	för tingsrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd att förordna
	en anställd vid en annan domstol på samma ort att utföra beredande
	uppgifter i den egna domstolen. Det är även möjligt att förordna en
	ordinarie domare att tillfälligt döma i en annan domstol än den där han
	eller hon är anställd. Den som efter ett förordnande utför arbetsuppgifter
	vid en annan domstol än den domstol där personen är anställd gör det för
	den domstolens räkning, oberoende av det bakomliggande anställnings-
	förhållandet. Delegering av beredningsåtgärder över domstols- och
	ortsgränser bygger dessutom på frivillighet. Det innebär alltså inte någon
	förändring av tjänstgöringsskyldigheten för de personalkategorier som
	berörs och bedöms inte inskränka domstolarnas självständighet
	sinsemellan.
	Mot denna bakgrund bör bestämmelserna om delegering av
	beredningsåtgärder i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och
	hyres- och arrendenämnd ändras. I dessa domstolar bör berednings-
	åtgärder som inte är av sådant slag att de bör förbehållas en lagfaren
	domare få utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och
18	erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän
18	förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd.

För att någon ska kunna utföra beredningsåtgärder i en annan domstol Prop. 2016/17:174 krävs, förutom ett förordnande, att tjänstgöringen står i överens-

stämmelse med anställningsavtalet och regelverket kring offentliga anställningar. För notarier och fiskaler bör, som Jusek framhåller, även utbildningsaspekter beaktas vid bedömningen av lämpligheten av tjänstgöring vid en annan domstol.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2017.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2012.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot utredningens förslag och bedömning.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot promemorians förslag och bedömning. Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige och

Kammarrätten i Stockholm framhåller att det mot bakgrund av bl.a. den förväntade kraftiga ökningen av inkommande mål till migrationsdomstolarna är angeläget att förslagen genomförs så snart som möjligt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förslagen syftar till att möjliggöra en utökad samverkan mellan domstolar och bör bl.a. mot bakgrund av den kraftiga måltillströmningen till migrationsdomstolarna träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen anser därför att lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2017. Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser.

7	Konsekvenser av förslagen

Regeringens bedömning: Förslagen skapar förbättrade förut-
sättningar för en utökad samverkan mellan domstolar. Detta är till
fördel för enskilda och minskar kostnaderna för det allmänna.
Förslagen bidrar till ett mer resurseffektivt utnyttjande av Sveriges
Domstolars samlade kapacitet.

	Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna invänder inte mot utredningens bedömning.	19
		19

Prop. 2016/17:174 Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna invänder inte mot promemorians bedömning.

Göteborgs tingsrätt anser att det för ett genomförande av förslaget i praktiken är väsentligt att de myndigheter som lånar ut personal vid behov blir kompenserade.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen medför större flexibilitet och kan bidra till minskad sårbarhet för enskilda domstolar, ökad rättssäkerhet och en effektivare handläggning. Förslagen möjliggör också en fördjupad samverkan mellan domstolarna i arbetsuppgifter där samordningsvinster kan uppnås och utveckling av arbetsrutiner som medför bättre kvalitet, effektivitet och service för enskilda och andra aktörer i domstolsprocessen. Förslaget om korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna stärker dessutom dessa domstolars prejudikatbildande funktion. Förslaget om utökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder över domstols- och ortsgränser bedöms få särskild betydelse för migrationsdomstolarna, där måltillströmningen kan variera kraftigt både över tid och mellan domstolarna. I många migrationsmål finns det samtidigt ett särskilt starkt behov av att få ett snabbt avgörande.

Om det vid utlåning av personal blir aktuellt att omfördela resurser mellan domstolarna, som Göteborgs tingsrätt påpekar, är detta inte något som påverkar befintliga anslag.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att förslagen möjliggör att den samlade kapaciteten inom Sveriges Domstolar bättre kan tas till vara.

8 Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

1 kap.

3 e §

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra än domare när de utför åtgärder enligt första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de grundläggande förutsättningarna för delegering av beredningsuppgifter i tingsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket görs en ändring som innebär att möjligheten att delegera åtgärder som avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare utvidgas. Sådana åtgärder får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän

förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd, oavsett vilken ort domstolen Prop. 2016/17:174 eller nämnden är placerad i.

I övrigt ändras paragrafen endast språkligt.

2 kap.

4 §

Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats från tingsrätt ska dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem lagfarna domare får inte delta i hovrätten.

I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att hovrätten är
domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna
domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har
påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fyra lagfarna domare och tre
nämndemän får inte delta. Om det inte finns anledning att döma till svårare straff
än böter och om det i målet inte är fråga om företagsbot, är hovrätten domför
även med den sammansättning som anges i första stycket. Detsamma gäller vid
handläggning som inte sker vid huvudförhandling.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd ska hovrätten bestå av tre
lagfarna domare. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt 49 kap.
14 a § första stycket får dock meddelas av en lagfaren domare, om frågan är
enkel.
Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse eller efter det att ett
överklagande har förfallit vid sammanträde som avses i 50 kap. 10 § eller 51 kap.
10 § är hovrätten domför med en lagfaren domare. Detsamma gäller vid beslut
om undanröjande av tingsrättens avgörande sedan käromålet återkallats.
Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren
domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas
lagfarna domare, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och
som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en
hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
närmare föreskrifter om detta.
Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra än domare när de utför
åtgärder enligt femte stycket.
Paragrafen innehåller bestämmelser om hovrättens sammansättning och
de grundläggande förutsättningarna för delegering av beredningsupp-
gifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.
Femte stycket ändras på motsvarande sätt som 1 kap. 3 e § första
stycket, se författningskommentaren till den paragrafen.
I övrigt ändras paragrafen endast språkligt.
3 kap.
4 §
I Högsta domstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som
behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller utöva något annat
ämbete.
Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.
Högsta domstolen får vara indelad i avdelningar. Om Högsta domstolen är
indelad i avdelningar, är Högsta domstolens ordförande även ordförande på en
avdelning. Ett av de övriga justitieråden är ordförande på annan avdelning.
När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet
inte kan tjänstgöra i Högsta domstolen, får den som har avgått med ålderspension	21
	21

Prop. 2016/17:174 från sin anställning som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Det som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd ska även

tillämpas på ersättare.

Högsta domstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i Högsta domstolen.

I paragrafen finns bestämmelser om Högsta domstolens organisation och om behörigheten att tjänstgöra som ledamot i domstolen. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I femte stycket, som är nytt, anges att Högsta domstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i Högsta domstolen. Bestämmelsen möjliggör tjänstgöring både i enstaka mål och under en viss tidsperiod. Möjligheten att förordna ett justitieråd från Högsta förvaltningsdomstolen kan exempelvis utnyttjas vid handläggningen av ett mål i Högsta domstolen som aktualiserar frågor som justitierådet i den andra domstolen har särskilda kunskaper om. Förordnande kan också ske i situationer där det behövs på grund av jäv. Ett förordnande kan även komma i fråga under en viss tidsperiod i syfte att åstadkomma ett vidare utbyte av sakkunskap och erfarenheter inom rättsområden som berör båda domstolsslagen och av arbetsrutiner.

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

3 §

I Högsta förvaltningsdomstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.

Högsta förvaltningsdomstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen.

I paragrafen finns bestämmelser om Högsta förvaltningsdomstolens organisation och om behörigheten att tjänstgöra som ledamot i domstolen. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringen i första stycket innebär att det inte längre är tillräckligt att minst två tredjedelar av justitieråden är lagfarna, utan i enlighet med vad som gäller för Högsta domstolen måste samtliga justitieråd vara lagfarna (jfr 3 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken).

I fjärde stycket, som är nytt, införs en möjlighet för Högsta förvaltningsdomstolen att förordna den som är justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen. En motsvarande bestämmelse för Högsta domstolen införs i 3 kap. 4 § femte stycket rättegångsbalken, se författningskommentaren till den paragrafen.

Det hittills gällande fjärde stycket, som innehåller en upplysning om att Prop. 2016/17:174 det finns särskilda bestämmelser om justitieråds tjänstgöring i Lagrådet,

tas bort.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

12 §

En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

En kammarrätt är domför utan nämndemän

1.vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,

2.vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid annan åtgärd som endast avser målets beredande, och

3.vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak.

Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.

Bestämmelser om domförhet vid behandling av vissa mål finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Bestämmelser om domförhet vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns i 13 a §.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan om prövningstillstånd. Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet.

Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten domför men en lagfaren ledamot.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna ledamöter av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kammarrättens sammansättning och de grundläggande förutsättningarna för delegering av beredningsuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Sista stycket ändras på motsvarande sätt som 1 kap. 3 e § första stycket rättegångsbalken, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

18 §

En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam 1. vid åtgärder som endast avser måls beredande,

Prop. 2016/17:174

2. vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,

3.vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, och

4.vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av 1. mål av enkel beskaffenhet,

2.mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om en uppgifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteförfarandelagen eller någon annan skatteförfattning,

3.mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med

särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket 3–5 och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen (2010:610) och mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,

4.mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål om preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,

säkerhetsområdet,

6.mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,

7.mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, och

8.mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltningsrättens sammansättning och de grundläggande förutsättningarna för delegering av beredningsuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Tredje stycket ändras på motsvarande sätt som 1 kap. 3 e § första stycket rättegångsbalken, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

8.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188)	Prop. 2016/17:174
	om arrendenämnder och hyresnämnder

2 §

Arrendenämnden består av en lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Av de senare ledamöterna ska den ena såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andra vara jordbruksarrendator eller, när ärendet gäller bostadsarrende, bostadsarrendator.

Arrendenämnden kan bestå av ordföranden ensam vid

1.förberedande åtgärder,

2.prövning av en fråga om avvisning av en ansökan eller avskrivning av ett ärende,

3.handläggning av ett överklagande,

4.medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro,

5.prövning av en fråga som inte avgörs genom skiljedom, om parterna samtycker till det eller om prövningen är enkel och de är lämpligt med hänsyn till vad ärendet gäller, och

6.prövning av en fråga som avgörs genom skiljedom, om parterna begär det.

En förberedande åtgärd som kan företas av ordföranden enligt andra stycket, och som inte är av sådant slag att den bör förbehållas ordföranden, får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en hyresnämnd, en allmän domstol eller en allmän förvaltningsdomstol. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

En ledamot ska vara svensk medborgare och får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

I paragrafen finns bestämmelser om en arrendenämnds sammansättning och de grundläggande förutsättningarna för delegering av en förberedande åtgärd. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Tredje stycket ändras på motsvarande sätt som 1 kap. 3 e § första stycket rättegångsbalken, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42)

Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för Högsta domstolen att förordna justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i Högsta domstolen. På motsvarande sätt ska justitieråd i Högsta domstolen kunna förordnas att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen. Justitieråden ska vara tjänstgöringsskyldiga i den andra Högsta domstolen endast om så många av den domstolens ledamöter är jäviga att domstolen inte kan bli domför.

Vidare föreslås att endast den som är lagfaren ska kunna utses till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag (2011:000) om domstolar och domare

9kap.

1 §

I Högsta domstolen dömer justitieråd. De ska vara lagfarna.

I Högsta domstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

2 §

Högsta domstolen får förordna justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att döma i Högsta domstolen.

12 kap.

1 §

I Högsta förvaltningsdomstolen dömer justitieråd. De ska vara lagfarna.

I Högsta förvaltningsdomstolen ska finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

2 §

Högsta förvaltningsdomstolen får förordna justitieråd i Högsta domstolen att döma i Högsta förvaltningsdomstolen.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 2

17 kap.

4 §

En ordinarie domare är skyldig att tjänstgöra tillfälligt i en annan domstol vid sådan handläggning där flera lagfarna domare deltar. Tjänstgöringsskyldigheten gäller

1.för en rådman i tingsrätt, som ledamot i en annan tingsrätt inom samma hovrättsområde,

2.för en rådman i förvaltningsrätt, som ledamot i en tingsrätt eller en

hovrätt,

3.för ett kammarrättsråd, som ledamot i en hovrätt,

4.för ett justitieråd i Högsta domstolen, som ledamot i Högsta förvaltningsdomstolen, om så många av justitieråden i Högsta förvaltningsdomstolen är jäviga att domstolen inte kan bli domför,

5.för ett justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, som ledamot i

Högsta domstolen, om så många av justitieråden i Högsta domstolen är jäviga att domstolen inte kan bli domför.

Prop. 2016/17:174	Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 3
	Efter remiss har yttranden över betänkandet En reformerad
	domstolslagstiftning (2011:42) lämnats av Riksdagens ombudsmän,
	Högsta domstolens ledamöter, Svea hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten över
	Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten för Nedre
	Norrland, Hovrätten för Övre Norrland, Attunda tingsrätt, Nacka
	tingsrätt, Norrtälje tingsrätt, Solna tingsrätt, Stockholms tingsrätt,
	Södertälje tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Eskilstuna
	tingsrätt, Nyköpings tingsrätt, Gotlands tingsrätt, Västmanlands tingsrätt,
	Falu tingsrätt, Mora tingsrätt, Linköpings tingsrätt, Norrköpings tingsrätt,
	Eksjö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Växjö tingsrätt, Kalmar tingsrätt,
	Örebro tingsrätt, Skaraborgs tingsrätt, Blekinge tingsrätt, Helsingborgs
	tingsrätt, Hässleholms tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Lunds tingsrätt,
	Ystads tingsrätt, Malmö tingsrätt, Halmstads tingsrätt, Varbergs tingsrätt,
	Göteborgs tingsrätt, Alingsås tingsrätt, Borås tingsrätt, Uddevalla
	tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Värmlands tingsrätt, Gävle tingsrätt,
	Hudiksvalls tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Ångermanlands tingsrätt,
	Östersunds tingsrätt, Lycksele tingsrätt, Skellefteå tingsrätt, Umeå
	tingsrätt, Gällivare tingsrätt, Haparanda tingsrätt, Luleå tingsrätt, Högsta
	förvaltningsdomstolens ledamöter, Kammarrätten i Stockholm,
	Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i
	Jönköping, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Uppsala,
	Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltnings-
	rätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Falun, Förvaltningsrätten i
	Härnösand, Förvaltningsrätten i Umeå, Förvaltningsrätten i Luleå,
	Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Jönköping,
	Förvaltningsrätten i Växjö, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden
	i Stockholm, Hyres- och arrendenämnden i Malmö, Hyres- och
	arrendenämnden i Göteborg, Domstolsverket, Domarnämnden,
	Åklagarmyndigheten,		Försvarsunderrättelsedomstolen, Arbetsgivar-
	verket, Statskontoret, Statens ansvarsnämnd, Juridiska fakulteten vid
	Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet,
	Patentbesvärsrätten,		Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen,			Sveriges
	Kommuner och Landsting, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
	Akademikers	Centralorganisation		(SACO),	JUSEK,	Sveriges
	domareförbund och Nämndemännens riksförbund.
	Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts
	av.

Sammanfattning av Domstolsverkets Promemoria med begäran om författningsändringar när det gäller förordnande att arbeta för annan domstol

I promemorian föreslås att möjligheten för en tingsrätt och en förvaltningsrätt att förordna medarbetare vid en annan domstol att utföra beredningsåtgärder ska utökas. Detta genom att dagens krav på att en sådan medarbetare ska vara anställd vid viss typ av domstol på samma ort tas bort. Delegationsförordnanden ska i stället kunna ges till anställda vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol. Detsamma föreslås gälla för hovrätt och kammarrätt. Det föreslås även motsvarande ändringar när det gäller delegation vid hyresnämnd och till personal vid sådan myndighet.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 4

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd viden allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 5

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 e §

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid tingsrätten eller vid en förvaltningsrätt eller en hyresnämnd på samma ort som tingsrätten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än domare när de utför åtgärder enligt första stycket.

2kap.

4 §

Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fem lagfarna domare får inte delta i hovrätten.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av ter lagfarna domare. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt 49 kap. 14 a § första stycket får dock meddelas av en lagfaren domare, om frågan är enkel.

gäller vid beslut om undanröjande av tingsrättens avgörande sedan käromålet återkallats.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än domare när de utför åtgärder enligt femte stycket.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 5

Prop. 2016/17:174

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

En kammarrätt är domför utan nämndemän

1.vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,

2.vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid

annan åtgärd som avser endast målets beredande, och

3. vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak.

Handläggs ett mål som avses i andra stycket gemensamt med ett annat mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.

Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten domför med en lagfaren ledamot.

Åtgärder	som avser endast	Åtgärder	som	avser	endast
beredandet av ett mål får utföras		beredandet av ett mål får utföras
av en lagfaren ledamot i		av en lagfaren ledamot i
kammarrätten eller, om åtgärderna		kammarrätten eller, om åtgärderna
inte är av sådant slag att de bör		inte är av sådant slag att de bör
förbehållas lagfarna ledamöter, av		förbehållas lagfarna ledamöter, av
en annan anställd i kammarrätten		en annan anställd vid en allmän
som har tillräcklig kunskap och		förvaltningsdomstol, en			allmän
erfarenhet.	Regeringen meddelar	domstol eller en hyresnämnd som
närmare föreskrifter om detta.		har tillräcklig		kunskap	och
		erfarenhet.	Regeringen meddelar
32		närmare föreskrifter om detta.

18 §

En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.vid åtgärd som avser endast måls beredande,

2.vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,

3.vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende och

4.vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Åtgärder	som	avser	endast		Åtgärder	som avser endast
beredandet av ett mål och som inte					beredandet av ett mål och som inte
är av sådant slag att de bör					är av sådant slag att de bör
förbehållas	lagfarna domare			får	förbehållas	lagfarna	domare får
utföras av en annan tjänsteman					utföras av en annan tjänsteman
som har tillräcklig kunskap och					som har tillräcklig kunskap och
erfarenhet och som är anställd vid					erfarenhet och som är anställd vid
förvaltningsrätten		eller	vid	en	en allmän förvaltningsdomstol, en
tingsrätt på samma ort som					allmän domstol eller en hyres-
förvaltningsrätten.		Regeringen			nämnd. Regeringen		meddelar
meddelar närmare föreskrifter om					närmare föreskrifter om detta.
detta.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av

1.mål av enkel beskaffenhet,

2.mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om uppgifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteförfarandelagen eller annan skatteförfattning,

3.mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet

enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket 3–5 och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen (2010:610) samt mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,

4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål rörande preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,

Prop. 2016/17:174

Bilaga 5

Prop. 2016/17:174

Bilaga 5

5. mål enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

7.mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och

8.mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

Förslag till ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Arrendenämnden består av en lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om annat inte följer av andra eller tredje stycket. Av de senare ledamöterna skall den ena såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andra vara jordbruksarrendator eller, när ärendet rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Arrendenämnden kan bestå av ordföranden ensam vid

1.företagande av förberedande åtgärd,

2.prövning av fråga om avvisning av ansökan eller avskrivning av ett ärende,

3.handläggning av överklagande,

4.medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro,

5.prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom, om parterna samtycker till det eller om prövningen är enkel och det är lämpligt med hänsyn till vad ärendet gäller, och

6.prövning av fråga som avgörs genom skiljedom, om parterna begär

det.

En förberedande åtgärd som kan						En förberedande åtgärd som kan
företas av ordföranden enligt andra						företas av ordföranden enligt andra
stycket och som inte är av sådant						stycket och som inte är av sådant
slag att den bör förbehållas						slag att den bör förbehållas
ordföranden får utföras av en						ordföranden får utföras av en
annan	tjänsteman			som	har	annan	tjänsteman	som	har
tillräcklig kunskap			och	erfarenhet		tillräcklig kunskap och erfarenhet
och	som	är	anställd		vid	och som är anställd vid en
hyresnämnden eller vid en tingsrätt						hyresnämnd, en allmän domstol
på samma ort som hyresnämnden.						eller en allmän förvaltnings-
Regeringen		meddelar		närmare		domstol.	Regeringen	meddelar
föreskrifter om detta.						närmare föreskrifter om detta.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 5

Prop. 2016/17:174

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över Domstolsverkets promemoria lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Attunda tingsrätt, Nacka tingsrätt, Solna tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Luleå, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden i Stockholm, Hyres- och arrendenämnden i Linköping, Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall, Rättshjälpsmyndigheten, Domarnämnden, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Statens ansvarsnämnd, Arbetsgivarverket, Göteborgs universitet (Juridiska institutionen), Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO-S), och Sveriges domareförbund. Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) har avstått från att yttra sig.

Svenskt Näringsliv, Seko, Nämndemännens riksförbund och Flyktinggruppernas Riksråd har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-03-21

Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus.

Utökad samverkan mellan domstolar

Enligt en lagrådsremiss den 16 mars 2017 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i rättegångsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Anna Fridh Welin.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2016/17:174

Bilaga 7

Prop. 2016/17:174

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar proposition Utökad samverkan mellan domstolar