Regeringens skrivelse 2016/17:114

Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel

Skr.

och produkter med dubbla användningsområden

2016/17:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2017

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2016. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

1

Skr. 2016/17:114

Innehållsförteckning

1

Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll .........................

3

2

Krigsmateriel ....................................................................................

6

 

2.1

Bakgrund och regelverk .....................................................

6

2.2Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt

perspektiv.........................................................................

10

2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel.....................................................................

12

2.4Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll

 

av krigsmateriel................................................................

18

3 Produkter med dubbla användningsområden..................................

21

3.1

Bakgrund och regelverk ...................................................

21

3.2Samarbete inom de internationella

exportkontrollregimerna...................................................

24

3.3Samarbetet inom EU om produkter med dubbla

 

 

användningsområden........................................................

28

 

 

3.3.1

FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och

 

 

 

 

Proliferation Security Initiative (PSI) .............

30

4

Ansvariga myndigheter...................................................................

31

 

4.1

Inspektionen för strategiska produkter.............................

31

 

4.2

Strålsäkerhetsmyndigheten...............................................

34

5

Statistik och begrepp.......................................................................

36

Bilaga 1

Export av krigsmateriel....................................................

40

Bilaga 2

Export av produkter med dubbla

 

 

 

användningsområden........................................................

63

Bilaga 3

Regelverk i urval............................................................

133

Bilaga 4

Förklaringar....................................................................

140

Bilaga 5

Förkortningar..................................................................

142

Bilaga 6

Vägledning till andra källor............................................

144

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017.......

145

2

1

Regeringens skrivelse om strategisk

Skr. 2016/17:114

 

exportkontroll

 

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2016 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får enligt 1 §, andra stycket, krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke- spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden (PDA), vilken främst handlar om teknik som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke- spridningsområdet.

Detta är trettiotredje gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länder i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på detta område.

Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga

3

Skr. 2016/17:114 myndigheter på området. Därefter följer bilagor där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramen för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar icke- spridningsarbetet förbättras därigenom.

FN:s vapenhandelsfördrag konsoliderade under 2016 sin verksamhet bl.a. genom upprättandet av ett sekretariat i Geneve, tre permanenta arbetsgrupper för fördragsarbete mellan statspartsmötena samt en fond för stöd till statsparter som behöver hjälp att genomföra fördraget. Sverige fortsatte under 2016 att ansvara för samordningen av vapenhandelsfördragets rapporterings- och transparensarbete, som ordförande för en av de nya permanenta arbetsgrupperna. Sverige har också fortsatt att delta aktivt i arbetet för att stödja statsparternas genomförande av fördraget och för att främja en ytterligare anslutning till fördraget. Vid slutet av 2016 hade fördraget 91 statsparter, vilket innebar en ökning med 12 länder under året.

Under 2016 gjordes också en av de återkommande översynerna av FN:s vapenhandelsregister (eng. UN Register of Conventional Arms, UNROCA). Sverige ledde som ordförande den grupp av medlemstatsexperter som genomförde översynen och återrapporterade resultatet vid generalförsamlingens första utskott under hösten.

Under 2016 innehade Sverige också det roterande ordförandeskapet för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (eng. General Working Group, GWG). Ordförandeskapet har inneburit ansvar för att leda det praktiska förhandlingsarbetet och förbereda beslut inför arrangemangets årliga plenarmöte. Detta innebar under 2016 extra insatser för att leda den återkommande översynsprocess som sker i Wassenaar- arrangemanget vart femte år.

I juni 2015 överlämnade Kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel (KEX) sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. Under 2016 slutfördes arbetet med att sammanställa remissynpunkterna och en fortsatt beredning har skett inom Regeringskansliet för att omhänderta kommitténs förslag.

Efter en omfattande översyn som pågått sedan 2011 lade den Europeiska kommissionen i september 2016 fram ett förslag till omarbetning av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (den s.k. PDA-förordningen). Under hösten inledde medlemsstaterna

4

förhandlingar om förslaget i den ansvariga rådsarbetsgruppen, WPDU Skr. 2016/17:114 (eng. Working Party on Dual-use Goods).

Under hösten 2016 avslutade kommissionen också översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (det s.k. ICT-direktivet) i enlighet med artikel 17 i direktivet. Den 30 november presenterades resultatet som en del av meddelandet om den europeiska handlingsplanen för försvar (eng. The European Defence Action Plan, Fakta PM 2016/17:FPM46). Europeiska rådet välkomnade i december 2016 kommissionens förslag om en europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Hösten 2016 publicerade kommissionen även två rekommendationer för ökad harmonisering av innehållet i de generella överföringstillstånden. Harmoniseringsarbetet väntas fortsätta under 2017.

I maj 2016 övertog statsrådet Morgan Johansson ansvaret för frågor som rör exportkontrollen av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden, samt ansvaret för myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Sammanfattning av det statistiska underlaget

I två bilagor till denna skrivelse redovisas en samlad statistik över tillståndsgivningen samt svensk export av krigsmateriel respektive produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Redovisningen av krigsmaterielexporten 2016 görs i bilaga 1. Som jämförelse visas även statistik från två år dessförinnan. En mer rättvisande bild ges om exporten visas över tid, eftersom enstaka försäljningar respektive leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år 2016. Materialet har sammanställts av ISP.

Under år 2016 tog 56 länder samt FN emot leveranser av svensk krigsmateriel. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel uppgick under år 2016 till knappt 11 miljarder kronor. Exporten ökade därmed med ca 45 procent jämfört med föregående år.

Det var framförallt leveranserna av större system som ökade under 2016 och som påverkade statistiken. De största enskilda mottagarländerna för svensk krigsmateriel år 2016 var Brasilien (drygt 2,8 miljarder kronor), Norge (2,7 miljarder kronor), USA (719 miljoner kronor), Tyskland (619 miljoner kronor) och Thailand (424 miljoner kronor). Till Brasilien påbörjades leveranser inom JAS Gripen-projektet. Till Norge fortsatte leveranserna av Stridsfordon 90. Till USA levererades främst pansarvärnsvapen och ammunition samt marina artilleri- och radarsystem. Till Tyskland levererades främst komponenter till robotsystem och radar- och marksensorer. Exporten till Thailand dominerades av marina ledningssystem. När det gäller traditionella samarbetsländer kan det konstateras att även exporten till Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sydafrika och Sydkorea har varit relativt

5

Skr. 2016/17:114 omfattande. Till kategorin etablerade samarbetsländer räknas numera även Brasilien.

Under 2016 var dessutom ett antal länder enbart mottagare av civil jakt- och sportskytteammunition: Andorra, Kazakstan, Namibia, Nya Kaledonien (Frankrike), Sri Lanka och Zambia.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden under år 2016 uppgick till 61,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1150 procent jämfört med år 2015 då värdet av de meddelade tillstånden uppgick till 4,9 miljarder kronor. Den ojämförligt största delen av denna ökning beror på tillstånd utfärdade med anledning av försäljningen av JAS Gripen till Brasilien. Även tillstånd utfärdade med anledning av en affär som gäller ytterligare flygburna radarsystem till Förenade Arabemiraten bidrar till ökningen. Export av civila skjutvapen och dithörande ammunition har beviljats till ett värde av 310 miljoner kronor.

I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten.

Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden fortsatte att öka något under 2016. Ärenden som rör finansiella transaktioner kopplade till sanktioner upphörde den 16 januari 2016, med anledning av antagandet av en ny Iran-förordning (se tabell 1 i bilaga 2).

2Krigsmateriel

2.1Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige, och tekniskt bistånd som lämnas, går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas, inbegripet rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, samt kriterierna som ställs upp i FN:s vapenhandelsfördrag.

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med

6regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, Skr. 2016/17:114 tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om

tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.

Genom förordningen (2016:845) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv (EU) 2016/970, vilket trädde i kraft den 16 juni 2016.

Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.

Beredning av förslagen från kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel

Den 1 juni 2012 tillsattes en parlamentarisk kommitté för översyn av

 

exportkontrollen av krigsmateriel (KEX). Kommitténs huvudsakliga

 

syfte var att lämna förslag om skärpning av exportkontrollen gentemot

 

icke-demokratiska

stater

(dir. 2012:50). Kommittén redovisade i

 

december 2014 delbetänkandet Sanktionsväxling – effektivare sanktioner

 

på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) och i juni 2015 slutbetänkandet

 

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72). I slutbetänkandet

 

föreslog kommittén införande av ett demokratikriterium i riktlinjerna för

 

export av krigsmateriel. Kommittén föreslog vidare att reglerna om

 

följdleveranser och mänskliga rättigheter skulle skärpas, att PGU skulle

 

beaktas i tillståndsprövningen, att öppenheten och transparensen skulle

 

öka samt att tillsyn och kontroll skulle skärpas.

 

Kommitténs förslag sändes på remiss till omkring etthundra

 

remissinstanser, bland annat domstolar, myndigheter, kommuner, företag

 

och enskilda organisationer. Omkring ett 70-tal instanser lämnade

 

synpunkter. Under 2016 avslutades arbetet med att sammanställa och

 

analysera

dessa.

En

beredning har därefter vidtagit inom

 

Regeringskansliet för att omhänderta kommitténs förslag och

 

remissinstansernas synpunkter.

 

Regeringen har sedan tidigare gjort klart att dess avsikt är att

 

återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2017.

 

Exportkontroll och politiken för global utveckling Ett av regeringens

 

uttalade mål är att stärka arbetet med politiken för global utveckling

 

(PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). Denna

 

nystart av politiken för global utveckling sker i ljuset av att Agenda 2030

 

för hållbar

utveckling har

antagits på internationell nivå. Regeringen

7

 

 

 

 

Skr. 2016/17:114 överlämnade skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16: 182) till riksdagen i maj 2016. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål. Genomförandet av den nya agendan kräver att samstämmigheten mellan olika politikområden stärks i syfte att öka den samlade politikens bidrag till en rättvis och hållbar utveckling. Målkonflikter bör tydliggöras och bli föremål för medvetna och övervägda val. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar.

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, liksom ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling.

Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska belysas i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden. Regeringskansliet stödde under 2016 kompetensutvecklingen hos Inspektionen för strategiska produkter vad gäller tillämpning av hållbarhetsaspekterna i kriterium åtta i EU:s gemensamma ståndpunkt om export av krigsmateriel m.m., och mer allmänt när det gäller frågor om rättvis och global hållbar utveckling, i syfte att stärka myndighetens analysförmåga på området.

Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.

Exportkontroll och feministisk utrikespolitik

Genom att föra en feministisk utrikespolitik strävar regeringen systematiskt efter att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger mycket stor vikt vid att förebygga och motverka sexuellt och könsrelaterat våld.

En hörnsten i detta arbete är den strikta kontroll som utövas över export av krigsmateriel från Sverige.

Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen och förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel.

I linje med det verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel – som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige – att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar,

8

allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar Skr. 2016/17:114 mot kvinnor och barn.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

I arbetet under 2016 att utforma en ny lagstiftning för krigsmateriel beaktades bl.a. dessa frågor. Regeringskansliet verkade under 2016 även för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att kunna inkludera genderaspekter och risker för könsbaserat våld i bedömningar som gäller mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget, bl.a. genom att ordna en riktad kompetensutvecklingsinsats för myndigheten och Regeringskansliet.

Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta görs bland annat genom stöd till en stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som dessa har på kvinnor och män, flickor och pojkar.

Exportkontroll och hållbart företagande

Regeringen har utvecklat en ambitiös politik för hållbart företagande. I december 2015 överlämnades en skrivelse till riksdagen med regeringens syn på ett flertal frågor inom ramen för hållbart företagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn (Politik för hållbart företagande, skr. 2015:16:69). En nationell handlingsplan har också tagits fram för företagande och mänskliga rättigheter. Som framgår av den nya politiken förväntar sig regeringen att företagen har de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s trepartsdeklarationer. Regeringen uppmuntrar också företagen att analysera FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och arbeta mot några av de mest relevanta frågorna utifrån den egna verksamheten.

Antikorruption är en central fråga inom regeringens mer ambitiösa politik för hållbart företagande. Utöver vad som regleras genom bland annat svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.

Såväl givande av muta (tidigare ”bestickning”) som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar t.ex. sikte på fall där en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt exempelvis en befattningshavare i ett dotterbolag eller en självständig uppdragstagare som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrottslighet

9

Skr. 2016/17:114 i den angelägenheten. Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden.

Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner ska tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från 1997 och FN:s konvention mot korruption från 2005. I granskningen utifrån de olika konventionerna har det bland annat konstaterats att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. Regeringen välkomnar det initiativ som har tagits av europeiska tillverkare av krigsmateriel genom branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och dess amerikanska motsvarighet, för en internationell uppförandekod med nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer krav på att företag för att få vara medlemmar undertecknar och följer en uppförandekod. Uppförandekoden syftar till en hög affärsetik. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild e-utbildning om antikorruption som har tagits fram gemensamt av SOFF och Försvarets materielverk (FMV). Hittills har drygt 4 500 personer genomgått utbildningen.

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

 

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla

 

kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra

 

världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en

 

stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara

 

oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en

 

viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel,

 

som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att

 

utveckla och producera materiel anpassad till den svenska

 

försvarsmaktens behov.

 

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det

 

svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett

 

växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar.

 

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både

 

Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser

 

av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra

 

länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.

 

Regeringen bekräftade i maj 2015 i Försvarspolitisk inriktning –

 

Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) – att Sveriges säkerhet

 

byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och

 

säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och

 

organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas

 

tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska

10

staterna samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och

 

säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska

Skr. 2016/17:114

länken.

 

Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra

 

utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till

 

praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och

 

organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem

 

kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att

 

den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många

 

fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det

 

ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt

 

och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella

 

samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som

 

import av krigsmateriel.

 

I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller

 

regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EU-

 

medlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i

 

materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet

 

och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor.

 

Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör

 

därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att

 

tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den

 

gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att

 

upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.

 

Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala

 

materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa

 

förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.

 

I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs

 

tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra

 

företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till

 

försvarssektorn.

 

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att

 

Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det

 

medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det

 

internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU

 

men även i ett bredare internationellt sammanhang.

 

Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 återbekräftades vikten

 

av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013

 

om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Särskilt

 

betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins

 

konkurrenskraft. Vid Europeiska rådets sammanträde i december 2016

 

fastställdes en ny ambitionsnivå för den gemensamma säkerhets- och

 

försvarspolitiken. Rådet välkomnade kommissionens förslag om en

 

europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till

 

utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

 

Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån

 

(EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige

 

ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det

 

europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet

 

inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka

 

effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för ett mer effektivt

 

forskningssamarbete.

11

Skr. 2016/17:114 Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarsindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

stridsflygplan,

ytfartyg och ubåtar,

stridsfordon, bandvagnar,

vapensystem med kort respektive lång räckvidd: mark- och sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler,

fin- och grovkalibrig ammunition,

intelligent artilleriammunition,

mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,

telekrigssystem: passiva och aktiva,

telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,

ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,

system för övning och utbildning,

signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),

system för samhällssäkerhet,

kryptoutrustning,

torpeder,

vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,

krut och annat pyrotekniskt material,

tjänster och konsultverksamhet,

stödsystem för drift och underhåll.

2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

 

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

 

EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller

 

krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss

 

utsträckning

valt

att

samordna

sin

exportkontrollpolitik. EU:s

 

uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma

12

kriterier för

export

av

krigsmateriel

som

tillämpas vid den nationella

prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Makedonien, Montenegro och Norge).

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land.

Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden ska respekteras, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen.

Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för internationell rätt.

Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras

Skr. 2016/17:114

13

Skr. 2016/17:114 innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna till detta, minskas också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.

Under 2016 tog Sverige emot 350 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 21 underrättelser om avslag. De gällde Bahrain, Ecuador, Förenade Arabemiraten (2), Jordanien (2), Kina, Kuwait, Libanon, Pakistan, Qatar, Saudiarabien (2), Taiwan (3) och Turkiet (5). Vidare har fyra konsultationer genomförts i form av en utgående med Tyskland och tre inkommande från Italien, Litauen och Tjeckien.

Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Arbetet inom Coarm

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna avseende tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna.

Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum, såsom ATT.

Under 2016 införde gruppen som ett resultat av användarguidens uppdatering ett nytt informationshanteringssystem som bland annat syftar till att effektivisera behandlingen av s.k. denials.

14

Inom ramen för Coarm bedriver EU vidare en aktiv politik för dialog Skr. 2016/17:114 med tredjeland om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under

2016 utbyten med bl.a. Japan, Kanada, Norge, Ukraina och USA.

En annan aspekt på arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram som EU har för att förbättra exportkontrollen i fråga om krigsmateriel, och för att främja genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag, för de länder som väljer att ansluta sig till fördraget.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICT- direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2016 hade kommittén två sammanträden.

Samtidigt fortsatte kommissionen under 2016 översynen av direktivet i enlighet med dess artikel 17. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört åtta arbetsmöten med företrädare för EU:s medlemsstater.

Den 30 november 2016 presenterade kommissionen resultatet av översynen som en del av meddelandet om den europeiska handlingsplanen för försvar (eng. The European Defence Action Plan, Fakta PM 2016/17:FPM46).

Kommissionens bedömning var att ICT-direktivet har bidragit till ökad transparens och besparingar för företagen men inte i den utsträckning som hade förväntats. Mot bakgrund av denna slutsats publicerade kommissionen den 3 december 2016 två rekommendationer för ökad harmonisering av innehållet i två av de generella överföringstillstånden, nämligen det där mottagaren är en försvarsmakt eller avtalsslutande myndigheter i ett EES-land, och det där mottagaren är ett certifierat företag i ett EES-land.

Kommissionen avser att fortsätta arbetet med harmonisering av tillämpningen av direktivet under 2017, med bl.a. inventering av möjligheterna till ett förenklat förfarande för certifiering och en mer likformig bedömning av klassificeringarna enligt EU:s militära lista.

Innebörden för Sverige av kommissionens meddelande och av rekommendationer analyseras för närvarande inom Regeringskansliet och Inspektionen för strategiska produkter. Enligt en preliminär bedömning kommer det inte att påverka nuvarande svensk reglering och därmed inte medföra en förändrad lagstiftning.

15

Skr. 2016/17:114

16

Kontroll av vapenförmedling

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är 34 företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel eller av tekniskt bistånd.

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2016 kom det in 271 ärenden och 279 beslut om utförsel utfärdades.

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Eritrea, Irak, Iran, Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder.

Skr. 2016/17:114

17

Skr. 2016/17:114 2.4

Övrigt internationellt samarbete om

 

exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (United Nations Office for Disarmament Affairs, Unoda).

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Definitionerna av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defense Systems, MANPADS) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Under 2016 skedde en översyn av FN:s vapenregister av en grupp av medlemsstatsexperter (eng. Group of Governmental Experts, GGE). Sverige har deltagit i gruppen och lett arbetet såsom ordförande, genom ambassadören Paul Beijer. Resultatet av översynen avrapporterades under FN:s generalförsamlings första utskott under hösten 2016.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2016 redovisas export till Norge (stridsfordon 90) och till Ungern (JAS Gripen). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper, och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger årligen.

18

FN:s vapenhandelsfördrag

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning ett internationellt vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT). Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av detta fördrag är (a) ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt producerar och exporterar krigsmateriel; (b) en minskning av den oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig och inför kontroller över handeln; (c) förbättrade möjligheter att tackla den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll, och genom förbättrat samarbete dem emellan.

Sverige och övriga EU-länder var under förhandlingarna om ett fördrag aktiva förespråkare för instrumentet. Samtliga EU-länder har sedermera ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. Fördraget trädde i kraft 2014. I slutet av 2016 hade 130 länder undertecknat och 91 länder formellt anslutit sig till fördraget.

Under 2016 hölls det andra statspartsmötet. Ett permanent sekretariat har satts upp i Geneve och tre arbetsgrupper har inrättats för fördragsarbete mellan statspartsmötena. Arbetsgrupperna kommer att fokusera på genomförande av fördraget, fördragets universalisering samt transparens- och rapporteringsfrågor. Slutligen har en frivilligfond instiftats för stöd till de statsparter som behöver hjälp med att förbättra sina kontroller över den internationella vapenhandeln.

Sverige har sedan 2014 samordnat arbetet på rapporteringsområdet. Vid statspartsmötet i augusti 2016 antogs de närmare formerna för den obligatoriska rapporteringen enligt fördraget. Sverige är för närvarande tillsammans med Mexiko ordförande för den arbetsgrupp som fokuserar på transparens och rapportering, samt deltar i övriga arbetsgrupper och i styrgruppen för frivilligfonden.

EU:s medlemsstater fortsatte under 2016 att samordna sitt agerande i fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs också för att främja en universell anslutning till fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills genomförts i mer än 10 länder och i ett antal regionala sammanhang. Ett nytt treårigt program förbereds.

Sverige bidrog under 2016 för tredje gången till den FN-fond som inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond. Sverige har också bidragit till den frivilligfond som upprättats inom vapenhandelsfördraget. De två fonderna kompletterar varandra i det att de är inriktade på olika stödkanaler. Unscar verkar genom internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer medan FN:s vapenhandelsfördrags frivilligfond vänder sig direkt till statsparter. Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av FN:s vapenhandelsfördrag. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som

Skr. 2016/17:114

19

Skr. 2016/17:114

20

stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen.

Under 2016 bidrog Sverige aktivt till detta bl.a. genom förberedelsearbetet inför, och deltagandet i det sjätte mötet för stater inom FN:s handlingsprogram.

Vid OSSE:s årliga ministermöte antogs en deklaration om organisationens verksamhet inom SALW-området, inklusive säker lagerhållning av konventionella vapen.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (Eng. Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k.

sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att Skr. 2016/17:114 underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska

försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll.

Under år 2016 fortsatte den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor, under franskt ordförandeskap, att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG) i nära samverkan med kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICT- kommittén. Arbetet inom LoI har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånden medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet. Ett arbete har även inletts med att ta fram en gemensam definition i EU:s gemensamma militära förteckning avseende begreppet ”särskilt utformad för militär användning”.

3Produkter med dubbla användningsområden

3.1Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framför allt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelse- vapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera icke- spridningsarbetet.

Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera

spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt

21

Skr. 2016/17:114

regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande

 

av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling

 

och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDA-

 

förordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men

 

genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett

 

omfattande samordnande arbete.

 

EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003

 

innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av

 

PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU

 

tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och

 

användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontroll-

 

åtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med

 

hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden

 

eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

 

Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats

 

kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda

 

tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver

 

program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har

 

undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan

 

verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller

 

reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet

 

genom att importera civila produkter som sedan använts för militära

 

syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en

 

militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit

 

medvetna om att de bidragit till utvecklande av t.ex.

 

massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i

 

olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat

 

land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte

 

mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för

 

skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har

 

ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.

 

Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt

 

att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande

 

av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna

 

lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden

 

för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.

 

Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en

 

mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan

 

beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har

 

information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i

 

samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra

 

militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska

 

terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all,

 

och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna.

 

En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en

 

omfattande informationsverksamhet både internt och externt (s.k.

 

outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet

 

av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

 

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt

 

bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll

22

av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz (inklusive Liechtenstein) och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005 och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Här inräknas försäljning både inom och utom Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontroll- regimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber liksom frekvensomvandlare till mejeri/livsmedelsindustrin utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterat till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen.

Embargo på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Nordkorea. Detta embargo är genom EU-beslut fullständigt, dvs. omfattar alla produkter på EU:s kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo. Detsamma är fallet vad gäller de embargon som EU har infört med anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran, vilka dock kopplar mot olika typer av tillståndsförfaranden. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva

Skr. 2016/17:114

23

Skr. 2016/17:114 åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till icke- militär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDA- produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU om Irans kärntekniska program (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA), förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran kommer att lyftas den dag Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Som en del av genomförandet av JCPoA och efter verifiering från IAEA avseende Irans åtaganden, ändrade EU den 16 januari 2016 de ekonomiska och finansiella sanktioner som införts med anledning av Irans kärnteknikprogram. Licensförfaranden gäller numera för de PDA-produkter som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte de produkter som omfattas av Missilteknologikontrollregimen (MTCR).

3.2Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna

Internationella avtal

När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke- spridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 och SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga

24

ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna Skr. 2016/17:114 och teknologierna har dubbla användningsområden.

De internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil- teknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDA- produkter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2).

25

Skr. 2016/17:114

Under 2016 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt

 

ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av

 

innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Seoul under

 

sydkoreanskt ordförandeskap. Där fördes bland annat diskussioner om de

 

tekniska, rättsliga och politiska aspekterna av deltagande i NSG av stater

 

som inte är parter till NPT.

 

Australiengruppen

 

Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess

 

verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll

 

för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen.

 

Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast

 

kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock

 

att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer,

 

toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel.

 

Under 2016 fortsatte AG sitt arbete med information till stater som inte

 

är medlemmar av regimen. Vid 2016 års plenarmöte i Paris enades

 

gruppens medlemmar om att stärka arbetet för icke-spridning av

 

biologiska och kemiska vapen genom ett särskilt fokus på omdanande

 

teknologier och att förhindra terrorism där dessa vapen används.

 

Missilteknologikontrollregimen

 

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt

 

initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av

 

fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer

 

för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade

 

luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spanings-

 

plattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver

 

kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som

 

kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade

 

luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.

 

Under 2016 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över

 

innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om

 

känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella

 

vapenprogram och upphandlingsstrategier samt bedriva utåtriktad

 

verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2016 hölls i Busan under

 

sydkoreanskt ordförandeskap. För första gången på tolv år kunde en ny

 

medlem, Indien, hälsas välkommen i MTCR. Medlemskapsfrågor för

 

andra länder fortsatte att diskuteras. Ett flertal EU-länder står alltjämt

 

utanför regimen.

 

Sverige har mandat att leda den tekniska arbetsgruppen fram till nästa

 

plenarmöte 2017.

 

Wassenaar-arrangemanget

 

Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till

 

det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits

 

inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export

 

Controls (CoCom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av

26

konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla

användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Arrangemanget har 41 deltagande stater varibland återfinns flertalet stora producenter och teknologi-innehavare på det berörda området.

Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

En viktig funktion som Wassenaar-arrangemanget upprätthåller är att samla den tekniska expertisen från de deltagande staterna för att uppdatera de gemensamma kontrollistor som garanterar att ”glapp” inte förekommer mellan olika länders kontroll av de berörda produkterna. Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

Wassenaar-arrangemanget håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av det löpande tekniska arbetet under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av olika vapentyper och bakomliggande teknologier.

Under 2016 var Sverige ordförande för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (Eng. General Working Group, GWG), vilket är

det förhandlingsforum som förbereder frågor för beslut i plenaren. Ordförandeskapet detta år omfattade även ansvar för en översynsprocess som äger rum omkring vart femte år med uppgift att se över Wassenaar- arrangemangets arbetsformer m.m. I december 2016 hölls plenarmötet under finskt ordförandeskap. Nya konsensusrekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades också avseende förbättringar av de löpande arbetsformerna. Slutligen fastställdes en rad uppdateringar av kontrollistorna.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2016 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga

Skr. 2016/17:114

27

Skr. 2016/17:114 högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete.

3.3Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (eng. Council Working Group on Non-proliferation), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i WPDU (eng. Working Party on Dual-use Goods) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s stånd- punkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredjeland export. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australien- gruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaar- arrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna. Ändringarna trädde i kraft den 16 november 2016.

28

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA-frågor (WPDU) under 2016 dominerades av slutförandet av den översyn av PDA-förordningen som inleddes 2011.

Kommissionen offentliggjorde sitt förslag till omarbetning av PDA- förordningen den 28 september 2016. Det rör sig om en omfattande revidering av nuvarande förordning. Syftet är enligt kommissionen att modernisera reglerna med hänsyn till den tekniska och politiska utvecklingen samt effektivisera förfarandet. Kommissionen föreslår bland annat att EU:s exportkontrollsystem ska utvidgas till att omfatta ett nytt koncept, mänsklig säkerhet, som föreslås innefatta både mänskliga rättigheter och säkerhet för EU och dess medlemsstater. Kommissionen riktar särskilt in sig på teknik som kan användas för IT-övervakning och dataintrång. Det handlar bland annat om utrustning för avlyssning av mobil telekommunikation, intrångsprogram, övervakningscentraler och digital forensisk teknik. Kommissionen ber också om mandat för att i nära samråd med medlemsstaterna och de berörda parterna utarbeta riktlinjer för att stödja den praktiska tillämpningen av exportkontrollen av sådan teknik för att ”skydda den allmänna säkerheten och moralen”.

Kommissionen föreslår en utvidgning av generalklausulen (catch- all- bestämmelsen) som innebär att tillstånd ska krävas för export från EU för samtliga produkter med dubbla användningsområden – även sådana som inte har listats – om exportören har fått information om att de kan befaras komma att användas av personer som medverkar till att begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt eller bidrar till ett inre förtryck i det slutliga bestämmelselandet. För bestämmelsens tillämpning krävs vidare bevis för att den avsedda slutanvändaren använder produkten eller liknande produkter för sådana kränkningar.

Bland förenklingarna återfinns införande av nya generella EU- exporttillstånd avseende bl. a. kryptering, skeppningar av lågt värde och företagsintern överföring av programvara och teknik. Med anledning av förslaget lämnade regeringen den 2 november 2016 en faktapromemoria (2016/17:FPM22) till riksdagen. I promemorian redovisades de huvudsakliga delarna i förslaget och regeringens preliminära ståndpunkt. Regeringen anförde att den delade kommissionens ambition att verka för ett strikt, effektivt och modernt exportkontrollsystem inom EU och bland medlemsstaterna. Regeringen var även ense med kommissionen om att minska riskerna för att it-övervakningsteknologi används på ett skadligt sätt som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. När det gäller aspekten om mänskliga rättigheter i det nya förslaget konstaterades att mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga för Sverige och EU och att det ligger i vårt intresse att bidra aktivt till att integrera mänskliga rättigheter i de externa aspekterna av EU:s politik. Det poängterades även som viktigt att mekanismer som införs för att stärka mänskliga rättigheter och påverka repressiva stater är ändamålsenliga, precisa och effektiva. Detta gäller särskilt om åtgärderna rör hinder i internationella handelsflöden vilka är grundläggande för såväl EU:s som tredjelands fortsatta välstånd. Regeringen betonade vikten av en noggrann och bred analys av förslaget och dess följdverkningar.

Skr. 2016/17:114

29

Skr. 2016/17:114 I december 2016 anordnade Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ett intressentmöte där företrädare för svenskt näringsliv och civilsamhället deltog för att få Regeringskansliets information om förslaget och redovisa sina synpunkter.

Förhandlingarna i WPDU om PDA-förordningen väntas äga rum under hela 2017. Parallellt med behandlingen i rådet sker även beredande av förslaget i Europaparlamentet. Förslaget behöver godkännas av såväl rådet som parlamentet.

Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG)

Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (eng. Dual-use Coordination Group) syftar till att samordna tillämpningen av PDA- förordningen. Under året har gruppen främst utbytt information om praktisk hantering och utveckling av det elektroniska dual use-systemet (DUeS). Vidare har informationsutbyte skett avseende bland annat överföring av krypterade tekniska data och cyberrelaterad övervakningsteknologi.

3.3.1FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och

Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén löper till april 2021.

I december 2016 presenterade kommitténs ordförande för FN:s säkerhetsråd en översynsrapport om genomförandet av resolution 1540. Vid samma tillfälle antogs ny säkerhetsrådsresolution härvidlag. Sverige deltog aktivt i översynsarbetet, bland annat genom att ingå i vängruppen för resolution 1540 och att bidra till de öppna konsultationerna som ägde rum sommaren 2016.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI) som 105 länder anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter.

30

Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och Skr. 2016/17:114 agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda

myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Sverige deltog i ett så kallat Mid-Level Political Meeting i PSI-kretsen i januari 2016 samt genom UD och ett antal berörda myndigheter i en regional PSI- övning med flera östersjöstater under estniskt värdskap i juni.

4Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för

 

ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen

 

(2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden

 

och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan

 

myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har

 

sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt

 

(FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära

 

underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och

 

FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete

 

med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som

 

gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter

 

även information om utförseltillstånd.

 

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet

 

fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner

 

som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa

 

tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som

 

regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa

 

internationella sanktioner.

 

ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud

 

mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen

 

(1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten

 

hos ISP behandlas inte i denna skrivelse.

 

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets

 

och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar

 

tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och

 

ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

 

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med

 

instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen

 

framgår bland annat att ISP varje år före den 15 februari ska lämna

 

regeringen dels en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel

 

och andra strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels

 

en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell

 

exportkontroll.

 

Under 2015 och 2016 genomförde Riksrevisionen en granskning av ISP

 

och exportkontrollen av krigsmateriel. Kontrollen av PDA-produkter

31

 

Skr. 2016/17:114

32

ingick inte i studien. Syftet med granskningen var att undersöka om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Resultatet av granskningen har redovisats i en granskningsrapport (RIR 2017:2) som publicerades den 17 januari 2017. Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och ISP. I rapporten konstateras att ISP har ett fungerande arbetssätt, men att det finns vissa möjligheter till förbättring på den administrativa sidan. Regeringen kommer på sedvanligt sätt att besvara Riksrevisionsens rapport genom en skrivelse till riksdagen under våren 2017.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDA- produkt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2016 genomförde ISP 27 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts-

finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2016 genomfördes ingen tjänsteexport.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2016 finns nedan.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga utförselbeslut avseende export av produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en

Skr. 2016/17:114

33

Skr. 2016/17:114 konkret affär genomförs. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2016 höll Exportkontrollrådet åtta sammanträden.

År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut vid utgången av 2018:

riksdagsledamoten Jan R Andersson (M) riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) riksdagsledamoten Stig Henriksson (V) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson (S) tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S) tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L) tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M)

Samverkansrådet

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet sammanträdde en gång under 2016.

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå ISP:s generaldirektör i beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2016 två möten.

 

4.2

Strålsäkerhetsmyndigheten

 

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452)

 

med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet

 

för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan

 

av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och

 

fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt

 

frågor om nukleär icke-spridning.

 

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne

34

och

kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i

 

 

förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till rådets förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd, men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export,

Skr. 2016/17:114

35

Skr. 2016/17:114 samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men det hade under 2016 ännu inte trätt i kraft.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Under år 2016 hanterade SSM 50 inkomna exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär en tredjedel utgjordes av teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2016 finns i bilaga 2, tabell 5.

SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2016 genomfördes tre tillsynsbesök.

 

5

Statistik och begrepp

 

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det

 

statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den

36

svenska

exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla

 

 

användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den Skr. 2016/17:114 lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och

myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2016 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.

Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet

Tillverkning och tillhandahållande

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands.

Under 2016 omfattades 178 företag och två myndigheter av redovisningsskyldigheten. 60 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året.

Beviljad utförsel och faktisk export

Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat. I tabell 7 har tillstånd med ”obegränsat värde” markerats med tecknet ∞.

Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan

37

Skr. 2016/17:114

38

tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Fyra tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2016 (Indonesien, Norge, Polen och Storbritannien).

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd.

Kategorier av krigsmateriel

Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel).

Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin.

Under 2016 hemställde ISP till regeringen om vissa justeringar i KS/ÖK begreppen.

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt

ISP beviljade under 2016 två tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Polen och USA.

ISP beviljade under 2016 24 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Brasilien, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten,

Grekland, Indien, Italien, Kanada, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Republiken Korea, Singapore, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och USA.

ISP beviljade under 2016 sju tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §§ den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Estland, Finland, Förenade Arabemiraten, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Tjeckien, Tyskland och USA.

Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2016 redovisade 12 företag och en statlig myndighet 138 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 27 länder.

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2016 redovisade nio företag ägande i 82 utländska rättssubjekt i 31 länder.

Skr. 2016/17:114

39

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Export av krigsmateriel

Tabell 1 Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel

Ärendetyp

2014

2015

2016

Förhandsbesked

39

37

47

Anbudsärenden

254

294

267

Utförseltillstånd

1 043

1 123

1 059

 

 

 

 

Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Tabell 2 Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2012- 2016 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

År

Värde i löpande priser, mnkr

 

Förändring i procent

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

 

 

 

 

 

 

 

2012

7 936

5 147

2 789

-27

+74

- 65

2013

9 829

6 339

3 490

+24

+23

+25

2014

4 481

1 349

3 132

-54

-78

-10

2015

4 949

2 790

2 159

+10

+107

-31

2016

61 879

47 790

14 089

+ 1 150

+1 613

+553

 

 

 

 

 

 

 

Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

40

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Tabell 3 Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) 2012-2016 (mnkr)

70 000

60 000

50 000

40 000

ÖK 30 000 KS

20 000

10 000

0

2012 2013 2014 2015 2016

41

Skr. 2016/17:114

Tabell 4

Faktisk krigsmaterielexport 2012–2016 jämförd med total

Bilaga 1

 

varuexport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

 

 

 

 

 

 

totala varu-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

export

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel av

Löpande

 

 

Förändring i

 

 

 

(löpande

 

 

 

 

 

varu-

priser, mnkr

 

Procent

 

 

 

 

priser) mnkr

 

 

 

 

 

exp. %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

KS

ÖK

Total

KS

ÖK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

1 168 300

0,84

9 760

3 746

6 014

-30

-35

-25

 

2013

1 090 800

1,09

11 942

5 554

6 388

+22

+48

+6

 

2014

1 127 000

0,71

7 958

3 258

4 700

-33

-41

-26

 

2015

1 180 600

0,64

7 6031

3 560

4 043

-4

+9

-14

 

2016

1 193 700

0,92

10 989

4 410

6 579

+45

+24

+63

1 Varav 143 mkr avser export av civila skjutvapen samt ammunition till dessa.

Tabell 5 Faktisk krigsmaterielexport 2012-2016 (mnkr)

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

2012 2013 2014 2015 2016

ÖK KS

42

Tabell 6

Kategorier av krigsmateriel

 

 

 

EU ML

KS klassade produkter

Omfattning

 

(övriga är ÖK)

 

 

 

 

1

ML 1 a utom revolvrar och

Slätborrade vapen med en kaliber som

 

pistoler samt vapen utformade

understiger 20 mm, andra vapen och

 

för jakt och sportskytte.

automatvapen med en kaliber på högst 12,7

 

 

 

mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt

 

Slutstycken, eldrör (pipor),

utformade komponenter för dessa vapen.

 

mantlar och lådor.

 

 

ML 1c

 

 

 

 

 

2

ML 2 a utom signaturdämpande

Slätborrade vapen med en kaliber på minst

 

anordningar.

20 mm, andra vapen eller utrustning med en

 

Eldrör, mekanismer, markplattor

kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum),

 

kastare samt tillbehör liksom särskilt

 

och rekylhäminrättningar.

utformade komponenter för dessa vapen.

 

 

 

 

ML 2d

 

 

3

ML 3 a utom rök-, lys- och

Ammunition och temperingsdon samt särskilt

 

övningsammunition samt

utformade komponenter för sådana.

 

ammunition med expanderande

 

 

kula av typ som används för

 

 

jakt eller sportskytte.

 

 

Projektiler, granatkroppar,

 

 

målsökare och stridsdelar.

 

4

ML 4 a utom rökbehållare,

Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra

 

patroner och simulatorer.

anordningar och laddningar med

 

Målsökare, stridsdelar, tändrör,

sprängverkan samt tillhörande utrustning

 

och tillbehör och särskilt utformade

 

zonrör, motorer, styrsystem,

 

komponenter för sådana.

 

eldrör och lavetter.

 

 

 

ML 4 b. Endast aktivering,

 

 

avfyring, läggning, detonering

 

 

samt avlossning av KS

 

 

definierad utrustning.

 

 

 

 

 

5

ML 5 a)

 

Eldlednings-, övervaknings- och

 

ML 5 b endast målfångnings-,

varningsutrustning samt relaterade system,

 

utrustning för försök och skottställning samt

 

målangivnings- samt

motmedelsutrustning som utformats särskilt

 

målföljningssystem.

för militär användning samt komponenter och

 

 

 

tillbehör som utformats särskilt för dessa.

6

ML 6 a med begränsning till not

Markfordon och komponenter.

 

1 a) och b)

 

7

ML 7 a), b) och e)

Kemiska eller biologiska toxiska agens,

 

 

 

"agens för kravallhantering", radioaktiva

 

 

 

material, tillhörande utrustning, komponenter

 

 

 

och material.

 

 

 

8

ML 8 a), b) och c)

"Energetiska material", och besläktade

 

 

 

substanser.

 

 

 

 

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

43

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

44

EU ML

KS klassade produkter

Omfattning

 

(övriga är ÖK)

 

 

 

 

9

ML 9 a) 1, 2a) och b)

Krigsfartyg (ytfartyg eller

 

 

undervattensfarkoster), särskild marin

 

 

krigsmateriel, tillbehör, komponenter och

 

 

andra ytfartyg.

10

ML 10 a) stridsflygplan samt c)

"Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster",

 

UAV med beväpning

”obemannade luftfartyg” (”UAV”), flyg-

 

 

motorer och utrustning för ”luftfartyg”,

 

 

tillhörande utrustning samt komponenter som

 

 

särskilt utformats för militär användning.

11

 

Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och

 

 

komponenter som inte anges på något annat

 

 

ställe i EU:s gemensamma militära

 

 

förteckning.

 

 

 

12

ML 12 a)

Höghastighetsvapen med kinetisk energi och

 

 

tillhörande utrustning samt komponenter som

 

 

utformats särskilt för dessa vapen.

 

 

 

13

 

Pansar- eller skyddsutrustning,

 

 

konstruktioner och komponenter.

 

 

 

14

 

"Specialiserad utrustning för militär

 

 

utbildning" eller för simulering av militära

 

 

scenarion, simulatorer som särskilt utformats

 

 

för att träna användningen av skjutvapen

 

 

eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt

 

 

utformade komponenter och tillbehör för

 

 

dessa.

15

 

Bild- eller motmedelsutrustning som

 

 

utformats särskilt för militär användning,

 

 

och särskilt utformade komponenter och

 

 

tillbehör för denna.

 

 

 

16

 

Smidesstycken, gjutstycken och andra

 

 

obearbetade produkter vars användning i en

 

 

produkt som omfattas av förteckningen går

 

 

att identifiera genom materialets

 

 

beståndsdelar, form eller funktion, och som

 

 

utformats särskilt för någon produkt som

 

 

omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12

 

 

eller ML19.

 

 

 

17

 

Övrig utrustning, material och "bibliotek

 

 

samt komponenter som utformats särskilt för

 

 

dessa.

18

 

Utrustning och komponenter för framställning

 

 

av produkter.

19

ML 19 a), b), c) och f)

Vapensystem baserade på riktad energi

 

 

(DEW), därtill hörande utrustning eller

 

 

motmedelsutrustning och testmodeller och

 

 

särskilt utformade komponenter för dessa.

 

 

 

20

 

Kryogen och "supraledande" utrustning och

 

 

särskilt utformade komponenter och tillbehör

EU ML KS klassade produkter

Omfattning

(övriga är ÖK)

 

 

 

 

för sådan.

 

 

21

"Programvara".

 

 

22

"Teknik".

 

 

Tabell 7 Utförseltillstånd och faktisk export under år 2016 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr)

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Beviljade exporttillstånd av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga.

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Region/

Land

Antal

Huvudkategori av

Värdet

Huvudkategori av

Värdet av

bevil-

beviljad materiel

av till-

exporterad

exporten i

jade

(EU:s militära lista)

stånden

materiel (EU:s

mnkr

till-

 

i mnkr

militära lista)

 

stånd

 

 

 

 

EU

 

 

 

 

 

 

Belgien

16

1,3,5,8

12,1

1,3,5,8,13

11,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Bulgarien

5

8

82,0

3,8,14

18,5

 

Danmark

 

2,3,5,8,11,14,17,21,

 

3,5,6,8,13,14,17,

 

 

 

11

22

199,8

22

172,4

 

Estland

7

3,5,14,17

65,7

2,3,5,6,14,17,22

109,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Finland

 

1,3,5,6,8,10,17,21,2

 

2,3,4,5,6,8,10,13,1

 

 

 

29

2

238,4

4,17,21,22

216,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Frankrike

 

 

 

1,3,5,6,8,10,11,13,

 

 

 

20

1,3,5,8,11,17,22

217,3

15,17,21,22

351,8

 

 

 

 

 

 

 

 

Grekland

1

2

0,1

2,13

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Irland

2

3,4,14

27,4

 

 

 

Italien

 

3,4,5,6,8,11,17,21,2

 

3,5,6,8,11,13,17,

 

 

 

15

2

35,5

22

78,7

 

Kroatien

1

3

2,0

3,13

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Lettland

12

1,3,4,17,18,21,22

95,2

1,3,4,17

43,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Litauen

2

3,17

0,2

1,3,4,17

43,7

 

Luxemburg

3

1,4,22

187,9

1,4

27,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Neder-

 

 

 

 

 

 

Länderna

9

1,2,3,6,17,21,22

7,8

1,3,6,13,17

274,1

45

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

46

 

Beviljade utförseltillstånd

 

Faktisk export

 

Region/

Antal

Huvudkategori av

Värdet

Huvudkategori av

Värdet av

Land

bevil-

beviljad materiel

av till-

exporterad

exporten i

 

jade

(EU:s militära lista)

stånden

materiel (EU:s

mnkr

 

till-

 

i mnkr

militära lista)

 

 

stånd

 

 

 

 

Nya

 

 

 

 

 

Kaledonien

 

 

 

1

0,05

 

 

 

 

 

 

Polen

 

1,2,3,4,5,6,8,11,21,

 

 

 

 

20

22

320,7

3,4,5,6,8,13,14,22

88,8

 

 

 

 

 

 

Portugal

1

3

3,0

3

1,5

 

 

 

 

 

 

Rumänien

2

3,8

3,2

3,8

1,5

 

 

 

 

 

 

Slovakien

2

3,17

5,0

3,8,13,17

11,5

 

 

 

 

 

 

Slovenien

2

17

0,002

3,13,17

0,4

 

 

 

 

 

 

Spanien

9

3,8

7,5

3,8,1,13

20,5

Storbritannien

 

 

 

3,4,5,6,8,10,11,13,

 

 

21

3,4,5,8,14,17,21,22

748,3

14,17,18,21,22

237,9

Tjeckien

5

3,4,5,8

38,3

3,4,5,8,13,22

20,7

 

 

 

 

 

 

Tyskland

 

 

 

1,2,3,4,5,6,7,8,11,

 

 

 

1,2,3,4,5,6,7,8,11,1

 

13,14,15,17,18,21,

 

 

49

4,15,17,21,22

251,6

22

619,2

Ungern

1

8

1,9

3,8,17

7,0

 

 

 

 

 

 

Österrike

 

 

 

2,3,6,7,8,10,13,14,

 

 

3

3,6,8

0,1

17,22

97,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2,3,4,5,6,7,8,10,1

 

 

 

1,2,3,4,5,6,7,8,10,11,

 

1,13,14,15,17,18,21

 

Total

248

14,15,17,18,21,22

2 551,0

,22

2 455,4

Övriga Europa

 

 

 

 

 

Andorra

 

 

 

3

0,4

 

 

 

 

 

 

Island

5

3,8,17

0,1

3,8,17

0,7

 

 

 

 

 

 

Norge

 

1,2,3,4,5,6,8,17,21,

 

1,2,3,4,5,6,8,9,10,

 

 

31

22

286,8

11,13,14,17,21,22

2 727,3

Schweiz

24

3,4,5,6,8,10,17,22

84,3

3,4,6,8,10,13,17

54,6

 

 

 

 

 

 

Turkiet

3

8,11,17,21,22

217,9

8,13

88,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2,3,4,5,6,8,10,11,1

 

1,2,3,4,5,6,8,9,10,1

 

Total

63

7,21,22

589,1

1,13,14,17,21,22

2 871,7

 

 

 

 

 

 

Nordamerika

 

 

 

 

 

Kanada

 

 

 

2,3,5,8,13,17,18,2

 

 

9

2,3,5,6,8,17,22

28,9

1,22

96,8

USA

 

2,3,5,6,8,11,14,17,2

 

2,3,5,8,11,13,14,1

 

 

44

1,22

809,3

7,21,22

718,7

 

 

2,3,5,6,8,11,14,17,21

 

2,3,5,8,11,13,14,17,

 

Total

53

,22

838,2

18,21,22

815,6

Central-

 

 

 

 

 

amerika/ Karibien

 

Beviljade utförseltillstånd

 

Faktisk export

 

Region/

Antal

Huvudkategori av

Värdet

Huvudkategori av

Värdet av

Land

bevil-

beviljad materiel

av till-

exporterad

exporten i

 

jade

(EU:s militära lista)

stånden

materiel (EU:s

mnkr

 

till-

 

i mnkr

militära lista)

 

 

stånd

 

 

 

 

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Mexiko

 

 

 

2,5

81,5

 

Total

 

 

 

2,5

81,5

 

Sydamerika

 

 

 

 

 

 

Argentina

1

2,3

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brasilien

 

2,4,5,10,11,14,15,1

 

 

 

 

 

3

7,18,21,22

43 005,8

2,3,10

2 820,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Chile

3

3,5,22

9,3

3

8,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,3,4,5,10,11,14,15,1

 

 

 

 

Total

7

7,18,21,22

43 022,7

2,3,10

2 829,3

 

Nordostasien

 

 

 

 

 

 

Japan

15

2,3,4,8,14,22

39,7

2,3,4,5,8,13,14

31,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Republiken

 

 

 

1,4,5,8,9,10,13,18,

 

 

Korea

7

1,8,22

9,6

21,22

327,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2,3,4,5,8,9,10,13,

 

 

Total

22

1,2,3,4,8,14,22

49,3

14,18,21,22

359,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Centralasien

 

 

 

 

 

 

Kazakstan

-

-

-

3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

-

-

-

3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydostasien

 

 

 

 

 

 

Brunei

1

2,22

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indonesien

2

5,22

1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Malaysia

5

2,5,11,21,22

50,4

2,5,11

14,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Singapore

4

3,8,9,14,21,22

56,6

4,5,8,9,13,22

95,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Thailand

7

2,4,5,9,11,21,22

886,4

2,4,5,10,11,21,22

424,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,3,4,5,8,9,11,14,21,

 

2,4,5,8,9,10,11,13,2

 

 

Total

19

22

1 005,0

1,22

533,9

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydasien

 

 

 

 

 

 

Indien

 

2,3,5,8,9,13,17,18,2

 

2,3,5,8,9,13,14,17,

 

 

 

16

1,22

1 449,0

21,22

345,7

 

Pakistan

 

4,5,10,11,15,16,17,

 

 

 

 

 

6

21,22

1 126,2

5,5,21,22

176,8

 

Sri Lanka

1

3

0,1

3

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,3,4,5,8,9,10,11,13

 

2,3,4,5,8,9,13,14,1

 

 

Total

23

,15,16,17,18,21,22

2 575,3

7,21,22

522,6

 

Mellanöstern

 

 

 

 

 

 

Förenade

 

3,4,5,10,11,15,16,1

 

 

 

 

Arabemiraten

6

7,21,22

10 638,6

1,2,3,5,15,17,21

108,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordanien

1

13

7,5

13

8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Oman

1

3

1,8

3

1,8

47

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

 

Beviljade utförseltillstånd

 

Faktisk export

 

Region/

Antal

Huvudkategori av

Värdet

Huvudkategori av

Värdet av

Land

bevil-

beviljad materiel

av till-

exporterad

exporten i

 

jade

(EU:s militära lista)

stånden

materiel (EU:s

mnkr

 

till-

 

i mnkr

militära lista)

 

 

stånd

 

 

 

 

Qatar

2

14,17

2,9

14,17

46,3

 

 

 

 

 

 

Saudiarabien

2

21,22

1,5

5,10,21,22

1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2,3,5,10,13,14,15,

 

Total

 

 

 

17,21,22

166,0

Nordafrika

 

 

 

 

 

Algeriet

 

 

 

5,17

37,8

 

 

 

 

 

 

Total

 

 

 

5,17

37,8

Afrika söder

 

 

 

 

 

om Sahara

 

 

 

 

 

Botswana

1

2

34,3

3

0,1

 

 

 

 

 

 

Namibia

 

 

 

3

0,3

 

 

 

 

 

 

Sydafrika

 

2,3,4,5,10,11,14,15,

 

1,2,3,4,10,13,14,2

 

 

14

18,21,22

32,2

1,22

254,6

 

 

 

 

 

 

Zambia

 

 

 

3

0,2

 

 

2,3,4,5,10,11,14,15,1

 

1,2,3,4,10,13,14,21,

 

Total

15

8,21,22

66,5

22

255,2

Oceanien

 

 

 

 

 

Australien

 

2,3,4,5,15,17,18,21,

 

 

 

 

14

22

524,4

2,3,4,5,13,17,22

49,8

 

 

 

 

 

 

Nya Zeeland

4

2,5,22

3,4

1,2,3

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

2,3,4,5,15,17,18,21,2

 

 

 

Total

18

2

527,8

1,2,3,4,5,13,17,22

53,5

 

 

 

 

 

 

Internationell

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

organisatione

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

Internationella

 

 

 

 

 

organisationer

2

17,22

1,6

17,22

7,9

Total

2

17,22

1,6

17,22

7,9

 

 

 

 

 

 

TOTALT

 

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1

 

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,

 

 

 

1,13,14,15,16,17,

 

11,13,14,15,17,18,2

 

 

482

18,21,22

61 878,7

1,22

10 989,7

48

Tabell 8 a

Faktisk export av krigsmateriel 2014–2016 fördelad på

Skr. 2016/17:114

 

länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr)

 

Bilaga 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

2014

 

 

2015

 

 

2016

 

 

 

 

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

Ö K

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EU

607

1 620

2 227

936

1 510

2 446

709,4

1 746,0

2 455,4

 

Belgien

20

2

22

4

11

15

8,7

2,5

11,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bulgarien

0

0,7

0,7

0

0,2

0,2

12,7

5,9

18,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Danmark

20

120

140

6

154

160

5,7

166,7

172,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Estland

1,5

6,5

8

0,07

4

4

46,8

62,5

109,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finland

108

152

260

386

155

541

53,3

163,1

216,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frankrike

132

321

453

25

286

311

22,6

329,2

351,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grekland

0

49

49

0

2

2

0

0,6

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Irland

-

-

-

8

23

31

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Italien

14

83

97

202

50

252

5,2

73,5

78,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kroatien

0

0,3

0,3

0,1

0,8

1

0

0,7

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lettland

0,004

1

1

19

3

22

36,4

7,3

43,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Litauen

0,007

4

4

58

14

72

39,7

4,0

43,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Luxemburg

0

0,4

0,4

0

0,02

0,02

27,4

0,2

27,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Neder-

0,5

176

176

0,04

241

241

0

274,1

274,1

 

Länderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya

-

-

-

-

-

-

0

0,05

0,05

 

Kaledonien,Fr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Polen

4

23

27

6

40

46

27,6

61,2

88,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Portugal

9

2

11

0

2

2

0

1,5

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rumänien

0

0,2

0,2

0

0,5

0,5

1,1

0,4

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slovakien

0

1

1

16

2

18

0,5

11,0

11,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slovenien

0,003

0,3

0,3

0,006

0,5

0,5

0,003

0,4

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spanien

9

19

28

7

24

31

3,1

17,4

20,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Storbritannien

233

294

527

138

177

315

136,0

101,9

237,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tjeckien

4

3

7

2

20

22

6,0

14,7

20,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tyskland

50

352

402

58

283

341

276,0

343,2

619,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ungern

0,3

3

3

0,001

7

7

0,5

6,4

6,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Österrike

0,08

9

9

1

9

10

0,2

97,5

97,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga Europa

1 250

54

1 304

1 961

264

2 225

2 590,3

281,3

2 871,6

 

Andorra

-

-

-

-

-

-

0

0,4

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Island

0,06

0

0,06

0,003

0

0,003

0,1

0,6

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Montenegro

0

0,1

0,1

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norge

1 246

23

1 269

1 951

161

2 112

2 588,5

138,8

2 727,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Schweiz

4

30

34

3

75

78

1,6

53,0

54,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Turkiet

0,2

0,3

0,5

7

28

35

0,1

88,5

88,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

49

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

50

Region/land

2014

 

 

2015

 

 

2016

 

 

 

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

Ö K

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordamerika

1 092

573

1 665

269

594

863

456,5

359,1

815,6

USA

982

336

1 318

269

300

569

444,2

274,5

718,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanada

109

238

347

0

294

294

12,3

84,5

96,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Central-

0

25

25

4

54

58

70,3

11,2

81,5

amerika och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karibien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mexiko

0

25

25

0

54

54

70,3

11,2

81,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trinidad och

-

-

-

4

0,5

4

-

-

-

Tobago

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydamerika

29

67

96

39

25

64

3,6

2 825,7

2 829,3

Brasilien

16

63

79

39

24

63

0

2 820,7

2 820,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chile

7

0

7

0

1

1

3,6

5,0

8,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peru

-

-

-

0,3

0

0,3

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordostasien

17

158

175

33

309

342

30,9

328,1

359,0

Japan

14

26

40

33

6

39

26,7

4,5

31,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Republiken

3

132

135

0,4

303

303

4,2

323,5

327,7

Korea

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Centralasien

-

-

-

-

-

-

0

0,3

0,3

Kazakstan

-

-

-

-

-

-

0

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydostasien

43

671

714

19

376

395

152,1

381,9

534,0

Brunei

3

12

15

5

1

6

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indonesien

0

0,3

0,3

-

-

-

-

-

-

Malaysia

0

9

9

0

1

1

0

14,2

14,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Singapore

21

137

158

0,7

187

187

0,1

95,6

95,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Thailand

19

513

532

14

187

201

152,0

272,0

424,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydasien

7

476

483

165

246

411

283,2

239,5

522,7

Indien

7

461

468

165

215

380

113,2

232,5

345,7

Pakistan

0

14

14

0,5

31

31

170,0

6,8

176,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sri Lanka

-

-

-

-

-

-

0

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mellanöstern

36

345

381

13

172

185

89,1

76,9

166,0

Bahrain

0

0,6

0,6

0

0,2

0,2

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förenade

0

40

40

0

68

68

89,1

18,9

108,1

Arabemiraten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

2014

 

 

2015

 

 

2016

 

 

 

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

Ö K

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordanien

-

-

-

0

1

1

0

8,0

8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kuwait

-

-

-

0

76

76

-

-

-

Oman

1

1

2

-

-

-

0

1,8

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saudiarabien

34

304

338

13

1

14

0

1,9

1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Qatar

0

0,2

0,2

0

26

26

0

46,3

46,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordafrika

58

134

192

103

48

151

0

37,8

37,8

Algeriet

58

134

192

40

40

80

0

37,8

37,8

Tunisien

-

-

-

63

8

71

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Afrika söder

0,01

167

167

1

235

236

9,8

245,4

255,2

om Sahara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Botswana

-

-

-

-

-

-

0

0,1

0,1

Namibia

-

-

-

-

-

-

0

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydafrika

0

167

167

1

235

236

9,7

244,8

254,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zambia

0,01

0

0,01

-

-

-

0

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oceanien

119

232

351

17

67

84

15,3

38,2

53,5

Australien

117

231

348

16

67

83

15,1

34,7

49,8

Nya Zeeland

2,5

0,5

3

0,2

0,5

1

0,2

3,5

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Internationella

0

0,06

0,06

-

-

-

0

7,9

7,9

organisationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT

3 258

4 521

7 779

3 560

3 900

7 460

4 410,4

6 579,3

10 989,7

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

51

Skr. 2016/17:114

Tabell 8 b

Faktisk export fördelad på regioner i procent

Bilaga 1

 

av värdet år 2016

 

 

 

 

 

 

Region

 

Andel av den totala exporten (%)

 

EU

 

22,3

 

Sydasien

 

4,8

 

Mellanöstern

 

1,5

 

Sydostasien

 

4,9

 

Nordamerika

 

7,4

 

Övriga Europa

 

26,1

 

Afrika söder om Sahara

2,3

 

Oceanien

 

0,5

 

Nordostasien

 

3,3

 

Nordafrika

 

0,3

 

Centralamerika och Karibien

0,7

 

Sydamerika

 

25,7

 

Centralasien

 

0,0

 

Internationella organisationer

0,1

Figur 8c Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade efter inkomst

8000

 

 

Krigsmateriel för strid (KS)

 

Övrig krigsmateriel (ÖK)

 

Total export

 

 

 

 

7000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6000

 

 

 

 

 

 

 

5000

 

 

 

 

 

 

 

4000

 

 

 

 

 

 

 

3000

 

 

 

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höginkomstländer

Övre medelinkomstländer

Lägre medelinkomstländer

 

Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort

 

om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på

 

webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till

 

eller har beviljat utförseltillstånd till under 2016 följer indelningen:

 

Höginkomstländer: Andorra, Australien, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland,

52

Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan,

Kanada, Kroatien,Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland,

Oman, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, USA, Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Argentina, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Jordanien, Kazakstan, Malaysia, Mexiko, Namibia, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Turkiet. Lägre medelinkomstländer: Indien, Indonesien, Pakistan, Sri Lanka, Zambia.

Låginkomstländer: ‐

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Tabell 9 Följdleveranser år 2016 (avser länder utanför EU och OECD- kretsen)

Land

Antal

Varav

Varav nya

Produkter nya tillstånd

 

tillstånd

följdleverans-

tillstånd

 

 

 

tillstånd

 

 

 

 

 

 

 

Argentina

1

1

 

 

 

 

 

 

 

Botswana

1

 

1

Vapensikten

 

 

 

 

 

Brasilien

3

1

2

Stridsflygplan,

 

 

 

 

Kamouflagedräkter

 

 

 

 

 

Brunei

1

1

 

 

 

 

 

 

 

Förenade

6

3

3

Kamouflageutrustning,

Arabemiraten

 

 

 

Flygburet radarsystem

 

 

 

 

 

Indien

16

8

8

Kamouflagenät,

 

 

 

 

Ubåtskomponenter,

 

 

 

 

Pansarplåt, Sprängämnen,

 

 

 

 

Gyron

 

 

 

 

 

Indonesien

2

1

1

Telekommunikationsutbildning

 

 

 

 

 

Jordanien

1

 

1

Pansarplåt

 

 

 

 

 

Malaysia

5

4

1

Fartygskomponenter

 

 

 

 

 

Oman

1

 

1

Flygplanskomponenter

 

 

 

 

 

Pakistan

6

6

 

 

 

 

 

 

 

Qatar

2

1

1

Kamouflageutrustning

 

 

 

 

 

Saudiarabien

2

2

 

 

 

 

 

 

 

Singapore

4

1

3

Ammunition,

 

 

 

 

Ubåtskomponenter,

 

 

 

 

Sprängämnen

 

 

 

 

 

Sydafrika

14

2

12

Anti-tankvapen, Granatgevär,

 

 

 

 

Vapensimulator,

 

 

 

 

Komponeter för utveckling och

 

 

 

 

produktion

Thailand

7

5

2

Marint ledningssystem,

 

 

 

(kontrakt

Fartygspropeller

 

 

 

före

 

 

 

 

2014)

 

Totalt

72

36

36

 

 

 

 

 

 

53

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

Tabell 10 Faktisk export av små och lätta vapen år 2016 enligt

definitionen i FN:s vapenregister

Kategori enligt FN:s vapenregister

Små vapen

1.

Revolvrar och automatpistoler

Ingen export

 

 

 

2.

Gevär och karbiner

Ingen export

 

 

 

3.

Kulsprutepistoler

Ingen export

 

 

 

4.

Automatkarbiner

Ingen export

 

 

 

5.

Lätta kulsprutor

Ingen export

 

 

 

6.

Övrigt

Finkalibrig ammunition har exporterats till Chile,

 

 

Danmark, Finland, Italien, Japan, Kanada, Norge,

 

 

Polen, Schweiz, USA samt Österrike.

Lätta vapen

 

1.

Tunga kulsprutor (12,7 mm)

Ingen export

 

 

 

2.

Granattillsats för montering på

Komponenter till Australien samt Danmark

vapen (40 mm)

Granater till Norge

 

 

 

3.

Bärbara pansarvärnspjäser

Ingen export

 

 

 

4.

Rekylfria vapen

Granatgevär har exporterats till Australien,

(granatgevärssystem)

Japan, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika och USA.

 

 

Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och

 

 

ammunition har exporterats till Australien,

 

 

Estland, Grekland, Indien, Japan, Lettland,

 

 

Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen, Slovakien,

 

 

Sydafrika, Tjeckien, USA och Österrike.

5.

Bärbara pansarvapen

Pansarvapen har exporterats till Luxemburg samt

 

 

Sydafrika.

 

 

Reservdelar, övningsvapen och komponenter har

 

 

exporterats till Brasilien, Finland, samt

 

 

Sydafrika.

 

 

 

6.

Granatkastare med kaliber mindre

Ingen export

än 75 mm

 

 

 

 

7.

Övrigt

Ingen export

 

 

 

 

Denna rapportering redovisar inte export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen)

54

samt delar och ammunition till sådana vapen.

 

Skr. 2016/17:114 Bilaga 1

Tabell 11 Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2016 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Följdleveranser bestående av robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Australien, Finland, Lettland, Litauen, Pakistan, Singapore, Thailand samt Tjeckien till ett sammanlagt värde om 211 498 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Litauen (modernisering).

Tabell 12

Utfärdade tillstånd under 2016 för vidareexport av materiel

 

som ursprungligen exporterats från Sverige

 

 

 

 

Ansökan från

Avser materiel

Destination

 

 

 

 

Kanada (2)

Marinpjäsmateriel, ML 2

Sverige

Norge

Stridsfordon 90, ML 6

Estland

Norge

Ammunition, ML 3

Chile, via Sverige

USA (2)

Ammunition, ML 3

Annan mottagare i USA

 

 

och Sverige

USA

Radarkomponenter, ML 5

Sverige

USA

Explosivämne, ML 8

Sverige

 

 

 

 

Tabell 13 Exporterande företag och myndigheter år 2016

Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag

KS

ÖK

Totalt

Saab AB Aeronautics

0

3 100

3 100

 

 

 

 

BAE Systems Hägglunds AB

2 415

567

2 982

 

 

 

 

Saab Dynamics AB

879

443

1 322

 

 

 

 

Saab AB, Surveillance

147

944

1 091

 

 

 

 

BAE Systems Bofors AB

369

80

449

 

 

 

 

Norma Precision AB

11

258

269

 

 

 

 

SSAB EMEA AB

0

234

234

 

 

 

 

EURENCO Bofors AB

231

0

231

 

 

 

 

FFV Ordnance AB

113

74

187

55

Skr. 2016/17:114

 

 

 

 

Företag

KS

ÖK

Totalt

Bilaga 1

 

 

 

 

Nammo Vanäsverken AB

176

0

176

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saab Underwater AB

0

151

151

 

 

 

 

 

 

 

 

Saab AB,Training & Simulation

0,5

123

124

 

 

 

 

 

 

 

 

Saab Barracuda AB

0

79

79

 

 

Saab AB, Industrial Products and

0

70

70

 

 

Services

 

 

 

 

 

Scania CV AB

0

66

66

 

 

 

 

 

 

 

 

Saab Kockums AB, Malmö

0

65

65

 

 

 

 

 

 

 

 

GKN Aerospace Applied Composites AB

0

60

60

 

 

FLIR Systems AB

42

5

47

 

 

 

 

 

 

 

 

Nammo LIAB AB

21

23

44

 

 

 

 

 

 

 

 

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

0

33

33

 

 

 

 

 

 

 

 

Aerodynamics Research Center STARCS

0

31

31

 

 

AB

 

 

 

 

 

Exsensor Technology AB

0

26

26

 

 

 

 

 

 

 

 

Patria Helicopters AB

0

24

24

 

 

 

 

 

 

 

 

Polyamp AB

0

16

16

 

 

 

 

 

 

 

 

FMV, Försvarets materielverk

1

15

16

 

 

 

 

 

 

 

 

Taiga AB

0

15

15

 

 

 

 

 

 

 

 

GKN Aerospace Applied Composites AB

0

12

12

 

 

Aimpoint AB

2

9

11

 

 

 

 

 

 

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2016:

Carmenta AB, VO Vapen AB, Befyraem Technologies AB (B4M), SSPA Sweden AB, Saab AB, Support and Services, Deform AB, BAE Systems SWS Defence AB, Strömsholmen AB, SKF Motion Technologies AB, AimSport Sweden AB, Life Time Engineering AB, Exova Materials Technology AB, ECAPS AB.

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2016:

Schill Reglerteknik AB, Waltreco AB, Techsonoc Aerosystems AB, Airsafe Sweden AB, Ekenäs Mekaniska AB, Stalon AB, Sepson AB, AmmoTech Sweden AB, Rolls-Royce AB, Vricon Systems AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Comtri AB, SnigelDesign AB, Arma Tech AB, Lesjöfors Industrifjädrar AB, Spuhr i Dalby AB, MSE Engineering AB, Nammo Sweden AB, Vingåker, GP Rifle, Swedish Ordnance i Stockholm AB.

56

Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållande tillstånd under

 

2016 genomförde 60 företag enbart försäljning inom Sverige. 58 företagSkr. 2016/17:114 genomförde ingen försäljning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd underBilaga 1

2016.

Tabell 14 Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under år 20162

Från land

Till land

antal

ML

Produkt

 

 

 

kategori

 

Afghanistan

Afghanistan

1

ML 13

Hjälm, Skyddsväst samt

 

 

 

 

skyddsplattor

Estland

Frankrike

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

 

 

 

 

 

 

Nederländerna

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

 

 

 

 

 

 

Polen

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

 

 

 

 

 

 

Tyskland

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

 

 

 

 

 

Frankrike

Australien

1

ML 5

Igenkänningsutrustning

 

 

 

 

 

 

Frankrike

1

ML 6

Fordonschassie

 

 

 

 

 

 

Singapore

1

ML 5

Igenkänningsutrustning

 

 

 

 

 

Lettland

Indien

1

ML 17

Dykutrustning

 

 

 

 

 

Litauen

Nederländerna

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

 

 

 

 

 

Nederländerna

Finland

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

 

 

 

 

 

 

Finland

1

ML 6

Fordonschassie

 

 

 

 

 

 

Tyskland

1

ML 6

Fordonschassie

 

 

 

 

 

Norge

Polen

1

ML

Programvara/teknologi

 

 

 

21/22

 

Polen

Norge

1

ML

Programvara/teknologi

 

 

 

21/22

 

Singapore

Singapore

1

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

Storbritannien

Australien

2

ML 5

Marksensorer

 

 

 

 

 

 

Singapore

1

ML 5

Marksensorer

 

Storbritannien

11

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

Sydafrika

Sydafrika

13

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

Tjeckien

Finland

1

ML 8

Komponenter

 

 

 

 

 

Tyskland

Belgien

1

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

2 Enskilda tillhandahållandetillstånd utfärdas för svenska företag, myndigheter och privatpersoner vid förmedling av krigsmaterielaffärer mellan två utländska entiteter. Antalet utfärdade enskilda tillhandahållandetillstånd har ökat markant under den senaste treårsperioden beroende på att distribution av svensktillverkad pansarplåt frekvent

distribueras mellan lager i utlandet till ett stort antal kunder.

57

Skr. 2016/17:114

 

 

 

 

Frankrike

5

ML 13

Pansarplåt

Bilaga 1

 

 

 

 

Grekland

1

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Italien

1

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

 

Nederländerna

2

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

 

Schweiz

2

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

 

Slovenien

1

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

 

Tyskland

15

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

USA

Kanada

9

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

 

 

Mexico

1

ML 13

Pansarplåt

 

 

USA

1

ML 4

Flygammunition

 

 

 

 

 

 

 

 

USA

8

ML 13

Pansarplåt

 

 

 

 

 

 

Företag som endast har tillstånd till tillhandahållande år 2016

BAE Systems SWS Defence AB, Buffers Marine AB, Caliber 44 Varberg, Defendor AB, Equipnor AB, EX&PLOSE AB, FFV Ordnance AB, Gripen International KB, ILEK AB, JoWill AB, Krille Linderoth AB, Lars-Gunnar Svensson, LEAF Supply & Services AB, Lifetime Engineering AB, Milmac Sweden AB, MP-Sec International AB, Neptunus Hav & Land AB, 9-Line AB, Patria Helicopters AB, Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy Finland Filial, Scanjack AB, Scandinavian Risk Solutions AB, SKF Eurotrade AB, SKF Sverige AB, Swedish Ordnance AB, Taiga AB, Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), Tempest Security AB, Venatio AB, Vesper Group AB, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB, Volvo Defense AB.

Tabell 15 Generella tillstånd, certifieringar samt antalet beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2016

Generella tillstånd

ISP har beslutat fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se. Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

58

TFS Omfattning

2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning

2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation

2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används.

Under år 2016 har 5 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande:

TFS 2012:7

TFS 2012:8

TFS 2012:9

TFS 2012:10

TFS 2012:11

1

1

3

1

1

 

 

 

 

 

Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP den första gången användningen sker. Därför redovisas också ett ackumulerat antal underrättelser sedan 2012, enligt följande:

TFS 2012:7

TFS 2012:8

TFS 2012:9

TFS 2012:10

TFS 2012:11

12

7

21

12

12

 

 

 

 

 

Faktisk export under 2016 inom ramen för generella tillstånd:

TFS

Kategori

Värde (tkr)

Mottagarland

 

2012:7

ML 4

1 026

Storbritannien

 

 

ML 5

8 321

Storbritannien, Norge

 

 

ML 6

214 064

Danmark, Estland, Finland, Frankrike,

 

 

 

Nederländerna,

Storbritannien,

 

 

 

Österrike

 

 

ML 10

24 860

Finland, Norge

 

59

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

 

ML 11

156

Storbritannien

 

 

ML 14

109 950

Bulgarien,

Danmark, Finland, Norge,

 

 

 

Polen,

Storbritannien,

Tyskland,

 

 

 

Österrike

 

 

 

ML 15

1 340

Frankrike

 

 

 

ML 21

503

Finland

 

 

 

ML 22

2 135

Norge

 

 

2012:8

ML 21

3 836

Frankrike

 

 

Certifiering

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land.

Under år 2016 har inget nytt svenskt företag certifierats.

Till och med 2016 har totalt inom EU 48 företag i 14 länder certifierats.

Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/certider

Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder

2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella.

2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav 15 procent globala samt 85 procent individuella.

2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella.

2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella.

2016 beviljade ISP totalt 541 utförseltillstånd till EES-länder varav 22 procent globala och 78 procent individuella.

60

Tabell 16

Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och

Skr. 2016/17:114

 

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana

Bilaga 1

 

vapen utanför EU

 

I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU3.

Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen

Ärendetyp

2014

2015

2016

Ansökan om exporttillstånd

277

342

271

 

 

 

 

I tabellen nedan redovisas totalsumman avseende beviljade exporttillstånd per importland avseende EU-förordningen.

Värdet av beviljade utförseltillstånd (mnkr)

Region/land

2014

2015

2016

 

 

 

 

Övriga Europa

 

 

 

Andorra

1,2

0,3

0,3

Georgien

0,007

0

0

 

 

 

 

Grönland

0

0,6

0

Island

0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

Norge

134

172

166

 

 

 

 

Nya Kaledonien

0,4

0,4

0,05

Ryssland

3,7

0

0

 

 

 

 

Schweiz

2,5

3

2

Total

143

177

169

 

 

 

 

Nordamerika

 

 

 

Kanada

1

1

2

3 Prövningen sker både enligt en EU-förordning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition – och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta gäller dock inte export av slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen där en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

61

Skr. 2016/17:114

Bilaga 1

USA

227

103

130

Total

228

104

132

Sydamerika

 

 

 

Chile

0,6

0,4

0

 

 

 

 

Ecuador

0,7

0

0

Uruguay

0

0,1

00

 

 

 

 

Total

1,3

0,5

0

Nordostasien

 

 

 

Japan

0,7

1

0,4

 

 

 

 

Republiken

 

 

 

Korea

0,3

0,09

0

 

 

 

 

Total

1

1

0,4

Centralasien

 

 

 

Kazakstan

0,3

3

0,3

 

 

 

 

Mongoliet

0,02

0

0

Total

0,3

3

0,3

 

 

 

 

Mellanöstern

 

 

 

Förenade

 

 

 

Arabemiraten

0

11

0

Total

0

11

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Afrika söder

 

 

 

om Sahara

 

 

 

Botswana

0,08

0,1

0,2

Namibia

0,3

0,08

0,3

 

 

 

 

Sydafrika

12,4

14

1

Tanzania

0,01

0,3

0

 

 

 

 

Zambia

0,1

0

0,3

 

 

 

 

Total

13

14

1,8

Oceanien

 

 

 

 

 

 

 

Australien

2,4

3

4

 

 

 

 

Nya Zeeland

0,7

2

2

 

 

 

 

Total

3

5

6

 

 

 

 

TOTALT

390

316

310

62

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 17. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2014–2016

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

Utförselärenden

2014

2015

2016

Totalt

1 324

1 467

1 662

utförseltillstånd, globala och individuella, varav:

 

 

 

Wassenaar-arrangemanget

766

793

751

Missilteknologikontrollregimen

11

9

11

Nuclear Suppliers Group

18

149

234

(Part 2)

 

 

 

Australiengruppen

365

332

333

Sanktioner

164

184

333

Iransanktioner - finansiella ärenden

2014

2015

2016

 

 

 

 

Totalt

626

693

26

ärenden avseende överföring av tillgångar och

 

 

 

finansiella tjänster

 

 

 

Anmälan

520

584

17

Tillstånd

106

109

9

 

 

 

 

Tabell 18. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt icke- kontrollerade produkter avseende PDA 2014–2016

 

2014

2015

2016

Totalt antal utfärdade förhandsbesked

196

139

112

Varav antal förfrågningar om icke-

 

 

 

kontrollerade produkter

126

97

73

Tabell 19. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked

– kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2016

 

Icke-kontrollerade produkter

Kontrollerade produkter

Land

Ej anledning

”Catch

”Catch

Listad

Listad

Summa

 

att tillämpa

all”

all”

produkt,

produkt,

 

 

catch all

negativ

 

positivt

avslag

 

Amerikas

 

 

 

 

 

 

Förenta Stater

 

 

 

1

 

1

Angola

 

 

 

1

 

1

63

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

 

Icke-kontrollerade produkter

Kontrollerade produkter

Land

Ej anledning

”Catch

”Catch

Listad

Listad

Summa

 

att tillämpa

all”

all”

produkt,

produkt,

 

 

catch all

negativ

 

positivt

avslag

 

Arabrepubliken

 

 

 

 

 

 

Syrien

2

 

 

 

 

2

Egypten

 

 

 

 

2

2

 

 

 

 

 

 

 

Folkrepubliken

 

 

 

 

 

 

Kina

1

 

1

10

2

14

 

 

 

 

 

 

 

Förenade

 

 

 

 

 

 

Arabemiraten

1

 

 

 

 

1

Indien

 

 

 

3

 

3

 

 

 

 

 

 

 

Iran

37

1

 

7

 

45

 

 

 

 

 

 

 

Israel

 

 

 

1

 

1

Kazakstan

2

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

Libyen

 

 

 

 

1

1

 

 

 

 

 

 

 

México

 

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Myanmar

 

 

 

 

 

 

(Burma)

1

 

 

 

2

3

 

 

 

 

 

 

 

Pakistan

 

2

 

 

2

4

 

 

 

 

 

 

 

Ryska

 

 

 

 

 

 

Federationen

4

3

5

6

2

20

Singapore

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

Slovakien

1

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

1

 

 

 

 

1

Sydafrika

 

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Thailand

 

 

 

 

1

1

Turkiet

1

 

 

1

1

3

 

 

 

 

 

 

 

Vietnam

1

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Vitryssland

1

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

64

Tabell 20.

Generella tillstånd

Skr. 2016/17:114

 

 

Bilaga 2

Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011.

Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.

Under år 2016 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001

EU 002

EU 003

EU 004

EU 005

EU 006

21

1

4

2

0

0

 

 

 

 

 

 

Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002‐006):

EU 001

EU 002

EU 003

EU 004

EU 005

EU 006

143

3

8

5

1

0

 

 

 

 

 

 

65

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

Tabell 5 Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2016 beviljades 42 tillstånd för export eller överföring inom EU

 

Antal

Antal

 

Mottagarland

globala

individuella

Produktkategori

 

tillstånd

tillstånd

 

 

 

 

 

Argentina

 

1

0A001

 

 

 

 

Australien

 

1

0C001

 

 

 

 

Finland

1*

 

0D001, 0E001

 

 

 

 

Frankrike

1*

 

0D001, 0E001

 

 

 

 

Japan

1

 

0D001, 0E001

 

 

 

 

Mexiko

 

1

0A001

 

 

 

 

Norge

 

3

0A001, 0C002

 

 

 

 

Ryssland

1

 

0E001

 

 

 

 

Schweiz

1

3

0A001, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001

 

 

 

 

Slovakien

1*

 

0D001, 0E001

 

 

 

 

Slovenien

2*

 

0D001, 0E001

 

 

 

 

Spanien

 

3

0A001

 

 

 

 

Storbritannien

3*

 

0D001, 0E001

 

 

 

 

Tjeckien

3*

1

0A001, 0D001, 0E001

 

 

 

 

Tyskland

1*

6

0A001, 0D001, 0E001

 

 

 

 

Ukraina

 

2

0A001, 0C002

 

 

 

 

USA

5

7

0A001,0C002,0D001,0E001

 

 

 

 

* två av de beslutade tillstånden berör flera mottagarländer

66

Tabell 21 Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2016

Land

ZC

NSG

AG

MTCR

WA

Argentina

x

x

x

x

x

Australien

x

x

x

x

x

Belgien

x

x

x

x

x

Brasilien

-

x

-

x

-

Bulgarien

x

x

x

x

x

Cypern

-

x

x

-

-

Danmark

x

x

x

x

x

Estland

-

x

x

-

x

Finland

x

x

x

x

x

Frankrike

x

x

x

x

x

Grekland

x

x

x

x

x

Indien

-

-

-

x

-

Irland

x

x

x

x

x

Island

-

x

x

x

-

Italien

x

x

x

x

x

Japan

x

x

x

x

x

Kanada

x

x

x

x

x

Kazakstan

x

x

-

-

-

Kina

x

x

-

-

-

Korea (Rep.)

x

x

x

x

x

Kroatien

x

x

x

-

x

Lettland

-

x

x

-

x

Litauen

-

x

x

-

x

Luxemburg

x

x

x

x

x

Malta

-

x

x

-

x

Mexiko

-

x

x

-

x

Nederländerna

x

x

x

x

x

Norge

x

x

x

x

x

Nya Zeeland

x

x

x

x

x

Polen

x

x

x

x

x

Portugal

x

x

x

x

x

Rumänien

x

x

x

-

x

Ryssland

x

x

-

x

x

Schweiz

x

x

x

x

x

Serbien

-

x

-

-

-

Slovakien

x

x

x

-

x

Slovenien

x

x

x

-

x

Spanien

x

x

x

x

x

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

67

Skr. 2016/17:114

Bilaga 2

68

Land

ZC

NSG

AG

MTCR

WA

Storbritannien

x

x

x

x

x

Sverige

x

x

x

x

x

Sydafrika

x

x

-

x

x

Tjeckien

x

x

x

x

x

Turkiet

x

x

x

x

x

Tyskland

x

x

x

x

x

Ukraina

x

x

x

x

x

Ungern

x

x

x

x

x

USA

x

x

x

x

x

Vitryssland

x

x

-

-

-

Österrike

x

x

x

x

x

TOTALT

39

48

41

35

41

 

 

 

 

 

 

Tabell 7.

Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

Samtliga länder med undantag av

21

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

embargoländer/sanktionsländer

 

 

2B352,

Filterutrustning

 

AG

 

 

 

 

3A001,

Elektroniska komponenter

 

 

 

 

 

 

3A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5A002,

IR-kamera

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

5A001,

 

 

 

 

 

 

 

5E001,

 

 

 

 

 

 

 

6A003,

 

 

 

 

 

 

 

7A002,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Algeriet

 

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Amerikas Förenta Stater

1

9A117,

Mellansteg/Adapter

428/2009

MTCR

 

 

 

 

9E102

Tekniskt bistånd

 

 

Arabrepubliken Syrien

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

36/2012

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Armenien

 

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

Azerbajdzjan

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

Bangladesh

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brasilien

2

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

2E001,

Teknologiöverföring

 

AG

 

 

 

2E002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

2E301,

 

 

 

 

 

 

5A001,

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Burundi

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

Canada

1

9A117,

Mellansteg(adapter)

428/2009

MTCR

 

 

 

9E102

Tekniskt bistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

Chile

1

1C010

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

Demokratiska Republiken Kongo

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

Elfenbenskusten

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

Folkrepubliken Kina

8

2E001,

Teknologiöverföring

428/2009

WA

 

 

 

2E002,

Elektroniska komponenter

 

AG

 

 

 

2E301,

Telekomprodukter

 

 

 

 

 

3A001,

(informationssäkerhet

 

 

 

 

 

3A002,

 

 

 

 

 

 

5A001,

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grönland

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hongkong, Kina

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indien

7

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

2E001,

Teknologiöverföring

 

AG

 

 

 

2E002,

Filterutrustning

 

 

 

 

 

2E301,

Elektroniska komponenter

 

 

 

 

 

3A001,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

3A002,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5A001,

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Irak

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Iran

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

267/2012

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Japan

2

2B350,

Värmeväxlarplåt

428/2009

WA

 

 

 

9A117

Mellansteg(adapter)

 

AG

 

 

 

 

 

 

Kenya

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

Kosovo

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kuwait

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Libanon

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Liberia

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

Libyen

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Malaysia

3

3A001,

Elektroniska komponenter

428/2009

WA

 

 

 

3A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

5A001,

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

México

2

5A002,

Elektroniska komponenter

428/2009

WA

 

 

 

5D002

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

Pakistan

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Qatar

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

Republiken Korea

6

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

2B350,

Värmeväxlarplåt

 

AG

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

5D002,

IR-kamera

 

 

 

 

 

6A003

 

 

 

Ryska Federationen (Ryssland)

6

3A001,

Elektriska komponenter

428/2009

WA

 

 

 

3A002,

Tekniskt bistånd

 

MTCR

 

 

 

3E001,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

5B001,

 

 

 

 

 

 

5B002,

 

 

 

 

 

 

5D001,

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

5E001,

 

 

 

 

 

 

5E002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Singapore

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sri Lanka

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

Sudan

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydafrika

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Taiwan

3

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

2E001,

Teknologiöverföring

 

AG

 

 

 

2E002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

2E301,

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

Thailand

2

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Turkiet

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vitryssland

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zimbabwe

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtliga länder med undantag av

19

2B352,

Filterutrustning

428/2009

WA

 

embargoländer/sanktionsländer

 

 

3A001,

Elektroniska komponenter

 

AG

 

 

 

 

3A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5A001,

IR-kamera

 

 

 

 

 

 

5E001,

 

 

 

 

 

 

 

6A003,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Algeriet

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Amerikas Förenta Stater

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Mellansteg/Adapter

 

MTCR

 

 

 

 

9A117,

Tekniskt bistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9E102

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arabrepubliken Syrien

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

36/2012

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

Argentina

2

1C002,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Armenien

4

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Australien

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Azerbajdzjan

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

Bahrain

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bangladesh

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Aluminiumlegering

 

 

 

 

 

 

1C202

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barbados

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bosnien-Hercegovina

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Botswana

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brasilien

4

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

1C202,

Aluminiumlegering

 

AG

 

 

 

 

2E001,

Teknologiöverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2E002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

2E301,

IR-kamera

 

 

 

 

 

 

5A001,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Burundi

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

Canada

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

MTCR

 

 

 

 

7A002,

Mellansteg(adapter)

 

 

 

 

 

 

9A117,

Tekniskt bistånd

 

 

 

 

 

 

9E102

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chile

3

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Colombia

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002,

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

Costa Rica

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Demokratiska Republiken Kongo

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dominikanska Republiken

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ecuador

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Egypten

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

El Salvador

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elfenbenskusten

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

Fiji

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Filippinerna

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkrepubliken Kina

11

2E001,

Filterutrustning

428/2009

WA

 

 

 

 

2E002,

Elektroniska komponenter

 

AG

 

 

 

 

3A001,

Telekomprodukter

 

 

 

 

 

 

3A002,

(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5A001,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

Franska Polynesien

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Förenade Arabemiraten

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Georgien

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grönland

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

Guatemala

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Guyana

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Honduras

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hongkong, Kina

4

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indien

11

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

1C202,

Aluminiumlegering

 

AG

 

 

 

 

2E001,

Teknologiöverföring

 

 

 

 

 

 

2E002,

Filterutrustning

 

 

 

 

 

 

2E301,

Elektroniska komponenter

 

 

 

 

 

 

3A001,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

3A002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

5A001,

 

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

7A002,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indonesien

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Irak

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Iran

4

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

267/2012

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Island

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Israel

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jamaica

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Japan

3

2B350,

Värmeväxlarplåt

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7A002,

Mellansteg(adapter)

 

 

 

 

 

 

9A117

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordanien

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Kambodja

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kazakstan

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kenya

3

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Kosovo

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kroatien

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kuwait

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Libanon

4

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Liberia

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Libyen

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Liechtenstein

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Macau

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Makedonien (FYROM)

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Malaysia

4

3A001,

Elektroniska komponenter

428/2009

WA

 

 

 

 

3A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5A001,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maldiverna

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marocko

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Mauritius

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

México

4

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Elektroniska komponenter

 

 

 

 

 

 

5D002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

7A002

Rörelsesensor

 

 

 

Moldavien

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Montenegro

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nepal

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Nicaragua

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya Kaledonien

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya Zeeland

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pakistan

3

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Paraguay

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peru

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Qatar

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Republiken Korea

8

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

1C202,

Aluminiumlegering

 

AG

 

 

 

 

2B350,

Värmeväxlarplåt

 

 

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

IR-kamera

 

 

 

 

 

 

6A003,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ryska Federationen (Ryssland)

10

3A001,

Elektriska komponenter

428/2009

WA

 

 

 

 

3A002,

Tekniskt bistånd

 

MTCR

 

 

 

 

3E001,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

 

5B001,

 

 

 

 

 

 

 

5B002,

 

 

 

 

 

 

 

5D001,

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

5E001,

 

 

 

 

 

 

 

5E002,

 

 

 

 

 

 

 

9E102

 

 

 

 

Saudiarabien

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Schweiz

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Serbien

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Singapore

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sri Lanka

3

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Sudan

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydafrika

4

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

IR-kamera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6A003,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydsudan

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Taiwan

5

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

1C202,

Aluminiumlegering

 

AG

 

 

 

 

2E001,

Teknologiöverföring

 

 

 

 

 

 

2E002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

2E301,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

5A002,

 

 

 

 

 

 

 

5D002,

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Thailand

4

1C010,

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

 

1C202,

Aluminiumlegering

 

 

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

Trinidad och Tobago

1

1C202

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

 

 

Tunisien

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Turkiet

5

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Turkmenistan

2

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ukraina

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uruguay

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

 

Civil slutanvändning

 

 

 

 

 

Antal tillstånd

Produktkategori

Produkt

EUF

Regim

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Venezuela

2

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Vietnam

1

5A002

Telekommunikationsprodukter

428/2009

WA

 

 

 

 

 

(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vitryssland

3

1C202,

Aluminiumlegering

428/2009

WA

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yemen

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002,

Rörelsesensor

 

 

 

 

 

 

7A002

 

 

 

 

Zimbabwe

1

5A002,

Telekomprodukter(informationssäkerhet)

428/2009

WA

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 8.

Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2016

 

 

 

 

Region/land

 

Civil slutanvändning

 

 

Militär slutanvändning

 

 

 

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUR

Regim

 

till-

kategori

 

 

till-

kategori

 

 

 

stånd

 

 

 

stånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Afghanistan

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

 

 

 

 

 

5D002

ssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Algeriet

8

2B350,3A2

Värmeväxlare

428/2009

WA

 

 

 

 

 

25,5A002,

Frekvensomvandlare

 

 

 

 

 

 

 

5D002,6A0

Telekomprodukter(information

 

 

 

 

 

 

 

03

ssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

IR-kamera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Amerikas Förenta

1

1C010

Kolfiber

428/2009

WA

 

 

 

Stater

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Argentina

7

2B230,

Värmeväxlare

428/2009

WA

 

 

 

 

 

2B350,2B3

Telekomprodukter(information

 

NSG

 

 

 

 

 

52,

ssäkerhet)

 

AG

 

 

 

 

 

3A001,

Frekvensomvandlare

 

 

 

 

 

 

 

3A225,5A0

Bioreaktor

 

 

 

 

 

 

 

02,5D002

 

 

 

 

 

 

Armenien

2

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

 

 

 

 

 

5D002

ssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

Civil slutanvändning

 

 

 

Militär slutanvändning

 

 

 

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUR

Regim

 

till-

kategori

 

 

 

till-

kategori

 

 

 

 

stånd

 

 

 

 

stånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bahrain

1

1A004

Kemskyddsdräkt

428/2009

WA

1

5A002,

Telekommunikationsprodukter

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

 

5D002

(informationssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bangladesh

3

5A002,5D0

Telekomprodukter

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

 

02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bhutan

1

5A002

Telekomprodukter

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

 

5D002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolivia

1

5A002

USB-adapter

428/2009

WA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bosnien-

2

3A225,

Frekvensomvandlare

428/2009

WA

 

 

 

 

 

Hercegovina

 

5A002

Telekomprodukter

 

NSG

 

 

 

 

 

Botswana

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brasilien

58

1A004,

Kemskyddsdräkt

428/2009

WA

1

5A002,5D0

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

 

 

1C010,

Kolfiber

 

NSG

 

02

ssäkerhet)

 

 

 

 

2B350,

Värmeväxlare

 

AG

 

 

 

 

 

 

 

3A225,

Frekvensomvandlare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5A002,

Telekomprodukter(information

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Region/land

 

Civil slutanvändning

 

 

Militär slutanvändning

 

 

 

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUR

Regim

 

till-

kategori

 

 

till-

kategori

 

 

 

stånd

 

 

 

stånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5D002

ssäkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chile

14

1A004,

Kemskyddsdräkt

428/2009

WA

 

 

 

 

 

2B350,

Värmeväxlare

 

NSG

 

 

 

 

 

3A225,

Frekvensomvandlare

 

AG

 

 

 

 

 

 

 

 

<