Strategisk exportkontroll - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Regeringens skrivelse 2016/17:114

Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel	Skr.
och produkter med dubbla användningsområden	2016/17:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2017

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2016. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

Skr. 2016/17:114

Innehållsförteckning

1	Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll .........................		3
2	Krigsmateriel ....................................................................................		6
	2.1	Bakgrund och regelverk .....................................................	6

2.2Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt

perspektiv.........................................................................

2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel.....................................................................

2.4Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll

	av krigsmateriel................................................................	18
3 Produkter med dubbla användningsområden..................................		21
3.1	Bakgrund och regelverk ...................................................	21

3.2Samarbete inom de internationella

exportkontrollregimerna...................................................

3.3Samarbetet inom EU om produkter med dubbla

		användningsområden........................................................		28
		3.3.1	FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och
			Proliferation Security Initiative (PSI) .............	30
4	Ansvariga myndigheter...................................................................			31
	4.1	Inspektionen för strategiska produkter.............................		31
	4.2	Strålsäkerhetsmyndigheten...............................................		34
5	Statistik och begrepp.......................................................................			36
Bilaga 1		Export av krigsmateriel....................................................		40
Bilaga 2		Export av produkter med dubbla
		användningsområden........................................................		63
Bilaga 3		Regelverk i urval............................................................		133
Bilaga 4		Förklaringar....................................................................		140
Bilaga 5		Förkortningar..................................................................		142
Bilaga 6		Vägledning till andra källor............................................		144
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017.......				145

1	Regeringens skrivelse om strategisk	Skr. 2016/17:114
	exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2016 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får enligt 1 §, andra stycket, krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke- spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden (PDA), vilken främst handlar om teknik som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke- spridningsområdet.

Detta är trettiotredje gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länder i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på detta område.

Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga

Skr. 2016/17:114 myndigheter på området. Därefter följer bilagor där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramen för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar icke- spridningsarbetet förbättras därigenom.

FN:s vapenhandelsfördrag konsoliderade under 2016 sin verksamhet bl.a. genom upprättandet av ett sekretariat i Geneve, tre permanenta arbetsgrupper för fördragsarbete mellan statspartsmötena samt en fond för stöd till statsparter som behöver hjälp att genomföra fördraget. Sverige fortsatte under 2016 att ansvara för samordningen av vapenhandelsfördragets rapporterings- och transparensarbete, som ordförande för en av de nya permanenta arbetsgrupperna. Sverige har också fortsatt att delta aktivt i arbetet för att stödja statsparternas genomförande av fördraget och för att främja en ytterligare anslutning till fördraget. Vid slutet av 2016 hade fördraget 91 statsparter, vilket innebar en ökning med 12 länder under året.

Under 2016 gjordes också en av de återkommande översynerna av FN:s vapenhandelsregister (eng. UN Register of Conventional Arms, UNROCA). Sverige ledde som ordförande den grupp av medlemstatsexperter som genomförde översynen och återrapporterade resultatet vid generalförsamlingens första utskott under hösten.

Under 2016 innehade Sverige också det roterande ordförandeskapet för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (eng. General Working Group, GWG). Ordförandeskapet har inneburit ansvar för att leda det praktiska förhandlingsarbetet och förbereda beslut inför arrangemangets årliga plenarmöte. Detta innebar under 2016 extra insatser för att leda den återkommande översynsprocess som sker i Wassenaar- arrangemanget vart femte år.

I juni 2015 överlämnade Kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel (KEX) sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. Under 2016 slutfördes arbetet med att sammanställa remissynpunkterna och en fortsatt beredning har skett inom Regeringskansliet för att omhänderta kommitténs förslag.

Efter en omfattande översyn som pågått sedan 2011 lade den Europeiska kommissionen i september 2016 fram ett förslag till omarbetning av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (den s.k. PDA-förordningen). Under hösten inledde medlemsstaterna

förhandlingar om förslaget i den ansvariga rådsarbetsgruppen, WPDU Skr. 2016/17:114 (eng. Working Party on Dual-use Goods).

Under hösten 2016 avslutade kommissionen också översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (det s.k. ICT-direktivet) i enlighet med artikel 17 i direktivet. Den 30 november presenterades resultatet som en del av meddelandet om den europeiska handlingsplanen för försvar (eng. The European Defence Action Plan, Fakta PM 2016/17:FPM46). Europeiska rådet välkomnade i december 2016 kommissionens förslag om en europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Hösten 2016 publicerade kommissionen även två rekommendationer för ökad harmonisering av innehållet i de generella överföringstillstånden. Harmoniseringsarbetet väntas fortsätta under 2017.

I maj 2016 övertog statsrådet Morgan Johansson ansvaret för frågor som rör exportkontrollen av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden, samt ansvaret för myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Sammanfattning av det statistiska underlaget

I två bilagor till denna skrivelse redovisas en samlad statistik över tillståndsgivningen samt svensk export av krigsmateriel respektive produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Redovisningen av krigsmaterielexporten 2016 görs i bilaga 1. Som jämförelse visas även statistik från två år dessförinnan. En mer rättvisande bild ges om exporten visas över tid, eftersom enstaka försäljningar respektive leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år 2016. Materialet har sammanställts av ISP.

Under år 2016 tog 56 länder samt FN emot leveranser av svensk krigsmateriel. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel uppgick under år 2016 till knappt 11 miljarder kronor. Exporten ökade därmed med ca 45 procent jämfört med föregående år.

Det var framförallt leveranserna av större system som ökade under 2016 och som påverkade statistiken. De största enskilda mottagarländerna för svensk krigsmateriel år 2016 var Brasilien (drygt 2,8 miljarder kronor), Norge (2,7 miljarder kronor), USA (719 miljoner kronor), Tyskland (619 miljoner kronor) och Thailand (424 miljoner kronor). Till Brasilien påbörjades leveranser inom JAS Gripen-projektet. Till Norge fortsatte leveranserna av Stridsfordon 90. Till USA levererades främst pansarvärnsvapen och ammunition samt marina artilleri- och radarsystem. Till Tyskland levererades främst komponenter till robotsystem och radar- och marksensorer. Exporten till Thailand dominerades av marina ledningssystem. När det gäller traditionella samarbetsländer kan det konstateras att även exporten till Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sydafrika och Sydkorea har varit relativt

Skr. 2016/17:114 omfattande. Till kategorin etablerade samarbetsländer räknas numera även Brasilien.

Under 2016 var dessutom ett antal länder enbart mottagare av civil jakt- och sportskytteammunition: Andorra, Kazakstan, Namibia, Nya Kaledonien (Frankrike), Sri Lanka och Zambia.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden under år 2016 uppgick till 61,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1150 procent jämfört med år 2015 då värdet av de meddelade tillstånden uppgick till 4,9 miljarder kronor. Den ojämförligt största delen av denna ökning beror på tillstånd utfärdade med anledning av försäljningen av JAS Gripen till Brasilien. Även tillstånd utfärdade med anledning av en affär som gäller ytterligare flygburna radarsystem till Förenade Arabemiraten bidrar till ökningen. Export av civila skjutvapen och dithörande ammunition har beviljats till ett värde av 310 miljoner kronor.

I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten.

Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden fortsatte att öka något under 2016. Ärenden som rör finansiella transaktioner kopplade till sanktioner upphörde den 16 januari 2016, med anledning av antagandet av en ny Iran-förordning (se tabell 1 i bilaga 2).

2Krigsmateriel

2.1Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige, och tekniskt bistånd som lämnas, går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas, inbegripet rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, samt kriterierna som ställs upp i FN:s vapenhandelsfördrag.

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med

6regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, Skr. 2016/17:114 tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om

tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.

Genom förordningen (2016:845) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv (EU) 2016/970, vilket trädde i kraft den 16 juni 2016.

Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.

Beredning av förslagen från kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel

Den 1 juni 2012 tillsattes en parlamentarisk kommitté för översyn av
exportkontrollen av krigsmateriel (KEX). Kommitténs huvudsakliga
syfte var att lämna förslag om skärpning av exportkontrollen gentemot
icke-demokratiska		stater	(dir. 2012:50). Kommittén redovisade i
december 2014 delbetänkandet Sanktionsväxling – effektivare sanktioner
på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) och i juni 2015 slutbetänkandet
Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72). I slutbetänkandet
föreslog kommittén införande av ett demokratikriterium i riktlinjerna för
export av krigsmateriel. Kommittén föreslog vidare att reglerna om
följdleveranser och mänskliga rättigheter skulle skärpas, att PGU skulle
beaktas i tillståndsprövningen, att öppenheten och transparensen skulle
öka samt att tillsyn och kontroll skulle skärpas.
Kommitténs förslag sändes på remiss till omkring etthundra
remissinstanser, bland annat domstolar, myndigheter, kommuner, företag
och enskilda organisationer. Omkring ett 70-tal instanser lämnade
synpunkter. Under 2016 avslutades arbetet med att sammanställa och
analysera	dessa.	En	beredning har därefter vidtagit inom
Regeringskansliet för att omhänderta kommitténs förslag och
remissinstansernas synpunkter.
Regeringen har sedan tidigare gjort klart att dess avsikt är att
återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2017.
Exportkontroll och politiken för global utveckling Ett av regeringens
uttalade mål är att stärka arbetet med politiken för global utveckling
(PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). Denna
nystart av politiken för global utveckling sker i ljuset av att Agenda 2030
för hållbar	utveckling har		antagits på internationell nivå. Regeringen	7

Skr. 2016/17:114 överlämnade skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16: 182) till riksdagen i maj 2016. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål. Genomförandet av den nya agendan kräver att samstämmigheten mellan olika politikområden stärks i syfte att öka den samlade politikens bidrag till en rättvis och hållbar utveckling. Målkonflikter bör tydliggöras och bli föremål för medvetna och övervägda val. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar.

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, liksom ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling.

Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska belysas i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden. Regeringskansliet stödde under 2016 kompetensutvecklingen hos Inspektionen för strategiska produkter vad gäller tillämpning av hållbarhetsaspekterna i kriterium åtta i EU:s gemensamma ståndpunkt om export av krigsmateriel m.m., och mer allmänt när det gäller frågor om rättvis och global hållbar utveckling, i syfte att stärka myndighetens analysförmåga på området.

Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.

Exportkontroll och feministisk utrikespolitik

Genom att föra en feministisk utrikespolitik strävar regeringen systematiskt efter att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger mycket stor vikt vid att förebygga och motverka sexuellt och könsrelaterat våld.

En hörnsten i detta arbete är den strikta kontroll som utövas över export av krigsmateriel från Sverige.

Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen och förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel.

I linje med det verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel – som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige – att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar,

allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar Skr. 2016/17:114 mot kvinnor och barn.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

I arbetet under 2016 att utforma en ny lagstiftning för krigsmateriel beaktades bl.a. dessa frågor. Regeringskansliet verkade under 2016 även för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att kunna inkludera genderaspekter och risker för könsbaserat våld i bedömningar som gäller mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget, bl.a. genom att ordna en riktad kompetensutvecklingsinsats för myndigheten och Regeringskansliet.

Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta görs bland annat genom stöd till en stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som dessa har på kvinnor och män, flickor och pojkar.

Exportkontroll och hållbart företagande

Regeringen har utvecklat en ambitiös politik för hållbart företagande. I december 2015 överlämnades en skrivelse till riksdagen med regeringens syn på ett flertal frågor inom ramen för hållbart företagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn (Politik för hållbart företagande, skr. 2015:16:69). En nationell handlingsplan har också tagits fram för företagande och mänskliga rättigheter. Som framgår av den nya politiken förväntar sig regeringen att företagen har de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s trepartsdeklarationer. Regeringen uppmuntrar också företagen att analysera FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och arbeta mot några av de mest relevanta frågorna utifrån den egna verksamheten.

Antikorruption är en central fråga inom regeringens mer ambitiösa politik för hållbart företagande. Utöver vad som regleras genom bland annat svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.

Såväl givande av muta (tidigare ”bestickning”) som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar t.ex. sikte på fall där en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt exempelvis en befattningshavare i ett dotterbolag eller en självständig uppdragstagare som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrottslighet

Skr. 2016/17:114 i den angelägenheten. Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden.

Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner ska tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från 1997 och FN:s konvention mot korruption från 2005. I granskningen utifrån de olika konventionerna har det bland annat konstaterats att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. Regeringen välkomnar det initiativ som har tagits av europeiska tillverkare av krigsmateriel genom branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och dess amerikanska motsvarighet, för en internationell uppförandekod med nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer krav på att företag för att få vara medlemmar undertecknar och följer en uppförandekod. Uppförandekoden syftar till en hög affärsetik. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild e-utbildning om antikorruption som har tagits fram gemensamt av SOFF och Försvarets materielverk (FMV). Hittills har drygt 4 500 personer genomgått utbildningen.

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

	Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla
	kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra
	världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en
	stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara
	oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en
	viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel,
	som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att
	utveckla och producera materiel anpassad till den svenska
	försvarsmaktens behov.
	Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det
	svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett
	växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar.
	Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både
	Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser
	av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra
	länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.
	Regeringen bekräftade i maj 2015 i Försvarspolitisk inriktning –
	Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) – att Sveriges säkerhet
	byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och
	säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och
	organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas
	tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska
10	staterna samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och
10

säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska	Skr. 2016/17:114
länken.
Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra
utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till
praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och
organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem
kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att
den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många
fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det
ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt
och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella
samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som
import av krigsmateriel.
I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller
regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EU-
medlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i
materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet
och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor.
Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör
därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att
tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den
gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att
upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.
Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala
materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa
förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.
I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs
tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra
företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till
försvarssektorn.
En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att
Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det
medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det
internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU
men även i ett bredare internationellt sammanhang.
Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 återbekräftades vikten
av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013
om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Särskilt
betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins
konkurrenskraft. Vid Europeiska rådets sammanträde i december 2016
fastställdes en ny ambitionsnivå för den gemensamma säkerhets- och
försvarspolitiken. Rådet välkomnade kommissionens förslag om en
europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till
utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån
(EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige
ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det
europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet
inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka
effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för ett mer effektivt
forskningssamarbete.	11

Skr. 2016/17:114 Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarsindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

stridsflygplan,

ytfartyg och ubåtar,

stridsfordon, bandvagnar,

vapensystem med kort respektive lång räckvidd: mark- och sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler,

fin- och grovkalibrig ammunition,

intelligent artilleriammunition,

mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,

telekrigssystem: passiva och aktiva,

telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,

ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,

system för övning och utbildning,

signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),

system för samhällssäkerhet,

kryptoutrustning,

torpeder,

vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,

krut och annat pyrotekniskt material,

tjänster och konsultverksamhet,

stödsystem för drift och underhåll.

2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

	EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport
	EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller
	krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss
	utsträckning	valt	att	samordna	sin	exportkontrollpolitik. EU:s
	uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma
12	kriterier för	export	av	krigsmateriel	som	tillämpas vid den nationella

prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Makedonien, Montenegro och Norge).

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land.

Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden ska respekteras, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen.

Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för internationell rätt.

Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna till detta, minskas också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.

Under 2016 tog Sverige emot 350 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 21 underrättelser om avslag. De gällde Bahrain, Ecuador, Förenade Arabemiraten (2), Jordanien (2), Kina, Kuwait, Libanon, Pakistan, Qatar, Saudiarabien (2), Taiwan (3) och Turkiet (5). Vidare har fyra konsultationer genomförts i form av en utgående med Tyskland och tre inkommande från Italien, Litauen och Tjeckien.

Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Arbetet inom Coarm

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna avseende tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna.

Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum, såsom ATT.

Under 2016 införde gruppen som ett resultat av användarguidens uppdatering ett nytt informationshanteringssystem som bland annat syftar till att effektivisera behandlingen av s.k. denials.

Inom ramen för Coarm bedriver EU vidare en aktiv politik för dialog Skr. 2016/17:114 med tredjeland om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under

2016 utbyten med bl.a. Japan, Kanada, Norge, Ukraina och USA.

En annan aspekt på arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram som EU har för att förbättra exportkontrollen i fråga om krigsmateriel, och för att främja genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag, för de länder som väljer att ansluta sig till fördraget.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICT- direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2016 hade kommittén två sammanträden.

Samtidigt fortsatte kommissionen under 2016 översynen av direktivet i enlighet med dess artikel 17. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört åtta arbetsmöten med företrädare för EU:s medlemsstater.

Den 30 november 2016 presenterade kommissionen resultatet av översynen som en del av meddelandet om den europeiska handlingsplanen för försvar (eng. The European Defence Action Plan, Fakta PM 2016/17:FPM46).

Kommissionens bedömning var att ICT-direktivet har bidragit till ökad transparens och besparingar för företagen men inte i den utsträckning som hade förväntats. Mot bakgrund av denna slutsats publicerade kommissionen den 3 december 2016 två rekommendationer för ökad harmonisering av innehållet i två av de generella överföringstillstånden, nämligen det där mottagaren är en försvarsmakt eller avtalsslutande myndigheter i ett EES-land, och det där mottagaren är ett certifierat företag i ett EES-land.

Kommissionen avser att fortsätta arbetet med harmonisering av tillämpningen av direktivet under 2017, med bl.a. inventering av möjligheterna till ett förenklat förfarande för certifiering och en mer likformig bedömning av klassificeringarna enligt EU:s militära lista.

Innebörden för Sverige av kommissionens meddelande och av rekommendationer analyseras för närvarande inom Regeringskansliet och Inspektionen för strategiska produkter. Enligt en preliminär bedömning kommer det inte att påverka nuvarande svensk reglering och därmed inte medföra en förändrad lagstiftning.

Skr. 2016/17:114

Kontroll av vapenförmedling

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är 34 företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel eller av tekniskt bistånd.

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2016 kom det in 271 ärenden och 279 beslut om utförsel utfärdades.

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Eritrea, Irak, Iran, Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder.

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 2.4	Övrigt internationellt samarbete om
	exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (United Nations Office for Disarmament Affairs, Unoda).

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Definitionerna av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defense Systems, MANPADS) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Under 2016 skedde en översyn av FN:s vapenregister av en grupp av medlemsstatsexperter (eng. Group of Governmental Experts, GGE). Sverige har deltagit i gruppen och lett arbetet såsom ordförande, genom ambassadören Paul Beijer. Resultatet av översynen avrapporterades under FN:s generalförsamlings första utskott under hösten 2016.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2016 redovisas export till Norge (stridsfordon 90) och till Ungern (JAS Gripen). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper, och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger årligen.

FN:s vapenhandelsfördrag

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning ett internationellt vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT). Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av detta fördrag är (a) ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt producerar och exporterar krigsmateriel; (b) en minskning av den oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig och inför kontroller över handeln; (c) förbättrade möjligheter att tackla den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll, och genom förbättrat samarbete dem emellan.

Sverige och övriga EU-länder var under förhandlingarna om ett fördrag aktiva förespråkare för instrumentet. Samtliga EU-länder har sedermera ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. Fördraget trädde i kraft 2014. I slutet av 2016 hade 130 länder undertecknat och 91 länder formellt anslutit sig till fördraget.

Under 2016 hölls det andra statspartsmötet. Ett permanent sekretariat har satts upp i Geneve och tre arbetsgrupper har inrättats för fördragsarbete mellan statspartsmötena. Arbetsgrupperna kommer att fokusera på genomförande av fördraget, fördragets universalisering samt transparens- och rapporteringsfrågor. Slutligen har en frivilligfond instiftats för stöd till de statsparter som behöver hjälp med att förbättra sina kontroller över den internationella vapenhandeln.

Sverige har sedan 2014 samordnat arbetet på rapporteringsområdet. Vid statspartsmötet i augusti 2016 antogs de närmare formerna för den obligatoriska rapporteringen enligt fördraget. Sverige är för närvarande tillsammans med Mexiko ordförande för den arbetsgrupp som fokuserar på transparens och rapportering, samt deltar i övriga arbetsgrupper och i styrgruppen för frivilligfonden.

EU:s medlemsstater fortsatte under 2016 att samordna sitt agerande i fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs också för att främja en universell anslutning till fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills genomförts i mer än 10 länder och i ett antal regionala sammanhang. Ett nytt treårigt program förbereds.

Sverige bidrog under 2016 för tredje gången till den FN-fond som inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond. Sverige har också bidragit till den frivilligfond som upprättats inom vapenhandelsfördraget. De två fonderna kompletterar varandra i det att de är inriktade på olika stödkanaler. Unscar verkar genom internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer medan FN:s vapenhandelsfördrags frivilligfond vänder sig direkt till statsparter. Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av FN:s vapenhandelsfördrag. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som

Skr. 2016/17:114

stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen.

Under 2016 bidrog Sverige aktivt till detta bl.a. genom förberedelsearbetet inför, och deltagandet i det sjätte mötet för stater inom FN:s handlingsprogram.

Vid OSSE:s årliga ministermöte antogs en deklaration om organisationens verksamhet inom SALW-området, inklusive säker lagerhållning av konventionella vapen.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (Eng. Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k.

sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att Skr. 2016/17:114 underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska

försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll.

Under år 2016 fortsatte den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor, under franskt ordförandeskap, att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG) i nära samverkan med kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICT- kommittén. Arbetet inom LoI har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånden medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet. Ett arbete har även inletts med att ta fram en gemensam definition i EU:s gemensamma militära förteckning avseende begreppet ”särskilt utformad för militär användning”.

3Produkter med dubbla användningsområden

3.1Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framför allt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelse- vapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera icke- spridningsarbetet.

Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera

spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt

Skr. 2016/17:114	regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande
	av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling
	och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDA-
	förordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men
	genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett
	omfattande samordnande arbete.
	EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003
	innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av
	PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU
	tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och
	användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontroll-
	åtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med
	hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden
	eller de europeiska företagens konkurrenskraft.
	Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats
	kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda
	tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver
	program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har
	undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan
	verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller
	reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet
	genom att importera civila produkter som sedan använts för militära
	syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en
	militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit
	medvetna om att de bidragit till utvecklande av t.ex.
	massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i
	olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat
	land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte
	mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för
	skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har
	ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.
	Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt
	att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande
	av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna
	lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden
	för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.
	Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en
	mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan
	beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har
	information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i
	samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra
	militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska
	terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all,
	och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna.
	En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en
	omfattande informationsverksamhet både internt och externt (s.k.
	outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet
	av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.
	Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt
	bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll
22	av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz (inklusive Liechtenstein) och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005 och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Här inräknas försäljning både inom och utom Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontroll- regimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber liksom frekvensomvandlare till mejeri/livsmedelsindustrin utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterat till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen.

Embargo på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Nordkorea. Detta embargo är genom EU-beslut fullständigt, dvs. omfattar alla produkter på EU:s kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo. Detsamma är fallet vad gäller de embargon som EU har infört med anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran, vilka dock kopplar mot olika typer av tillståndsförfaranden. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till icke- militär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDA- produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU om Irans kärntekniska program (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA), förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran kommer att lyftas den dag Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Som en del av genomförandet av JCPoA och efter verifiering från IAEA avseende Irans åtaganden, ändrade EU den 16 januari 2016 de ekonomiska och finansiella sanktioner som införts med anledning av Irans kärnteknikprogram. Licensförfaranden gäller numera för de PDA-produkter som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte de produkter som omfattas av Missilteknologikontrollregimen (MTCR).

3.2Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna

Internationella avtal

När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke- spridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 och SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga

ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna Skr. 2016/17:114 och teknologierna har dubbla användningsområden.

De internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil- teknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDA- produkter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2).

Skr. 2016/17:114	Under 2016 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt
	ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av
	innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Seoul under
	sydkoreanskt ordförandeskap. Där fördes bland annat diskussioner om de
	tekniska, rättsliga och politiska aspekterna av deltagande i NSG av stater
	som inte är parter till NPT.
	Australiengruppen
	Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess
	verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll
	för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen.
	Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast
	kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock
	att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer,
	toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel.
	Under 2016 fortsatte AG sitt arbete med information till stater som inte
	är medlemmar av regimen. Vid 2016 års plenarmöte i Paris enades
	gruppens medlemmar om att stärka arbetet för icke-spridning av
	biologiska och kemiska vapen genom ett särskilt fokus på omdanande
	teknologier och att förhindra terrorism där dessa vapen används.
	Missilteknologikontrollregimen
	Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt
	initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av
	fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer
	för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade
	luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spanings-
	plattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver
	kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som
	kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade
	luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.
	Under 2016 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över
	innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om
	känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella
	vapenprogram och upphandlingsstrategier samt bedriva utåtriktad
	verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2016 hölls i Busan under
	sydkoreanskt ordförandeskap. För första gången på tolv år kunde en ny
	medlem, Indien, hälsas välkommen i MTCR. Medlemskapsfrågor för
	andra länder fortsatte att diskuteras. Ett flertal EU-länder står alltjämt
	utanför regimen.
	Sverige har mandat att leda den tekniska arbetsgruppen fram till nästa
	plenarmöte 2017.
	Wassenaar-arrangemanget
	Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till
	det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits
	inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export
	Controls (CoCom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av
26	konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla

användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Arrangemanget har 41 deltagande stater varibland återfinns flertalet stora producenter och teknologi-innehavare på det berörda området.

Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

En viktig funktion som Wassenaar-arrangemanget upprätthåller är att samla den tekniska expertisen från de deltagande staterna för att uppdatera de gemensamma kontrollistor som garanterar att ”glapp” inte förekommer mellan olika länders kontroll av de berörda produkterna. Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

Wassenaar-arrangemanget håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av det löpande tekniska arbetet under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av olika vapentyper och bakomliggande teknologier.

Under 2016 var Sverige ordförande för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (Eng. General Working Group, GWG), vilket är

det förhandlingsforum som förbereder frågor för beslut i plenaren. Ordförandeskapet detta år omfattade även ansvar för en översynsprocess som äger rum omkring vart femte år med uppgift att se över Wassenaar- arrangemangets arbetsformer m.m. I december 2016 hölls plenarmötet under finskt ordförandeskap. Nya konsensusrekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades också avseende förbättringar av de löpande arbetsformerna. Slutligen fastställdes en rad uppdateringar av kontrollistorna.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2016 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete.

3.3Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (eng. Council Working Group on Non-proliferation), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i WPDU (eng. Working Party on Dual-use Goods) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s stånd- punkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredjeland export. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australien- gruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaar- arrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna. Ändringarna trädde i kraft den 16 november 2016.

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA-frågor (WPDU) under 2016 dominerades av slutförandet av den översyn av PDA-förordningen som inleddes 2011.

Kommissionen offentliggjorde sitt förslag till omarbetning av PDA- förordningen den 28 september 2016. Det rör sig om en omfattande revidering av nuvarande förordning. Syftet är enligt kommissionen att modernisera reglerna med hänsyn till den tekniska och politiska utvecklingen samt effektivisera förfarandet. Kommissionen föreslår bland annat att EU:s exportkontrollsystem ska utvidgas till att omfatta ett nytt koncept, mänsklig säkerhet, som föreslås innefatta både mänskliga rättigheter och säkerhet för EU och dess medlemsstater. Kommissionen riktar särskilt in sig på teknik som kan användas för IT-övervakning och dataintrång. Det handlar bland annat om utrustning för avlyssning av mobil telekommunikation, intrångsprogram, övervakningscentraler och digital forensisk teknik. Kommissionen ber också om mandat för att i nära samråd med medlemsstaterna och de berörda parterna utarbeta riktlinjer för att stödja den praktiska tillämpningen av exportkontrollen av sådan teknik för att ”skydda den allmänna säkerheten och moralen”.

Kommissionen föreslår en utvidgning av generalklausulen (catch- all- bestämmelsen) som innebär att tillstånd ska krävas för export från EU för samtliga produkter med dubbla användningsområden – även sådana som inte har listats – om exportören har fått information om att de kan befaras komma att användas av personer som medverkar till att begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt eller bidrar till ett inre förtryck i det slutliga bestämmelselandet. För bestämmelsens tillämpning krävs vidare bevis för att den avsedda slutanvändaren använder produkten eller liknande produkter för sådana kränkningar.

Bland förenklingarna återfinns införande av nya generella EU- exporttillstånd avseende bl. a. kryptering, skeppningar av lågt värde och företagsintern överföring av programvara och teknik. Med anledning av förslaget lämnade regeringen den 2 november 2016 en faktapromemoria (2016/17:FPM22) till riksdagen. I promemorian redovisades de huvudsakliga delarna i förslaget och regeringens preliminära ståndpunkt. Regeringen anförde att den delade kommissionens ambition att verka för ett strikt, effektivt och modernt exportkontrollsystem inom EU och bland medlemsstaterna. Regeringen var även ense med kommissionen om att minska riskerna för att it-övervakningsteknologi används på ett skadligt sätt som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. När det gäller aspekten om mänskliga rättigheter i det nya förslaget konstaterades att mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga för Sverige och EU och att det ligger i vårt intresse att bidra aktivt till att integrera mänskliga rättigheter i de externa aspekterna av EU:s politik. Det poängterades även som viktigt att mekanismer som införs för att stärka mänskliga rättigheter och påverka repressiva stater är ändamålsenliga, precisa och effektiva. Detta gäller särskilt om åtgärderna rör hinder i internationella handelsflöden vilka är grundläggande för såväl EU:s som tredjelands fortsatta välstånd. Regeringen betonade vikten av en noggrann och bred analys av förslaget och dess följdverkningar.

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 I december 2016 anordnade Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ett intressentmöte där företrädare för svenskt näringsliv och civilsamhället deltog för att få Regeringskansliets information om förslaget och redovisa sina synpunkter.

Förhandlingarna i WPDU om PDA-förordningen väntas äga rum under hela 2017. Parallellt med behandlingen i rådet sker även beredande av förslaget i Europaparlamentet. Förslaget behöver godkännas av såväl rådet som parlamentet.

Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG)

Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (eng. Dual-use Coordination Group) syftar till att samordna tillämpningen av PDA- förordningen. Under året har gruppen främst utbytt information om praktisk hantering och utveckling av det elektroniska dual use-systemet (DUeS). Vidare har informationsutbyte skett avseende bland annat överföring av krypterade tekniska data och cyberrelaterad övervakningsteknologi.

3.3.1FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och

Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén löper till april 2021.

I december 2016 presenterade kommitténs ordförande för FN:s säkerhetsråd en översynsrapport om genomförandet av resolution 1540. Vid samma tillfälle antogs ny säkerhetsrådsresolution härvidlag. Sverige deltog aktivt i översynsarbetet, bland annat genom att ingå i vängruppen för resolution 1540 och att bidra till de öppna konsultationerna som ägde rum sommaren 2016.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI) som 105 länder anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter.

Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och Skr. 2016/17:114 agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda

myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Sverige deltog i ett så kallat Mid-Level Political Meeting i PSI-kretsen i januari 2016 samt genom UD och ett antal berörda myndigheter i en regional PSI- övning med flera östersjöstater under estniskt värdskap i juni.

4Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för
ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen
(2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan
myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har
sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt
(FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära
underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och
FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete
med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som
gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter
även information om utförseltillstånd.
Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet
fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner
som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa
tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som
regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa
internationella sanktioner.
ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud
mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen
(1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten
hos ISP behandlas inte i denna skrivelse.
ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar
tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och
ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.
Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med
instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen
framgår bland annat att ISP varje år före den 15 februari ska lämna
regeringen dels en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel
och andra strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels
en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell
exportkontroll.
Under 2015 och 2016 genomförde Riksrevisionen en granskning av ISP
och exportkontrollen av krigsmateriel. Kontrollen av PDA-produkter	31
	31

Skr. 2016/17:114

ingick inte i studien. Syftet med granskningen var att undersöka om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Resultatet av granskningen har redovisats i en granskningsrapport (RIR 2017:2) som publicerades den 17 januari 2017. Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och ISP. I rapporten konstateras att ISP har ett fungerande arbetssätt, men att det finns vissa möjligheter till förbättring på den administrativa sidan. Regeringen kommer på sedvanligt sätt att besvara Riksrevisionsens rapport genom en skrivelse till riksdagen under våren 2017.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDA- produkt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2016 genomförde ISP 27 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts-

finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2016 genomfördes ingen tjänsteexport.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2016 finns nedan.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga utförselbeslut avseende export av produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 konkret affär genomförs. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2016 höll Exportkontrollrådet åtta sammanträden.

År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut vid utgången av 2018:

riksdagsledamoten Jan R Andersson (M) riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) riksdagsledamoten Stig Henriksson (V) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson (S) tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S) tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L) tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M)

Samverkansrådet

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet sammanträdde en gång under 2016.

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå ISP:s generaldirektör i beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2016 två möten.

	4.2	Strålsäkerhetsmyndigheten
	Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452)
	med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet
	för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan
	av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och
	fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt
	frågor om nukleär icke-spridning.
	SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne
34	och	kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i

förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till rådets förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd, men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export,

Skr. 2016/17:114

Skr. 2016/17:114 samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men det hade under 2016 ännu inte trätt i kraft.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Under år 2016 hanterade SSM 50 inkomna exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär en tredjedel utgjordes av teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2016 finns i bilaga 2, tabell 5.

SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2016 genomfördes tre tillsynsbesök.

	5	Statistik och begrepp
	Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det
	statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den
36	svenska	exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla
36

användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den Skr. 2016/17:114 lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och

myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2016 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.

Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet

Tillverkning och tillhandahållande

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands.

Under 2016 omfattades 178 företag och två myndigheter av redovisningsskyldigheten. 60 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året.

Beviljad utförsel och faktisk export

Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat. I tabell 7 har tillstånd med ”obegränsat värde” markerats med tecknet ∞.

Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan

Skr. 2016/17:114

tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Fyra tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2016 (Indonesien, Norge, Polen och Storbritannien).

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd.

Kategorier av krigsmateriel

Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel).

Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin.

Under 2016 hemställde ISP till regeringen om vissa justeringar i KS/ÖK begreppen.

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt

ISP beviljade under 2016 två tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Polen och USA.

ISP beviljade under 2016 24 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Brasilien, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten,

Grekland, Indien, Italien, Kanada, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Republiken Korea, Singapore, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och USA.

ISP beviljade under 2016 sju tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §§ den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Estland, Finland, Förenade Arabemiraten, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Tjeckien, Tyskland och USA.

Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2016 redovisade 12 företag och en statlig myndighet 138 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 27 länder.

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2016 redovisade nio företag ägande i 82 utländska rättssubjekt i 31 länder.

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Export av krigsmateriel

Tabell 1 Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel

Ärendetyp	2014	2015	2016
Förhandsbesked	39	37	47
Anbudsärenden	254	294	267
Utförseltillstånd	1 043	1 123	1 059

Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Tabell 2 Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2012- 2016 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

År	Värde i löpande priser, mnkr				Förändring i procent

	Totalt	KS	ÖK	Totalt	KS	ÖK

2012	7 936	5 147	2 789	-27	+74	- 65
2013	9 829	6 339	3 490	+24	+23	+25
2014	4 481	1 349	3 132	-54	-78	-10
2015	4 949	2 790	2 159	+10	+107	-31
2016	61 879	47 790	14 089	+ 1 150	+1 613	+553

Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Tabell 3 Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) 2012-2016 (mnkr)

70 000

60 000

50 000

40 000

ÖK 30 000 KS

20 000

10 000

2012 2013 2014 2015 2016

Skr. 2016/17:114	Tabell 4	Faktisk krigsmaterielexport 2012–2016 jämförd med total
Bilaga 1		varuexport

	År	Sveriges	Krigsmaterielexport
		totala varu-
		export
		export	Andel av	Löpande			Förändring i
		(löpande	Andel av	Löpande			Förändring i
		(löpande	varu-	priser, mnkr			Procent
		priser) mnkr	varu-	priser, mnkr			Procent
			exp. %
				Total	KS	ÖK	Total	KS	ÖK



	2012	1 168 300	0,84	9 760	3 746	6 014	-30	-35	-25
	2013	1 090 800	1,09	11 942	5 554	6 388	+22	+48	+6
	2014	1 127 000	0,71	7 958	3 258	4 700	-33	-41	-26
	2015	1 180 600	0,64	7 6031	3 560	4 043	-4	+9	-14
	2016	1 193 700	0,92	10 989	4 410	6 579	+45	+24	+63

1 Varav 143 mkr avser export av civila skjutvapen samt ammunition till dessa.

Tabell 5 Faktisk krigsmaterielexport 2012-2016 (mnkr)

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

2012 2013 2014 2015 2016

ÖK KS

Tabell 6		Kategorier av krigsmateriel

EU ML	KS klassade produkter		Omfattning
	(övriga är ÖK)

1	ML 1 a utom revolvrar och		Slätborrade vapen med en kaliber som
	pistoler samt vapen utformade		understiger 20 mm, andra vapen och
	för jakt och sportskytte.		automatvapen med en kaliber på högst 12,7
			mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt
	Slutstycken, eldrör (pipor),		utformade komponenter för dessa vapen.
	mantlar och lådor.
	ML 1c

2	ML 2 a utom signaturdämpande		Slätborrade vapen med en kaliber på minst
	anordningar.		20 mm, andra vapen eller utrustning med en
	Eldrör, mekanismer, markplattor		kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum),
	Eldrör, mekanismer, markplattor		kastare samt tillbehör liksom särskilt
	och rekylhäminrättningar.		utformade komponenter för dessa vapen.
			utformade komponenter för dessa vapen.
	ML 2d
3	ML 3 a utom rök-, lys- och		Ammunition och temperingsdon samt särskilt
	övningsammunition samt		utformade komponenter för sådana.
	ammunition med expanderande
	kula av typ som används för
	jakt eller sportskytte.
	Projektiler, granatkroppar,
	målsökare och stridsdelar.
4	ML 4 a utom rökbehållare,		Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra
	patroner och simulatorer.		anordningar och laddningar med
	Målsökare, stridsdelar, tändrör,		sprängverkan samt tillhörande utrustning
	Målsökare, stridsdelar, tändrör,		och tillbehör och särskilt utformade
	zonrör, motorer, styrsystem,		och tillbehör och särskilt utformade
	zonrör, motorer, styrsystem,		komponenter för sådana.
	eldrör och lavetter.		komponenter för sådana.
	eldrör och lavetter.
	ML 4 b. Endast aktivering,
	avfyring, läggning, detonering
	samt avlossning av KS
	definierad utrustning.

5	ML 5 a)		Eldlednings-, övervaknings- och
	ML 5 b endast målfångnings-,		varningsutrustning samt relaterade system,
	ML 5 b endast målfångnings-,		utrustning för försök och skottställning samt
	målangivnings- samt		motmedelsutrustning som utformats särskilt
	målföljningssystem.		för militär användning samt komponenter och
			tillbehör som utformats särskilt för dessa.
6	ML 6 a med begränsning till not		Markfordon och komponenter.
	1 a) och b)
7	ML 7 a), b) och e)		Kemiska eller biologiska toxiska agens,
			"agens för kravallhantering", radioaktiva
			material, tillhörande utrustning, komponenter
			och material.

8	ML 8 a), b) och c)		"Energetiska material", och besläktade
			substanser.

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

EU ML	KS klassade produkter	Omfattning
	(övriga är ÖK)

9	ML 9 a) 1, 2a) och b)	Krigsfartyg (ytfartyg eller
		undervattensfarkoster), särskild marin
		krigsmateriel, tillbehör, komponenter och
		andra ytfartyg.
10	ML 10 a) stridsflygplan samt c)	"Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster",
	UAV med beväpning	”obemannade luftfartyg” (”UAV”), flyg-
		motorer och utrustning för ”luftfartyg”,
		tillhörande utrustning samt komponenter som
		särskilt utformats för militär användning.
11		Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och
		komponenter som inte anges på något annat
		ställe i EU:s gemensamma militära
		förteckning.

12	ML 12 a)	Höghastighetsvapen med kinetisk energi och
		tillhörande utrustning samt komponenter som
		utformats särskilt för dessa vapen.

13		Pansar- eller skyddsutrustning,
		konstruktioner och komponenter.

14		"Specialiserad utrustning för militär
		utbildning" eller för simulering av militära
		scenarion, simulatorer som särskilt utformats
		för att träna användningen av skjutvapen
		eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt
		utformade komponenter och tillbehör för
		dessa.
15		Bild- eller motmedelsutrustning som
		utformats särskilt för militär användning,
		och särskilt utformade komponenter och
		tillbehör för denna.

16		Smidesstycken, gjutstycken och andra
		obearbetade produkter vars användning i en
		produkt som omfattas av förteckningen går
		att identifiera genom materialets
		beståndsdelar, form eller funktion, och som
		utformats särskilt för någon produkt som
		omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12
		eller ML19.

17		Övrig utrustning, material och "bibliotek
		samt komponenter som utformats särskilt för
		dessa.
18		Utrustning och komponenter för framställning
		av produkter.
19	ML 19 a), b), c) och f)	Vapensystem baserade på riktad energi
		(DEW), därtill hörande utrustning eller
		motmedelsutrustning och testmodeller och
		särskilt utformade komponenter för dessa.

20		Kryogen och "supraledande" utrustning och
		särskilt utformade komponenter och tillbehör

EU ML KS klassade produkter	Omfattning
(övriga är ÖK)

	för sådan.

21	"Programvara".

22	"Teknik".

Tabell 7 Utförseltillstånd och faktisk export under år 2016 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr)

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Beviljade exporttillstånd av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga.

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Region/

Land

Antal	Huvudkategori av	Värdet	Huvudkategori av	Värdet av
bevil-	beviljad materiel	av till-	exporterad	exporten i
jade	(EU:s militära lista)	stånden	materiel (EU:s	mnkr
till-		i mnkr	militära lista)
stånd

EU
Belgien	16	1,3,5,8	12,1	1,3,5,8,13	11,2

Bulgarien	5	8	82,0	3,8,14	18,5
Danmark		2,3,5,8,11,14,17,21,		3,5,6,8,13,14,17,
	11	22	199,8	22	172,4
Estland	7	3,5,14,17	65,7	2,3,5,6,14,17,22	109,3

Finland		1,3,5,6,8,10,17,21,2		2,3,4,5,6,8,10,13,1
	29	2	238,4	4,17,21,22	216,4

Frankrike				1,3,5,6,8,10,11,13,
	20	1,3,5,8,11,17,22	217,3	15,17,21,22	351,8

Grekland	1	2	0,1	2,13	0,6

Irland	2	3,4,14	27,4
Italien		3,4,5,6,8,11,17,21,2		3,5,6,8,11,13,17,
	15	2	35,5	22	78,7
Kroatien	1	3	2,0	3,13	0,7

Lettland	12	1,3,4,17,18,21,22	95,2	1,3,4,17	43,7

Litauen	2	3,17	0,2	1,3,4,17	43,7
Luxemburg	3	1,4,22	187,9	1,4	27,6

Neder-
Länderna	9	1,2,3,6,17,21,22	7,8	1,3,6,13,17	274,1	45

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

	Beviljade utförseltillstånd			Faktisk export
Region/	Antal	Huvudkategori av	Värdet	Huvudkategori av	Värdet av
Land	bevil-	beviljad materiel	av till-	exporterad	exporten i
	jade	(EU:s militära lista)	stånden	materiel (EU:s	mnkr
	till-		i mnkr	militära lista)
	stånd
Nya
Kaledonien				1	0,05

Polen		1,2,3,4,5,6,8,11,21,
	20	22	320,7	3,4,5,6,8,13,14,22	88,8

Portugal	1	3	3,0	3	1,5

Rumänien	2	3,8	3,2	3,8	1,5

Slovakien	2	3,17	5,0	3,8,13,17	11,5

Slovenien	2	17	0,002	3,13,17	0,4

Spanien	9	3,8	7,5	3,8,1,13	20,5
Storbritannien				3,4,5,6,8,10,11,13,
	21	3,4,5,8,14,17,21,22	748,3	14,17,18,21,22	237,9
Tjeckien	5	3,4,5,8	38,3	3,4,5,8,13,22	20,7

Tyskland				1,2,3,4,5,6,7,8,11,
		1,2,3,4,5,6,7,8,11,1		13,14,15,17,18,21,
	49	4,15,17,21,22	251,6	22	619,2
Ungern	1	8	1,9	3,8,17	7,0

Österrike				2,3,6,7,8,10,13,14,
	3	3,6,8	0,1	17,22	97,7

				1,2,3,4,5,6,7,8,10,1
		1,2,3,4,5,6,7,8,10,11,		1,13,14,15,17,18,21
Total	248	14,15,17,18,21,22	2 551,0	,22	2 455,4
Övriga Europa
Andorra				3	0,4

Island	5	3,8,17	0,1	3,8,17	0,7

Norge		1,2,3,4,5,6,8,17,21,		1,2,3,4,5,6,8,9,10,
	31	22	286,8	11,13,14,17,21,22	2 727,3
Schweiz	24	3,4,5,6,8,10,17,22	84,3	3,4,6,8,10,13,17	54,6

Turkiet	3	8,11,17,21,22	217,9	8,13	88,6

		1,2,3,4,5,6,8,10,11,1		1,2,3,4,5,6,8,9,10,1
Total	63	7,21,22	589,1	1,13,14,17,21,22	2 871,7

Nordamerika
Kanada				2,3,5,8,13,17,18,2
	9	2,3,5,6,8,17,22	28,9	1,22	96,8
USA		2,3,5,6,8,11,14,17,2		2,3,5,8,11,13,14,1
	44	1,22	809,3	7,21,22	718,7
		2,3,5,6,8,11,14,17,21		2,3,5,8,11,13,14,17,
Total	53	,22	838,2	18,21,22	815,6
Central-

amerika/ Karibien

	Beviljade utförseltillstånd			Faktisk export
Region/	Antal	Huvudkategori av	Värdet	Huvudkategori av	Värdet av
Land	bevil-	beviljad materiel	av till-	exporterad	exporten i
	jade	(EU:s militära lista)	stånden	materiel (EU:s	mnkr
	till-		i mnkr	militära lista)
	stånd

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Mexiko				2,5	81,5
Total				2,5	81,5
Sydamerika
Argentina	1	2,3	7,5

Brasilien		2,4,5,10,11,14,15,1
	3	7,18,21,22	43 005,8	2,3,10	2 820,7

Chile	3	3,5,22	9,3	3	8,6

		2,3,4,5,10,11,14,15,1
Total	7	7,18,21,22	43 022,7	2,3,10	2 829,3
Nordostasien
Japan	15	2,3,4,8,14,22	39,7	2,3,4,5,8,13,14	31,2

Republiken				1,4,5,8,9,10,13,18,
Korea	7	1,8,22	9,6	21,22	327,7

				1,2,3,4,5,8,9,10,13,
Total	22	1,2,3,4,8,14,22	49,3	14,18,21,22	359,0

Centralasien
Kazakstan	-	-	-	3	0,3

Total	-	-	-	3	0,3

Sydostasien
Brunei	1	2,22	10,0

Indonesien	2	5,22	1,7

Malaysia	5	2,5,11,21,22	50,4	2,5,11	14,2

Singapore	4	3,8,9,14,21,22	56,6	4,5,8,9,13,22	95,7

Thailand	7	2,4,5,9,11,21,22	886,4	2,4,5,10,11,21,22	424,0

		2,3,4,5,8,9,11,14,21,		2,4,5,8,9,10,11,13,2
Total	19	22	1 005,0	1,22	533,9

Sydasien
Indien		2,3,5,8,9,13,17,18,2		2,3,5,8,9,13,14,17,
	16	1,22	1 449,0	21,22	345,7
Pakistan		4,5,10,11,15,16,17,
	6	21,22	1 126,2	5,5,21,22	176,8
Sri Lanka	1	3	0,1	3	0,1

		2,3,4,5,8,9,10,11,13		2,3,4,5,8,9,13,14,1
Total	23	,15,16,17,18,21,22	2 575,3	7,21,22	522,6
Mellanöstern
Förenade		3,4,5,10,11,15,16,1
Arabemiraten	6	7,21,22	10 638,6	1,2,3,5,15,17,21	108,1

Jordanien	1	13	7,5	13	8,0

Oman	1	3	1,8	3	1,8	47

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

	Beviljade utförseltillstånd			Faktisk export
Region/	Antal	Huvudkategori av	Värdet	Huvudkategori av	Värdet av
Land	bevil-	beviljad materiel	av till-	exporterad	exporten i
	jade	(EU:s militära lista)	stånden	materiel (EU:s	mnkr
	till-		i mnkr	militära lista)
	stånd
Qatar	2	14,17	2,9	14,17	46,3

Saudiarabien	2	21,22	1,5	5,10,21,22	1,9

				1,2,3,5,10,13,14,15,
Total				17,21,22	166,0
Nordafrika
Algeriet				5,17	37,8

Total				5,17	37,8
Afrika söder
om Sahara
Botswana	1	2	34,3	3	0,1

Namibia				3	0,3

Sydafrika		2,3,4,5,10,11,14,15,		1,2,3,4,10,13,14,2
	14	18,21,22	32,2	1,22	254,6

Zambia				3	0,2
		2,3,4,5,10,11,14,15,1		1,2,3,4,10,13,14,21,
Total	15	8,21,22	66,5	22	255,2
Oceanien
Australien		2,3,4,5,15,17,18,21,
	14	22	524,4	2,3,4,5,13,17,22	49,8

Nya Zeeland	4	2,5,22	3,4	1,2,3	3,7

		2,3,4,5,15,17,18,21,2
Total	18	2	527,8	1,2,3,4,5,13,17,22	53,5

Internationell
a
organisatione
r
Internationella
organisationer	2	17,22	1,6	17,22	7,9
Total	2	17,22	1,6	17,22	7,9

TOTALT		1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1		1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,
		1,13,14,15,16,17,		11,13,14,15,17,18,2
	482	18,21,22	61 878,7	1,22	10 989,7

Tabell 8 a	Faktisk export av krigsmateriel 2014–2016 fördelad på									Skr. 2016/17:114
	länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr)									Bilaga 1

Region/land	2014			2015			2016
	KS	ÖK	Totalt	KS	ÖK	Totalt	KS	Ö K	Totalt

EU	607	1 620	2 227	936	1 510	2 446	709,4	1 746,0	2 455,4
Belgien	20	2	22	4	11	15	8,7	2,5	11,2

Bulgarien	0	0,7	0,7	0	0,2	0,2	12,7	5,9	18,5

Danmark	20	120	140	6	154	160	5,7	166,7	172,4

Estland	1,5	6,5	8	0,07	4	4	46,8	62,5	109,3

Finland	108	152	260	386	155	541	53,3	163,1	216,4

Frankrike	132	321	453	25	286	311	22,6	329,2	351,8

Grekland	0	49	49	0	2	2	0	0,6	0,6

Irland	-	-	-	8	23	31	-	-	-

Italien	14	83	97	202	50	252	5,2	73,5	78,7

Kroatien	0	0,3	0,3	0,1	0,8	1	0	0,7	0,7

Lettland	0,004	1	1	19	3	22	36,4	7,3	43,7

Litauen	0,007	4	4	58	14	72	39,7	4,0	43,7

Luxemburg	0	0,4	0,4	0	0,02	0,02	27,4	0,2	27,6

Neder-	0,5	176	176	0,04	241	241	0	274,1	274,1
Länderna

Nya	-	-	-	-	-	-	0	0,05	0,05
Kaledonien,Fr

Polen	4	23	27	6	40	46	27,6	61,2	88,8

Portugal	9	2	11	0	2	2	0	1,5	1,5

Rumänien	0	0,2	0,2	0	0,5	0,5	1,1	0,4	1,5

Slovakien	0	1	1	16	2	18	0,5	11,0	11,5

Slovenien	0,003	0,3	0,3	0,006	0,5	0,5	0,003	0,4	0,4

Spanien	9	19	28	7	24	31	3,1	17,4	20,5

Storbritannien	233	294	527	138	177	315	136,0	101,9	237,9

Tjeckien	4	3	7	2	20	22	6,0	14,7	20,7

Tyskland	50	352	402	58	283	341	276,0	343,2	619,2

Ungern	0,3	3	3	0,001	7	7	0,5	6,4	6,9

Österrike	0,08	9	9	1	9	10	0,2	97,5	97,7


Övriga Europa	1 250	54	1 304	1 961	264	2 225	2 590,3	281,3	2 871,6
Andorra	-	-	-	-	-	-	0	0,4	0,4

Island	0,06	0	0,06	0,003	0	0,003	0,1	0,6	0,7

Montenegro	0	0,1	0,1	-	-	-	-	-	-

Norge	1 246	23	1 269	1 951	161	2 112	2 588,5	138,8	2 727,3

Schweiz	4	30	34	3	75	78	1,6	53,0	54,6

Turkiet	0,2	0,3	0,5	7	28	35	0,1	88,5	88,6
										49
										49

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Region/land	2014			2015			2016
	KS	ÖK	Totalt	KS	ÖK	Totalt	KS	Ö K	Totalt


Nordamerika	1 092	573	1 665	269	594	863	456,5	359,1	815,6
USA	982	336	1 318	269	300	569	444,2	274,5	718,7

Kanada	109	238	347	0	294	294	12,3	84,5	96,8


Central-	0	25	25	4	54	58	70,3	11,2	81,5
amerika och
Karibien
Mexiko	0	25	25	0	54	54	70,3	11,2	81,5

Trinidad och	-	-	-	4	0,5	4	-	-	-
Tobago

Sydamerika	29	67	96	39	25	64	3,6	2 825,7	2 829,3
Brasilien	16	63	79	39	24	63	0	2 820,7	2 820,7

Chile	7	0	7	0	1	1	3,6	5,0	8,6

Peru	-	-	-	0,3	0	0,3	-	-	-


Nordostasien	17	158	175	33	309	342	30,9	328,1	359,0
Japan	14	26	40	33	6	39	26,7	4,5	31,2

Republiken	3	132	135	0,4	303	303	4,2	323,5	327,7
Korea


Centralasien	-	-	-	-	-	-	0	0,3	0,3
Kazakstan	-	-	-	-	-	-	0	0,3	0,3


Sydostasien	43	671	714	19	376	395	152,1	381,9	534,0
Brunei	3	12	15	5	1	6	-	-	-

Indonesien	0	0,3	0,3	-	-	-	-	-	-
Malaysia	0	9	9	0	1	1	0	14,2	14,2

Singapore	21	137	158	0,7	187	187	0,1	95,6	95,7

Thailand	19	513	532	14	187	201	152,0	272,0	424,0


Sydasien	7	476	483	165	246	411	283,2	239,5	522,7
Indien	7	461	468	165	215	380	113,2	232,5	345,7
Pakistan	0	14	14	0,5	31	31	170,0	6,8	176,8

Sri Lanka	-	-	-	-	-	-	0	0,2	0,2


Mellanöstern	36	345	381	13	172	185	89,1	76,9	166,0
Bahrain	0	0,6	0,6	0	0,2	0,2	-	-	-

Förenade	0	40	40	0	68	68	89,1	18,9	108,1
Arabemiraten

Region/land	2014			2015			2016
	KS	ÖK	Totalt	KS	ÖK	Totalt	KS	Ö K	Totalt

Jordanien	-	-	-	0	1	1	0	8,0	8,0

Kuwait	-	-	-	0	76	76	-	-	-
Oman	1	1	2	-	-	-	0	1,8	1,8

Saudiarabien	34	304	338	13	1	14	0	1,9	1,9

Qatar	0	0,2	0,2	0	26	26	0	46,3	46,3


Nordafrika	58	134	192	103	48	151	0	37,8	37,8
Algeriet	58	134	192	40	40	80	0	37,8	37,8
Tunisien	-	-	-	63	8	71	-	-	-


Afrika söder	0,01	167	167	1	235	236	9,8	245,4	255,2
om Sahara
Botswana	-	-	-	-	-	-	0	0,1	0,1
Namibia	-	-	-	-	-	-	0	0,3	0,3

Sydafrika	0	167	167	1	235	236	9,7	244,8	254,6

Zambia	0,01	0	0,01	-	-	-	0	0,2	0,2


Oceanien	119	232	351	17	67	84	15,3	38,2	53,5
Australien	117	231	348	16	67	83	15,1	34,7	49,8
Nya Zeeland	2,5	0,5	3	0,2	0,5	1	0,2	3,5	3,7


Internationella	0	0,06	0,06	-	-	-	0	7,9	7,9
organisationer
TOTALT	3 258	4 521	7 779	3 560	3 900	7 460	4 410,4	6 579,3	10 989,7

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Skr. 2016/17:114	Tabell 8 b	Faktisk export fördelad på regioner i procent
Bilaga 1		av värdet år 2016

	Region		Andel av den totala exporten (%)
	EU		22,3
	Sydasien		4,8
	Mellanöstern		1,5
	Sydostasien		4,9
	Nordamerika		7,4
	Övriga Europa		26,1
	Afrika söder om Sahara		2,3
	Oceanien		0,5
	Nordostasien		3,3
	Nordafrika		0,3
	Centralamerika och Karibien		0,7
	Sydamerika		25,7
	Centralasien		0,0
	Internationella organisationer		0,1

Figur 8c Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade efter inkomst

8000	Krigsmateriel för strid (KS)	Övrig krigsmateriel (ÖK)	Total export
8000
7000



6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0

	Höginkomstländer	Övre medelinkomstländer	Lägre medelinkomstländer
	Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort
	om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på
	webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till
	eller har beviljat utförseltillstånd till under 2016 följer indelningen:
	Höginkomstländer: Andorra, Australien, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland,
52	Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan,
	Kanada, Kroatien,Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland,

Oman, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, USA, Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Argentina, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Jordanien, Kazakstan, Malaysia, Mexiko, Namibia, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Turkiet. Lägre medelinkomstländer: Indien, Indonesien, Pakistan, Sri Lanka, Zambia.

Låginkomstländer: ‐

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Tabell 9 Följdleveranser år 2016 (avser länder utanför EU och OECD- kretsen)

Land	Antal	Varav	Varav nya	Produkter nya tillstånd
	tillstånd	följdleverans-	tillstånd
		tillstånd

Argentina	1	1

Botswana	1		1	Vapensikten

Brasilien	3	1	2	Stridsflygplan,
				Kamouflagedräkter

Brunei	1	1

Förenade	6	3	3	Kamouflageutrustning,
Arabemiraten				Flygburet radarsystem

Indien	16	8	8	Kamouflagenät,
				Ubåtskomponenter,
				Pansarplåt, Sprängämnen,
				Gyron

Indonesien	2	1	1	Telekommunikationsutbildning

Jordanien	1		1	Pansarplåt

Malaysia	5	4	1	Fartygskomponenter

Oman	1		1	Flygplanskomponenter

Pakistan	6	6

Qatar	2	1	1	Kamouflageutrustning

Saudiarabien	2	2

Singapore	4	1	3	Ammunition,
				Ubåtskomponenter,
				Sprängämnen

Sydafrika	14	2	12	Anti-tankvapen, Granatgevär,
				Vapensimulator,
				Komponeter för utveckling och
				produktion
Thailand	7	5	2	Marint ledningssystem,
			(kontrakt	Fartygspropeller
			före
			2014)
Totalt	72	36	36

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Tabell 10 Faktisk export av små och lätta vapen år 2016 enligt

definitionen i FN:s vapenregister

Kategori enligt FN:s vapenregister

Små vapen

1.	Revolvrar och automatpistoler	Ingen export

2.	Gevär och karbiner	Ingen export

3.	Kulsprutepistoler	Ingen export

4.	Automatkarbiner	Ingen export

5.	Lätta kulsprutor	Ingen export

6.	Övrigt	Finkalibrig ammunition har exporterats till Chile,
		Danmark, Finland, Italien, Japan, Kanada, Norge,
		Polen, Schweiz, USA samt Österrike.

Lätta vapen
1.	Tunga kulsprutor (12,7 mm)	Ingen export

2.	Granattillsats för montering på	Komponenter till Australien samt Danmark
vapen (40 mm)		Granater till Norge

3.	Bärbara pansarvärnspjäser	Ingen export

4.	Rekylfria vapen	Granatgevär har exporterats till Australien,
(granatgevärssystem)		Japan, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika och USA.
		Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och
		ammunition har exporterats till Australien,
		Estland, Grekland, Indien, Japan, Lettland,
		Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen, Slovakien,
		Sydafrika, Tjeckien, USA och Österrike.
5.	Bärbara pansarvapen	Pansarvapen har exporterats till Luxemburg samt
		Sydafrika.
		Reservdelar, övningsvapen och komponenter har
		exporterats till Brasilien, Finland, samt
		Sydafrika.

6.	Granatkastare med kaliber mindre	Ingen export
än 75 mm

7.	Övrigt	Ingen export

	Denna rapportering redovisar inte export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen)
54	samt delar och ammunition till sådana vapen.
54

Skr. 2016/17:114 Bilaga 1

Tabell 11 Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2016 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Följdleveranser bestående av robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Australien, Finland, Lettland, Litauen, Pakistan, Singapore, Thailand samt Tjeckien till ett sammanlagt värde om 211 498 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Litauen (modernisering).

Tabell 12	Utfärdade tillstånd under 2016 för vidareexport av materiel
	som ursprungligen exporterats från Sverige

Ansökan från	Avser materiel	Destination

Kanada (2)	Marinpjäsmateriel, ML 2	Sverige
Norge	Stridsfordon 90, ML 6	Estland
Norge	Ammunition, ML 3	Chile, via Sverige
USA (2)	Ammunition, ML 3	Annan mottagare i USA
		och Sverige
USA	Radarkomponenter, ML 5	Sverige
USA	Explosivämne, ML 8	Sverige

Tabell 13 Exporterande företag och myndigheter år 2016

Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag	KS	ÖK	Totalt
Saab AB Aeronautics	0	3 100	3 100

BAE Systems Hägglunds AB	2 415	567	2 982

Saab Dynamics AB	879	443	1 322

Saab AB, Surveillance	147	944	1 091

BAE Systems Bofors AB	369	80	449

Norma Precision AB	11	258	269

SSAB EMEA AB	0	234	234

EURENCO Bofors AB	231	0	231

FFV Ordnance AB	113	74	187

Skr. 2016/17:114
Skr. 2016/17:114	Företag	KS	ÖK	Totalt
Bilaga 1
Bilaga 1	Nammo Vanäsverken AB	176	0	176
	Nammo Vanäsverken AB	176	0	176

	Saab Underwater AB	0	151	151

	Saab AB,Training & Simulation	0,5	123	124

	Saab Barracuda AB	0	79	79
	Saab AB, Industrial Products and	0	70	70
	Services
	Scania CV AB	0	66	66

	Saab Kockums AB, Malmö	0	65	65

	GKN Aerospace Applied Composites AB	0	60	60
	FLIR Systems AB	42	5	47

	Nammo LIAB AB	21	23	44

	FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut	0	33	33

	Aerodynamics Research Center STARCS	0	31	31
	AB
	Exsensor Technology AB	0	26	26

	Patria Helicopters AB	0	24	24

	Polyamp AB	0	16	16

	FMV, Försvarets materielverk	1	15	16

	Taiga AB	0	15	15

	GKN Aerospace Applied Composites AB	0	12	12
	Aimpoint AB	2	9	11

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2016:

Carmenta AB, VO Vapen AB, Befyraem Technologies AB (B4M), SSPA Sweden AB, Saab AB, Support and Services, Deform AB, BAE Systems SWS Defence AB, Strömsholmen AB, SKF Motion Technologies AB, AimSport Sweden AB, Life Time Engineering AB, Exova Materials Technology AB, ECAPS AB.

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2016:

Schill Reglerteknik AB, Waltreco AB, Techsonoc Aerosystems AB, Airsafe Sweden AB, Ekenäs Mekaniska AB, Stalon AB, Sepson AB, AmmoTech Sweden AB, Rolls-Royce AB, Vricon Systems AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Comtri AB, SnigelDesign AB, Arma Tech AB, Lesjöfors Industrifjädrar AB, Spuhr i Dalby AB, MSE Engineering AB, Nammo Sweden AB, Vingåker, GP Rifle, Swedish Ordnance i Stockholm AB.

56	Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållande tillstånd under

2016 genomförde 60 företag enbart försäljning inom Sverige. 58 företagSkr. 2016/17:114 genomförde ingen försäljning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd underBilaga 1

2016.

Tabell 14 Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under år 20162

Från land	Till land	antal	ML	Produkt
			kategori
Afghanistan	Afghanistan	1	ML 13	Hjälm, Skyddsväst samt
				skyddsplattor
Estland	Frankrike	1	ML 6	Mörkläggningsbelysning

	Nederländerna	1	ML 6	Mörkläggningsbelysning

	Polen	1	ML 6	Mörkläggningsbelysning

	Tyskland	1	ML 6	Mörkläggningsbelysning

Frankrike	Australien	1	ML 5	Igenkänningsutrustning

	Frankrike	1	ML 6	Fordonschassie

	Singapore	1	ML 5	Igenkänningsutrustning

Lettland	Indien	1	ML 17	Dykutrustning

Litauen	Nederländerna	1	ML 6	Mörkläggningsbelysning

Nederländerna	Finland	1	ML 6	Mörkläggningsbelysning

	Finland	1	ML 6	Fordonschassie

	Tyskland	1	ML 6	Fordonschassie

Norge	Polen	1	ML	Programvara/teknologi
			21/22
Polen	Norge	1	ML	Programvara/teknologi
			21/22
Singapore	Singapore	1	ML 13	Pansarplåt

Storbritannien	Australien	2	ML 5	Marksensorer

	Singapore	1	ML 5	Marksensorer
	Storbritannien	11	ML 13	Pansarplåt

Sydafrika	Sydafrika	13	ML 13	Pansarplåt

Tjeckien	Finland	1	ML 8	Komponenter

Tyskland	Belgien	1	ML 13	Pansarplåt

2 Enskilda tillhandahållandetillstånd utfärdas för svenska företag, myndigheter och privatpersoner vid förmedling av krigsmaterielaffärer mellan två utländska entiteter. Antalet utfärdade enskilda tillhandahållandetillstånd har ökat markant under den senaste treårsperioden beroende på att distribution av svensktillverkad pansarplåt frekvent

distribueras mellan lager i utlandet till ett stort antal kunder.

Skr. 2016/17:114
Skr. 2016/17:114		Frankrike	5	ML 13	Pansarplåt
Bilaga 1
Bilaga 1		Grekland	1	ML 13	Pansarplåt
		Grekland	1	ML 13	Pansarplåt

		Italien	1	ML 13	Pansarplåt

		Nederländerna	2	ML 13	Pansarplåt

		Schweiz	2	ML 13	Pansarplåt

		Slovenien	1	ML 13	Pansarplåt

		Tyskland	15	ML 13	Pansarplåt

	USA	Kanada	9	ML 13	Pansarplåt

		Mexico	1	ML 13	Pansarplåt
		USA	1	ML 4	Flygammunition

		USA	8	ML 13	Pansarplåt

Företag som endast har tillstånd till tillhandahållande år 2016

BAE Systems SWS Defence AB, Buffers Marine AB, Caliber 44 Varberg, Defendor AB, Equipnor AB, EX&PLOSE AB, FFV Ordnance AB, Gripen International KB, ILEK AB, JoWill AB, Krille Linderoth AB, Lars-Gunnar Svensson, LEAF Supply & Services AB, Lifetime Engineering AB, Milmac Sweden AB, MP-Sec International AB, Neptunus Hav & Land AB, 9-Line AB, Patria Helicopters AB, Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy Finland Filial, Scanjack AB, Scandinavian Risk Solutions AB, SKF Eurotrade AB, SKF Sverige AB, Swedish Ordnance AB, Taiga AB, Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), Tempest Security AB, Venatio AB, Vesper Group AB, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB, Volvo Defense AB.

Tabell 15 Generella tillstånd, certifieringar samt antalet beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2016

Generella tillstånd

ISP har beslutat fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se. Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

TFS Omfattning

2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning

2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation

2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används.

Under år 2016 har 5 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande:

TFS 2012:7	TFS 2012:8	TFS 2012:9	TFS 2012:10	TFS 2012:11
1	1	3	1	1

Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP den första gången användningen sker. Därför redovisas också ett ackumulerat antal underrättelser sedan 2012, enligt följande:

TFS 2012:7	TFS 2012:8	TFS 2012:9	TFS 2012:10	TFS 2012:11
12	7	21	12	12

Faktisk export under 2016 inom ramen för generella tillstånd:

TFS	Kategori	Värde (tkr)	Mottagarland
2012:7	ML 4	1 026	Storbritannien
	ML 5	8 321	Storbritannien, Norge
	ML 6	214 064	Danmark, Estland, Finland, Frankrike,
			Nederländerna,	Storbritannien,
			Österrike
	ML 10	24 860	Finland, Norge

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

	ML 11	156	Storbritannien
	ML 14	109 950	Bulgarien,	Danmark, Finland, Norge,
			Polen,	Storbritannien,	Tyskland,
			Österrike
	ML 15	1 340	Frankrike
	ML 21	503	Finland
	ML 22	2 135	Norge
2012:8	ML 21	3 836	Frankrike

Certifiering

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land.

Under år 2016 har inget nytt svenskt företag certifierats.

Till och med 2016 har totalt inom EU 48 företag i 14 länder certifierats.

Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/certider

Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder

2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella.

2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav 15 procent globala samt 85 procent individuella.

2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella.

2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella.

2016 beviljade ISP totalt 541 utförseltillstånd till EES-länder varav 22 procent globala och 78 procent individuella.

Tabell 16	Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och	Skr. 2016/17:114
	sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana	Bilaga 1
	vapen utanför EU

I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU3.

Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen

Ärendetyp	2014	2015	2016
Ansökan om exporttillstånd	277	342	271

I tabellen nedan redovisas totalsumman avseende beviljade exporttillstånd per importland avseende EU-förordningen.

Värdet av beviljade utförseltillstånd (mnkr)

Region/land	2014	2015	2016

Övriga Europa
Andorra	1,2	0,3	0,3
Georgien	0,007	0	0

Grönland	0	0,6	0
Island	0,7	0,4	0,7

Norge	134	172	166

Nya Kaledonien	0,4	0,4	0,05
Ryssland	3,7	0	0

Schweiz	2,5	3	2
Total	143	177	169

Nordamerika
Kanada	1	1	2

3 Prövningen sker både enligt en EU-förordning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition – och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta gäller dock inte export av slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen där en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

USA	227	103	130
Total	228	104	132
Sydamerika
Chile	0,6	0,4	0

Ecuador	0,7	0	0
Uruguay	0	0,1	00

Total	1,3	0,5	0
Nordostasien
Japan	0,7	1	0,4

Republiken
Korea	0,3	0,09	0

Total	1	1	0,4
Centralasien
Kazakstan	0,3	3	0,3

Mongoliet	0,02	0	0
Total	0,3	3	0,3

Mellanöstern
Förenade
Arabemiraten	0	11	0
Total	0	11	0


Afrika söder
om Sahara
Botswana	0,08	0,1	0,2
Namibia	0,3	0,08	0,3

Sydafrika	12,4	14	1
Tanzania	0,01	0,3	0

Zambia	0,1	0	0,3

Total	13	14	1,8
Oceanien

Australien	2,4	3	4

Nya Zeeland	0,7	2	2

Total	3	5	6

TOTALT	390	316	310

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 17. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2014–2016

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

Utförselärenden	2014	2015	2016
Totalt	1 324	1 467	1 662
utförseltillstånd, globala och individuella, varav:
Wassenaar-arrangemanget	766	793	751
Missilteknologikontrollregimen	11	9	11
Nuclear Suppliers Group	18	149	234
(Part 2)
Australiengruppen	365	332	333
Sanktioner	164	184	333
Iransanktioner - finansiella ärenden	2014	2015	2016

Totalt	626	693	26
ärenden avseende överföring av tillgångar och
finansiella tjänster
Anmälan	520	584	17
Tillstånd	106	109	9

Tabell 18. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt icke- kontrollerade produkter avseende PDA 2014–2016

	2014	2015	2016
Totalt antal utfärdade förhandsbesked	196	139	112
Varav antal förfrågningar om icke-
kontrollerade produkter	126	97	73

Tabell 19. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked

– kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2016

	Icke-kontrollerade produkter			Kontrollerade produkter
Land	Ej anledning	”Catch	”Catch	Listad	Listad	Summa
	att tillämpa	all”	all”	produkt,	produkt,
	catch all	negativ		positivt	avslag
Amerikas
Förenta Stater				1		1
Angola				1		1

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

	Icke-kontrollerade produkter			Kontrollerade produkter
Land	Ej anledning	”Catch	”Catch	Listad	Listad	Summa
	att tillämpa	all”	all”	produkt,	produkt,
	catch all	negativ		positivt	avslag
Arabrepubliken
Syrien	2					2
Egypten					2	2

Folkrepubliken
Kina	1		1	10	2	14

Förenade
Arabemiraten	1					1
Indien				3		3

Iran	37	1		7		45

Israel				1		1
Kazakstan	2					2

Libyen					1	1

México				1		1

Myanmar
(Burma)	1				2	3

Pakistan		2			2	4

Ryska
Federationen	4	3	5	6	2	20
Singapore
	2					2

Slovakien	1					1

Sverige	1					1
Sydafrika				1		1

Thailand					1	1
Turkiet	1			1	1	3

Vietnam	1					1

Vitryssland	1					1

Tabell 20.	Generella tillstånd	Skr. 2016/17:114
		Bilaga 2

Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011.

Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.

Under år 2016 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001	EU 002	EU 003	EU 004	EU 005	EU 006
21	1	4	2	0	0

Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002‐006):

EU 001	EU 002	EU 003	EU 004	EU 005	EU 006
143	3	8	5	1	0

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

Tabell 5 Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2016 beviljades 42 tillstånd för export eller överföring inom EU

	Antal	Antal
Mottagarland	globala	individuella	Produktkategori
	tillstånd	tillstånd

Argentina		1	0A001

Australien		1	0C001

Finland	1*		0D001, 0E001

Frankrike	1*		0D001, 0E001

Japan	1		0D001, 0E001

Mexiko		1	0A001

Norge		3	0A001, 0C002

Ryssland	1		0E001

Schweiz	1	3	0A001, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001

Slovakien	1*		0D001, 0E001

Slovenien	2*		0D001, 0E001

Spanien		3	0A001

Storbritannien	3*		0D001, 0E001

Tjeckien	3*	1	0A001, 0D001, 0E001

Tyskland	1*	6	0A001, 0D001, 0E001

Ukraina		2	0A001, 0C002

USA	5	7	0A001,0C002,0D001,0E001

* två av de beslutade tillstånden berör flera mottagarländer

Tabell 21 Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2016

Land	ZC	NSG	AG	MTCR	WA
Argentina	x	x	x	x	x
Australien	x	x	x	x	x
Belgien	x	x	x	x	x
Brasilien	-	x	-	x	-
Bulgarien	x	x	x	x	x
Cypern	-	x	x	-	-
Danmark	x	x	x	x	x
Estland	-	x	x	-	x
Finland	x	x	x	x	x
Frankrike	x	x	x	x	x
Grekland	x	x	x	x	x
Indien	-	-	-	x	-
Irland	x	x	x	x	x
Island	-	x	x	x	-
Italien	x	x	x	x	x
Japan	x	x	x	x	x
Kanada	x	x	x	x	x
Kazakstan	x	x	-	-	-
Kina	x	x	-	-	-
Korea (Rep.)	x	x	x	x	x
Kroatien	x	x	x	-	x
Lettland	-	x	x	-	x
Litauen	-	x	x	-	x
Luxemburg	x	x	x	x	x
Malta	-	x	x	-	x
Mexiko	-	x	x	-	x
Nederländerna	x	x	x	x	x
Norge	x	x	x	x	x
Nya Zeeland	x	x	x	x	x
Polen	x	x	x	x	x
Portugal	x	x	x	x	x
Rumänien	x	x	x	-	x
Ryssland	x	x	-	x	x
Schweiz	x	x	x	x	x
Serbien	-	x	-	-	-
Slovakien	x	x	x	-	x
Slovenien	x	x	x	-	x
Spanien	x	x	x	x	x

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

Land	ZC	NSG	AG	MTCR	WA
Storbritannien	x	x	x	x	x
Sverige	x	x	x	x	x
Sydafrika	x	x	-	x	x
Tjeckien	x	x	x	x	x
Turkiet	x	x	x	x	x
Tyskland	x	x	x	x	x
Ukraina	x	x	x	x	x
Ungern	x	x	x	x	x
USA	x	x	x	x	x
Vitryssland	x	x	-	-	-
Österrike	x	x	x	x	x
TOTALT	39	48	41	35	41

Tabell 7.	Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2016

Region/land			Civil slutanvändning
		Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Samtliga länder med undantag av		21	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
embargoländer/sanktionsländer			2B352,	Filterutrustning		AG
			3A001,	Elektroniska komponenter
			3A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
			5A002,	IR-kamera
			5D002,	Rörelsesensor
			5A001,
			5E001,
			6A003,
			7A002,

Algeriet		1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
			5D002

Amerikas Förenta Stater		1	9A117,	Mellansteg/Adapter	428/2009	MTCR
			9E102	Tekniskt bistånd
Arabrepubliken Syrien		2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	36/2012	WA
			5D002

Armenien		3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
			5D002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Azerbajdzjan	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Bangladesh	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Brasilien	2	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		2E001,	Teknologiöverföring		AG
		2E002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		2E301,
		5A001,
		5D002

Burundi	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Canada	1	9A117,	Mellansteg(adapter)	428/2009	MTCR
		9E102	Tekniskt bistånd

Chile	1	1C010	Kolfiber	428/2009	WA

Demokratiska Republiken Kongo	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Elfenbenskusten	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Folkrepubliken Kina	8	2E001,	Teknologiöverföring	428/2009	WA
		2E002,	Elektroniska komponenter		AG
		2E301,	Telekomprodukter
		3A001,	(informationssäkerhet
		3A002,
		5A001,
		5A002,
		5D002

Grönland	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Hongkong, Kina	3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Indien	7	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		2E001,	Teknologiöverföring		AG
		2E002,	Filterutrustning
		2E301,	Elektroniska komponenter
		3A001,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		3A002,

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		5A001,
		5A002,
		5D002

Irak	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Iran	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	267/2012	WA
		5D002

Japan	2	2B350,	Värmeväxlarplåt	428/2009	WA
		9A117	Mellansteg(adapter)		AG

Kenya	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Kosovo	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Kuwait	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Libanon	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim


Liberia	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Libyen	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Malaysia	3	3A001,	Elektroniska komponenter	428/2009	WA
		3A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5A001,
		5A002,
		5D002

México	2	5A002,	Elektroniska komponenter	428/2009	WA
		5D002	Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Pakistan	3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Qatar	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Republiken Korea	6	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		2B350,	Värmeväxlarplåt		AG
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	IR-kamera
		6A003
Ryska Federationen (Ryssland)	6	3A001,	Elektriska komponenter	428/2009	WA
		3A002,	Tekniskt bistånd		MTCR
		3E001,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5A002,
		5B001,
		5B002,
		5D001,
		5D002,
		5E001,
		5E002

Singapore	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Sri Lanka	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Sudan	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Sydafrika	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Taiwan	3	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		2E001,	Teknologiöverföring		AG
		2E002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		2E301,
		5A002,
		5D002
Thailand	2	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002

Turkiet	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Vitryssland	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA

Region/land			Civil slutanvändning
	Antal tillstånd		Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

			5D002

Zimbabwe	1		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
			5D002

Region/land			Civil slutanvändning

		Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Samtliga länder med undantag av	19		2B352,	Filterutrustning	428/2009	WA
embargoländer/sanktionsländer			3A001,	Elektroniska komponenter		AG
			3A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
			5A001,	IR-kamera
			5E001,
			6A003,

Algeriet	2		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
			5D002,	Rörelsesensor
			7A002

Amerikas Förenta Stater	2		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
			5D002,	Mellansteg/Adapter		MTCR
			9A117,	Tekniskt bistånd

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		9E102

Arabrepubliken Syrien	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	36/2012	WA
		5D002
Argentina	2	1C002,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Armenien	4	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Australien	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Azerbajdzjan	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Bahrain	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Bangladesh	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Aluminiumlegering
		1C202

Barbados	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002,

Bosnien-Hercegovina	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Botswana	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Brasilien	4	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		1C202,	Aluminiumlegering		AG
		2E001,	Teknologiöverföring

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		2E002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		2E301,	IR-kamera
		5A001,	Rörelsesensor
		5D002,
		7A002

Burundi	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Canada	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor		MTCR
		7A002,	Mellansteg(adapter)
		9A117,	Tekniskt bistånd
		9E102

Chile	3	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Colombia	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002,

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Costa Rica	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Demokratiska Republiken Kongo	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Dominikanska Republiken	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Ecuador	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Egypten	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

El Salvador	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Elfenbenskusten	3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Fiji	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Filippinerna	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Folkrepubliken Kina	11	2E001,	Filterutrustning	428/2009	WA
		2E002,	Elektroniska komponenter		AG
		3A001,	Telekomprodukter
		3A002,	(informationssäkerhet)
		5A001,	Rörelsesensor
		5A002,
		5D002,
		7A002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Franska Polynesien	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Förenade Arabemiraten	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Georgien	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Grönland	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002
Guatemala	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Guyana	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Honduras	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Hongkong, Kina	4	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Indien	11	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		1C202,	Aluminiumlegering		AG
		2E001,	Teknologiöverföring
		2E002,	Filterutrustning
		2E301,	Elektroniska komponenter
		3A001,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		3A002,	Rörelsesensor
		5A001,
		5A002,
		5D002,
		7A002,

Indonesien	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		7A002

Irak	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Iran	4	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	267/2012	WA
		5D002

Island	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Israel	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Jamaica	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Japan	3	2B350,	Värmeväxlarplåt	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		7A002,	Mellansteg(adapter)
		9A117

Jordanien	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,
		7A002
Kambodja	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Kazakstan	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Kenya	3	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Kosovo	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Kroatien	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Kuwait	3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Libanon	4	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Liberia	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Libyen	3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Liechtenstein	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Macau	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		7A002

Makedonien (FYROM)	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Malaysia	4	3A001,	Elektroniska komponenter	428/2009	WA
		3A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5A001,	Rörelsesensor
		5A002,
		5D002,
		7A002

Maldiverna	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Marocko	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Mauritius	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

México	4	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Elektroniska komponenter
		5D002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		7A002	Rörelsesensor
Moldavien	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Montenegro	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Nepal	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Nicaragua	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Nya Kaledonien	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Nya Zeeland	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Pakistan	3	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Paraguay	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Peru	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Qatar	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Republiken Korea	8	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		1C202,	Aluminiumlegering		AG
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		5D002,	IR-kamera
		6A003,	Rörelsesensor
		7A002

Ryska Federationen (Ryssland)	10	3A001,	Elektriska komponenter	428/2009	WA
		3A002,	Tekniskt bistånd		MTCR
		3E001,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5A002,
		5B001,
		5B002,
		5D001,
		5D002,
		5E001,
		5E002,
		9E102
Saudiarabien	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Schweiz	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		7A002

Serbien	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Singapore	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Sri Lanka	3	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Sudan	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Sydafrika	4	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	IR-kamera

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		6A003,	Rörelsesensor
		7A002

Sydsudan	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Taiwan	5	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		1C202,	Aluminiumlegering		AG
		2E001,	Teknologiöverföring
		2E002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		2E301,	Rörelsesensor
		5A002,
		5D002,
		7A002

Thailand	4	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA
		1C202,	Aluminiumlegering
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

Trinidad och Tobago	1	1C202	Aluminiumlegering	428/2009	WA

Tunisien	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Turkiet	5	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Turkmenistan	2	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Ukraina	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Uruguay	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor

Region/land		Civil slutanvändning
	Antal tillstånd	Produktkategori	Produkt	EUF	Regim

		7A002

Venezuela	2	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Vietnam	1	5A002	Telekommunikationsprodukter	428/2009	WA
			(informationssäkerhet)

Vitryssland	3	1C202,	Aluminiumlegering	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002

Yemen	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002,	Rörelsesensor
		7A002
Zimbabwe	1	5A002,	Telekomprodukter(informationssäkerhet)	428/2009	WA
		5D002

Tabell 8.	Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2016

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

Afghanistan	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Algeriet	8	2B350,3A2	Värmeväxlare	428/2009	WA
		25,5A002,	Frekvensomvandlare
		5D002,6A0	Telekomprodukter(information
		03	ssäkerhet)
			IR-kamera

Amerikas Förenta	1	1C010	Kolfiber	428/2009	WA
Stater

Argentina	7	2B230,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		2B350,2B3	Telekomprodukter(information		NSG
		52,	ssäkerhet)		AG
		3A001,	Frekvensomvandlare
		3A225,5A0	Bioreaktor
		02,5D002
Armenien	2	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd


Bahrain	1	1A004	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	1	5A002,	Telekommunikationsprodukter	428/2009	WA
							5D002	(informationssäkerhet)

Bangladesh	3	5A002,5D0	Telekomprodukter	428/2009	WA
		02

Bhutan	1	5A002	Telekomprodukter	428/2009	WA
		5D002

Bolivia	1	5A002	USB-adapter	428/2009	WA

Bosnien-	2	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	WA
Hercegovina		5A002	Telekomprodukter		NSG
Botswana	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Brasilien	58	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		1C010,	Kolfiber		NSG		02	ssäkerhet)
		2B350,	Värmeväxlare		AG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,	Telekomprodukter(information

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		5D002	ssäkerhet)

Chile	14	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		2B350,	Värmeväxlare		NSG
		3A225,	Frekvensomvandlare		AG

Colombia	13	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA AG
		3A225,	Frekvensomvandlare		NSG
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02,	ssäkerhet)
		9A012	UAV

Costa Rica	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
Curaçao	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
			ssäkerhet)
Demokratiska	2	2B350,5A0	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG
Republiken		02	Telekomprodukter(information		WA
Kongo			ssäkerhet)
Dominikanska	4	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
republiken		02	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

Ecuador	4	2B350,	Värmeväxlarplåt	428/2009	NSG
		3A225	Frekvensomvandlare		AG

Egypten	15	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	WA
		02,5D002	Telekomprodukter(information		NSG
			ssäkerhet)

El Salvador	2	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		02,5D002	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)

Elfenbenskusten	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Etiopien	6	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
			ssäkerhet)

Filippinerna	4	1A004,2B3	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		50,5A002	Membranpump		AG
			Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)
Folkrepubliken	214	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
Kina		1C002,	Titanpulver		NSG

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		1C010,	Kolfiber		AG
		2B001,	Teknologiöverföring		MTCR
		2B004,	Isostatpress
		2B104,	Tryckgivare
		2B204,	Värmeväxlare
		2B350,	Frekvensomvandlare
		2B352,	Bioreaktor
		2D002,	Elektronikkort
		2E001,	Datainsamlingskort
		2E002,	Lågbrusförstärkare
		2E301,	Telekomprodukter(information
		3A001,	ssäkerhet)
		3A002,	IR-kamera
		3A225,	Lasrar
		3C005,	Radarsensor
		5A002,	Teknologiöverföring
		5A101,	Integrerade kretsar
		6A003,
		6A008

Förenade	28	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	12	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

Arabemiraten		1C010,	Kolfiber		NSG		02,	ssäkerhet)
		2B350,	Pumpar		AG			IR-kamera
		3A225,	Värmeväxlarplåt				6A003,
		3C005,	Substrat
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002,	ssäkerhet)
		6A003,	IR-kamera
		9A012,	UAV
		9D004

Ghana	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Guinea	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Hongkong, Kina	13	2B352,5A0	Hålfiber	428/2009	AG WA
		02,5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003,	ssäkerhet)
			Kameragimbal

Indien	37	1A004,2B0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	1	5A002,5D0	Telekomprodukter	428/2009	WA
					NSG

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		01,	Slipmaskin		AG	02
		2B003,2B0	Optisk multimeter
		06,2B201,	Bioreaktor
		2B204,	Värmeväxlarplåt
		2B350,	Teknologiöverföring
		2B352,	Frekvensomvandlare
		2E001,	Telekomprodukter(information
		3A225,	ssäkerhet)
		5A002,	IR-kamera
		5D002,
		6A003,6A0
		08

Indonesien	21	2B230,	Trycktransmitter	428/2009	WA
		2B350,	Värmeväxlarplåt		NSG
		3A225,	Ventiler		AG
		5A002,	Frekvensomvandlare
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003	ssäkerhet)
			IR-kamera

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

Irak	4	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Iran	277	II.A1.003,	Frekvensomvandlare	267/2012	Sankti
		II.A2.007,	Värmeväxlare		oner
		II.A2.009,	Pumpar
		II.A2.015,	Telekomprodukter(information
		III.A1.003,	ssäkerhet)
		III.A2.009,
		III.A2.010,
		5A002,
		5D002
Island	10	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Israel	42	1A004,1C0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		02,	Titanpulver		NSG
		2B350,	Värmeväxlarplåt		AG
		2B352,	Pumpar
		3A001,	Hålfiber

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		3A225,	Mikroprocessor
		6A003	IR-kamera

Japan	2	2B350,3C0	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG WA
		01	Kiselskivor

Jordanien	15	2B350,3A2	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG	4	5A002,	Telekomprodukter(information		WA
		25,	Frekvensomvandlare		NSG		5D002,5E0	ssäkerhet)
		5A002,	Telekomprodukter(information		WA		02
		5D002	ssäkerhet)

Kazakstan	3	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		5D002	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)

Kosovo	2	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)
Kuba	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Kuwait	3	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	AG
		3A225,	Frekvensomvandlare		NSG

Libanon	13	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		5D002,6A0	ssäkerhet)				02	ssäkerhet)
		03	IR-kamera

Libyen	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Makedonien	1	2B350	Värmeväxlare	428/2009	AG
(FYROM)

Malaysia	17	1A004,2B0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	2	6A003,6A0	IR-kamera	428/2009	WA
		01,2B230,	Slipmaskin		NSG		08	Radar
		2B350,	Trycktransmitter		AG
		3A225,	Pumpar
		5A002,5D0	Frekvensomvandlare
		02,	Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)
		6A003	IR-kamera

Mali	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Marocko	7	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA	1	6A003	IR-kamera	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Mexico	32	1A004,2B0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		01,	Slipmaskin		NSG
		2B350,	Värmeväxlare		AG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02	ssäkerhet)
			UAV
		9A012
Moldavien	4	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Monaco	1	2B350	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG

Myanmar	3	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
(Burma)		5D002,9A0	ssäkerhet)
		01	Delar till flygplansmotor

Namibia	2	2B350,3A2	Värmeväxlare	428/2009	AG
		28	Transistor		NSG
Nederländerna	1	6A003	IR-kamera	428/2009	WA

Nepal	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Nicaragua	2	1A004,3A2	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		25	Frekvensomvandlare		NSG

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

Niger	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Nigeria	6	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	AG
		3A225,5A0	Frekvensomvandlare		NSG
		02	Telekomprodukter		WA

Oman	7	2B350,	Värmeväxlarplåt	428/2009	WA AG	7	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5A002,	Pumpar				5D002	ssäkerhet)
		5D002,6A0	Telekomprodukter(information
		03	ssäkerhet)
			IR-kamera

Pakistan	12	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA AG	1	1C210	Kolfiber	428/2009	WA
		2B350,3A2	Värmeväxlare		NSG
		25,	Frekvensomvandlare
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Panama	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Papua Nya	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
Guinea		02	ssäkerhet)
Peru	3	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		3A225,5A0	Frekvensomvandlare		NSG
		02,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)
Qatar	11	1C002,	Titanpulver	428/2009	WA AG
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02,	ssäkerhet)
		6A003	IR-kamera
Republiken Korea	44	1C002,	Titanpulver	428/2009	WA
		1C010,	Kolfiber		NSG
		2B001,	Verktygsmaskin		AG
		2B350,	Värmeväxlarplåt, Bioreaktor
		2B352,	Mikroprocessor
		3A001,	Frekvensomvandlare
		3A225,	Telekomprodukter(information
		5A002,	ssäkerhet)
		6A002,	IR-kamera
		6A003,	Radarsensor
		6A008,	UAV
		9A012

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

Rwanda	2	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		5A002,	Telekomprodukter(information		WA
		5D002,	ssäkerhet)

Ryska	95	Catch all	Plåtpress	428/2009	WA
Federationen		1A004,	Kemskyddsdräkt		NSG
(Ryssland)		2B104,	Titanpulver		AG
		2B230,	Isostatpress		MTCR
		2B350,	Trycktransmitter
		2B352,	Värmeväxlare
		3A001,	Bioreaktor
		3A225,	Mikroprocessor
		5A002,	Frekvensomvandlare
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003,	ssäkerhet)
		9E102,9A1	IR-kamera
		17	Tekniskt bistånd
			Mellansteg/adapter

Saudiarabien	26	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		3A225,	Pumpar		NSG

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		5A002,	Frekvensomvandlare		AG
		5D002	Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)
S:t Helena,	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
Guadeloupe
Schweiz	1	2B350	Värmeväxlare	428/2009	AG

Serbien	5	2A101,2B0	Högprecisionslager	428/2009	WA
		07,	3D-scanner		NSG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,6D0	Telekomprodukter(information
		03	ssäkerhet)
			Flygledningssystem

Sierra Leone	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Singapore	20	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA AG	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		1C002,	Titanpulver					ssäkerhet)
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		2B352,	Bioreaktor
		5A002,	Telekomprodukter(information

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		5D002,	ssäkerhet)
		6A008	Radarsensor

Sudan	2	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Sydafrika	14	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		3A225,	Frekvensomvandlare		NSG
		5A002,	Telekomprodukter(information		AG
		5D002,	ssäkerhet)
			IR-kamera
		6A003
Sydsudan	2	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Taiwan	35	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		1C010,1C0	Kolfiber		NSG
		02,	Titanpulver		AG
		2B104,	Isostatpress		MTCR
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		2B352,	Hålfiber
		3A225,	Frekvensomvandlare

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		3C005,4A0	Substrat
		01,	Dator
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02,6A008	ssäkerhet)
			Radarsensor
Thailand	27	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		1C010,	Kolfiber		NSG
		2B350,	Värmeväxlare Pumpar		AG
		3A225	Frekvensomvandlare
		3A225,	Telekomprodukter(information
		5A002,	ssäkerhet)
		5D002

Trinidad och	3	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
Tobago

Tunisien	13	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information		WA
		02	ssäkerhet)

Turkiet	34	2B001,2B3	Verktygsmaskiner	428/2009	WA
		50,3C001,	Värmeväxlarplåt		NSG
		3C005,			AG

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,	Substrat
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003,	ssäkerhet)
		9A012	IR-kamera
			UAV
Turkmenistan	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)
Turks och	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
Caicosöarna			ssäkerhet)
Uganda	4	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		02,5D002,	Telekomprodukter(information		WA
		6A003	ssäkerhet)
			IR-kamera
Ukraina	17	1C002,2B0	Titanpulver	428/2009	WA
		04,	Isostatpress		NSG
		2B350,	Värmeväxlarplåt		AG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003	ssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

			IR-kamera

Uruguay	2	6A003,	IR-kamera		WA
		6A008	Radar

Uzbekistan	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Vietnam	9	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA AG
		2B350,	Pumpar		NSG
		2B352,3A2	Hålfiber
		25	Frekvensomvandlare
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Vitryssland	2	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02	ssäkerhet)
Zambia	1	6A003	IR-kamera	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning

	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

Afghanistan	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Algeriet	8	2B350,3A2	Värmeväxlare	428/2009	WA
		25,5A002,	Frekvensomvandlare
		5D002,6A0	Telekomprodukter(information
		03	ssäkerhet)
			IR-kamera

Amerikas Förenta	1	1C010	Kolfiber	428/2009	WA
Stater

Argentina	7	2B230,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		2B350,2B3	Telekomprodukter(information		NSG
		52,	ssäkerhet)		AG
		3A001,	Frekvensomvandlare
		3A225,5A0	Bioreaktor
		02,5D002
Armenien	2	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Bahrain	1	1A004	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	1	5A002,	Telekommunikationsprodukter	428/2009	WA
							5D002	(informationssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd


Bangladesh	3	5A002,5D0	Telekomprodukter	428/2009	WA
		02

Bhutan	1	5A002	Telekomprodukter	428/2009	WA
		5D002
Bolivia	1	5A002	USB-adapter	428/2009	WA

Bosnien-	2	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	WA
Hercegovina		5A002	Telekomprodukter		NSG

Botswana	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Brasilien	58	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		1C010,	Kolfiber		NSG		02	ssäkerhet)
		2B350,	Värmeväxlare		AG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Chile	14	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		2B350,	Värmeväxlare		NSG
		3A225,	Frekvensomvandlare		AG

Colombia	13	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA AG
		3A225,	Frekvensomvandlare		NSG
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02,	ssäkerhet)
		9A012	UAV

Costa Rica	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Curaçao	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
			ssäkerhet)

Demokratiska	2	2B350,5A0	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG
Republiken		02	Telekomprodukter(information		WA
Kongo			ssäkerhet)

Dominikanska	4	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
republiken		02	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)

Ecuador	4	2B350,	Värmeväxlarplåt	428/2009	NSG
		3A225	Frekvensomvandlare		AG
Egypten	15	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		02,5D002	Telekomprodukter(information		NSG
			ssäkerhet)

El Salvador	2	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		02,5D002	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)

Elfenbenskusten	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
			ssäkerhet)

Etiopien	6	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
			ssäkerhet)

Filippinerna	4	1A004,2B3	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		50,5A002	Membranpump		AG
			Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)

Folkrepubliken	213	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
Kina		1C002,	Titanpulver		NSG
		1C010,	Kolfiber		AG
		2B001,	Isostatpress		MTCR
		2B001,	Isostatpress
		2B004,	Tryckgivare

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		2B104,	Värmeväxlare
		2B204,	Frekvensomvandlare
		2B350,	Bioreaktor
		2B352,	Elektronikkort
		2D002,	Datainsamlingskort
		3A001,	Lågbrusförstärkare
		3A002,	Telekomprodukter(information
		3A225,	ssäkerhet)
		3C005,	IR-kamera
		5A002,	Lasrar
		5A101,	Radarsensor
		6A003,	Teknologiöverföring
		6A008	Integrerade kretsar

Förenade	28	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	12	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
Arabemiraten		1C010,	Kolfiber		NSG		02,	ssäkerhet)
		2B350,	Pumpar		AG			IR-kamera
		3A225,	Värmeväxlarplåt				6A003,
		3C005,	Substrat
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002,	ssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		6A003,	IR-kamera
		9A012,	UAV
		9D004

Ghana	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Guinea	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Hongkong, Kina	13	2B352,5A0	Hålfiber	428/2009	AG WA
		02,5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003,	ssäkerhet)
			Kameragimbal

Indien	35	1A004,2B0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	1	5A002,5D0	Telekomprodukter	428/2009	WA
		01,	Slipmaskin		NSG		02
		2B003,2B0	Optisk multimeter		AG
		06,2B201,	Bioreaktor
		2B204,	Värmeväxlarplåt
			Värmeväxlarplåt

	2B350,	Frekvensomvandlare
	2B352,
		Telekomprodukter(information
	3A225,

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		5A002,	ssäkerhet)
		5D002,	IR-kamera
		6A003,6A0
		08
Indonesien	21	2B230,	Trycktransmitter	428/2009	WA
		2B350,	Värmeväxlarplåt		NSG
		3A225,	Ventiler		AG
		5A002,	Frekvensomvandlare
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003	ssäkerhet)
			IR-kamera
Irak	4	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Iran	275	II.A1.003,	Frekvensomvandlare	267/2012	Sankti
		II.A2.007,	Värmeväxlare		oner
		II.A2.009,	Pumpar
		II.A2.015,	Telekomprodukter(information
		III.A1.003,	ssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		III.A2.009,
		III.A2.010

Island	10	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Israel	42	1A004,1C0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		02,	Titanpulver		NSG
		2B350,	Värmeväxlarplåt		AG
		2B352,	Pumpar
		3A001,	Hålfiber
		3A225,	Mikroprocessor
		6A003	IR-kamera
Japan	2	2B350,3C0	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG WA
		01	Kiselskivor

Jordanien	15	2B350,3A2	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG	4	5A002,	Telekomprodukter(information		WA
		25,	Frekvensomvandlare		NSG		5D002,5E0	ssäkerhet)
		5A002,	Telekomprodukter(information		WA		02
		5D002	ssäkerhet)

Kazakstan	3	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		5D002	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)
Kosovo	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Kuba	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Kuwait	3	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	AG
		3A225,	Frekvensomvandlare		NSG
Libanon	10	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002,6A0	ssäkerhet)				02	ssäkerhet)
		03	IR-kamera
Libyen	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)
Makedonien	1	2B350	Värmeväxlare	428/2009	AG
(FYROM)

Malaysia	17	1A004,2B0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA	2	6A003,6A0	IR-kamera	428/2009	WA
		01,2B230,	Slipmaskin		NSG		08	Radar
		2B350,	Trycktransmitter		AG
		3A225,	Pumpar

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		5A002,5D0	Frekvensomvandlare
		02,	Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)
		6A003	IR-kamera
Mali	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)
Marocko	7	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA	1	6A003	IR-kamera	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)
Mexico	32	1A004,2B0	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		01,	Slipmaskin		NSG
		2B350,	Värmeväxlare		AG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02	ssäkerhet)
			UAV
		9A012

Moldavien	4	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)
Monaco	1	2B350	Värmeväxlarplåt	428/2009	AG

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

Myanmar	3	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
(Burma)		5D002,9A0	ssäkerhet)
		01	Komponenter för
			Flygplansmotor
Namibia	2	2B350,3A2	Värmeväxlare	428/2009	AG
		28	Transistor		NSG

Nederländerna	1	6A003	IR-kamera	428/2009	WA

Nepal	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
Nicaragua	2	1A004,3A2	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		25	Frekvensomvandlare		NSG

Niger	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Nigeria	6	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	AG
		3A225,5A0	Frekvensomvandlare		NSG
		02	Telekomprodukter		WA

Oman	7	2B350,	Värmeväxlarplåt	428/2009	WA AG	7	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5A002,	Pumpar				5D002	ssäkerhet)
		5D002,6A0	Telekomprodukter(information
		03	ssäkerhet)

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

			IR-kamera

Pakistan	12	1C010,	Kolfiber	428/2009	WA AG	1	1C210	Kolfiber	428/2009	WA
		2B350,3A2	Värmeväxlare		NSG
		25,	Frekvensomvandlare
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Panama	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG

Papua Nya	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
Guinea		02	ssäkerhet)

Peru	3	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		3A225,5A0	Frekvensomvandlare		NSG
		02,	Telekomprodukter(information
		5D002	ssäkerhet)

Qatar	11	1C002,	Titanpulver	428/2009	WA AG
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02,	ssäkerhet)
		6A003	IR-kamera

Republiken Korea	44	1C002,	Titanpulver	428/2009	WA

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		1C010,	Kolfiber		NSG
		2B001,	Verktygsmaskin		AG
		2B350,	Värmeväxlarplåt, Bioreaktor
		2B352,	Mikroprocessor
		3A001,	Frekvensomvandlare
		3A225,	Telekomprodukter(information
		5A002,	ssäkerhet)
		6A002,	IR-kamera
		6A003,	Radarsensor
		6A008,	UAV
		9A012

Rwanda	2	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		5A002,	Telekomprodukter(information		WA
		5D002,	ssäkerhet)

Ryska	93	Catch all	Plåtpress	428/2009	WA
Federationen		1A004,	Kemskyddsdräkt		NSG
(Ryssland)		2B104,	Titanpulver		AG
		2B230,	Isostatpress		MTCR
		2B350,	Trycktransmitter

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		2B352,	Värmeväxlare
		3A001,	Bioreaktor
		3A225,	Mikroprocessor
		5A002,	Frekvensomvandlare
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003,9A1	ssäkerhet)
		17	IR-kamera
			Mellansteg/adapter
Saudiarabien	26	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		3A225,	Pumpar		NSG
		5A002,	Frekvensomvandlare		AG
		5D002	Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)
S:t Helena,	1	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
Guadeloupe
Schweiz	1	2B350	Värmeväxlare	428/2009	AG

Serbien	5	2A101,2B0	Högprecisionslager	428/2009	WA
		07,	3D-scanner		NSG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5A002,6D0

Region/land		Civil slutanvändning					Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim	Antal	Produkt-	Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori				till-	kategori
	stånd					stånd

		03	Telekomprodukter(information
			ssäkerhet)
			Flygledningssystem
Sierra Leone	1	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)
Singapore	20	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA AG	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		1C002,	Titanpulver					ssäkerhet)
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		2B352,	Bioreaktor
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002,	ssäkerhet)
		6A008	Radarsensor
Sudan	2	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Sydafrika	14	2B350,	Värmeväxlare	428/2009	WA
		3A225,	Frekvensomvandlare		NSG
		5A002,	Telekomprodukter(information		AG
		5D002,	ssäkerhet)
			IR-kamera

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		6A003

Sydsudan	1	5A002,	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		5D002	ssäkerhet)

Taiwan	35	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		1C010,1C0	Kolfiber		NSG
		02,	Titanpulver		AG
		2B104,	Isostatpress		MTCR
		2B350,	Värmeväxlarplåt
		2B352,	Hålfiber
		3A225,	Frekvensomvandlare
		3C005,4A0	Substrat
		01,	Dator
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information
		02,6A008	ssäkerhet)
			Radarsensor

Thailand	27	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
		1C010,	Kolfiber		NSG
		2B350,	Värmeväxlare Pumpar		AG
		3A225	Frekvensomvandlare

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		3A225,	Telekomprodukter(information
		5A002,	ssäkerhet)
		5D002

Trinidad och	3	3A225	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
Tobago

Tunisien	13	3A225,	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		5A002,5D0	Telekomprodukter(information		WA
		02	ssäkerhet)

Turkiet	34	2B001,2B3	Verktygsmaskiner	428/2009	WA
		50,3C001,	Värmeväxlarplåt		NSG
		3C005,	Frekvensomvandlare		AG
		3A225,	Substrat
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002,	ssäkerhet)
		6A003,	IR-kamera
		9A012	UAV

Turks och	1	5A002	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
Caicosöarna			ssäkerhet)

Uganda	4	3A225,5A0	Frekvensomvandlare	428/2009	NSG
		02,5D002,

Region/land		Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
	Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
	till-	kategori			till-	kategori
	stånd				stånd

		6A003	Telekomprodukter(information		WA
			ssäkerhet)
			IR-kamera
Ukraina	17	1C002,2B0	Titanpulver	428/2009	WA
		04,	Isostatpress		NSG
		2B350,	Värmeväxlarplåt		AG
		3A225,	Frekvensomvandlare
		5D002,	Telekomprodukter(information
		6A003	ssäkerhet)
			IR-kamera
Uruguay	2	6A003,	IR-kamera		WA
		6A008	Radar

Uzbekistan	2	5A002,5D0	Telekomprodukter(information	428/2009	WA
		02	ssäkerhet)

Vietnam	9	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA AG
		2B350,	Pumpar		NSG
		2B352,3A2	Hålfiber
		25	Frekvensomvandlare
		5A002,	Telekomprodukter(information
		5D002

Region/land			Civil slutanvändning				Militär slutanvändning
		Antal	Produkt-	Produkt	EUF	Regim Antal	Produkt- Produkt	EUR	Regim
		till-	kategori			till-	kategori
		stånd				stånd

				ssäkerhet)

	Vitryssland	2	1A004,	Kemskyddsdräkt	428/2009	WA
			5D002	Telekomprodukter(information
				Telekomprodukter(information
				ssäkerhet)

	Zambia	1	6A003	IR-kamera	428/2009	WA

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt försrörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas.

Tillverkning definieras som framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Med tillhandahållande förstås i lagen försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling. Svenska myndigheter, svenska företag samt personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utomlands bedriva verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel eller i ett enskilt fall till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet. Även avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och avtal om att tillsammans med annan i utlandet utveckla krigsmateriel kräver tillstånd. Vidare krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.

För utförsel och lämnande av tekniskt bistånd finns tre olika sorters tillstånd; individuella, globala och generella. Individuella tillstånd avser en utförsel (som dock kan bestå av flera leveranser) till en mottagare. Ett globalt tillstånd ger en leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Ett generellt tillstånd innebär att en leverantör direkt, utan att ansöka om tillstånd, kan föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har meddelat flera olika föreskrifter om generella tillstånd. Ett generellt tillstånd är således ett normbeslut som riktar sig till samtliga leverantörer som uppfyller de villkor som anges i tillståndet.

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande.

Skr. 2016/17:114

Bilaga 3

133

Skr. 2016/17:114

Bilaga 3

134

Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare ärenden.

Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av ISP.

Lagen om krigsmateriel innehåller vidare ansvarsbestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna i lagen.

I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) samt vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är

fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

Ovillkorliga hinder för export

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU- sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.

Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel

Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport- statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.

För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.

Följdleveranser och ”svensk identitet”

När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".

Skr. 2016/17:114

Bilaga 3

135

Skr. 2016/17:114

Bilaga 3

136

När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas.

De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 1991/92:174 s. 41 f.)

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan

bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.

Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig					Skr. 2016/17:114
krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad					Bilaga 3
konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i
landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga
rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.
Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid
ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad
konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis
bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om
det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och
målen för Sveriges utrikespolitik.
Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med
vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt
hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition,
som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt
att inte ge tillstånd.
Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling
eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de
angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som
följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett
samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet
till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga
har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna
för sådan export från Sverige.
Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export
från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för
samarbetslandets	exportregler. Föreligger			ett starkt svenskt
försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är
en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från
samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i
övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.
När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssam-
verkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse
träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser
av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den
14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om
olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen
och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot
gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av
exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen,
delar till skjutvapen och ammunition.
Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av
vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa
ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.
Förordningen	och	ändringarna	i	krigsmaterielförordningen
kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012					137

Skr. 2016/17:114

Bilaga 3

av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU- stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år.

Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har

	även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export.
	Svensk lagstiftning
	I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om
	kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt
	bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med
	dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningar-
	na trädde i kraft den 1 januari 2001.
	Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där
	utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är
	förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter
138	med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltill-

stånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen	Skr. 2016/17:114
såsom dessa beskrivs i EU-förordningen.	Bilaga 3
För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av
produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd.
Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och
material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det
emellertid SSM som meddelar tillstånd.
Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och
av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser
om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd
kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla
användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid
utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.
Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)
Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas
för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till
rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har
informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är
eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av
massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen.
Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att
se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att
produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba
teknologiska utvecklingen.
För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har
blivit informerad av svenska myndigheter om produktens
användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa
svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt
eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens
artikel 4.1–4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om
tillstånd ska krävas för exporten.
Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall
för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller
för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för
militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller
OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara,
avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel
som olovligen har exporterats.

139

Skr. 2016/17:114

Bilaga 4

140

Förklaringar

Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna.

Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen.

Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer.

Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.

Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen.

No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika

konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang.

Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land. Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år.

Skr. 2016/17:114

Bilaga 4

141

Skr. 2016/17:114

Bilaga 5

142

Förkortningar

AG	Australia Group
ASD	AeroSpace and Defense Industries
	Association of Europe
ATT	Arms Trade Treaty
BTWC	The Biological and Toxic Weapons
	Convention
CBW	Chemical and Biological Weapons (Kemiska
	och biologiska vapen)
COARM	Council Working Group on Conventional
	Arms Export
COCOM	Coordinating Committee on Multilateral
	exports Controls
CONOP	Council Working Group on Non-
	Proliferation
CWC	Chemical Weapons Convention
EDA	European Defence Agency
EG	Europeiska gemenskapen
EKR	Exportkontrollrådet
EU	Europeiska Unionen
FA	Framework agreement
FMV	Försvarets materielverk
FN	Förenta Nationerna
FOI	Totalförsvarets forskningsinstitut
FRA	Försvarets radioanstalt
FXM	Försvarsexportmyndigheten
GTRI	Global Threat Reduction Initiative
GUSP	EU:s gemensamma utrikes- och
	säkerhetspolitik
IAEA	Internationella atomenergiorganet
ISP	Inspektionen för strategiska produkter
KS	Krigsmateriel för strid
LoI	Letter of Intent
MANPADS	Man-Portable Air Defense Systems
ML	Militär lista
MTCR	Missile Technology Control Regime
Must	Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
Nato	North Atlantic Treaty Organization
NETTEM	New and Evolving Technologies Technical
	Experts Meeting
NL	Nationella tillägg i förekommande fall
NPT	Non-proliferation treaty
NSG	Nuclear Suppliers Group
OECD	Organisation for Economic Co-operation and
	Development
OSSE	Organisationen för säkerhet och samarbete i
	Europa
PDA	Produkter med dubbla användningsområden

PGU	Politik för global utveckling	Skr. 2016/17:114
PSI	Proliferation Security Initiative	Bilaga 5
SALW	Small arms and light weapons
SCB	Statistiska centralbyrån
SIPRI	Stockholm International Peace Research
	Institute
SOFF	Säkerhets- och Försvarsföretagen
SSM	Strålsäkerhetsmyndigheten
Säpo	Säkerhetspolisen
SÖ	Sveriges internationella överenskommelser
TI	Transparency International
TVR	Teknisk-vetenskapliga rådet
UNODA	United Nations Office for Disarmament
	Affairs
WA	Wassenaar Arrangement
WPDU	Working Party on Dual-Use Goods
ZC	Zangger Committee
ÖK	Övrig krigsmateriel

143

Skr. 2016/17:114

Bilaga 6

144

Vägledning till andra källor

Källhänvisning i alfabetisk ordning

Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollrådet: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta Nationerna: www.un.org

International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info

Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe: www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se

Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se

Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

Skr. 2016/17:114

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:114 Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

145