Budgetpropositionen för 2017

Regeringens proposition 2016/17:1

Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2016/17:1

Budgetpropositionen för 2017

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2017.

Stockholm den 14 september 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2017 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

1.Finansplan

2.Förslag till riksdagsbeslut

3.Lagförslag

4.Den makroekonomiska utvecklingen

5.De budgetpolitiska målen

6.Skattefrågor

7.Inkomster

Volym 1b

8.Utgifter

9.Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

10.Kommunsektorns finanser och sysselsättning

11.Statens investeringar och finansiella befogenheter

12.Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1–21

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Innehållsförteckning

Tabellförteckning .................................................................................................................			12
Diagramförteckning ............................................................................................................			15
Sammanställning av förslag till statens budget för 2017 ...................................................			18
1	Finansplan ..................................................................................................................		23
	1.1	Sammanfattning .........................................................................................	23
	1.2	Svensk ekonomi utvecklas starkt ..............................................................	29
	1.3	Finanspolitikens övergripande inriktning ................................................	30
	1.4	Mer resurser till välfärden..........................................................................	32
	1.5	Fler jobb......................................................................................................	36
	1.6	Ett av världens första fossilfria välfärdsländer..........................................	43
	1.7	Jämställdhet i samhället .............................................................................	46
	1.8	Ett säkert och tryggt samhälle...................................................................	47
	1.9	Världen måste bli fredligare och säkrare...................................................	49
	1.10	Flyktingmottagande...................................................................................	50
	1.11	Effekter av regeringens politik ..................................................................	51
2	Förslag till riksdagsbeslut .........................................................................................		57
3	Lagförslag...................................................................................................................		61

3.1Förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för

	enmansföretag under åren 2017–2021 ......................................................	61
3.2	Förslag till lag om skatt på kemikalier i viss elektronik...........................	64

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser

	och reklam ..................................................................................................	74
3.4	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)...............	76

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt

	vid import, m.m..........................................................................................	83
3.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt .............	84
3.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt............	85
3.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ........	88
3.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ......	109
3.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift..	115

3.11Förslag till lag ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av

	transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ..	116
3.12	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ..............	117
3.13	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)....................	123

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av

uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ................................

125

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

3.15Förslag till lag om upphävande av lagen (2003:347) om kreditering på

skattekonto av belopp som beviljats byggande för mindre
hyresbostäder och studentbostäder.........................................................	126

3.16Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och

	samordningsförbund ................................................................................	127
3.17	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...........	128
3.18	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...........	134
3.19	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...........	137

3.20Förslag till lag om ändring i lagen (2015:748) om ändring i

	mervärdesskattelagen (1994:200). ...........................................................	140
3.21	Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)....................................	142

3.22Förslag till lag om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen

		(2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ............		143
4	Den makroekonomiska utvecklingen .....................................................................			153
	4.1	Utvecklingen i omvärlden 2016 och 2017 ...............................................		154
	4.2	Utvecklingen i Sverige 2016 och 2017.....................................................		156
	4.3	Utvecklingen 2018–2020 ..........................................................................		162
	4.4	Osäkerhet i prognosen och alternativa scenarier....................................		164
	4.5	Utvecklingen enligt andra bedömare.......................................................		167
	4.6	Prognosrevideringar och effekter av regeringens politik .......................		168
5	De budgetpolitiska målen ........................................................................................			173
	5.1	Uppföljning av målet för det finansiella sparandet.................................		174
	5.2	Utgiftstaket – uppföljning och förslag....................................................		176
	5.3	Uppföljning av det kommunala balanskravet .........................................		181
	5.4	Uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxtpakten ...........................		182
	5.5	Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet ...................................................		183
6	Skattefrågor ..............................................................................................................			187
	6.1	Riktlinjer för skattepolitiken ...................................................................		188
	Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning ..................			189
	6.2	Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt ........		189
		6.2.1	Ärendet och dess beredning .....................................................	189
		6.2.2	Bakgrund och gällande rätt .......................................................	190
		6.2.3	Uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen för
			statlig inkomstskatt för 2017 begränsas...................................	190
		6.2.4	Konsekvensanalys......................................................................	191
		6.2.5	Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig
			inkomstskatt för 2018 ...............................................................	194

6.3Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet

för vissa miljöanpassade bilar ...................................................................		194
6.3.1	Ärendet och dess beredning .....................................................	194
6.3.2	Bakgrund....................................................................................	195

6.3.3Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa

		miljöanpassade bilar förlängs....................................................	195
	6.3.4	Konsekvensanalys......................................................................	197
6.4	Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror......................		198
	6.4.1	Ärendet och dess beredning .....................................................	198
	6.4.2	Bakgrund och gällande rätt .......................................................	198

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

	6.4.3	Införande av en skattereduktion för reparation och
		underhåll av vitvaror i bostaden ...............................................	199
	6.4.4	Konsekvensanalys .....................................................................	202
6.5	Avdrag för resor till och från arbetet ......................................................		205
	6.5.1	Ärendet och dess beredning.....................................................	205
	6.5.2	Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till och från
		arbetet.......................................................................................	206
	6.5.3	Konsekvensanalys .....................................................................	207
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. .............................			208

6.6Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för

	enskilda näringsidkare (tillfälligt 2017–2021) ........................................		208
	6.6.1	Ärendet och dess beredning.....................................................	208
	6.6.2	Bakgrund ...................................................................................	208
	6.6.3	Gällande rätt..............................................................................	209
	6.6.4	Sänkta arbetsgivaravgifter när enmansföretag anställer..........	213
	6.6.5	Vilken verksamhetsform ska omfattas? ..................................	215
	6.6.6	Verksamheten bedrivs utan anställda ......................................	216
	6.6.7	Krav på anställningen i enmansföretaget.................................	217
	6.6.8	Nedsättningsgrundande lön.....................................................	218
	6.6.9	Tidigare anställda omfattas inte ...............................................	218
	6.6.10	Stöd av mindre betydelse..........................................................	219
	6.6.11	Verksamhet inom flera sektorer ..............................................	220
	6.6.12	Förfarandet................................................................................	220
	6.6.13	Stödområde A ...........................................................................	221
	6.6.14	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ..........................	222
	6.6.15	Konsekvensanalys .....................................................................	222
6.7	Förändrade nivåer för socialavgifter .......................................................		226
Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter...................			228

6.8Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av

	privatbostad ..............................................................................................	228
6.9	Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen ......................................	228
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter ................................		229

6.10Ökad beskattning av företag i finanssektorn och vissa förenklingar

på företagsskatteområdet.........................................................................	229
6.10.1 Ärendet och dess beredning.....................................................	229

6.10.2Ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder

införs..........................................................................................

229

6.10.3Tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna

	om koncernbidrag fastställs .....................................................	233
6.10.4	Beloppsspärren i reglerna om begränsning av
	underskottsavdrag vid vissa ägarförändringar.........................	234
6.10.5	Konsekvensanalys .....................................................................	237

6.11Avdragsrätt för representationsmåltider – slopad avdragsrätt vid

inkomstbeskattning .................................................................................		240
6.11.1 Ärendet och dess beredning.....................................................		240
6.11.2 Bakgrund och gällande rätt ......................................................		240
6.11.3	Skatteverkets hemställan ..........................................................	241
6.11.4 Avdragsrätten slopas, utom för enklare förtäring ..................		241
6.11.5	Konsekvensanalys .....................................................................	244

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter .....................

247

6.12Lika beskattning av dieselbränsle i båtar och skepp inom jordbruk,

skogsbruk och vattenbruk........................................................................		247
6.12.1	Ärendet och dess beredning .....................................................	247
6.12.2	Bakgrund och gällande rätt .......................................................	247

6.12.3Samma skatt på dieselbränsle som förbrukas i fartyg och

		arbetsmaskiner inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk ...	249
	6.12.4	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...........................	252
	6.12.5	Konsekvensanalys......................................................................	253
6.13	Vissa frågor på elskatteområdet...............................................................		254
	6.13.1 Ärendet och dess beredning .....................................................		254
	6.13.2	Bakgrund....................................................................................	254

6.13.3Nedsatt energiskatt på el endast genom avdrag eller

		återbetalning ..............................................................................	259
	6.13.4	Frivillig skattskyldighet i vissa fall, m.m..................................	262
	6.13.5	Svenska stödordningar på elskatteområdet .............................	267
	6.13.6	Stödmottagare ...........................................................................	269
	6.13.7	Företag utan rätt till statligt stöd .............................................	270
	6.13.8	Skyldighet att lämna uppgifter .................................................	275
	6.13.9	Lägre energiskatt på el för större datacenter ...........................	279
	6.13.10	Nedsatt energiskatt för hushåll och tjänstesektor i vissa delar av
		norra Sverige ..............................................................................	285
	6.13.11	Följdändring i skatteförfarandelagen .......................................	292
	6.13.12	Skattskyldighet för nätinnehavare m.m. ..................................	292
	6.13.13	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...........................	301
	6.13.14	Konsekvensanalys......................................................................	302
6.14	Kommande skatteförändringar på energiområdet..................................		319

6.15Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen efter

	prisutveckling respektive reala inkomstökningar ...................................		320
6.16	Kemikalieskatt ..........................................................................................		321
	6.16.1 Ärendet och dess beredning .....................................................		321
	6.16.2	Bakgrund....................................................................................	321
	6.16.3	Skatt på kemikalier i viss elektronik.........................................	322

6.16.4Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och

	takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ...............................	359
	6.16.5 Konsekvensanalys......................................................................	360
6.17	Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon ........................................	364

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter............................			364
6.18	Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg ......................		364
6.19	Sänkt reklamskatt .....................................................................................		364
	6.19.1 Ärendet och dess beredning .....................................................		364
	6.19.2 Bakgrund och gällande rätt .......................................................		365
	6.19.3 Sänkt reklamskatt och höjda gränser för återbetalning av skatt
		och redovisningsskyldighet 2017 .............................................	366
	6.19.4	Sänkt reklamskatt 2019 .............................................................	368
	6.19.5	Konsekvensanalys......................................................................	368
6.20	Alkoholskatt .............................................................................................		370
	6.20.1 Ärendet och dess beredning .....................................................		370
	6.20.2	Gällande rätt ..............................................................................	370
	6.20.3	Alkoholskatten höjs ..................................................................	370
	6.20.4	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...........................	373

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

	6.20.5	Konsekvensanalys .....................................................................	374
6.21	Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) ...............		375
6.22	Definition av beskattningsår för vissa punktskatter ..............................		375
	6.22.1 Ärendet och dess beredning.....................................................		375
	6.22.2 Bakgrund och gällande rätt ......................................................		376
	6.22.3	Definition av beskattningsår ....................................................	378

6.22.4Tidpunkt för ansökan om återbetalning av eller kompensation

för punktskatt ...........................................................................

381

6.22.5Hänvisning till definition av beskattningsår i

skatteförfarandelagen ...............................................................

382

6.22.6Vissa följdändringar med anledning av ändring i lagen om skatt

	på energi ....................................................................................	382
6.22.7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ..........................	382
6.22.8	Konsekvensanalys .....................................................................	383
Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt.................................		385

6.23Avdragsrätt för representationsmåltider – utökad avdragsrätt för

	mervärdesskatt..........................................................................................		385
	6.23.1 Ärendet och dess beredning.....................................................		385
	6.23.2	Bakgrund ...................................................................................	386
	6.23.3	Gällande rätt..............................................................................	386
	6.23.4	Tidigare beloppsgränser ...........................................................	387
	6.23.5	Skatteverkets ställningstaganden .............................................	387
	6.23.6	Skatteverkets hemställan ..........................................................	388
	6.23.7 Ändrad avdragsrätt för mervärdesskatt vid representation....		388
	6.23.8	Konsekvensanalys .....................................................................	392
6.24	Omsättningsgräns för mervärdesskatt....................................................		394
	6.24.1 Ärendet och dess beredning.....................................................		394
	6.24.2 Bakgrund och gällande rätt ......................................................		395

6.24.3Införande av skattebefrielse för beskattningsbara personer med

	liten omsättning ........................................................................	396
6.24.4 Ansökan och beslut om skattebefrielse...................................		399
6.24.5	Skattebefrielsen upphör............................................................	400
6.24.6	Beräkning av omsättningsgränsen ...........................................	402

6.24.7Beskattningsbara personer och transaktioner som inte omfattas

		av skattebefrielse.......................................................................	403
	6.24.8	Avdragsrätt och jämkning ........................................................	406
	6.24.9	Fakturering................................................................................	408
	6.24.10	Förfarande .................................................................................	408
	6.24.11	Kontroll och uppföljning .........................................................	409
	6.24.12	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ..........................	409
	6.24.13	Konsekvensanalys .....................................................................	410
6.25	Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer ............................................		412
	6.25.1	Ärendet och dess beredning.....................................................	412
	6.25.2	Bakgrund och gällande rätt ......................................................	412
	6.25.3	Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer.............................	413
	6.25.4	Konsekvensanalys .....................................................................	415

Övriga skattefrågor ....................................................................			418
6.26	Ändrad intäktsränta på skattekontot ......................................................		418
	6.26.1 Ärendet och dess beredning.....................................................		418
	6.26.2	Bakgrund ...................................................................................	418
	6.26.3	Gällande rätt..............................................................................	419

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

		6.26.4	Överväganden och förslag ........................................................	420
		6.26.5	Konsekvensanalys......................................................................	422
	6.27	Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen ..............................		423
	6.28	Övriga åtgärder inom skatteförfarandet..................................................		424
	6.29	Det internationella arbetet för att motverka skatteundandragande ......		425
	6.30	Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning.................................		426
	6.31	Författningskommentarer........................................................................		429
7	Inkomster .................................................................................................................			467
	7.1	Offentliga sektorns skatteintäkter ..........................................................		467
	7.2	Inkomster i statens budget.......................................................................		476

7.3Jämförelse med prognosen i 2016 års ekonomiska vårproposition och

uppföljning av den beslutade budgeten för 2015 och statens budget för 2016............................................................................................................477

7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens övriga

inkomster ..................................................................................................

482

7.4.1Upphävande av lagen (2003:347) om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder

och studentbostäder..................................................................

482

7.4.2Ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund

		och samordningsförbund ..........................................................	482
8	Utgifter	.....................................................................................................................	489
	8.1 ...............................................................................	Utgiftsramar för 2017	490

8.2Preliminära utgiftsramar för 2018 och 2019 samt beräkning för 2020..491

8.3

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna över tid ...........................

493

8.4Uppföljning av utgifterna i statens budget och takbegränsade utgifter

2016............................................................................................................

503

8.5Förändring av de takbegränsade utgifterna sedan 2016 års ekonomiska

		vårproposition...........................................................................................	506
	8.6	Pris- och löneomräkning..........................................................................	525
9	Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden .............		531
	9.1	Effekterna av regeringens politik på de offentliga finanserna................	532
	9.2	Den offentliga sektorns finanser .............................................................	534
	9.3	Nettoförmögenheten och skuldutvecklingen.........................................	544
	9.4	Finansiellt sparande enligt olika bedömare .............................................	548
	9.5	Uppföljning av den offentliga sektorns finanser ....................................	549
10	Kommunsektorns finanser och sysselsättning .......................................................		553
	10.1	Kommunerna och landstingen – en viktig del av svensk ekonomi........	553
	10.2	Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat.........................................	554
	10.3	Kommunsektorns inkomster ...................................................................	556
	10.4	Kommunsektorns utgifter .......................................................................	558
	10.5	Kommunalt finansierad sysselsättning ....................................................	561
	10.6	Kommunsektorns tillgångar och skulder ................................................	563
	10.7	Jämförelse med 2016 års ekonomiska vårproposition............................	565
11	Statens investeringar och finansiella befogenheter ................................................		569
	11.1	En samlad investeringsplan för staten .....................................................	569

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

11.2Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital i statens

		verksamhet................................................................................................	572
	11.3	Övriga kreditramar...................................................................................	576
	11.4	Statlig utlåning..........................................................................................	577
	11.5	Statliga garantier.......................................................................................	577
	11.6	Beställningsbemyndiganden ....................................................................	578
	11.7	Bemyndigande att överskrida anslag.......................................................	579
12	Granskning och ekonomisk styrning .....................................................................		583
	12.1	Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige .......	583
	12.2	Finanspolitiska rådets bedömningar .......................................................	586
	12.3	Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2015 .........	590
	12.4	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen ........................................	590
Fördjupningsrutor
Regeringens politik för en snabb etablering.......................................................................			53
Pris- och löneomräkning ...................................................................................................			526
Svag utveckling av de offentliga finanserna mellan 2016 och 2017.................................			536

Bilagor
Bilaga 1	Specifikation av budgetens utgifter och inkomster
Bilaga 2	Tabellsamling makroekonomisk utveckling, offentliga finanser och
	fördelning
Bilaga 3	Ekonomisk jämställdhet
Bilaga 4	Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Bilaga 5	Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Bilaga 6	Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar
Bilaga 7	Utvidgat RUT-avdrag för reparationer av vitvaror
Bilaga 8	Höjd beloppsgräns för avdrag för resor
Bilaga 9	Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda
	näringsidkare (tillfällig 2017-2021)
Bilaga 10	Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån m.m.
Bilaga 11	Avdrag för representationskostnader (både inkomst- och momsdelen)
Bilaga 12	Lika beskattning av dieselbränsle i båtar, skepp och arbetsmaskiner inom
	jordbruk, skogsbruk och vattenbruk
Bilaga 13	Vissa frågor på elskatteområdet
Bilaga 14	Kemikalieskatt
Bilaga 15	Sänkt reklamskatt
Bilaga 16	Alkoholskatt
Bilaga 17	Definition av beskattningsår för vissa punktskatter
Bilaga 18	Omsättningsgräns för mervärdesskatt
Bilaga 19	Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer
Bilaga 20	Ändrad intäktsränta på skattekontot
Bilaga 21	Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2017 ....................	27
Tabell 1.1	Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2017 (forts.) .......	28
Tabell 1.2	Makroekonomiska nyckeltal ......................................................................	29
Tabell 1.3	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser .......................................	31
Tabell 1.4	Utgiftstakets nivå 2016–2020.....................................................................	32
Tabell 1.5	Åtgärder för en snabb etablering ...............................................................	53
Tabell 4.1	Prognoser för omvärlden .........................................................................	155
Tabell 4.2	BNP ...........................................................................................................	156
Tabell 4.3	Arbetsmarknad .........................................................................................	159
Tabell 4.4	Inflation och löner ....................................................................................	161
Tabell 4.5	Räntor och växelkurser.............................................................................	162
Tabell 4.6	Makroekonomiska nyckeltal ....................................................................	164
Tabell 4.7	Alternativa scenarier: 1 Konjunkturnedgång i Kina och 2 Starkare
	återhämtning i euroområdet.....................................................................	167
Tabell 4.8	Jämförelse mellan olika bedömares prognoser .......................................	168
Tabell 4.9	Jämförelse mellan regeringens senaste prognoser ..................................	169
Tabell 5.1	Indikatorer för uppföljning av överskottsmålet .....................................	174
Tabell 5.2	Ursprungligt och faktiskt utgiftstak .......................................................	177
Tabell 5.3	Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå .............................	178
Tabell 5.4	Utgiftstak och takbegränsade utgifter.....................................................	180
Tabell 5.5	Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens
	förebyggande del.......................................................................................	183
Tabell 5.6	Finanspolitiska nyckeltal ..........................................................................	183
Tabell 5.7	Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet ...........................	184
Tabell 6.1	Förändrat skatteuttag jämfört med gällande regler till följd av
	begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt ........	192
Tabell 6.2	Avgiftsnivåer 2016 ....................................................................................	209
Tabell 6.3	Lönekostnad de tolv första månaderna för den förste anställde i
	enskild näringsverksamhet, före (ordinarie socialavgifter) och
	efter föreslagen nedsättning .....................................................................	223
Tabell 6.4	Arbetsgivaravgifter 2016 och 2017 enligt regeringens förslag ...............	227
Tabell 6.5	Egenavgifter 2016 och 2017 enligt regeringens förslag ..........................	227
Tabell 6.6	Stödordningar på energiskatteområdet ...................................................	268
Tabell 6.7	Exempel på effekter för datorhallar av olika storlek ..............................	306
Tabell 6.8	Exempel på effekter för tillverkningsindustriföretag i vissa
	kommuner i norra Sverige ........................................................................	309
Tabell 6.9	Ändringar av skattesatserna på bränslen 2017 jämfört med 2016,
	inklusive mervärdesskatt ..........................................................................	321
Tabell 6.10	KN-nummer som medför skatteplikt .....................................................	332
Tabell 6.11	Sammanställning av skattenivåer .............................................................	342
Tabell 6.12	Ändringar av skattesatserna på tobak för 2017 jämfört med 2016,
	inklusive mervärdesskatt ..........................................................................	375

	P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1
Tabell 6.13	Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte-och avgiftsregler.
	Bruttoeffekt 2017, periodiserad nettoeffekt år 2017–2020 samt
	varaktig effekt...........................................................................................	428
Tabell 7.1	Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar..........	468
Tabell 7.2	Skatt på arbete ..........................................................................................	468
Tabell 7.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget . 469
Tabell 7.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens
	budget forts. .............................................................................................	470
Tabell 7.4	Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas
	skatteunderlag ..........................................................................................	471
Tabell 7.5	Skattereduktioner.....................................................................................	471
Tabell 7.6	Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift .....................................	473
Tabell 7.7	Skatt på konsumtion och insatsvaror......................................................	473
Tabell 7.8	Skattekvot, per skatteslag ........................................................................	474
Tabell 7.9	Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar..........	475
Tabell 7.10	Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med
	2016 års ekonomiska vårproposition ......................................................	478
Tabell 7.11	Aktuell prognos jämfört med 2016 års ekonomiska vårproposition,
	den beslutade budgeten för 2015 samt statens budget för 2016 ...........	479
Tabell 7.12	Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2016 års
	ekonomiska vårproposition .....................................................................	480
Tabell 7.13	Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget
	för 2015 och 2016.....................................................................................	481
Tabell 8.1	Utgifter under utgiftsområden i statens budget och takbegränsade
	utgifter ......................................................................................................	490
Tabell 8.2	Utgiftsramar 2017 ....................................................................................	491
Tabell 8.3	Utgifter per utgiftsområde 2015–2020 ...................................................	492
Tabell 8.4	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år........	493
Tabell 8.5	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år till
	följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och
	aviserade reformer ....................................................................................	495
Tabell 8.6	Pris- och löneomräkning .........................................................................	497
Tabell 8.7	Omräkningsfaktorer i pris- och löneomräkningen av myndigheters
	förvaltningsanslag.....................................................................................	498
Tabell 8.8	Volymer inom olika transfereringssystem ..............................................	500
Tabell 8.9	Helårsekvivalenter i vissa transfereringssystem .....................................	502
Tabell 8.10	Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2016 .....................	503
Tabell 8.11	Utgifter 2016 ............................................................................................	504
Tabell 8.12	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2016 (exklusive
	statsskuldsräntor).....................................................................................	506
Tabell 8.13	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen
	i 2016 års ekonomiska vårproposition ....................................................	506
Tabell 8.14	Förändring av utgiftsramar jämfört med 2016 års ekonomiska
	vårproposition ..........................................................................................	507
Tabell 8.15	Nu föreslagna och aviserade reformer ....................................................	509
Tabell 8.16	Volymer inom olika transfereringssystem 2017 - 2020..........................	524
Tabell 9.1	Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade reformer och
	finansieringar ............................................................................................	532
Tabell 9.2	Samlade budgeteffekter av regeringens politik i förhållande till
	föregående år ............................................................................................	533
Tabell 9.3	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser ....................................	534

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1
Tabell 9.4	Den offentliga sektorns skatter och avgifter ..........................................	535
Tabell 9.5	Den offentliga sektorns utgifter ..............................................................	536
Tabell 9.6	Bidraget från olika faktorer till utvecklingen av det finansiella
	sparandet ...................................................................................................	536
Tabell 9.7	Indikatorer för impuls till efterfrågan .....................................................	537
Tabell 9.8	Statens inkomster och utgifter.................................................................	538
Tabell 9.9	Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2015–2020.......................	539
Tabell 9.10	Statens budgetsaldo ..................................................................................	540
Tabell 9.11	Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter .............	542
Tabell 9.12	Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter ..................................	542
Tabell 9.13	Inkomstindex, balanstal och balansindex................................................	543
Tabell 9.14	Kommunsektorns finanser.......................................................................	544
Tabell 9.15	Den offentliga sektorns tillgångar och skulder 2014..............................	545
Tabell 9.16	Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ..........................	546
Tabell 9.17	Statsskuldens förändring ..........................................................................	547
Tabell 9.18	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
	förändringen..............................................................................................	548
Tabell 9.19	Bedömningar av finansiellt sparande .......................................................	548
Tabell 9.20	Bedömningar av strukturellt/konjunkturjusterat sparande ...................	549
Tabell 9.21	Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
	förändringar jämfört med 2016 års ekonomiska vårproposition ...........	550
Tabell 9.22	Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos
	och förändringar jämfört med 2016 års ekonomiska vårproposition ....	550
Tabell 10.1	Kommunsektorns resultaträkning...........................................................	555
Tabell 10.2	Kommunsektorns finanser.......................................................................	556
Tabell 10.3	Skatter och statsbidrag .............................................................................	557
Tabell 10.4	Årlig förändring av statsbidragen ............................................................	558
Tabell 10.5	Kommunalt finansierad sysselsättning ....................................................	562
Tabell 10.6	Kommunsektorns balansräkning .............................................................	564
Tabell 10.7	Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med 2016 års
	ekonomiska vårproposition......................................................................	565
Tabell 11.1	Investeringsplan för staten.......................................................................	570
Tabell 11.2	Utfall statens investeringar 2010−2015 ..................................................	572
Tabell 11.3	Låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i
	statens verksamhet....................................................................................	573
Tabell 11.4	Låneskuld och låneramar 2002–2016.......................................................	574
Tabell 11.5	Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet ..............	575
Tabell 11.6	Låneramar och krediter enligt 7 kap. 6 § budgetlagen, förslag i denna
	proposition ................................................................................................	576
Tabell 11.7	Ramar för statlig utlåning, förslag i denna proposition .........................	577
Tabell 11.8	Garantiramar, förslag i denna proposition ..............................................	577
Tabell 11.9	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden
	för 2017 .....................................................................................................	579

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Diagramförteckning
Diagram 1.1	Finansiellt sparande 2010–2020.................................................................	31
Diagram 1.2	Sysselsättningsgrad 1970-2016 ..................................................................	36
Diagram 1.3	Arbetslöshet 15-74 år 2006-2016 ..............................................................	36
Diagram 1.4	Ungdomsarbetslöshet 2001-2016..............................................................	36
Diagram 1.5	Antal asylsökande per månad 2013-2016..................................................	50
Diagram 1.6	Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper
	till följd av reformer i Budgetpropositionen för 2017 .............................	51
Diagram 1.7	Andel i olika inkomstgrupper med högre, oförändrad och lägre
	utökad inkomst till följd av reformer i Budgetpropositionen för 2017..	51
Diagram 1.8	Effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor respektive män
	(20 år och äldre) till följd av föreslagen politik i Budgetpropositionen
	för 2017.......................................................................................................	52
Diagram 4.1	BNP-tillväxten i världen...........................................................................	154
Diagram 4.2	Bidrag till BNP-tillväxten ........................................................................	156
Diagram 4.3	Investeringar inom tjänstesektorn ..........................................................	157
Diagram 4.4	Produktivitet, arbetade timmar och produktion i näringslivet .............	158
Diagram 4.5	Arbetslösa och arbetslöshet.....................................................................	158
Diagram 4.6	Arbetskraft och arbetskraftsdeltagande..................................................	158
Diagram 4.7	Ett urval av sysselsättningsindikatorer ...................................................	159
Diagram 4.8	Sysselsatta och sysselsättningsgrad .........................................................	159
Diagram 4.9	Resursutnyttjande ....................................................................................	160
Diagram 4.10	Arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft ........................................	160
Diagram 4.11	Konsumentpriser......................................................................................	161
Diagram 4.12	Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet...................................................	162
Diagram 4.13	Hushållens konsumtion och hushållens konsumtion per capita...........	163
Diagram 4.14	BNP-prognos med osäkerhetsintervall ...................................................	167
Diagram 5.1	Utgiftstakets andel av potentiell BNP....................................................	181
Diagram 6.1	Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst (ekonomisk
	standard) 2017 till följd av begränsad uppräkning av skiktgränserna,
	över inkomstgrupper................................................................................	193
Diagram 6.2	Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2017
	till följd av förslaget om begränsad uppräkning av skiktgränserna,
	efter kön och ålder ...................................................................................	194
Diagram 6.3	Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst
	(ekonomisk standard) 2017 till följd av höjd beloppsgräns, över
	inkomstgrupper ........................................................................................	208
Diagram 6.4	Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2017 till
	följd av höjd beloppsgräns efter kön och ålder ......................................	208
Diagram 6.5	Tillverkningsindustrins elanvändning inom och utanför
	tillverkningsprocessen..............................................................................	308
Diagram 7.1	Totala skatteintäkter.................................................................................	467
Diagram 7.2	Arbetade timmar, timlön och lönesumma ..............................................	470

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1
Diagram 7.3	Transfereringsinkomster...........................................................................	470
Diagram 7.4	Kapitalvinser, aktieprisindex och fastighets-priser .................................	472
Diagram 7.5	Skatt på företagsvinster ............................................................................	473
Diagram 7.6	Hushållens konsumtion i löpande priser och intäkterna från
	mervärdesskatt ..........................................................................................	474
Diagram 8.1	Skillnad mellan utgiftsprognos för 2016 och ursprungligt anvisade
	medel i statens budget för 20161 för vissa utgiftsområden ....................	505
Diagram 9.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................	534
Diagram 9.2	Den offentliga sektorns inkomster och utgifter.....................................	535
Diagram 9.3	Statens budgetsaldo ..................................................................................	539
Diagram 9.4	Utvecklingen av inkomstindex och balansindex.....................................	543
Diagram 9.5	Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt
	finansiellt sparande ...................................................................................	544
Diagram 9.6	Den offentliga sektorns nettoförmögenhet fördelad på sektorer .........	545
Diagram 9.7	Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ..........................	546
Diagram 9.8	Statsskuldens utveckling ..........................................................................	546
Diagram 9.9	Den konsoliderade bruttoskulden ...........................................................	547
Diagram 9.10	Den offentliga sektorns bruttoskuld fördelad på sektorer ....................	548
Diagram 10.1	Finansiellt sparande och resultat..............................................................	555
Diagram 10.2	Lönesumma och kommunal beskattningsbar inkomst ..........................	557
Diagram 10.3	Kommunsektorns totala utgifter 2014 fördelade efter
	verksamhetsområde ..................................................................................	558
Diagram 10.4	Olika åldersgrupper som andel av befolkningen ....................................	559
Diagram 10.5	Demografiskt betingad konsumtionsutveckling i kommunsektorn,
	modellberäkning .......................................................................................	560
Diagram 10.6	Utgifter för välfärdstjänster .....................................................................	560
Diagram 10.7	Kommunalt finansierad sysselsättning ....................................................	562
Diagram 10.8	Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar.................	563
Diagram 10.9	Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar per
	1 000 invånare............................................................................................	563
Diagram 10.10	Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser ..................................	564
Diagram 11.1	Statens investeringar.................................................................................	571

Sammanställning av förslag till statens budget för 2017

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Sammanställning av förslag till statens budget för 2017

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	13 268 476
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	15 258 562
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	10 985 564
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	42 466 641
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 913 291
Utgiftsområde	6	Försvar och samhällets krisberedskap	50 254 364
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	34 990 005
Utgiftsområde	8	Migration	32 580 319
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	68 496 164
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	107 051 805
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 774 451
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	89 491 398
Utgiftsområde	13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	32 635 380
Utgiftsområde	14	Arbetsmarknad och arbetsliv	75 656 514
Utgiftsområde	15	Studiestöd	22 433 999
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	72 381 263
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	14 521 254
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt	6 764 560
		konsumentpolitik
Utgiftsområde	19	Regional tillväxt	3 595 481
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	8 403 539
Utgiftsområde	21	Energi	2 876 898
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	55 114 917
Utgiftsområde	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	17 189 401
Utgiftsområde	24	Näringsliv	6 456 020
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	105 554 920
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	16 467 790
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska unionen	29 586 305
Summa utgiftsområden			971 169 281
Minskning av anslagsbehållningar			-7 019 457

Summa utgifter			964 149 824
Riksgäldskontorets nettoutlåning			8 225 872
Kassamässig korrigering			0
Summa			972 375 696

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Statens skatteinkomster	1 023 714 630
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	27 763 799
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	5 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	691 450
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	11 294 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	11 271 830
Inkomsttyp 7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-100 001 880
Inkomsttyp 8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
Summa inkomster		979 733 829

Beräknat lånebehov	-7 358 133
Summa	972 375 696

1 Finansplan

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

1 Finansplan

1.1Sammanfattning

Sverige ska vara ett land i arbete och sammanhållning, i jämlikhet och hållbar utveckling. Orättvisorna i vårt samhälle har tillåtits öka. Växande klyftor göder oro, egoism och rasism. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle där ingen lämnas efter, men där ingen heller hålls tillbaka. Angelägna investeringar i vårt gemensamma samhällsbygge ska ha företräde framför skattesänkningar. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen och ett föregångsland för jämställdhet, både nationellt och internationellt.

Ekonomisk jämlikhet måste vara centralt i Sverige. Skatt efter bärkraft, full sysselsättning, låg arbetslöshet och en hållbar utveckling ligger till grund för politiken.

Den svenska modellen bidrar till välstånd och utveckling. Välfärden möjliggör ett högt arbetskraftsdeltagande, skapar trygghet och jämnar ut skillnader i levnadsvillkor. Starka parter som förhandlar löner och villkor bidrar till ordning och reda på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga och innovativa företag samt en god löneutveckling för breda grupper. Tydliga regelverk, ansvarsfulla investeringar för jobb och hållbar tillväxt samt en stram finanspolitik har tryggat ett högt förtroende och en stabil utveckling för svensk ekonomi. Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Ordning och reda i de offentliga finanserna bidrar till en god ekonomisk utveckling och till att värna välfärden.

Regeringen har under två års tid genomfört en rad viktiga reformer. Många av dessa

investeringar börjar redan visa resultat: jobben blir fler, nyföretagandet växer och arbetslösheten pressas ner, skolorna anställer tusentals fler och Sverige leder klimatomställningen. Regeringen har även slutit blocköverskridande överens- kommelser om försvarspolitiken, migrations- politiken, energipolitiken, klimatpolitiken och det finanspolitiska ramverket samt på en rad andra områden.

I en värld präglad av långsam ekonomisk återhämtning står Sverige starkt. Den svenska tillväxten är mycket hög i ett internationellt perspektiv och fortsätter under 2017 att vara bland de högsta i vår del av världen. Arbetslösheten faller och sysselsättningsgraden är högst i EU. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer. Det stora underskott på drygt 60 miljarder kronor som regeringen ärvde är i allt väsentligt utraderat. Detta trots den betydande effekt som det stora antalet asylsökande haft på de offentliga finanserna.

Trots den positiva utvecklingen saknas inte utmaningar som hög arbetslöshet, fallande skolresultat, stora behov av klimatomställning och växande ekonomisk ojämlikhet. Flera av de samhällsproblem som regeringen nu tar itu med tilläts växa under de senaste två mandat- perioderna. Regeringen står för en annan inriktning på politiken. Denna proposition bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Mer resurser till välfärden

När Sveriges befolkning växer är det särskilt viktigt att stärka välfärden. Den förra regeringen prioriterade stora skattesänkningar och antalet anställda i välfärden i förhållande till

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

befolkningens storlek minskade med 5 procent. Många verksamheter i kommuner och landsting är ansträngda. Därför genomför regeringen en historisk satsning på välfärden genom att skjuta till 10 miljarder kronor per år permanent till kommunsektorn. Det är den största enskilda förstärkningen av statsbidragen till kommunerna någonsin. Tillskottet kommer att göra det möjligt att utveckla välfärdens verksamheter, inte minst genom att anställa fler. Regeringens sammanlagda välfärdssatsningar i tidigare ekonomiska propositioner motsvarar till- sammans med välfärdsmiljarderna kostnaden för över 30 000 anställda.

Kunskapsresultaten i skolan har fallit i snart två decennier och under det senaste årtiondet har skolan blivit allt mer ojämlik. Den förra regeringen satsade närmare 20 gånger så mycket på skattesänkningar som på skolan. Denna utveckling måste vändas. Skolan är grunden i det jämlika samhällsbygget och en förutsättning för vårt framtida välstånd. För att stärka läraryrkets attraktivitet har regeringen bl.a. förbättrat lärarnas villkor och infört en stimulans för högre löner. Betydande medel har skjutits till för tidiga insatser så att alla elever kan få det stöd de behöver.

Utöver välfärdsmiljarderna föreslår regeringen bl.a. fortsatta satsningar för att motverka lärarbristen, främja läsande och förbättra förutsättningarna för skolor med svåra utmaningar. När antalet elever ökar i skolan tillförs skolan mer resurser.

Även i hälso- och sjukvården krävs förbättringar. Regeringen har gjort en rad viktiga satsningar, bl.a. inom cancervården och genom införandet av avgiftsfri vård för de allra äldsta. Ohälsan och sjukfrånvaron i arbetslivet ska bekämpas, inte minst i våra välfärdsyrken. Regeringen genomför ett brett åtgärdsprogram och arbetar med arbetsmarknadens parter för att nå längre. Den ökning av sjuktalet som började 2010 mattas nu av.

Fler jobb

Under många år tilläts arbetslösheten bita sig fast på höga nivåer, inte minst bland unga. Trots att arbetslösheten nu faller snabbt, och att sysselsättningsgraden är den högsta i EU, är alltför många fortfarande arbetslösa.

Samtidigt som arbetslösheten är hög i vissa grupper upplever arbetsgivare att det är svårt att

hitta rätt kompetens. Bristen på arbetskraft i många sektorer begränsar utveckling och tillväxt. Regeringen fortsätter arbetet för att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. För att stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har ett nytt kunskapslyft påbörjats. Den aktiva arbets- marknadspolitiken har stärkts och särskilda åtgärder för att få nyanlända i arbete har byggts ut i snabb takt. En 90-dagarsgaranti för unga byggs ut och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Mer kommer dock att behöva göras, särskilt för att de som nu bygger sina liv i Sverige snabbare ska komma i arbete. Regeringen föreslår en utökning av kunskaps- lyftet, fortsatta steg i omläggningen av arbets- marknadspolitiken, förbättrade etablerings- insatser för nyanlända och moderna beredskapsjobb i staten.

Sedan regeringen tillträdde har investeringarna i bostäder och infrastruktur stärkts för att stimulera ekonomin och öka människors möjligheter att finna en bostad, kunna flytta och pendla dit jobben finns. Efter en lång tid med låg byggtakt ökar bostadsbyggandet kraftigt och den höga takten väntas bestå. Bristen på bostäder är dock fortfarande stor i många delar av Sverige. Regeringen genomför angelägna reformer och presenterade i juni 2016 ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram.

En väl fungerande infrastruktur för transporter och resor bidrar till sysselsättning, minskade utsläpp och konkurrenskraft i hela landet. Regeringen har stärkt järnvägsunderhållet och tagit viktiga steg för att främja hållbara transporter. Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till ekonomiska ramar för en nationell plan för 2018–2029.

Sverige står starkt i den globala konkurrensen, men en aktiv närings- och innovationspolitik krävs för att bygga vidare på våra styrkor. Innovationsrådet har initierat fem samverkans- program. Det statliga riskkapitalet utvecklas. Den kommande propositionen för forskning, innovation och högre utbildning kommer att ge långsiktiga förutsättningar för Sverige som kunskapsnation.

Ett av världens första fossilfria välfärdsländer

Klimatet är vår tids ödesfråga och Sverige ska visa globalt ledarskap genom att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Ett nytt klimatavtal finns på plats och världens länder

måste nu skrida till verket. Nyckeln till att minska de globala klimatutsläppen är att rikare länder går före och sprider lösningar, samtidigt som utvecklingsländer ges stöd i sin klimatomställning och klimatanpassning. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att minska utsläppen och för att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Nu tas fortsatta steg mot att nå målet om att Sveriges utsläpp ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringen föreslår att de stöd som införts för klimatinvesteringar och stadsmiljöavtal utökas. Regeringen höjer också klimatambitionen med en utsläppsbroms som annullerar utsläppsrätter och driver på för en skärpt EU-politik. Den förstärkning av klimatklivet som föreslås kommer att stärka möjligheterna för lokala och regionala klimat- investeringar och laddstolpar i hela Sverige.

För att bidra till att minska konsumtionens negativa effekter på klimat och miljö presenterar regeringen i denna proposition en strategi för hållbar konsumtion. Regeringen förstärker också miljöarbetet i Sverige för att nå miljökvalitets- målen och generationsmålet. En stor satsning för att skydda värdefull natur har påbörjats och fler marina skyddade områden inrättas. Regeringen föreslår även satsningar på arbetet för en giftfri miljö och en cirkulär ekonomi. För att möta klimat- och miljöutmaningarna måste moderniseringen av Sverige fortsätta. Regeringen genomför FN:s Agenda 2030, som förenar ansvaret för klimat och miljö med social och ekonomisk utveckling.

Jämställdhet i samhället

Sverige präglas fortfarande av stora skillnader i livsförutsättningar mellan kvinnor och män. Regeringen avser att genomlysa betydelsen av skattesystemets utveckling ur ett jämställdhets- perspektiv. Arbetet ska vara avslutat senast 2018. Regeringens mål är att kvinnors sysselsättnings- grad ska vara lika hög som mäns och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska utjämnas. Sverige har en feministisk regering som arbetar med ett jämställdhetsperspektiv i budgetpolitiken. Det innebär att samhällets resurser ska komma hela befolkningen till del. Regeringen avser att inrätta en jämställdhets- myndighet 2018.

De ökade resurser till kommunsektorn som regeringen föreslår bidrar till bättre förut- sättningar för kvinnors förvärvsarbete och

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

arbetsmiljö. I denna proposition avsätter regeringen även medel för ett strategiskt arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Ett säkert och tryggt samhälle

Många i utsatta områden känner otrygghet på grund av brottslighet. Samhället måste både stå upp mot och förebygga brottsligheten. Polismyndigheten tillförs därför ytterligare resurser. Regeringen har även aviserat en översyn av lagstiftningen avseende attacker mot blåljuspersonal. För att motverka osund konkurrens i transportbranschen avser regeringen att ge Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med kontroller av cabotagetransporter.

Det är även viktigt att intensifiera arbetet mot skattebrott, skattefusk och skatteundan- dragande.

Under det senaste året har Europa fått uppleva flera fruktansvärda terrordåd. Hotbilden mot Sverige går inte att negligera. Säkerhetspolisen tillförs därför ytterligare medel. I en orolig tid behöver vi en regering som tar ansvar för Sverige. På allt fler platser ser vi att när stora grupper tillåts halka efter gror populism och misstroende mot samhället.

Ett jämlikt samhälle

Andelen individer med låg ekonomisk standard har ökat. Kampen mot ojämlikheten är en viktig del av samhällsbygget. Jämlikhet bygger tillit och bättre livsvillkor.

Skillnaderna i de disponibla inkomsterna har ökat under en längre tid. Det finns även forskning som tyder på att skillnaderna i förmögenhet har ökat sedan finanskrisen. Det finns tecken på att tillgångarna hos hushåll med stora förmögenheter har ökat snabbt i värde, samtidigt som utvecklingen för hushåll med mindre tillgångar varit betydligt svagare.

Ett av målen inom Agenda 2030 avser jämlikhet. Ett delmål är att till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en högre inkomsttillväxt än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Regeringens politik har bidragit till en jämnare inkomstfördelning och reformerna i denna proposition förväntas bidra till att ytterligare minska inkomstskillnaderna och till att nå delmålet inom Agenda 2030.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Utmaningar i vår omvärld

I januari 2017 tar Sverige plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd och kommer att föra en engagerad politik för internationell fred och säkerhet. Att investera i fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete är ett effektivt sätt att främja hållbar utveckling och bekämpa fattigdom och förtryck.

Förra hösten vidtog regeringen ett antal åtgärder, såsom tillfälliga gräns- och ID- kontroller. Åtgärderna har tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjort att betydligt färre personer har sökt asyl i Sverige hittills i år jämfört med samma period föregående år. Arbetet med att fördela asylmottagandet jämnare inom EU fortsätter. Sverige bidrar bl.a. med humanitära insatser och stödjer fredsprocessen i Syrien.

Sverige ska ha ett väl fungerande mottagande

som möjliggör för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Sverige har en reglerad invandring och asylrätten ska värnas. Tillsammans måste vi de kommande åren se till att alla, såväl nyanlända som arbetslösa, får förutsättningar för att kunna börja jobba och bidra till samhällsbygget.

Myndigheterna behöver snabbt och rättssäkert ta ställning till skyddsbehoven hos de många asylsökande och de som får stanna måste snabbare komma i utbildning eller jobb. Samtidigt måste vi säkerställa ett rättssäkert, effektivt och ändamålsenligt mottagningssystem.

Sverige ska inte möta framtiden med nedskärningar i välfärden, låga löner och sänkta klimatambitioner. Sverige ska hålla ihop. Vår framgång ska byggas med arbete, kunskap, jämlikhet och investeringar för framtiden.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Tabell 1.1 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2017

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor	2017	2018	2019	2020
Reformer
Mer resurser till välfärden
Välfärdsmiljarderna	10,00	10,00	10,00	10,00

Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget	0,15	0,15	0,15	0,15

Förstärkt ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning	0,34	0,51	0,51	0,51

Flerbarnstillägg	0,30	0,30	0,30	0,30

Ökade medel till kulturen	0,09	0,09	0,11	0,11

Fler jobb

Kunskapslyftet byggs ut och En jämlik kunskapsskola	2,35	3,54	3,97	3,99

Insatser för personer långt från arbetsmarknaden	0,56	1,13	1,39	1,54

Insatser för effektivare etablering	1,15	1,06	1,07	0,89

Insatser för personer med funktionsnedsättning	0,18	0,40	0,50	0,51

Investeringar i infrastruktur inklusive infrastrukturproposition	0,20	0,00	3,70	5,00

Bredbandsutbyggnad	0,10	0,15	0,25	0,35

Åtgärder för ökat byggande	0,07	0,07	0,06	0,05

Ny deltidsbegränsning inom arbetslöshetsförsäkringen m.m.	0,10	0,12	0,13	0,13

Sänkt energiskatt på el för större datacenter	0,25	0,25	0,25	0,25

Växa-stöd för den första anställda	0,41	0,33	0,33	0,33

Proposition för forskning, innovation och högre utbildning	0,39	1,49	2,10	2,82

Ett av världens första fossilfria välfärdsländer
Utbyggnad och förlängning av Klimatklivet	0,10	0,10	0,70	0,70

Förstärkning av stadsmiljöavtalen	0,25	0,50	0,00	0,00

Utsläppsbromsen	0,00	0,30	0,30	0,30

Bistånd och internationella klimatinvesteringar	0,50	0,50	0,50	0,50

Skattereduktion för reparationer av vitvaror (REP -avdrag)	0,19	0,19	0,19	0,19

Sänkt moms för mindre reparationer	0,27	0,24	0,24	0,24

Giftfri vardag	0,04	0,09	0,09	0,09
Energiforskningsproposition	0,07	0,12	0,19	0,25

Kommande skatteförändringar på energiområdet	1,16	2,39	2,89	3,30

Omsättningsgräns för mervärdesskatt	0,28	0,25	0,25	0,25

Supermiljöbilspremie	0,70	0,00	0,00	0,00
Övriga miljöåtgärder	0,21	0,27	0,30	0,32

Flyktingmottagande
Ökade medel till Migrationsverket	1,69	1,25	0,48	0,07

Ökat antal vidarebosatta	0,41	0,87	0,90	0,96
Åtgärder för att förbättra mottagandet	0,66	0,70	0,31	0,26

Ett säkert och tryggt samhälle
Förstärkning av Polismyndigheten	0,10	0,28	0,70	1,00
Ökade medel till Säkerhetspolisen för att förebygga och förhindra terrorism	0,08	0,17	0,20	0,20
Delegation för att minska segregationen m.m.	0,07	0,10	0,12	0,13

Övriga trygghetsskapande åtgärder	0,21	0,19	0,29	0,29

Summa reformer	23,60	28,06	33,43	35,95

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Tabell 1.1 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2017 (forts.)

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor	2017	2018	2019	2020
Finansiering och budgetförstärkningar
Inkomstökningar
Begränsad uppräkning av nedre och övre skiktgränsen för statlig	0,13	1,48	1,48	1,48
inkomstskatt	0,13	1,48	1,48	1,48
inkomstskatt

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor	0,34	0,34	0,34	0,34
Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån	1,65	1,65	1,65	1,65

Slopad avdragsrätt för representationsmåltider vid inkomstbeskattning	0,77	1,03	1,03	1,03

Kemikalieskatt	1,08	2,17	1,98	1,98
Anpassning till unionens statsstödsregler, fortsatt nedsatt energiskatt i	0,48	0,48	0,48	0,48
vissa delar av norra Sverige m.m.	0,48	0,48	0,48	0,48
vissa delar av norra Sverige m.m.

Höjd alkoholskatt på öl och vin m.m. med 4 procent samt sprit med 1 procent	0,39	0,35	0,35	0,35
Ändrad intäktsränta i skattekontot	0,73	0,00	0,00	0,00

Kommande skatteförändringar på energiområdet – höjd energiskatt på el	1,19	2,38	3,32	3,32

Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen	0,00	0,30	2,00	2,00

Utgiftsminskningar

Minskade utgifter för migration samt ensamkommande barn och unga	-4,53	9,98	8,10	7,68

Indexering av den statliga assistansersättningen (1,05 procent)	0,08	0,17	0,26	0,36
Effektivisering av arbetsmarknadspolitiken	2,94	3,68	3,04	2,57

Neddragning av aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program samt	0,40	0,79	0,78	0,76
finansiering av studiestartsstöd	0,40	0,79	0,78	0,76
finansiering av studiestartsstöd
Finansiering av satsning på yrkesvux genom neddragning av medel till	0,50	0,51	0,51	0,51
komvuxplatser	0,50	0,51	0,51	0,51
komvuxplatser

Beräkningsteknisk överföring	0,21	1,34	5,95	0,00
Summa finansiering och budgetförstärkningar	6,36	26,64	31,27	24,52
Övrigt (netto)	0,89	-2,86	-1,55	-1,30

Effekt offentliga finanser	-16,35	-4,27	-3,71	-12,73

1.2Svensk ekonomi utvecklas starkt

Den svenska modellen skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Svensk ekonomi växte snabbt 2015 och BNP-tillväxten väntas bli stark även 2016. Tillväxten är mycket hög i förhållande till jämförbara länder och mer än dubbelt så hög som genomsnittet i EU. En god utveckling av företagens investeringar och hushållens konsumtion är viktiga bidrag. Resursutnyttjandet bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren väntas därför präglas av mer normal tillväxt.

Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

Utfall 2015, prognos för 2016–2020

	2015	2016	2017	2018	2019	2020
BNP1	4,2	3,5	2,3	1,9	2,3	2,7
BNP1,2	3,9	3,2	2,5	2,0	2,3	2,4
BNP-gap3	-0,9	0,0	0,2	0,0	0,0	0,0
Sysselsatta4	1,4	1,8	1,5	0,6	0,7	0,8
Sysselsättningsgrad4	66,6	67,2	67,5	67,3	67,4	67,5
Arbetade timmar2	1,0	1,9	1,5	0,6	0,8	0,8
Produktivitet2,5	2,6	1,2	1,0	1,3	1,5	1,6
Arbetslöshet6	7,4	6,8	6,3	6,3	6,3	6,2
Timlön7	2,4	2,7	3,1	3,4	3,4	3,4
KPI8	0,0	1,0	1,5	2,1	2,8	3,1
KPIF8	0,9	1,5	1,7	1,9	2,0	2,0

1Fasta priser, referensår 2015.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas således.

4I åldern 15–74 år.

5Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

6I procent av arbetskraften, 15–74 år.

7Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

8Årsgenomsnitt.

Anm.: Prognosen baseras på hittills genomförda reformer.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Som en följd av den demografiska utvecklingen, asylmottagandet och regeringens satsningar inom vård, skola och omsorg har den offentliga konsumtionen ökat starkt. Regeringens sats- ningar bidrar till en hög offentlig konsumtions- tillväxt och en utbyggd välfärd även de närmaste åren. De offentliga investeringarna väntas också öka starkt, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och regeringens satsningar på infrastruktur och ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Efter två starka år väntas investeringstillväxten inom näringslivet stegvis avta 2016 och 2017. Investeringsnivån är dock fortsatt hög de kommande åren.

Sedan regeringen tillträdde har utvecklingen på arbetsmarknaden varit stark. Sysselsättningen

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

har ökat med 120 000 personer. Sysselsättningsgraden är högre än före finanskrisen och den högsta i EU. Ungdomsarbetslösheten och långtids- arbetslösheten har minskat snabbt (se avsnitt 1.5). Den starka efterfrågan i ekonomin och regeringens reformer väntas bidra till en fortsatt god tillväxt i sysselsättningen och till att arbetslösheten minskar till 6,3 procent 2017. Arbetslösheten är dock fortfarande alltför hög.

Det stora antalet asylsökande innebär att många som varit kort tid i Sverige kommer in i arbetskraften. Eftersom det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden dämpar detta nedgången i arbetslösheten (se tabell 1.2).

I prognosen för arbetslösheten ingår den väntade effekten av de reformer som regeringen hittills genomfört och som föreslås och aviseras i denna proposition. Dessa reformer bedöms bidra till att varaktigt sänka arbetslösheten. Regeringen kommer att löpande presentera reformer för att fler människor ska komma i arbete och för att arbetslösheten ska minska ännu mer.

Inflationen har varit låg under en längre tid, trots att penningpolitiken varit expansiv. Den underliggande inflationen har dock stigit trendmässigt sedan 2014. Till följd av ett högre resursutnyttjande väntas inflationen fortsätta att stiga 2016 och 2017.

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är osäker

Det råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och därmed också om utvecklingen i Sverige. Många av Sveriges viktigaste exportmarknader, i synnerhet euroområdet, bedöms vara känsliga för negativa ekonomiska störningar. Möjligheterna att stabilisera ekonomin, framför allt genom penningpolitiken, är begränsade.

I folkomröstningen den 23 juni 2016 röstade Storbritanniens befolkning för att lämna EU. Resultatet ledde inledningsvis till kraftiga reaktioner på de finansiella marknaderna, men under sommaren återhämtade sig aktie- marknaderna i många länder. Resultatet av folkomröstningen bedöms dämpa tillväxten i Storbritannien, men ha mer begränsade konsekvenser för utvecklingen i Sverige.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden kan även bli starkare än vad som antagits i prognosen. Exempelvis är tillväxten i Kina och många andra framväxande ekonomier svår- bedömd. En starkare utveckling i dessa ekonomier skulle leda till en högre svensk exporttillväxt.

Även i Sverige finns risker. Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit i en relativt hög takt sedan mitten av 1990-talet. Med snabbt stigande bostadspriser ökar risken för att det i framtiden sker en snabb prisnedgång. En sådan utveckling skulle tillsammans med en hög skuldsättning innebära en risk för att hushållens konsumtion dämpas, vilket i sin tur skulle kunna leda till lägre tillväxt och sysselsättning.

Bostadspriserna har ökat i en betydligt långsammare takt 2016 än 2015. Det amorteringskrav som infördes den 1 juni 2016 i syfte att dämpa utvecklingen har sannolikt bidragit till inbromsningen. Regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen noga och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas.

Den ekonomiska ojämlikheten har ökat under en längre tid, vilket bl.a. kan påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

Ordning och reda i de offentliga finanserna bidrar till en god ekonomisk utveckling och till att värna välfärden.

Riksdagen har beslutat att nivån på överskottsmålet ska vara 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Kommittén för översyn av överskottsmålet (dir. 2015:63) har uttalat att målet bör sänkas till en tredjedels procent av BNP från och med 2019. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Vänsterpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna står bakom förslaget. Regeringen avser att återkomma med en bedömning i 2017 års ekonomiska vårproposition och ett förslag till en ändrad nivå i budgetpropositionen för 2018.

Hösten 2015 lade regeringen om migrationspolitiken med en tillfällig lagstiftning för att kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige. Regeringen bedriver också ett aktivt arbete för att EU ska ta ansvar för flykting- situationen i enlighet med internationell rätt.

Regeringens prognoser utgår från Migrationsverkets planeringsantagande som innebär betydligt färre asylsökande per år 2016- 2020 jämfört med 2015. Därmed är en betydande del av utgifterna kopplade till migration och etablering av tillfällig karaktär. Hur finans- politiken påverkas av migration kan illustreras med ett migrationsjusterat strukturellt sparande.

1.3Finanspolitikens övergripande Ett sådant sparande visar det strukturella

inriktning

Regeringen har sedan den tillträdde fört en stram finanspolitik som medfört att det underskott som ärvdes från den förra regeringen har minskat kraftigt (se tabell 1.3). Denna ansvars- fulla finanspolitik har samtidigt möjliggjort angelägna samhällsinvesteringar, till skillnad från den förra regeringens ofinansierade, stora och orättvisa skattesänkningar.

Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Ordning och reda ska gälla i de offentliga finanserna. Det ger hushåll, företag och kommunsektorn stabila planeringsförutsättningar och uppmuntrar därmed investeringar. Att det finns marginaler för att möta konjunkturnedgångar med en aktiv finanspolitik minskar svängningarna och därmed osäkerheten i ekonomin. Utan dessa marginaler kan konjunkturnedgångar behöva mötas med nedskärningar i välfärden, med stora sociala och samhällsekonomiska kostnader som följd.

sparandet rensat för den del av kostnaderna för migration och etablering som är mer än dubbelt så höga som det historiska genomsnittet. Det finns flera metoder för att göra en sådan beräkning. I räkneexemplet som framgår av diagram 1.1 blir det migrationsjusterade strukturella sparandet betydligt starkare de närmaste åren och från 2019 identiskt med det ordinarie strukturella sparandet. Regeringen anser att det är rimligt att en exceptionell händelse, som det mycket stora antalet asylsökande, kan hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Kommun- sektorn behöver permanent förstärkta resurser.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Tabell 1.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor
Utfall 2010–2015, prognos 2016–2020
	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Finansiellt sparande	-1	-3	-34	-52	-61	-2	-9	-11	0	39	78
Procent av BNP	0,0	-0,1	-0,9	-1,4	-1,6	-0,1	-0,2	-0,3	0,0	0,8	1,5
Stat	-0,4	-0,3	-1,1	-1,2	-1,3	-0,1	0,1	0,3	0,6	1,4	2,1
ÅP	0,2	0,5	0,3	-0,1	0,1	0,2	0,0	-0,1	-0,2	-0,1	-0,1
Kommunsektor	0,2	-0,3	-0,1	-0,1	-0,4	-0,1	-0,3	-0,4	-0,5	-0,5	-0,5
Strukturellt sparande,
procent av BNP	1,8	1,0	0,4	-0,7	-0,9	-0,2	0,2	-0,3	0,1	0,9	1,6
Konsoliderad
bruttoskuld	1 323	1 351	1 370	1 499	1 755	1 805	1 834	1 860	1 870	1 850	1 788
Procent av BNP	37,6	36,9	37,2	39,8	44,8	43,4	42,0	40,9	39,5	37,4	34,5

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De budgetförstärkningar som regeringen presenterar i denna proposition får i flera fall effekt något år senare än 2017. Regeringen prioriterar strukturellt riktiga budget- förstärkningar framför kortsiktiga åtgärder.

Diagram 1.1 Finansiellt sparande 2010–2020

Procent av BNP

Anm.: I bedömningen av det migrationsjusterade sparandet har de direkta kostnaderna för migration och integration som överstiger den dubbla genomsnittliga kostnaden (1991–2014) som andel av BNP rensats bort. I bedömningen ingår avräkning på biståndet och effekter på budgetens inkomstsida.

Regeringen avser att genomföra ett antal åtgärder som minskar statens utgifter. Det handlar bl.a. om en omläggning av ersättnings- systemet för ensamkommande barn och unga. Inom områdena jobb, etablering och vuxenutbildning föreslås en mängd om- prioriteringar, bl.a. för att öka effektiviteten och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Åtgärder som vidtas för att minska utgifterna omfattar bl.a. mer träffsäkra nystartsjobb. Regeringen lämnar vidare förslag till ett antal intäktsförstärkningar som tidigare har remitterats, däribland förslag till avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån, slopad

avdragsrätt för representationsmåltider vid inkomstbeskattning, ändrad intäktsränta i skattekontot och begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Därutöver föreslår regeringen att en skatt på kemikalier i viss elektronik införs och att alkoholskatten höjs.

I vilken takt sparandet ska förändras bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, baseras på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiska utgångspunkter. Normalt sett bör fokus i bedömningen av budgetutrymmet främst ligga på det offentligfinansiella och realekonomiska läget under budgetåret. När tillfälliga faktorer har stor effekt på det finansiella sparandet behöver dock större vikt läggas vid utvecklingen på lite längre sikt.

Den offentliga skuldsättningen är förhållande- vis låg och förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt. Därför kan sparandet stärkas i en takt som värnar samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten eller förtroendet för de offentliga finanserna äventyras. Åren efter 2017 stärks sparandet kontinuerligt. Det finansiella sparandet förväntas vara i balans 2018 och ligga klart över den målsatta nivån i slutet av prognosperioden. Den offentliga skulden förväntas i denna proposition bli 115 miljarder kronor, motsvarande 2 procent av BNP, lägre 2020 än vad som bedömdes i 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100).

Det är viktigt att fortsätta att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är även angeläget att bygga upp marginaler för att möta nästa konjunkturnedgång. Det kräver såväl generell kostnadskontroll som ett rättvist och väl fungerande skattesystem med en låg grad av

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

skatteundandragande. Offentliga medel ska användas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt för att uppnå största möjliga nytta. Regeringen har även utvecklat arbetet för att stärka jämställdhetsbudgetering i utformningen av budgetpolitiken (se avsnitt 1.7).

Förslag till nivå på utgiftstaket 2019

Utgiftstaket utgör en övre gräns för statsbudgetens utgiftsnivå och ger riksdagen och regeringen förbättrade möjligheter till kontroll och styrning av utgifterna.

I enlighet med budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen i denna proposition en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året, dvs. 2019. Nivån som föreslås är samma som den bedömning som gjordes av utgiftstaket för 2019 i 2016 års ekonomiska vårproposition. Regeringen gör i denna proposition även en bedömning av nivån på utgiftstaket för 2020 (se tabell 1.4).

Den föreslagna och bedömda nivån på utgiftstaket medger en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör för regeringen att genomföra prioriterade reformer i kommande budgetpropositioner. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte att det kommer att användas för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna.

Tabell 1.4 Utgiftstakets nivå 2016–2020

Miljarder kronor om inget annat anges

	2016	2017	2018	2019	2020
Regeringens förslag till	1 215	1 274	1 332	1 392	1 4661
nivå på utgiftstaket

Utgiftstak, procent av	27,9	28,1	28,1	28,1	28,3
potentiell BNP

Takbegränsade utgifter	1 197	1 248	1 281	1 298	1 321

Budgeteringsmarginal	18	26	51	94	145
Budgeteringsmarginal,	1,5	2,1	4,0	7,3	11,0
procent av
takbegränsade utgifter

Budgeteringsmarginal,	0,4	0,6	1,1	1,9	2,8
procent av BNP

1 Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2020 i denna proposition.

1.4Mer resurser till välfärden

Den generella välfärden är en central del i den svenska modellen och har lagt grunden till ett

samhälle som präglas av högt ekonomiskt välstånd, sammanhållning, jämlikhet och jämställdhet. En jämlik kunskapsskola förbättrar livschanser och skapar förutsättningar för alla att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemensamt finansierade välfärdstjänster, som sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg, möjliggör ett högt arbetskraftsdeltagande och fler arbetade timmar i ekonomin. Det har skapat förutsättningar för en mycket hög syssel- sättningsgrad bland kvinnor och att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i EU. Satsningar på den gemensamma välfärden är en viktig del av regeringens ekonomiska politik.

Den förra regeringen prioriterade ofinansierade skattesänkningar framför att investera i välfärden. Många av välfärdens verksamheter är fortsatt ansträngda. Sveriges befolkning väntas fortsätta öka i snabb takt. Det leder till ett ökat behov av investeringar i välfärden så att kvaliteten inte blir lidande när antalet elever ökar eller fler söker vård. Samhällsbygget måste fortsätta och välfärden stärkas.

Sverige ska ha en välfärd av hög kvalitet som går att lita på. Därför har regeringen genomfört stora satsningar på vård, skola och omsorg. Regeringen prioriterar även fortsättningsvis välfärden för att skapa förutsättningar för kommuner och landsting att möta medborgarnas behov av välfärdstjänster och förbättra kvinnors livsvillkor.

Vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Det är centralt att resurserna till välfärden används till just det de är avsedda för. För att få ta del av offentliga medel är det rimligt att kräva att privata aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster ska kunna visa att de offentliga medlen kommer brukarna till godo. Eventuella överskott ska som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de har uppstått. Välfärds- utredningen ska senast den 1 november 2016 lämna sitt delbetänkande om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster (dir. 2015:22 och dir. 2015:108). Regeringen avser att 2017 lägga förslag om ett regelverk som säkerställer att skattemedel används till just den verksamhet de är avsedda för.

Regeringen föreslår i denna proposition att 10 miljarder kronor årligen tillförs kommuner och landsting i generella statsbidrag. Det ger kommunsektorn långsiktiga förutsättningar att

								P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1
utveckla välfärden. De ökade resurserna är				resultat mellan skolor har ökat. Det nuvarande
permanenta och skapar möjligheter att anställa				skolvalssystemet är en bidragande orsak till den
fler i välfärden och därigenom förbättra				ökade segregationen. Allt fler elever lämnar
välfärdens kvalitet.		Dessa	välfärdsmiljarder	grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan
innebär betydande resurser som möjliggör för				och alltför många fullföljer inte sin gymnasie-
kommunerna och landstingen att stärka vården,				utbildning. Det är fler pojkar än flickor som
skolan och omsorgen. Investeringar i välfärden				saknar behörighet till gymnasieskolan och fler
har stor betydelse för arbetsmiljön, inte minst i				män än kvinnor som inte fullföljer sin
många kvinnodominerade			branscher som	gymnasieutbildning.			Skolans	kompensatoriska
kännetecknas av större problem med ohälsa än				uppgift måste stärkas och kunskapsresultaten
andra branscher. För att förbättra arbetsmiljön				förbättras. Ojämställdheten, som i skolan
och arbetsvillkoren i kommunsektorn behövs				drabbar pojkar i form av generellt sämre
resurser, inte minst för att fler ska vilja arbeta				studieresultat och flickor i form av stress och
inom äldreomsorgen och vården.				psykisk ohälsa, måste brytas.
De generella statsbidragen ger stor frihet för				Regeringen har vidtagit åtgärder för att stödja
kommuner och landsting att själva utforma sin				kommunerna i att vända kunskapsutvecklingen
verksamhet utifrån lokala förutsättningar. För				och förbättra likvärdigheten. Regeringen tillsatte
att säkerställa en hög kvalitet måste kommun-				2015 en skolkommission, bestående av
sektorn kontinuerligt förnya och effektivisera				representanter från profession och forskning,
sin verksamhet. De ökade resurserna skapar				som har i uppdrag att ta fram förslag på
förutsättningar för att få fler i arbete, en mer				systemförändringar för höjda kunskapsresultat,
jämlik utbildning och ökad jämställdhet mellan				förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad
kvinnor och män.				likvärdighet i skolan (dir 2015:03).
Välfärdsmiljarderna ska inledningsvis särskilt				Det stora antalet asylsökande och nyanlända
stötta de kommuner och landsting som har				barn och unga förstärker behovet av insatser för
störst behov till följd av det stora antalet				en jämlik skola. En stor andel av de asylsökande
asylsökande och nyanlända. Därefter kommer				och nyanlända i gymnasieåldern är ensam-
resurstillskottet att innebära en allmän				kommande barn och unga, som saknar stöd från
förstärkning av det kommunala utjämnings-				vårdnadshavare. Regeringen vill se en
systemet.				inkluderande skola och har vidtagit åtgärder för
				att möta det ökade behovet av undervisning i
En jämlik kunskapsskola				svenska som andraspråk och modersmåls-
				undervisning.		Därutöver		har	schablon-
				ersättningen till kommunerna för asylsökande
Alla elever ska utmanas i sin kunskapstörst och				barns skolgång höjts. Skolan får mer resurser när
möta en skola där de får växa och utvecklas.				antalet elever ökar.
Skolan är en central del av samhällsbygget och en
förutsättning för ett Sverige som håller ihop.				Läraryrket ska bli mer attraktivt
Alla elever ska utifrån sina förutsättningar få				Lärarna är nyckeln till att höja kunskaps-
möjlighet att utvecklas fullt ut. I skolan läggs				resultaten i skolan. Det är därför allvarligt att
grunden för individens möjlighet till etablering				läraryrket under lång tid tappat i status och
på arbetsmarknaden och ett aktivt deltagande i				attraktionskraft. Det har tillsammans med stora
samhället. Den förra regeringen prioriterade				elevkullar lett till en växande brist på lärare.
ofinansierade	och	orättvisa	skattesänkningar	Läraryrket behöver bli mer attraktivt för att
framför investeringar i skolan. Regeringen har i				fler ska söka sig till och stanna kvar i yrket.
stället avsatt betydande medel till skolan. Genom				Regeringen genomför därför en stimulans till
välfärdsmiljarderna skapas ännu bättre förut-				höjda lärarlöner. Stimulansen beräknas kunna
sättningar för att nå regeringens mål om en				omfatta	ca	60 000	lärare	och	motsvara
jämlik kunskapsskola.				3 miljarder kronor årligen. Det är också viktigt
Kunskapsresultaten i den svenska skolan har				att lärarnas administrativa börda minskar så att
försämrats under många år. Den svenska				lärarna kan fokusera på sitt kunskapsuppdrag.
grundskolan har också blivit alltmer ojämlik.				Därför avser regeringen föreslå att de nationella
Segregationen	och	skillnaderna i kunskaps-		proven	ska	digitaliseras för		att	möjliggöra

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

lärarnas fokus på kunskapsuppdraget. Vidare avser regeringen föreslå att antalet nationella prov ska minska.

För att motverka lärarbristen måste även fler lärare utbildas. Därför föreslår regeringen en utbyggnad av lärar- och förskollärar- utbildningarna. Fullt utbyggd 2021 motsvarar satsningen 3 600 platser. Utbyggnaden har föregåtts av en dialog med berörda lärosäten avseende vilken utbyggnad som kan göras med bibehållen kvalitet i utbildningen.

Regeringen föreslår vidare en fortsättning av satsningen Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL). Tillsammans med arbets- marknadens parter har regeringen också skapat ett snabbspår där nyanlända lärare snabbare ska kunna få en svensk lärarlegitimation. Därtill fortsätter regeringen satsningen på Teach for Sweden, som är en kompletterande pedagogisk utbildning för dem som redan har en akademisk utbildning. Ett annat sätt att möta lärarbristen är att förstärka andra personalgrupper i skolan som kan avlasta lärare och förskolelärare.

Tidiga insatser när elever behöver extra stöd

Genom att tidigt fånga upp dem som behöver extra stöd ökar möjligheten för varje elev att utvecklas fullt ut. Regeringen har tidigare avsatt betydande medel i syfte att fler ska kunna anställas i grundskolan för att ge lärarna mer tid att möta varje elevs behov. Medel har också tillförts för att utbilda och anställa fler speciallärare och specialpedagoger.

För att förbättra möjligheterna att tidigt kunna ge stöd efter behov avser regeringen att påbörja införandet av en läsa-skriva-räkna- garanti 2017. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag på hur en sådan garanti bör utformas (dir. 2015:65). Ett led i införandet av garantin är att resurser avsätts för 2017 till insatser för att möjliggöra förankringen om bl.a. förskoleklassens förtydligade pedagogiska uppdrag. Regeringen avser också att fr.o.m. 2018 avsätta medel för att kompensera kommunerna för ökade utgifter med anledning av garantin.

Läsförmågan är avgörande för att alla barn ska utvecklas i skolan. Undersökningar visar dock på en sjunkande läsförståelse hos elever i den svenska grundskolan. Inom ramen för initiativet Hela Sverige läser med barnen kommer regeringen att genomföra en rad insatser för att öka barns och skolelevers läsförståelse, ordförråd

och läslust. En läsdelegation tillsätts för att samordna samtliga läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv.

Bättre möjligheter till utveckling i skolor med störst utmaningar

För att förbättra skolresultaten och öka jämlikheten krävs stöd till huvudmän för skolor med stora utmaningar och låga studieresultat. Staten tar ett aktivt ansvar för skolutvecklingen genom regeringens satsning Samverkan för bästa skola. Satsningen pågår över hela landet och innebär bl.a. att Skolverket i samverkan med varje berörd huvudman ska identifiera och utforma insatser för att höja resultaten på skolor med låga resultat och svåra förutsättningar. Regeringen föreslår i denna proposition en utökning av satsningen fr.o.m. 2017 till att omfatta även förskolor och förskoleklasser med stora utmaningar samt en ytterligare utvidgning av insatserna fr.o.m. 2018. Utsatta bostads- områden ska särskilt uppmärksammas. Regeringen föreslår också att satsningen för fler behöriga lärare i svenska som andraspråk förstärks och att försöksverksamheten med utökad undervisningstid i svenska förlängs.

Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag på åtgärder om hur målet kan nås (dir. 2015:31). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om att huvudmännen ska åläggas att erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Vidare avser regeringen att se över lovskolans omfattning och inriktning.

Att ha fullföljt en gymnasieutbildning är avgörande för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Ett väl fungerande system för yrkesutbildning, där utbud och innehåll matchar såväl arbetsmarknadens behov som elevernas intressen, bidrar till att trygga kompetens- försörjningen och minska arbetslösheten. Därför avser regeringen att förstärka stödet till yrkescollege så att samverkan kan förbättras mellan branscher och utbildningsanordnare. Regeringen avser även att lämna förslag till en försöksverksamhet med branschskolor som syftar till ett större utbud av yrkesutbildning för små yrkesområden.

Förbättrad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Alla ska ges förutsättningar för en god hälsa, oavsett ekonomiska resurser. Folkhälsan i Sverige är god, men det finns stora variationer mellan olika grupper i samhället. Människors hälsa och medellivslängd hänger nära samman med socioekonomiska faktorer, såsom utbildnings- och inkomstnivå. Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Satsningen på kvinnors hälsa tillsammans med reformerna om avgiftsfri tandvård för unga och avgiftsfri öppenvård för de allra äldsta bidrar till att nå målen om en jämlik och jämställd vård. Det gör även satsningarna på en mer jämlik och tillgänglig cancervård samt den nya strategin för att minska psykisk ohälsa. I denna proposition föreslås bl.a. höjt tandvårdsbidrag för personer som är 65–74 år.

Tandvårdsstödet är en del av välfärden. Socialstyrelsen har ett pågående regerings- uppdrag att utvärdera det särskilda tandvårds- bidraget och sådan tandvård som omfattas av högkostnadsskyddet inom öppen hälso- och sjukvård. I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur stödens mål uppnås, vilka patientgrupper som utnyttjar stöden och att lämna förslag på förbättringar. Uppdraget ska delredovisas i maj 2017 och slutredovisas i december 2018. Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.

Vård ska ges efter behov. Det ska inte vara möjligt att gå före i kön i offentligfinansierad vård genom att köpa privata försäkringar. Att universitetssjukhusen hålls samman och bi- behålls inom det offentliga är en förutsättning för utveckling och kvalitet i hela hälso- och sjukvården.

Sverige har ett av Europas mest resurseffektiva hälso- och sjukvårdssystem och de flesta patienterna är nöjda med den vård som de får. Hälso- och sjukvården ska vara behovsanpassad, av god kvalitet för alla och tillgänglig i hela landet. Genom välfärds- miljarderna och särskilda medel för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning skapas ännu bättre förutsättningar för att utveckla vården och omsorgen i samtliga kommuner och landsting.

Regeringen har inlett en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting i syfte att komma tillrätta med bristyrkessituationen inom välfärdssektorn.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Ohälsan och sjukfrånvaron ska minska

Den ökande sjukfrånvaron är ett problem för såväl individen som för hela samhället. Kvinnor är sjukfrånvarande i större utsträckning än män. Sjukfrånvaron är särskilt hög i många välfärds- yrken och medarbetarna upplever att arbetsmiljön har försämrats.

Den förra regeringen vidtog inte åtgärder för att vända utvecklingen utan införde en tidsgräns i sjukpenningen, som varken främjade rehabiliteringsprocessen eller garanterade att de försäkrade fick rätt hjälp. Ersättning från sjukpenning ska ge trygghet och lämnas under den tid som det tar att återfå arbetsförmågan. Regeringen har därför avskaffat den bortre tidsgränsen. Att bryta utvecklingen med ökad sjukfrånvaro är en av regeringens mest prioriterade frågor. Ökningstakten i sjuktalet har mattas av, men ytterligare åtgärder behövs. Utöver ökade resurser till kommunsektorn har regeringen initierat ett brett åtgärdsprogram för att ge människor bättre möjligheter att stanna kvar i eller återgå till arbete. Försäkringskassan har fått i uppdrag att stärka handläggningen och stödet till arbetsgivare. Det har även inletts ett arbete för att se över hur rehabiliteringsinsatser för individen kan stärkas inom ramen för rehabiliteringskedjan.

Åtgärder på arbetsplatsen kan ofta underlätta och påskynda möjligheten att återgå till arbetet, oavsett sjukfrånvarons orsak. Regeringen ser därför positivt på att arbetsmarknadens parter inom respektive sektor tagit fram gemensamma avsiktsförklaringar om åtgärder som ska leda till minskad sjukfrånvaro. Regeringen avser att tillsammans med parterna följa upp det påbörjade arbetet och effekterna på sjuk- frånvaron.

I syfte att minska smittspridning och därmed sjukfrånvaro avser regeringen att se över vad som hindrar att vård- och omsorgspersonal har tillgång till arbetskläder.

I regeringens fortsatta arbete med åtgärds- programmet kommer hälso- och sjukvården att vara ett prioriterat utvecklingsområde. I åtgärdsprogrammet ingår också att underlätta för unga med sjukdom och funktions- nedsättning att komma i arbete.

Ökad träffsäkerhet i assistansersättningen

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighets- lagstiftning som är viktig för många människors

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

möjlighet till frihet och delaktighet i samhället. För att upprätthålla legitimiteten i välfärds- systemen måste resurserna användas på ett ändamålsenligt sätt. Bedrägerier ska bekämpas.

På tio år har de statliga kostnaderna för assistansersättningen fördubblats, utan att antalet brukare har haft tillnärmelsevis samma ökningstakt. Denna utveckling har flera förklaringar. Det finns tecken på att privata bolag har missbrukat systemet. Assistans- ersättningen är inte avsedd för att bidra till sådana vinster och överskott i privata bolag. Under den förra regeringen vidtogs inte åtgärder för att långsiktigt värna reformen.

Assistensersättningsutredningen bedömde i sitt betänkande att timbeloppet för den statliga assistansersättningen är högre än vad som kan motiveras av kostnads- och löneutvecklingen (SOU 2014:9). Höjningen av timbeloppet 2017 kommer därför att vara något mindre än tidigare år. För att öka träffsäkerheten i den statliga assistansersättningen lämnar regeringen i denna proposition även ett lagförslag som möjliggör ett eller flera schablonbelopp.

1.5Fler jobb

Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med över 120 000 personer. Syssel- sättningsgraden är högre än före finanskrisen och den högsta i EU både för kvinnor och för män (se diagram 1.2). Arbetade timmar fortsätter att växa i god takt.

Diagram 1.2 Sysselsättningsgrad 1970-2016

Procent

gymnasial utbildning är arbetslösheten i nivå med åren före finanskrisen. Ungdoms- arbetslösheten har minskat snabbt och är på den lägsta nivån sedan 2003 (se diagram 1.4). Även långtidsarbetslösheten har minskat bland såväl unga som vuxna, och är lägst i EU bland unga. Regeringens reformer bedöms bidra till att varaktigt sänka arbetslösheten.

Diagram 1.3 Arbetslöshet 15-74 år 2006-2016

Procent

Anm.: Säsongsrensade data.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 1.4 Ungdomsarbetslöshet 2001-2016

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån

Arbetslösheten fortsätter att minska i snabb takt (se diagram 1.3). Bland vuxna med efter-

Anm.: Data för gruppen 15 till 24 år mellan 2001 och 2005 är länkade av Statistiska centralbyrån (SCB). Data för uppdelningen mellan män och kvinnor exklusive heltidsstuderande är säsongsrensade enligt egna beräkningar.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

En väl fungerande arbetsmarknad som tar tillvara människors kompetens och vilja att arbeta är grunden för Sveriges välfärd och konkurrens- kraft. Människor vill bidra till samhällsbygget och försörja sig själva. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden måste fortsätta. Regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Målet ska nås genom att antalet kvinnor och män som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin

ökar. Målet är ambitiöst och ställer stora krav på politisk handlingskraft.

Arbetslösheten, inte minst bland unga, har varit alltför hög under lång tid. Under många år har skattesänkningar och ineffektiva subven- tioner prioriterats framför investeringar för fler jobb. Alltför många har fortfarande svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbets- marknaden måste fungera bättre så att fler kan försörja sig och bidra till finansieringen av välfärden. Samhället har ett ansvar att skapa förutsättningar för att alla ska kunna få och ta ett arbete. Individen har också ett ansvar att stå till arbetsmarknadens förfogande och att förvärva den kompetens som efterfrågas.

Det finns stora obalanser på arbetsmarknaden och matchningen har fungerat dåligt under lång tid. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft är stark är arbetslösheten fortsatt hög i vissa grupper. Arbetslösheten är särskilt hög bland vuxna med kort utbildning och som varit kort tid i Sverige. Även bland de unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning och bland personer med funktionsnedsättning är arbetslösheten hög. Samtidigt upplever arbetsgivare att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det råder brist på arbetskraft, i synnerhet inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning eller yrkesutbildning på gymnasial nivå. Bristen är särskilt stor inom den offentliga sektorn. Den starka efterfrågan på arbetskraft kan komma att även gynna personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt krävs åtgärder som motverkar obalanserna på arbetsmarknaden, så att arbetslösheten kan fortsätta att minska och för att sysselsättningen ska fortsätta att öka. Även arbetsmarknadens parter har en viktig roll.

Regeringen har en bred jobbagenda som består av insatser för ökad kompetens och aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringar i bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik. Satsningar på välfärden bidrar till en hög sysselsättningsgrad och är också en viktig del av regeringens jobbpolitik (se avsnitt 1.4).

Det är viktigt att genom en aktiv närings- och innovationspolitik stimulera jobbtillväxten genom fler och växande företag i hela landet. Investeringar i infrastruktur och bostäder ökar rörligheten på arbetsmarknaden genom att förbättra förutsättningarna för människor att arbetspendla och bo där det finns jobb och utbildningsmöjligheter. Det är viktigt att få de arbetslösa att söka de jobb som är lediga och att

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

underlätta för arbetsgivare att hitta den kompetens som efterfrågas. Det krävs kompetenshöjande insatser för att motverka bristen på arbetskraft. Den förra regeringen underlät att rusta de arbetslösa för att kunna ta de jobb som växer fram.

Arbetsmarknadspolitiska insatser måste i större utsträckning bidra till att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa personer med en svag förankring på arbetsmarknaden. Effektiva och mer träffsäkra lönesubventioner är därför av stor betydelse. Regeringen bedömer även att det är viktigt att hitta nya vägar för att skapa sysselsättning för dem med relativt sett låga kvalifikationer. Regeringens arbets- marknadspolitik syftar till att minska obalanserna på arbetsmarknaden och väsentligt förbättra matchningen.

Det stora antalet asylsökande under framför allt 2015 medför att antalet personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förväntas öka snabbt. Det innebär att andelen av arbetskraften som varit kort tid i Sverige ökar. Det är en viktig anledning till att arbetslösheten inte förväntas sjunka snabbare framöver. Det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, i synnerhet för dem som saknar gymnasieutbildning. De insatser som genomförs inom etableringsuppdraget är en investering som stärker individens möjligheter till arbete eller vidare studier. Även insatser under asyltiden bidrar till en bättre etablering. Etableringen på arbetsmarknaden måste dock bli mer effektiv för nyanlända. Etableringstiderna har under flera år varit alltför långa och regeringen genomför därför betydande satsningar för att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Aktiv arbetsmarknadspolitik och förbättrad etablering

Kunskapslyftet byggs ut

För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs satsningar på utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov. Tillgång till relevant kompetens är också avgörande för näringslivets möjlighet att växa och klara den internationella konkurrensen. Regeringen har inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

utbildningsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkbildning, högskola och yrkeshögskola.

Inom ramen för kunskapslyftet föreslår regeringen i denna proposition en stor satsning på yrkesutbildning för vuxna genom fler yrkes- vuxplatser och en permanent satsning på lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Därtill föreslås en utbyggnad av lärarutbildningen. Fram till 2019 beräknas antalet statligt finansierade platser inom kunskapslyftet öka med över 24 000 jämfört med 2016. Regeringen avser att i anslutning till denna proposition lämna förslag om att en rätt till behörighetsgivande kurser inom kommunal vuxenutbildning (komvux) införs fr.o.m. 2017. Tillgången ska vara god på kurser inom komvux och individen ska ha goda möjligheter att kvalificera sig för vidare studier. Det är även viktigt för att kunna möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Yrkes- utbildningarna bör i större omfattning bygga på den regionala arbetsmarknadens behov. Regeringen avser därför att utveckla formerna för en regionaliserad yrkesutbildning för vuxna. Regeringen avser att som villkor för att ta del av det utbyggda yrkesvux ställa krav på att ansökande kommuner själva finansierar minst motsvarande antal utbildningsplatser. Detta för att det totala antalet yrkesinriktade vuxen- utbildningsplatser ska öka i önskad omfattning.

Regeringen avser att återkomma med ett förslag om ett nytt studiestöd. Studiestartsstödet syftar till att fler arbetslösa med kort utbildning och stora behov av utbildning ska studera på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

En aktiv arbetsmarknadspolitik

Trots den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden är det fortsatt alltför många unga som är arbetslösa. Regeringen har sedan den tillträdde sett till att Arbetsförmedlingen har fokuserat på att förebygga att ungdomar hamnar i längre tider av arbetslöshet. Ingen ung människa ska påbörja sitt vuxenliv i långtids- arbetslöshet. Regeringen har därför inlett arbetet med att införa en 90-dagarsgaranti för unga. Garantin ska införas successivt och innebär att arbetslösa ungdomar ska erbjudas ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning inom 90 dagar. Ungdomsarbetslösheten och antalet unga som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än 90 dagar har minskat.

För att underlätta 90-dagarsgarantin har regeringen bl.a. infört traineejobb och utbildningskontrakt. Regeringen har även antagit en strategi för unga som varken arbetar eller studerar. För att minska arbetslösheten har regeringen även inrättat Delegationen för unga till arbete (Dua) som verkar för att främja samverkan mellan kommunerna och Arbets- förmedlingen. Hittills har 287 kommuner träffat lokala överenskommelser med Arbets- förmedlingen om insatser för att minska ungdomsarbetslösheten.

Regeringens införande av traineejobb och extratjänster är verktyg för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och för att möta behoven av personal i många av välfärdens verksamheter. Regeringen har med dessa stöd skapat förutsättningar för kommuner och landsting att avlasta personalen i välfärdsyrken, samtidigt som de bidrar till att minska arbets- lösheten. Regeringen avser att förstärka extratjänsterna så att de omfattar arbete på 100 procent i stället för 75 procent samt att handledarstödet höjs. Regeringen avser även att vidga målgruppen till att omfatta nyanlända. Efter dialog med Sveriges Kommuner och Landsting och fackförbundet Kommunal föreslår regeringen en utbildningssatsning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården som saknar relevant gymnasial yrkesutbildning, i syfte att ytterligare underlätta kompetensförsörjningen inom dessa sektorer.

Det är viktigt att de resurser som avsätts för arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd används effektivt. Konjunkturläget och utmaningarna på svensk arbetsmarknad motiverar att nystartsjobben i större utsträckning riktas till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför en höjd subventionsgrad för nyanlända och personer som varit arbetslösa i mer än tre år. Samtidigt föreslås både kortare maximala stödperioder och en lägre subvention för dem som har varit arbetslösa i mindre än två år.

Arbetslösheten bland personer med kort utbildning och låga kvalifikationer är fortfarande alltför hög. Regeringen anser därför att det krävs nya insatser. Även om utbildning ska vara den huvudsakliga insatsen kan jobb med lägre kvalifikationskrav vara en möjlig väg in på arbetsmarknaden för vissa. Staten ska ta sitt ansvar och skapa jobb med goda arbetsvillkor

som i dag inte utförs i de statliga myndigheterna. Moderna beredskapsjobb i staten införs successivt fr.o.m. 2017 och ska sysselsätta 5 000 personer 2020. Regeringen avser vidare att genomlysa förutsättningarna för fler jobb med avtalsenliga löner och villkor i näringslivet för personer med kort utbildning. En förutsättning för detta arbete är en god dialog och samverkan med parterna.

Flera jobb som kan vara en väg in på arbetsmarknaden kräver körkort. Regeringen avser därför att utreda möjligheten till lån från Centrala studiestödsnämnden för körkorts- utbildning med avsikten att förslaget ska genomföras under mandatperioden.

Bland de arbetslösa finns de som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktions- nedsättning. Allas vilja att arbeta ska tas tillvara. För att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga föreslår regeringen att taket i lönebidraget höjs. Utvecklingsanställningar i Samhall har varit framgångsrika i att ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet att utvecklas genom arbete och komma in på arbetsmarknaden. Regeringen har tidigare avsatt medel till ytterligare 2 000 utvecklingsanställningar och föreslår i denna proposition en ökning motsvarande 100 anställningar 2017 och 500 nya anställningar per år 2018–2020.

Många arbetsgivare uppger att de olika formerna av anställningsstöd är komplicerade. Det riskerar att leda till att arbetsgivare väljer bort möjligheten att anställa med stöd. Ett arbete bedrivs därför i Regeringskansliet för att förenkla och göra anställningsstöden mer effektiva och träffsäkra.

Regeringen bedömer att den nuvarande deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen inte är ändamålsenlig. I denna proposition föreslås därför att regelverket ändras så att det ska vara möjligt att vara arbetslös på deltid och få ersättning under maximalt 60 veckor. Regeringen avser även att fr.o.m. 2018 göra ett antal ytterligare förändringar i regelverket, bl.a. när det gäller förtroendevaldas rätt till arbetslöshetsersättning samt samordningen av pension och arbetslöshetsersättning. En departementpromemoria kommer att remitteras hösten 2016.

Arbetslivet förändras i snabb takt. Ny teknik och effektivare arbetssätt frigör resurser men

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

ökar samtidigt arbetstakten. Många upplever ett mer stressigt arbetsliv som sliter ut människor i förtid. Det sker en utbredning av tillfälliga anställningar och utsuddade gränser mellan arbete och fritid. För att kunna ta tillvara varje människas kompetens måste arbetsrelaterad ohälsa bekämpas. Regeringen har kraftigt förstärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken. För att fortsatt stärka Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet föreslås att myndigheten tillförs ytterligare medel. Tillskottet kommer att möjliggöra för Arbetsmiljöverket att i större utsträckning motverka osund konkurrens. Detta arbete kan innebära fler oannonserade arbetsplatsbesök.

Regeringen har också presenterat en strategi för det moderna arbetslivet och bidragit till en ökad forskning om hållbara arbetsmiljöer.

Etableringen ska förbättras

Samhället behöver ta tillvara alla människors vilja och förmåga att bidra. Det är angeläget att alla ungdomar, inklusive sent anlända elever, på- börjar och fullföljer en gymnasieutbildning. Det är särskilt viktigt när det råder brist på arbetskraft i många sektorer. Arbete med goda arbetsvillkor bidrar till en stark välfärd och utveckling i Sverige. Arbete är också nyckeln till nyanlända invandrares etablering. Arbete ger utöver egen försörjning möjligheter att utveckla sina kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Arbete bidrar också till ett utökat socialt nätverk. Vägen till arbete är dock alltför lång för många nyanlända och många har jobb som inte motsvarar deras kompetensnivå. Det måste förändras.

Regeringen har genomfört en rad satsningar för bättre och snabbare etablering. I syfte att få till stånd en jämnare fördelning av mottagandet mellan landets kommuner är kommunerna numera skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. För att etableringen ska kunna påbörjas tidigt har insatser införts redan under asyltiden som t.ex. Svenska från dag ett via folkbildningen. Medel har även tillförts Arbetsförmedlingen för att hantera det ökade antalet deltagare i etablerings- uppdraget. Vidare har regeringen vidtagit åtgärder för att korta vägen till arbete för personer med utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden, som t.ex. validering av utbildning och snabbspår (se fördjupningsrutan Regeringens politik för snabb etablering).

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Regeringen tar i denna proposition ytterligare steg för att påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att minska väntetiderna och göra myndighetskontakterna mer effektiva för nyanlända. För att inte förlänga etablerings- perioden måste asyltiden tas tillvara. Det är viktigt att skapa möjligheter för asylsökande att tidigt tillägna sig bl.a. grundläggande kunskaper i svenska språket och information om samhället. Regeringen föreslår därför i denna proposition att ytterligare medel avsätts för tidiga insatser under asyltiden till bl.a. folkbildningen för ökade kunskaper i svenska. Därutöver tillförs Arbets- förmedlingen medel för att redan under asyl- processen erbjuda kompetenskartläggningar för asylsökande. För att öka möjligheten till arbete under asyltiden har regeringen nått en överenskommelse med bl.a. bankerna som underlättar för asylsökande att öppna bank- konto.

Antalet deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag väntas öka kraftigt de kommande åren. Regeringen föreslår att myndigheten ges ytterligare resurser för att möta denna utveckling. Samtidigt som antalet deltagare ökar behöver resultaten i etablerings- uppdraget förbättras. I dag är andelen som har ett arbete eller deltar i reguljär utbildning efter avslutad etableringsplan knappt en tredjedel. Regeringen kommer därför att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget. Ett liknande åtgärds- system som gäller för övriga arbetslösa bör införas för nyanlända inom etablerings- uppdraget. Den som inte deltar i de insatser som bedöms vara nödvändiga för att få ett arbete bör inte ha rätt till hela eller delar av sin ersättning.

Många nyanlända är i yrkesverksam ålder och har såväl utbildning som erfarenhet, även inom områden där det råder brist på arbetskraft. Regeringen har därför tillsammans med arbets- marknadens parter inlett ett omfattande arbete för att korta tiden till jobb. Snabbspår för ett tjugotal yrken har redan presenterats och antalet deltagare har ökat snabbt. Regeringen föreslår att ytterligare medel tillförs för utvecklingsinsatser och främjande av snabbspåren. För att möta det ökade behovet av validering av utländsk utbildning föreslår regeringen även att Universitets- och högskolerådet tillförs

ytterligare resurser samt att Socialstyrelsen tillförs fortsatta resurser.

För de nyanlända som enbart har för- gymnasial utbildning är förslaget om att ytterligare bygga ut vuxenutbildningen av stor betydelse. Kunskaper i svenska språket är viktiga för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Regeringen föreslår därför särskilda satsningar på lärlingsvux och yrkesvux kombinerat med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Sfi-undervisningen behöver vara anpassad till nyanländas olika behov och förutsättningar. Det studiestartsstöd som aviseras i denna proposition bedöms vara ett viktigt verktyg för att få personer med stora utbildningsbehov att söka sig till studier.

Det krävs också insatser för att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa nyanlända. Subventionerade anställningar kan ge nyanlända förbättrade jobbchanser och viktig arbetslivs- erfarenhet. Förslaget om en mer träffsäker utformning av nystartsjobben, förväntas bidra till en snabbare etablering för nyanlända. För nyanlända med kort utbildning kan regeringens satsning på moderna beredskapsjobb vara en väg in på svensk arbetsmarknad. Genom jobb med lägre kvalifikationskrav och goda villkor kan etableringen förbättras för nyanlända som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Etableringsprocessen kan effektiviseras ytterligare. Det finns ett antal ytterligare områden som är av betydelse för en mer effektiv etablering. Även stöd till idrotten kan möjliggöra ökad sysselsättning och förbättrad etablering. Flera olika aktörer i samhället berörs och regeringen kommer att ta ytterligare initiativ för att förbättra etableringen.

En politik för fler bostäder

Bostadsbyggandet har ökat kraftigt de senaste åren, efter en lång tid med låg byggtakt. Antalet påbörjade bostäder under det första halvåret 2016 är det högsta sedan 1992. Regeringen har prioriterat ett ökat bostadsbyggande, särskilt av hyresrätter. Den högre takten i bostads- byggandet väntas bestå under de närmaste åren. Enligt Boverkets prognos kommer ca 61 500 bostäder att börja byggas 2017. Det skulle innebära en ökning av byggandet med över 50 procent jämfört med 2014. Även byggandet

av hyresrätter ökar efter att under lång tid ha legat på en mycket låg nivå.

Men trots att byggtakten ökat är det inte tillräckligt för att möta behoven. Bristen på bostäder är fortsatt stor. Regeringen presenterade i juni 2016 ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för ökat byggande (se utg.omr. 18 avsnitt 3.6).

I denna proposition föreslås att medel avsätts för att göra en översyn av Boverkets byggregler för att modernisera och förenkla regelverket och samtidigt främja konkurrensen och ett långsiktigt hållbart byggande. Dessutom föreslås ökade resurser till länsstyrelserna för en effektivare handläggning och rådgivning rörande plan- och bygglovsärenden. Regeringen aviserar även i denna proposition ändringar av reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.

Regeringen har tidigare aviserat att en särskild utredare ska få i uppdrag att se över systemet med kreditgarantier för bostadsbyggande. Frågan om hur ett system för statliga topplån för nyproduktion av hyresrätter och student- lägenheter kan utformas ska ingå i utredningen. Dessutom har regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) aviserat ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter med rimliga hyror.

Regeringen avser att kartlägga och vid behov lägga fram förslag som förstärker kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter bebyggs i enlighet med gällande detaljplaner. För närvarande råder det brist på ett flertal yrkeskategorier inom byggbranschen och Arbetsförmedlingen bedömer att rekryterings- problemen inom branschen kommer att öka de kommande åren. Regeringen har därför utsett två samordnare som ska se över behovet av åtgärder för att säkerställa att det finns tillräckligt med arbetskraft inom byggbranschen för att bostadsbyggandet ska kunna fortsätta öka. Samordnarna ska följa upp pågående insatser och, om det finns behov, föreslå åtgärder för både statliga och kommunala aktörer samt för byggbranschens olika parter.

Investeringar i infrastruktur

En väl fungerande transportinfrastruktur är viktig för sysselsättning, minskade utsläpp och konkurrenskraft i hela landet. Hållbara

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

transporter är en viktig del i att nå miljömålen. Investeringar i infrastruktur kräver långsiktighet och regeringen avser därför att lämna en proposition med förslag till ekonomiska ramar för en nationell plan för 2018–2029. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Samhälls- ekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbara transporter ska vara centrala faktorer för vilka investeringar som ska göras.

Regeringens ambitioner är höga. Därför aviserar regeringen i denna proposition en satsning om 3,7 miljarder kronor 2019 och 5 miljarder kronor 2020 för investeringar i infrastruktur. Merparten av tillskottet ska gå till underhåll. Underhåll till järnväg beräknas till mer än tre gånger mer än underhåll till väg.

Den s.k. Sverigeförhandlingen har bl.a. i uppdrag att ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till en utbyggnads- strategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö (dir. 2014:106). Sverige-förhandlingen har också i uppdrag att ingå överenskommelser med berörda kommuner, landsting och andra berörda aktörer i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i dessa län. Regeringen anser att nya stambanor skulle stärka järnvägens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för arbetspendling. På regeringens uppdrag undersöker Trafikverket möjligheterna att sänka byggkostnaderna för höghastighetsbanorna. Samtidigt ses nytto- beräkningarna över. Trafikverket arbetar också på regeringens uppdrag bl.a. med att redovisa uppdaterade uppgifter om kostnader och nyttor för en uppgradering av befintliga stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Förberedelserna för byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping fortgår.

En aktiv näringspolitik för fler och växande företag

Sverige rangordnas som EU:s främsta innovationsland. För att fortsatt stärka svensk konkurrenskraft, öka jobbtillväxten och bidra till

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

att minska arbetslösheten bedriver regeringen en aktiv närings- och innovationspolitik.

Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion. Därför har regeringen lanserat strategin Smart industri, som tar ett brett grepp kring industrins utmaningar. Strategin har fyra fokusområden: industrins digitalisering, kompetensförsörjning, hållbarhet och innovation samt tillgång till testbäddar och forskningsinfrastruktur. Som en del av strategin presenterade regeringen i juni 2016 en handlingsplan med 45 konkreta åtgärder som regeringen genomför eller planerar att genomföra.

För att möta de utmaningar som samhället står inför och dra nytta av de affärsmöjligheter som de för med sig när det gäller digitalisering, hälsa och miljö- och klimatteknik krävs ett nära samarbete mellan politiken, näringslivet och universitet och högskolor. Innovationsrådet har därför initierat samverkansprogrammen Nästa generations resor och transporter, Smarta städer, Cirkulär biobaserad ekonomi, Life science och Uppkopplad industri och nya material. Samverkansprogrammen ska bygga vidare på det svenska näringslivets styrkor för att möta dessa utmaningar.

Exportsektorn är viktig för svensk ekonomi. Efter flera svaga år utvecklades exporten mycket starkt 2015 och det svenska näringslivet tog exportandelar på världsmarknaden. Regeringen har avsatt resurser för export- och investerings- främjande insatser.

När Sverige växer behöver jobben bli fler och det behöver bli lättare att starta företag samt att växa och att anställa. Därför fortsätter regeringen sitt arbete med att göra det enklare för små och medelstora företag, bl.a. genom ökad digitalisering och förenklat uppgifts- lämnande. Konkurrenskraftiga villkor för små nystartade innovationsdrivna företag är av stor vikt.

Regeringen vill underlätta för fler enmansföretagare att ta steget att anställa genom att sänka arbetsgivaravgifterna för den första anställda under det första året, ett s.k. Växa- stöd. Förslaget är inriktat på enskilda närings- idkare och bedöms öka sysselsättningen. De nya reglerna föreslås vara tillfälliga och gälla t.o.m. 2021. För att minska den administrativa bördan för små verksamheter med liten omsättning föreslår regeringen även att en omsättningsgräns för mervärdesskatt införs.

Det statliga marknadskompletterande risk- kapitalet är viktigt, inte minst för innovativa och växande företag. För att förbättra och effektivisera utbudet av statligt riskkapital i hela landet skapas en ny finansieringsstruktur genom bolaget Saminvest AB som primärt ska investera via privat förvaltade riskkapitalfonder. Genom ett fond-i-fond upplägg drar staten nytta av den investeringskompetens som finns i privata fonder.

Den digitala infrastrukturen är viktig för företagande och människors möjlighet att delta i samhället. Den bidrar till en innovations- och kunskapsdriven hållbar tillväxt. Digitaliseringen skapar också nya möjligheter för att upprätthålla grundläggande service och välfärd i alla delar av landet. Sverige behöver förnya sina ansträngningar för att nå målet om att vara världsledande i att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser därför att presentera en samlad digitaliseringspolitik.

Inom landsbygdsprogrammet finns betydande resurser för att ta tillvara hela Sveriges potential för jobb och tillväxt, exempelvis stöd till bredbandsutbyggnad och stöd till service. Regeringen föreslår att medlen för stöd till bredbandsutbyggnad inom landsbygds- programmet utökas med 850 miljoner kronor för den resterande delen av programperioden. Regeringen har också gett Jordbruksverket i uppdrag att årligen uppdatera den marknads- analys som avgör i vilka områden stöd kan ges. Stöd kan endast ges till de områden på landsbygden där det saknas förutsättningar för kommersiell utbyggnad. Regeringen har även uppdragit åt Tillväxtverket och Jordbruksverket att samverka kring bredbandsutbyggnad inom ramen för regionalfonds- och landsbygds- programmen. En förutsättning för en effektiv utbyggnad är att samordningen mellan de olika aktörerna fungerar väl. Regeringen följer utvecklingen och kommer vid behov att föreslå åtgärder för att säkerställa att samordningen fungerar.

Det kommunala utjämningssystemet är viktigt för att säkerställa att god offentlig service och välfärd finns att tillgå i alla delar av landet.

Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka funktioner inom de statliga myndigheterna som kan vara lämpliga att bedriva samordnat i staten och utanför storstäderna. Arbetet med lokaliseringen kommer att fortsätta 2017.

Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Det är viktigt att det finns arbetstillfällen för tjänstemän och akademiker även utanför de större städerna.

Regeringens arbete med livsmedelsstrategin och det nationella skogsprogrammet syftar till att ta tillvara den potential som finns i hela livsmedelskedjan och skogsbruket samt att skapa jobb och tillväxt i hela landet.

Propositionen för forskning, innovation och högre utbildning

Sverige är en internationellt framgångsrik forsknings- och innovationsnation som under lång tid gjort stora investeringar i forskning och utveckling. Långsiktighet är avgörande för ett framgångsrikt forsknings- och innovations- system. Den kommande propositionen för forskning, innovation och högre utbildning kommer därför att ha ett tioårigt perspektiv. För att universitet och högskolor ska ha förut- sättningar för en mer långsiktig och strategisk planering avser regeringen att föreslå ökningar av universitetens och högskolornas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå.

Forskningsresultaten måste i större utsträckning leda till nya varor och tjänster. Viktiga prioriteringar i den kommande propositionen för forskning, innovation och högre utbildning är att forskningen håller hög kvalitet, att förbättra nyttiggörande av forskningsresultaten och att säkra att Sverige får största möjliga utdelning på satsade medel.

I den kommande propositionen kommer samhällets utmaningar att genomsyra prioriteringarna för såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning och innovation. För att möta dessa utmaningar och för att stärka det svenska innovationssystemet föreslås dels att medel avsätts till olika forskningssatsningar, dels att insatser kopplade till regeringens sam- verkansprogram tillförs resurser. Samverkan mellan lärosätena och det omgivande samhället skapar förutsättningar för ett starkt forsknings- och innovationssystem i hela landet och för ett mer hållbart samhälle. Därför pågår ett arbete för att ta fram en modell för en samverkans- dimension i resurstilldelningen till lärosätena. Regeringen avser att senast i budget- propositionen för 2018 återkomma i frågan.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Ordning och reda på arbetsmarknaden i Sverige och EU

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där parterna självständigt förhandlar om villkor och löner, har bidragit till en hög sysselsättning och en god löneutveckling. Regeringen arbetar aktivt för ordning och reda på arbetsmarknaden genom t.ex. regler vid utstationering, god arbetsmiljö och sociala villkor vid offentliga upphandlingar för att säkerställa att upphandlingarna inte medverkar till social dumpning. För att motverka osund konkurrens i transport- branschen avser regeringen att ge Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med kontroller av cabotage- transporter. För att säkerställa att brister i arbetsmiljön inte används som ett konkurrens- medel tillförs Arbetsmiljöverket medel för att kunna anställa fler inspektörer. Sverige driver även frågor i EU om rättvis konkurrens för företag, samt om rättigheter och villkor för EU- medborgare som utstationeras.

Europeiska kommissionen initierade våren 2016 ett samråd om sitt meddelande om en europeisk pelare för sociala rättigheter. Syftet är att formulera principer för rättvisa arbets- marknader och välfärdssystem. Regeringen har tagit initiativ till ett särskilt toppmöte i Sverige 2017 med ambitionen att driva på arbetet för ett mer socialt Europa.

1.6Ett av världens första fossilfria välfärdsländer

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är en viktig del av samhällsbygget. Regeringen har genomfört flera åtgärder för att minska utsläppen, påskynda omställningen till ett hållbart samhälle och nå miljökvalitetsmålen.

Klimatet är en av regeringens prioriterade frågor. Klimatavtalet från Paris är en milstolpe. För första gången har världen ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. Genom avtalet ska samtliga länder sträva efter att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Avtalet innebär att målen för anpassnings- och finansieringsarbetet skärps.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

För att leva upp till avtalet behöver klimatarbetet stärkas i alla länder.

EU och dess medlemsstater ska ratificera Parisavtalet så snart som möjligt och därmed bidra till att klimatavtalet träder i kraft. Målsättningen är att EU ska ratificera avtalet under 2017. EU behöver ytterligare höja sin ambition om utsläppsminskningar och ska delta i kontinuerliga ambitionshöjningar i enlighet med klimatavtalet. Ett viktigt sätt att höja klimat- ambitionen är att ytterligare minska den totala mängden utsläppsrätter inom EU:s utsläpps- handelssystem utöver det förslag som presenterats av Europeiska kommissionen och i enlighet med Miljömålsberedningens betänkande (SOU 2016:47). Regeringen anser samtidigt att det är angeläget att se över EU:s utsläpps- handelssystem. Den av regeringen föreslagna utsläppsbromsen som annullerar utsläppsrätter är också ett bidrag för att minska utsläppen. Större utsläppsminskningar behöver också ske utanför utsläppshandelssystemet.

Som ytterligare ett led i att bidra till en höjd ambition inom EU till 2020 avser regeringen att föreslå att löpande ta bort utsläppsenheter som inte behövs för att uppfylla Sveriges åtagande inom EU för de sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

Regeringen genomför FN:s Agenda 2030, som förenar ansvaret för klimat och miljö med social och ekonomisk utveckling. Sverige ska vara pådrivande för att klimatavtalet från Paris beaktas fullt ut i genomförandet av 2030- ramverket.

Sverige ska vara ett föregångsland

Sverige ska vara en global föregångare i klimatomställningen. Rika länder måste gå före och sprida lösningar, samtidigt som utvecklings- länder ges stöd i sin klimatomställning och klimatanpassning.

Tidigare måluppfyllelse visar att Sverige har haft en god förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle. Riksdagen har antagit ett etappmål om att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringen bedömer att målet kommer att uppnås (skr. 2015/16:87). Den förra regeringens inriktning var att en tredjedel av minskningen skulle ske i form av investeringar i andra EU-medlemsstater eller flexibla mekanismer. Regeringens ambition är

dock att målet så långt som möjligt ska nås genom nationella insatser. Sverige skärper den nationella klimatpolitiken och minskar utsläppen i den takt som behövs för att bidra till en globalt hållbar utveckling och målen från klimatavtalet från Paris. Under mandatperioden 2014–2018 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt minska. För att i större utsträckning uppnå målet med nationella insatser utökar regeringen satsningarna avseende stödet till klimat- investeringar, klimatklivet, och till stadsmiljö- avtal.

Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om det svenska samhället och miljöskatternas styrande effekt ska öka. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljökvalitetsmålen kan nås på ett kostnads- effektivt sätt. Högre ambitioner och en ökad användning av miljöskatter får också som konsekvens att miljöskatteintäkterna ökar. Där- utöver kommer regeringen att göra en översyn av miljöskadliga subventioner.

Med regeringens politik uppgår de statliga klimatinvesteringarna i Sverige och inter- nationellt till 4,5 miljarder kronor 2016. Investeringarna görs inom framför allt fyra områden: förnybar energi, fossilfria resor samt lokala och internationella klimatinvesteringar.

Regeringen avser att under mandatperioden återkomma med ytterligare åtgärder som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Prioriterade frågor är att fortsätta arbetet med fossilfria resor och transporter och med att uppnå 100 procent förnybar energi.

Den 16 juni 2016 presenterade den parlamentariska Miljömålsberedningen en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna deltog i överenskommelsen. Regeringen föreslog redan i budgetpropositionen för 2015 att möjligheten att införa ett klimatpolitiskt ramverk ska utredas. Regeringen återkommer i början av 2017 med en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk, som tar sin utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag (SOU 2016:21 och SOU 2016:47).

Regeringen har under mandatperioden främjat gröna investeringar. En mängd olika statliga aktörer erbjuder lån och riskkapital till gröna verksamheter. Dessutom ger flera statliga och kommunala bolag ut gröna obligationer. Ett

arbete har inletts i Regeringskansliet för att analysera förutsättningarna för att öka andelen gröna investeringar i samhället. Det handlar bl.a. om att se över utbudet av gröna obligationer och ökade möjligheter att kanalisera klimat- investeringar genom internationella finansiella institutioner.

Fossilfria transporter och resor

Minskade utsläpp från transportsektorn är avgörande för att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål. Transportsystemet ska moderniseras så att det blir långsiktigt hållbart. Miljöpåverkan från transportsektorn och dess utsläpp av växthusgaser ska minska. Det är även viktigt att det finns goda förutsättningar att bo och verka på landsbygden.

Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. Redan 2014 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 19 procent. Regeringen har under mandat- perioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och diesel som beaktar utvecklingen av BNP. Miljömålsberedningen har föreslagit ett sektorsmål för transportsektorn. Förslaget är att utsläppen för inrikes transporter senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010 års nivå (SOU 2016:47). Beredningen anser att det krävs kraftfulla styrmedel för att nå målet. Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda hur en vägslitageskatt för svenska och utländska tunga lastbilar kan utformas (dir. 2015:47). Därtill har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur en skatt på flygresor kan utformas (dir. 2015:106). Regeringens ambition är att skatterna ska införas.

Bonus-malus-utredningen har lämnat ett förslag om hur fordon med relativt låga utsläpp kan premieras vid inköpstillfället, medan fordon med relativt höga utsläpp belastas med en högre skatt (SOU 2016:33). Förslaget bereds för närvarande. Regeringen vill ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Regeringen avser att införa ett bonus-malus-system som innebär en väsentlig ambitionshöjning när det gäller den miljöstyrande effekten jämfört med dagens

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

system, senast den 1 juli 2018. För att ge fortsatt stöd för bilar med låga utsläpp föreslår regeringen förlängningar av den s.k. Supermiljöbilspremien och av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar. Det är viktigt att förutsägbarheten är god för alla aktörer inför anskaffandet av nya miljöfordon. Förutsättning- arna att välja gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen måste stärkas. De ekonomiska incitamenten ska styra i denna riktning. Regeringen vill fortsätta att främja en över- flyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har avsatt resurser för att införa en miljökompensation för godstransport på järnväg.

En viktig del i insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel. Förnybara bränslen ska ges goda förutsättningar att konkurrera med fossila bränslen, så att en successivt ökande andel förnybara bränslen kan åstadkommas. Regeringen kommer därför att ta fram förslag till nya regler för de ekonomiska styrmedlen på området. Regeringen arbetar med en lösning som ligger inom ramen för Europeiska kommissionens tolkning av reglerna om statligt stöd och som kan träda i kraft under mandatperioden.

Regeringen satsar på levande och hållbara städer. Det är där förutsättningarna är som bäst för omställningen av transportsystemet. Därför förstärks stadsmiljöavtalen. Dessa innebär statlig medfinansiering av lokala och regionala kollektivtrafikinvesteringar och projekt inom utveckling av stadsmiljön. Satsningen utvidgas nu till att även gälla investeringar i cykel- infrastruktur. Stärkt kollektivtrafik ger fler tillgång till arbetsmarknaden och skapar förut- sättningar för ökad handel. Ökad cykling bidrar både till attraktiva stadsmiljöer med ren luft och till en bättre hälsa. Satsningen på stadsmiljöavtal är ett viktigt steg för att nå miljömålen och för att Sverige ska kunna bli ett fossilfritt välfärds- land.

Regeringen har även för avsikt att se över frågan om en lagstadgad rätt för kommuner att införa krav på transportplaner vid nyetableringar.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Ett förstärkt miljöarbete

Regeringen stärker genomförandet av miljö- politiken och ökar takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Därför har regeringen inrättat ett miljömålsråd som består av chefer för de myndigheter som är strategiskt viktiga för att nå miljömålen.

Regeringen har påbörjat en stor satsning för att skydda värdefull natur, förbättra skötsel av skyddade områden och ge fler människor möjlighet att ta del av friluftslivet. Skydd av marina områden är centralt för att bevara den biologiska mångfalden i kust- och havsområden. Satsningarna i denna proposition innebär att fler marina skyddade områden inrättas.

Regeringen prioriterar arbetet med att uppnå en giftfri miljö och föreslår därför flera satsningar som kan bidra till detta. En cirkulär och biobaserad ekonomi kan bidra till att miljömålen nås. Den cirkulära ekonomin innebär en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. Regeringen har tillsatt en utredning om styrmedel för att förebygga uppkomsten av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi (dir. 2016:3). Utredningen ska bl.a. analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska lämna förslag om inrättandet av ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor (dir. 2016:25). Genom en biobaserad ekonomi ska biobaserade produkter från skog och jordbruk användas för att ersätta fossila produkter. Regeringen presenterar i denna proposition en strategi som ska underlätta för enskilda konsumenter att konsumera mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart. Målsättningen är att öka kunskaperna och samverkan mellan berörda aktörer, bl.a. genom ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil i Konsumentverkets regi.

Regeringen underlättar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, bl.a. genom arbetet med ett nationellt skogsprogram och samverkans- programmet för en cirkulär biobaserad ekonomi. Därför föreslår regeringen i denna proposition en skattereduktion för reparationer och underhåll av vitvaror samt att mervärdesskatten sänks för vissa reparationer.

I denna proposition tillförs även resurser till ett kompetenscentrum som kommer att stärka

och samordna området för alternativa metoder till djurförsök, s.k. 3R-center.

Ett mer hållbart energisystem

Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Målet är 100 procent förnybar elproduktion 2040. Energipolitiken ska möjlig- göra en effektiv och hållbar energianvändning.

Den 10 juni 2016 träffades en ram- överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om den långsiktiga energipolitiken. Med anledning av detta aviseras vissa åtgärder på skatteområdet i denna proposition.

Regeringen har genomfört stora satsningar på solel. Bland annat är de medel som avsatts för investeringsstödet för solel 2017 åtta gånger högre än de var 2015. Den omsättningsgräns för mervärdesskatt som regeringen föreslår under- lättar för mikroproducenter av förnybar el, exempelvis villaägare med solceller som säljer sitt överskott av egenproducerad el. Regeringen anser att solelen behöver främjas ytterligare. Regeringen ser därför skyndsamt över förut- sättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutnings- punkt.

1.7Jämställdhet i samhället

Sverige har en feministisk regering. Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställd- het är en fråga om rättvisa och en viktig del av samhällsbygget. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential tas tillvara. Antalet myndigheter med uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering har utökats 2016. Därutöver avser regeringen att inrätta en jämställdhetsmyndighet 2018. Myndigheten ska

bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

Jämställdhetsperspektivet ska även beaktas i utformningen av budgetpolitiken. I arbetet med budgetpropositionen för 2017 har regeringen därför ställt större krav än tidigare på att effekter på jämställdheten synliggörs. På så sätt kan konsekvenser för jämställdheten beaktas redan vid beslut om inriktning på politiken och fördelning av resurser. Effekter av regeringens politik för kvinnors och mäns ekonomiska situation redovisas i avsnitt 1.11.

Kvinnor	har	de senaste 20 åren haft ca
80 procent	av	mäns disponibla årsinkomst.

Regeringen avser att genomlysa betydelsen av skattesystemets utveckling ur ett jämställdhets- perspektiv. Arbetet ska vara avslutat senast 2018. Regeringens mål är att kvinnors sysselsättnings- grad ska vara lika hög som mäns och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska utjämnas. Kvinnors lägre disponibla inkomster kan till stor del förklaras av könssegregeringen på arbetsmarknaden, där kvinnor är över- representerade i yrken och sektorer med lägre löner. Kvinnors lägre disponibla inkomster kan också förklaras av att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid och har mer frånvaro på grund av ohälsa och föräldraledighet. Kvinnor utför också en större del av det obetalda arbetet i hemmet och arbetar oftare deltid för att ta hand om anhöriga. Kvinnors sysselsättningsgrad i Sverige är mycket hög i ett internationellt perspektiv, men är fortsatt lägre än männens. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad har dock gradvis minskat under de senaste åren.

Transfereringarna är viktiga för disponibla inkomster och därmed för människors ekonomiska standard. De spelar en relativt sett större roll för kvinnor än för män.

Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för heltidsarbete och ett ökat arbetskrafts- deltagande bland kvinnor. Alltför ofta organiseras kvinnors arbete så att heltid inte erbjuds. Därför avser regeringen att utreda hur detta påverkar kvinnors liv och möjligheter till egen försörjning och en god livsinkomst samt vilka kostnader detta har för det offentliga och för ekonomin i stort.

Ingen ska heller behöva gå ned i arbetstid för att välfärden inte håller tillräckligt hög kvalitet. Många i de kvinnodominerade sektorerna uppger att arbetsförhållandena gör att de inte

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

orkar arbeta mer än deltid. Ökade resurser till kommunsektorn skapar, tillsammans med regeringens tidigare satsningar, bättre förut- sättningar för kvinnor att förvärvsarbeta mer och bidrar till en bättre arbetsmiljö.

Mäns våld mot kvinnor är ett av de yttersta uttrycken för ojämställdhet. Regeringen avsätter över 900 miljoner kronor 2017–2020 för att stärka det våldsförebyggande arbetet inom detta område. Åtgärder kommer att presenteras i en nationell strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor. I strategin kommer bl.a. att ingå åtgärder där pojkar och män involveras i det förebyggande arbetet. Regeringen kommer även att återkomma med åtgärder avseende de brister som Inspektionen för vård och omsorg konstaterat i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Vidare kommer Migrationsverket att ges i uppdrag att genomföra kompetenshöjande åtgärder för ökad genusmedvetenhet i asylprövningen.

Regeringen anser att varje person oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ska respekteras för den hen är och åtnjuta samhällets skydd. Regeringen har genomfört en rad insatser inom ramen för den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Regeringen utvecklar och förlänger insatserna samt tillför mer resurser i syfte att stärka arbetet för hbtq-personers situation i Sverige.

1.8Ett säkert och tryggt samhälle

Sverige ska vara ett land där alla kan känna sig trygga och säkra. De senaste tio åren har tryggheten i samhället ökat betydligt samtidigt som utsattheten för brott sammantaget har minskat något. De allra flesta upplever således trygghet i vardagen, men i socialt utsatta områden och i vissa grupper i samhället känner fler otrygghet. Fler kvinnor än män känner sig otrygga i offentliga miljöer.

Samhället måste stå upp mot brottsligheten. Det handlar om brottsbekämpning och brotts- förebyggande där individer som begår brott lagförs och får ta konsekvenserna av sina handlingar. Det handlar även om en politik som minskar klyftorna i samhället.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Inom försvarsområdet fortsätter regeringen arbetet med att genomföra den försvarspolitiska överenskommelsen (prop. 2014/15:109) med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna för att bl.a. kunna hantera det försämrade säkerhetspolitiska läget.

För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka antalet anställda tillförs myndigheten ytterligare medel. Regeringen avser även att inrätta en särskild nationell brottsförebyggande sam- ordnare för att utveckla samhällets möjlighet att förhindra och förebygga brott samt öka tryggheten. För att ytterligare förstärka det brottsförebyggande arbetet avser regeringen att inrätta regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna. För att motverka brotts- ligheten i socialt utsatta områden har regeringen aviserat en särskild satsning på ökad polisnärvaro. Regeringen har också aviserat en översyn av lagstiftningen avseende attacker riktade mot blåljuspersonal, för att ytterligare skydda dem i deras arbete.

Regeringen ser allvarligt på det ökade terrorismhotet och ökad radikalisering. Det försämrade omvärldsläget har särskilt inneburit en ökad belastning för Säkerhetspolisen som har behövt göra svåra avvägningar i verksamheten. Säkerhetspolisen behöver bl.a. förstärka sin förmåga att förebygga och förhindra terrorism och regeringen föreslår därför att ytterligare medel tillförs myndigheten.

Det är även viktigt att intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skattundandragande. Regeringen arbetar aktivt med dessa frågor och har presenterat ett flertal åtgärder.

I denna proposition föreslås att Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket tillförs medel för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. Förstärkningen avser både respektive myndighets åtgärder och det arbete som sker i samverkan mellan myndigheterna.

Skatteflykt och skattefusk ska bekämpas. Ansvariga myndigheter utvecklar löpande arbetssätt och samverkan, bl.a. genom att ta del av andra länders erfarenheter. Regeringen följer dessa insatser noga. Regeringen har för avsikt att ge Skatteverket i uppdrag att lämna en rapport till regeringen med goda exempel på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk i andra länder samt föreslå andra relevanta åtgärder för att

minska skatteflykt och skattefusk i Sverige. Rapporten ska redovisas till regeringen senast 2018 och kommer att vara ett underlag vid prioriteringar av framtida åtgärder för att ytterligare motverka skatteflykt och skattefusk i Sverige. Regeringen avser att vidta de åtgärder som krävs för att komma åt detta.

Regeringen kommer även att se över om en högre kostnadsränta bör tas ut i de fall den skattskyldiga har gjort en frivillig rättelse.

Ett Sverige som håller ihop

Sverige är och har länge varit ett land öppet för kunskap, kultur, livsstilar och innovationer från omvärlden. Denna öppenhet har bidragit positivt till mångfald, pluralism och Sveriges utveckling. Det finns dock oroande stora klyftor som hotar att splittra Sverige. Sociala, ekonomiska och geografiska klyftor skapar barriärer och leder till att människor med olika bakgrund i allt mindre utsträckning möts.

För att bryta segregationen krävs långsiktiga reformer, såsom investeringar i jobb, utbildning, boende, välfärd och jämlikhet. Regeringen avser att tillsätta en delegation som bl.a. ska arbeta för att skapa jobb, minska trångboddhet och med andra åtgärder för en förbättrad välfärd. Delegationen ska ge stöd till en ny form av brobyggare mellan skolan och samhället för att bidra till att göra utsatta områden öppnare och tryggare.

Det öppna samhället, där en mångfald av synsätt, åsikter och perspektiv kan komma till uttryck, behöver värnas. Regeringen avsätter därför ytterligare medel för att värna det demokratiska samtalet och för att motverka normaliseringen av hot och hat. Regeringen föreslår dessutom att ytterligare medel tillförs kommuner och det civila samhället för insatser mot våldsbejakande extremism.

Ett jämlikt samhälle

Regeringens målsättning är att tillväxten och välståndet i Sverige ska komma alla till del. Skillnaderna i de disponibla inkomsterna har dock ökat under en längre tid. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Framför allt har inkomsterna för dem med allra högst inkomster ökat snabbare än för övriga till följd

av ökade kapitalinkomster. Avskaffandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har också bidragit till denna utveckling. Dessutom har de lägsta inkomsterna ökat förhållandevis långsamt. Det finns även forskning som tyder på att skillnaderna i förmögenhet har ökat sedan finanskrisen. Det finns tecken på att tillgångarna hos hushåll med stora förmögenheter har ökat snabbt i värde, samtidigt som utvecklingen för hushåll med mindre tillgångar varit betydligt svagare.

Andelen individer med låg ekonomisk standard har ökat sedan 1995. Den största ökningen har skett sedan 2006. Ekonomisk utsatthet påverkar människors hälsa och riskerar att leda till sociala problem. En hög grad av ojämlikhet är ofta förknippad med låg social rörlighet. Flera studier har också visat att ökade klyftor påverkar den ekonomiska tillväxten negativt.

Kampen mot ojämlikheten är en viktig del av samhällsbygget. Regeringen har genomfört viktiga satsningar för att stärka de ekonomiska marginalerna för hushåll med svag ekonomi. Även regeringens satsningar på den gemen- samma välfärden har stor betydelse för att minska inkomstskillnaderna.

De kommande åren kommer regeringens politik därför att fortsatt fokusera på att minska klyftorna och öka sammanhållningen i samhället. Den generella välfärden, socialförsäkrings- systemen och skattepolitiken är centrala delar i det arbetet.

Ett av målen inom agenda 2030 avser jämlikhet. Ett delmål är att till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en högre inkomsttillväxt än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Regeringen tar fram en handlingsplan för att nå detta mål och följer utvecklingen utifrån denna.

Regeringens politik hittills under mandat- perioden har bidragit till en jämnare inkomstfördelning. De reformer som föreslås i denna proposition förväntas bidra till att ytterligare minska inkomstskillnaderna och till att nå delmålet inom Agenda 2030 (se avsnitt 1.11). Utöver välfärdsmiljarderna föreslår regeringen ett antal åtgärder riktade till hushåll med låga inkomster som direkt påverkar de disponibla inkomsterna. Flerbarnstillägget höjs för det tredje barnet. Vidare höjs inkomst- gränsen inom bostadsbidraget. Regeringen föreslår också att ersättningsgraden i

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

bostadstillägget och den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg likställs mellan dem som har fyllt 65 år och dem som inte har gjort det. Vidare föreslås att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs. Ett annat steg för att minska inkomstskillnaderna är att höja underhållsstödet. Regeringen har för avsikt att införa en differentiering av underhållsstödets belopp genom att höja det för barn som är 15 år och äldre.

1.9Världen måste bli fredligare och säkrare

I januari 2017 tar Sverige plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd och kommer att föra en engagerad politik för internationell fred och säkerhet. Att investera i fredsbyggande och konfliktförebyggande är ett effektivt sätt att främja hållbar utveckling och bekämpa fattig- dom och förtryck.

Världen måste bli fredligare och säkrare. Sveriges proaktiva utrikespolitik syftar till att förebygga våld och konflikter samt förhindra återfall efter konflikt. Regeringen driver en feministisk utrikespolitik för fred, säkerhet och hållbar utveckling med tydligt jämställdhets- fokus.

Sverige är ledande inom internationellt utvecklingssamarbete. Biståndet skapar möjlighet till utveckling och framtidstro för de mest utsatta, och gör att färre människor tvingas fly. Sverige tar också ansvar för det globala klimatarbetet och är per capita världens största givare till FN:s gröna klimatfond.

Regeringen avser att i enlighet med den ambition som fastslogs i budgetpropositionen för 2016 höja biståndet till 1 procent av bruttonationalinkomsten före mandatperiodens slut. I denna proposition tillförs bistånds- verksamheten 500 miljoner kronor, vilket innebär att biståndsramen 2017 uppgår till drygt 46 miljarder kronor. Av dessa medel ökar anslaget för biståndsverksamhet till 31 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2016, till följd av lägre kostnader för migration. Anslaget stiger till 34 miljarder kronor 2017 och till 40 miljarder kronor 2018.

För regeringen är det viktigt att stärka arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt jämställdhet så att mer

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

av den svenska biståndsverksamheten når kvinnor och flickor.

1.10Flyktingmottagande

Miljoner människor flyr undan krig i världen. Kriget i Syrien fortsätter att orsaka ett enormt mänskligt lidande och behov av internationellt stöd. Sverige bidrar bl.a. med humanitära insatser och stödjer på olika sätt fredsprocessen i Syrien. Sverige ska ha ett väl fungerande mottagande som möjliggör för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Sverige har en reglerad invandring och asylrätten ska värnas.

År 2015 ökade antalet asylsökande dramatiskt. Totalt sökte 163 000 människor asyl i Sverige, varav 35 000 var ensamkommande barn. Bristen på ett gemensamt ansvarstagande inom EU blev tydlig, då ett fåtal medlemsstater tog emot ett mycket stort antal asylsökande.

Det stora antalet människor som hösten 2015 sökte sig till Sverige innebar en stor utmaning för centrala samhällsfunktioner. Den förra regeringen lämnade efter sig en ansträngd situation inom bl.a. den sociala barn- och ungdomsvården, skolan, sfi samt vården och omsorgen. Det är svårt för kommunerna att på kort sikt kraftigt öka personalstyrkan, vilket begränsar möjligheten att bygga ut verksamhet och kapacitet. Detta trots att det offentliga, men även enskilda och ideella organisationer, gjorde stora insatser. Dessa insatser bidrog till ett bättre mottagande av det stora antalet asylsökande än vad som annars hade varit möjligt.

Alla EU-länder måste ta sin del av ansvaret för mottagandet av skyddsbehövande.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande. Regeringen har även tillfälligt anpassat regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konven- tioner. Åtgärderna har tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjort att betydligt färre personer har sökt asyl i Sverige hittills i år jämfört med samma period föregående år (se diagram 1.5). Regeringen följer utvecklingen noga tillsammans med berörda myndigheter.

Diagram 1.5 Antal asylsökande per månad 2013-2016

Personer

Källa: Migrationsverket

Sverige har tillsammans med bl.a. Tyskland verkat för att få till stånd ett solidariskt och hållbart system för att fördela ansvaret att ta emot människor i behov av skydd mellan EU:s medlemsstater. Systemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande och effektivt asylsystem. Det kräver också humana mottagandeförhållanden med tillräcklig kapacitet, en rättssäker asylprocess, likvärdig bedömning av skyddsbehov och vissa grund- rättigheter kopplade till skyddsbehovet. Enskilda medlemsstater ska i vissa delar kunna ha en mer generös inställning än den som EU har som helhet.

Regeringen anser också att återvändandearbetet måste fungera bättre.

Regeringen avser att reformera ersättnings- systemet för ensamkommande barn och unga i syfte att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planerings-förutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten. Det nya ersättnings- systemet bör träda i kraft den 1 juli 2017. Medel kommer att avsättas för att möjliggöra kompensation till kommuner som har svårigheter att ställa om till det nya ersättning- systemet. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att effektivisera Migrationsverkets verksamhet samt att stärka styrningen och uppföljningen av myndigheten. Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra fler medicinska åldersbedömningar för att säkerställa att insatser som är avsedda för barn i högre grad ska komma dem till del.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

1.11Effekter av regeringens politik Effekten på den utökade inkomsten varierar

Fördelningspolitiken ska bidra till att tillväxt och välfärd kommer alla till del så att levnads- villkoren och livschanserna utjämnas mellan individer i samhället. En del av omfördelningen sker via skatter och transfereringar som direkt påverkar de disponibla inkomsterna. En annan viktig del av omfördelningen i den svenska välfärdsmodellen är offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Ett utökat inkomstbegrepp som utöver disponibel inkomst även tar hänsyn till välfärdstjänster ger en mer komplett bild av politikens effekter.

Regeringen har genomfört betydande satsningar på vård, skola och omsorg. Den har också genomfört ett antal reformer riktade till hushåll med låga inkomster. De höjningar av inkomstskatten som har bedömts vara nöd- vändiga för att finansiera dessa viktiga satsningar har riktats mot dem med höga inkomster. Regeringens samlade politik under mandat- perioden har bidragit till en jämnare fördelning.

Den utökade disponibla inkomsten bedöms i genomsnitt öka till följd av de sammantagna reformerna i denna proposition, förutom i de allra högsta inkomstgrupperna (se diagram 1.6). Den exakta fördelningen beror i viss mån på hur resurserna används i kommunerna (se tabell 27 i bilaga 2). Den underliggande ekonomiska utvecklingen är stark. Hushållens reala disponibla inkomst ökar med 2,2 procent 2017.

Diagram 1.6 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper till följd av reformer i Budgetpropositionen för 2017

Procent

0,6

0,5		Bidrag från disponibel inkomst


0,4		Bidrag från välfärdstjänster


		Förändring av utökad inkomst
		Förändring av utökad inkomst
0,3

0,2

0,1

-0,1

-0,2

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Låg inkomst								Hög inkomst

Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst)

Anm.: Utökad inkomst är ekvivalerad disponibel inkomst plus subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje hushåll och fördelas lika på alla i hushållet.

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

inom inkomstgrupperna. Inom varje inkomst- grupp finns både personer som påverkas positivt och negativt, men också personer som inte påverkas alls(se diagram 1.7).

Diagram 1.7 Andel i olika inkomstgrupper med högre, oförändrad och lägre utökad inkomst till följd av reformer i Budgetpropositionen för 2017

Procent

Högre	Oförändrad/marginell	Lägre

100

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Låg inkomst								Hög inkomst
		Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst)

Anm.: Individer som beräknas få en ökning eller minskning av sin utökade inkomst som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/marginell Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

Ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

För kvinnor beräknas reformerna i denna proposition innebära att den individuella,

utökade inkomsten i	genomsnitt ökar	med
0,2 procent jämfört	med en ökning	med

0,1 procent för män (se diagram 1.8). Sett över hela mandatperioden har den förda politiken ökat den individuella utökade inkomsten för kvinnor med 0,9 procent. Kvinnor har gynnats i större utsträckning av de genomförda reformerna och därmed har den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män stärkts.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Diagram 1.8 Effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor respektive män (20 år och äldre) till följd av föreslagen politik i Budgetpropositionen för 2017

0,30

0,20

0,10

0,00
0,00	Bidrag från välfärdstjänster
-0,10


	Bidrag från individuell disponibel inkomst


	Förändring av individuell utökad inkomst
-0,20
-0,20	Kvinnor	Män
	Kvinnor	Män

Anm.: Individuell utökad inkomst är individuell disponibel inkomst plus subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje vuxen i hushållet. Summan av barnens subventioner delas jämt på de vuxna i hushållet.

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Regeringens politik för en snabb etablering

Arbete är nyckeln till nyanländas etablering. Regeringen har sedan den tillträdde identifierat ett antal områden som behöver utvecklas för att påskynda etableringen.

För att korta etableringstiden för dem som får uppehållstillstånd har regeringen kraftigt för- stärkt de tidiga insatser som ges redan under asyltiden, bl.a. inom folkbildningen för ökade kunskaper i svenska och samhällsinformation samt kartläggning av asylsökandes kompetenser.

För att förbättra resultaten i Arbets- förmedlingens (AF) etableringsuppdrag sam- tidigt som antalet deltagare ökar krävs flexibilitet och individanpassning. Resurser har tillförts myndigheten för att resultaten ska förbättras. För att förbättra möjligheterna till etablering tar den nya bosättningslagen hänsyn till det lokala arbetsmarknadsläget.

Många nyanlända har ett stort utbildnings- behov. Regeringen har inlett en satsning på ett nytt och brett kunskapslyft för att ge fler människor den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Särskilda satsningar har även gjorts på bl.a. utbildningar kombinerade med utbildning i svenska för invandrare (sfi) och kompetensutveckling av sfi-lärare. Regeringen har även satsat på att stärka grundskolan och gymnasieskolan.

För att förbättra arbetet med validering har Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet tillförts medel. Regeringen har även genomfört stora satsningar på kompletterande utbildningar. Detta möjliggör för personer med utländsk utbildning att få en svensk examen eller behörighet att utöva sitt yrke i Sverige.

Regeringen har även inlett ett omfattande arbete tillsammans med arbetsmarknadens parter för nyanlända som har utbildning eller erfarenheter inom områden där det råder brist på arbetskraft. Arbetsförmedlingen bidrar med olika insatser, såsom praktik kombinerat med yrkessvenska, validering och kompletterande utbildning. Hittills har snabbspår presenterats för ett 20-tal yrken, bl.a. för kockar, elektriker, lärare, målare, apotekare och läkare.

Subventionerade anställningar kan bidra till att ge nyanlända förbättrade jobbchanser och viktig arbetslivserfarenhet. Regeringen har genomfört förändringar av anställningsstöden för att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa nyanlända.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Det stora antalet asylsökande till Sverige, framför allt under 2015, har inneburit stora utmaningar för flera myndigheter och kommunsektorn. Medel har därför tillförts till bl.a. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Resurser har också tillförts kommuner och landsting, både genom statsbidrag och genom en höjning av schablonersättningen för mottagande.

Tabell 1.5 Åtgärder för en snabb etablering

Miljoner kronor

	2016	2017	2018	2019	2020
Budgetpropositionen för 2017 (BP17) och 2016 års
höständringsbudget (HÄB16)

Tillskott till AF	130	520	570	700	600

Kompetenskartlägg-
ning asylsökande	0	90	55	55	55

Tidiga insatser för
asylsökande	120	170	130	106	71

Övrigt	0	372	304	209	164
Totalt BP17 och
HÄB16	250	1152	1060	1071	890
2016 års vårändringsbudget (VÄB16)

Snabbare etablering	520

Totalt VÄB16	520
Budgetpropositionen för 2016 (BP16)

Höjd
schablonersättning	1 071	2 603	2 932	2 217

Snabbspår och
förstärkta
arbetsmark-
nadsinriktade
insatser	376	532	422	339

Förstärkning AF	193	93	93	93
Kompletterande
utbildningar	24	75	220	340
Validering	141	124	122	92
Övrigt	180	176	179	164

Totalt BP16	1 985	3 603	3 968	3 245
2015 års ekonomiska vårproposition (VÅP15)
Kompetens-
utveckling sfi-lärare	100	100	100	100
Idrott för bättre
etablering	64	64	64	64
Totalt VÅP15	164	164	164	164

Anm.: Utöver de i tabellen omnämnda reformerna har regeringen gjort stora satsningar på t.ex. vuxenutbildningen.

Förslag till riksdagsbeslut

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2017

1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392 miljarder kronor för 2019 (avsnitt 5.2),

3.godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2017 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),

4.godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2018 och 2019 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1 och tabell 7.3),

5.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2017 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),

6.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2017 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),

7.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2017 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),

8.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2018 och 2019 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.2 och tabell 8.3),

9.godkänner förslaget till riktlinjer för pris- och löneomräkning av försvarets förbandsanslag (avsnitt 8.7),

10.bemyndigar regeringen att under 2017 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 9.2),

11.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2017 (avsnitt 9.2 och tabell 9.10),

12.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2017 (avsnitt 9.2 och tabell 9.10),

13.bemyndigar regeringen att för 2017 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 900 000 000 kronor (avsnitt 11.2),

14.bemyndigar regeringen att för 2017 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 000 000 000 kronor (avsnitt 11.2),

15.bemyndigar regeringen att under 2017, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.7).

vad gäller skattefrågor och andra förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

16.antar förslaget till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 3.1 och 6.6),

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

17.antar förslaget till lag om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 3.2 och 6.16),

18.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (avsnitt 3.3 och 6.19),

19.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt

3.4och 6.23–6.25),

20.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.5 och 6.20),

21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.6 och 6.22),

22.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.7,

6.20och 6.22),

23.antar förslagen till lagar om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.8, 3.9, 6.12, 6.13 och 6.22),

24.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt

3.10och 6.7),

25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt

3.11och 6.20),

26.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.12, 6.2–6.5 och 6.11),

27.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.13 och 6.7),

28.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.14 och 6.16),

29.antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2003:347) om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder (avsnitt 3.15 och 7.4),

30.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordnings- förbund (avsnitt 3.16 och 7.4),

31.antar förslagen till lagar om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.17–3.19, 6.6, 6.13, 6.16, 6.22 och 6.26),

32.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2015:748) om ändring i mervärdes- skattelagen (1994:200)(avsnitt 3.20 och 6.25),

33.antar förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) (avsnitt 3.21 och 6.16),

34.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750)

om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.22 och 6.12).

Lagförslag

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning av

1.arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),

2.löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

3.löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs- inkomster.

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och social- avgiftslagen (2000:980).

3 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas på avgiftspliktig ersättning enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) som en arbetsgivare ger ut till en person som har anställts i en näringsverksamhet efter den 31 mars 2016 under förutsättning att

1.arbetsgivaren sedan den 1 januari 2016 och fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag enligt 4 §, eller

2.arbetsgivaren, om verksamheten är påbörjad efter den 1 januari 2016, sedan verksamheten påbörjades och fram till dess anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag enligt 4 §.

4 § Med ett enmansföretag avses i denna lag en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet och som inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till arbetstagare enligt socialavgiftslagen (2000:980) eller löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Ett företag som bedriver verksamhet utomlands är ett enmansföretag om det uppfyller villkoren i första stycket och inte i den utländska verksamheten har utgett ersättning som skulle ha medfört en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt, om ersättningen hade utgetts för arbete i Sverige.

Vid bedömningen av om enmansföretaget har en sådan avgiftsskyldighet som avses i första stycket ska det bortses från sådana ersättningar till en och samma person som under de tidsperioder som avses i 3 § 1 eller 2 sammanlagt uppgår till högst 5 000 kronor.

5 § På ersättning som utges till den anställde som först får avgiftspliktig ersättning i ett enmansföretag ska under längst tolv kalendermånader i följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte om anställningen avser en person som sedan den 1 januari 2016 är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till arbetsgivaren.

Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller om arbetsgivaren redan har utgett ersättning som blivit föremål för särskild beräkning enligt denna lag i en annan näringsverksamhet.

7 § Bestämmelserna i 5 § gäller endast om anställningsavtalet avser en anställning på minst tre månader i följd och omfattar en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

8 § I stället för vad som föreskrivs om särskilda avdrag i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), gäller att ersättning som är föremål för särskild beräkning enligt 5 § inte får ingå i underlaget för särskilda avdrag.

9 § Särskild beräkning enligt 5 § får göras bara om beräkningen uppfyller villkoren för att utgöra stöd av mindre betydelse enligt

1.kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,

2.kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller

3.kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbruks- sektorn.

10 § Vid bedömningen av om den särskilda beräkningen enligt 9 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

1.stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om den som utger ersättningen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och

2.stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som utger ersättningen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

2.Lagen tillämpas på ersättning som utges från och med den 1 januari 2017.

3.Lagen upphör att gälla vid utgången av 2021.

4.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ersättning som har utgetts under perioden den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2021.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

3.2Förslag till lag om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för sådan elektronik som anges i 3 §.

Lagens hänvisningar till KN-nr avser den lydelse av Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den 1 januari 2015.

Innebörden av vissa uttryck

2 § I denna lag avses med

–bromförening: sådan kemisk förening som innehåller grundämnet brom,

–klorförening: sådan kemisk förening som innehåller grundämnet klor,

–fosforförening: sådan kemisk förening som innehåller grundämnet fosfor,

–homogent material: ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material,

–CAS-nummer: sådan unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS),

–reaktivt tillsatt förening: en förening som är bunden till en stabil polymer genom en kemisk reaktion och bildar kovalenta bindningar,

–additivt tillsatt förening: en förening som är tillsatt på annat sätt än reaktivt,

–yrkesmässig aktivitet: sådan aktivitet som utförs av

1.en juridisk person, eller

2.en fysisk person och avser varor som inte är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

– EU-land: områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde,

– tredjeland: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde,

– utländsk säljare: en säljare som inte har säte för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här,

– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredjeland under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.

Skattepliktens omfattning och skattebelopp

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2.8422 11,

3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4.8451 21,

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6.8508 11,

7.8516 50 och 8516 60,

8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

10.8521 10 och 8521 90,

11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt

13.9504 50.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 8 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 320 kronor per skattepliktig vara.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 120 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 320 kronor per skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.

För skattepliktig vara som uppfyller villkoren i både 5 och 6 §§ får den skattskyldige i stället göra avdrag för skatt med 90 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.

5 § Rätt till avdrag för skatt föreligger om varan inte innehåller någon additivt tillsatt brom- eller klorförening som utgör en högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet i

1.ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller

2.en plastdel som väger mer än 25 gram.

6 § Rätt till avdrag för skatt föreligger om varan inte innehåller

1.någon additivt tillsatt fosforförening som utgör en högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet i

a) ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller b) en plastdel som väger mer än 25 gram, eller

2.någon reaktivt tillsatt brom- eller klorförening som utgör en högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet i

a) ett kretskort, med undantag för kortets komponenter, eller b) en plastdel som väger mer än 25 gram.

7 § De brom-, klor- och fosforföreningar som anges i bilagan till denna lag ska vid tillämpning av lagen anses vara additivt eller reaktivt tillsatta i enlighet med vad som anges i bilagan om inte den skattskyldige eller beskattnings- myndigheten visar att de är tillsatta på annat sätt.

Skattskyldighet och lagerhållare

8 § Skattskyldig enligt denna lag är den som

1. godkänts som lagerhållare enligt 10 §,

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

2. i annat fall än som avses i 1

a)yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor, eller

b)från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot skattepliktiga varor.

9 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktiga varor är

1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd.

Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare.

10 § Som lagerhållare får godkännas den som

1. i Sverige avser att yrkesmässigt

a)tillverka skattepliktiga varor,

b)från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor,

c)importera skattepliktiga varor från tredjeland, eller

d)från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för återförsäljning till näringsidkare, och

2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

11 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 12 § 1 inträder efter konkursbeslutet.

Skattskyldighetens inträde

12 § Skyldighet att betala skatt inträder

1. för den som är godkänd lagerhållare, när

a)en skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,

b)en skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detaljförsäljning,

c)en skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller

d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,

2. för den som är skattskyldig enligt 8 § 2 a, när den skattepliktiga varan tillverkas,

3. för den som är skattskyldig enligt 8 § 2 b, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,

4. för den som är skattskyldig enligt 9 §, när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Undantag från skattskyldighetens inträde

13 § Skattskyldigheten inträder inte för en skattepliktig vara som

1.säljs direkt från en utländsk säljare till en konsument i Sverige, och

2.levereras från ett område utanför Sveriges territorium.

14 § För en godkänd lagerhållare inträder inte skattskyldighet för en skattepliktig vara som

1.skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt för, eller

2.levereras till en köpare i ett annat land.

För en godkänd lagerhållare inträder inte heller skattskyldighet för en skattepliktig vara i vilken samtliga de delar som avses i 5 och 6 §§

1.fullständigt förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,

2.lämnats för avfallsåtervinning, eller

3.återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga varor.

Förfarande och överklagande

15 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller skatteförfarandelagen (2011:1244), utom i de fall som avses i andra stycket.

Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 9 § är skattskyldig vid import. Sådan skatt ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2016:253).

16 § Beslut enligt 10 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 april 2017.

2.Bestämmelserna i 1–9 och 12–15 §§ tillämpas första gången på skattskyldighet som inträder efter utgången av juni 2017.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

Bilaga till lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik

CAS-nummer	Grund-	Engelskt namn	Svenskt namn	Reaktivt/	Kommentar
	ämne			Additivt
1003300-73-9	P	Phosphoric acid, mixed esters with	Fosforsyra, blandade estrar med	reaktiv
		[1,1'-bisphenyl- 4,4'-diol] and	[1,1'-bisfenyl- 4,4'-diol] och
		phenol; BPBP	fenol

11120-29-9	Cl	Polychlorinated biphenyls (PCB)	Polyklorerade bifenyler	additivt	Samma ämne har
					CAS 1336-36-3,
					11120-29-9

115-86-6	P	Triphenylphosphate (TPHP)	Trifenylfosfat	additivt
115-88-8	P	Diphenyl octyl phosphate	Difenyloktylfosfat	additivt

115-96-8	P, Cl	Tris(2-chloroethyl) phosphate (TCEP)	Tris(2-kloretyl)fosfat	additivt

1163-19-5	Br	Decabromodiphenyl Ether,	Dekabromodifenyleter	additivt
		2,2’,3,3’,4,4’,5,5’,6,6’-
		Decabromodiphenyl ether (BDE-209)

118-79-6	Br	2,4,6-Tribromophenol	2,4,6-Tribromofenol	additivt
1195978-93-8	Br	FR-122P (polymer)	FR-122P (polymer)	reaktivt

12124-97-9	Br	Ammonium bromide	Ammoniumbromid	additivt

1241-94-7	P	2-ethylhexyl diphenyl phosphate	2-etylhexyl difenylfosfat	additivt
124-64-1	P, Cl	Tetrakis(hydroxymethyl)-	Tetrakis(hydroximetyl)fosfonium-	additivt
		phosphonium chloride (THPC)	klorid

125997-21-9	P	Resorcinolbis(biphenylphosphate)	Resorcinolbis(bifenylfosfat)	additivt	Samma ämne har
		(PBDPP)			CAS 57583-54-7
					och 125997-21-9

126-72-7	P	Tris(2,3-dibromopropyl)phosphate	Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat	additivt
126-73-8	P	Tri-n-butyl phosphate (TBP)	Tri-n-butylfosfat	additivt

1330-78-5	P	Tricresyl phosphate (TCP)	Tricresylfosfat	additivt

1336-36-3	Cl	Polychlorinated biphenyls (PCB)	Polyklorerade bifenyler	additivt	Samma ämne har
					CAS 1336-36-3 och
					11120-29-9

135229-48-0	Br	Brominated epoxy resin end-capped	Brominerad epoxi resin (end-	reaktivt	Samma ämne har
		with tribromophenol	capped with tribromofenol)		CAS 139638-58-7,
					135229-48-0 och
					158725-44-1
13560-89-9	Cl	Bis(hexachlorocyclopentadieno)	Bis(hexaklorocyclopentadieno)	additivt
		Cyclooctane (Dechlorane A)	cyklooktan

13654-09-6	Br	Decabromobiphenyl (decaBB)	Deka-bromobifenyl	additivt
13674-84-5	P, Cl	Tris(1-chloro-2-propyl) phosphate	Tris(1-klor-2-propyl)fofsfat	additivt
		(TCPP)

13674-87-8	P, Cl	Tris(1,3-dichloro-2-propyl)phosphate	Tris(1,3-diklor-2-propyl)fosfat	additivt
		(TDCPP)

139638-58-7	Br	Brominated epoxy resin end-capped	Brominerad epoxi resin (end-	reaktivt	Samma ämne har
		with tribromophenol	capped with tribromofenol)		CAS 139638-58-7,
					135229-48-0 och
					158725-44-1
142474-86-0	P	Linear alkyl diphenyl phosphate	Linjär alkyldifenylfosfat	additivt	Samma ämne har
					CAS 27460-02-2,
					142474-86-0 och
					56827-92-0
150103-83-6	P	Diethylethane phosphonate (DEEP)	Dietyletanfosfonat	additivt	Samma ämne har
					CAS 78-38-6 och
					150103-83-6

15541-60-3	P	Melamine Polyphosphate	Melaminpolyfosfat	reaktivt	Samma	ämne	har
					CAS	15541-60-3,
					218768-84-4		och

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

56386-64-2

158725-44-1

Brominated epoxy resin end-capped

Brominerad epoxi resin (end-

reaktivt

Samma

ämne

har

with tribromophenol

capped with tribromofenol)

CAS 139638-58-7,

135229-48-0

och

158725-44-1

174956-83-3

Trixylyl phosphate (TXP)

Trixylenylfosfat

additivt

Samma

ämne

har

CAS

25155-23-1,

95660-61-0

och

174956-83-3

181028-79-5

Bisphenol

bis-(diphenyl

Bisfenol A bis-(difenylfosfat)

reaktivt

Samma

ämne

har

phosphate); BAPP

CAS 181028-79-5

och 5945-33-5

182346-21-0

2,2’,3,4,4’-Pentabromodiphenyl

2,2’,3,4,4’-Pentabromodifenyl

additivt

ether (BDE-85)

eter (BDE-85)

182677-30-1

2,2’,3,4,4’,5’-Hexabromodiphenyl

2,2’,3,4,4’,5’-Hexabromodifenyl

additivt

ether (BDE-138)

eter (BDE-138)

184538-58-7

Oligomeric

ethyl

ethylene

Alkylfosfatoligomer

additivt

phosphate/Alkylphosphate Oligomer

(Fyrol PNX, Fyrol PNX LE)

184963-09-5

Chlorinated

polymers

and

Klorerade

polymerer

och

reaktivt

Grupp

med många

elastomers

elastomerer

ämnen

t.ex.

PVC

(CAS

9002-86-2)

och

Neopren

(CAS

184963-09-5)

189084-61-5

2,3,4,4’-Tetrabromodiphenyl

ether

2,3,4,4’-Tetrabromodifenyl

eter

additivt

(BDE-66)

189084-62-6

2’,3,4,6’-Tetrabromodiphenyl

ether/

2’,3,4,6’-Tetrabromodifenyl

eter/

additivt

Samma

ämne

har

2,2’,4,5’-Tetrabromodiphenyl

ether

2,2’,4,5’-Tetrabromodiphenyl

CAS 189084-62-6

(BDE-71/49)

ether (BDE-71/49)

och 243982-82-3

189084-66-0

2,2’,4,4’,6-Pentabromodiphenyl

2,2’,4,4’,6-Pentabromodifenyl

additivt

ether (BDE-100)

eter (BDE-100)

189084-66-0

2,3’,4,4’,6-Pentabromodiphenyl

2,3’,4,4’,6-Pentabromodifenyl

additivt

ether (BDE-119)

eter (BDE-119)

19186-97-1

Br, P

Tris (tri bromoneopentyl) phosphate

Tris (tribromoneopentyl) fosfat

additivt

20566-35-2

2-Hydroxy-propyl-2-(2-hydroxy-

2-Hydroxipropyl-2-(2-

additivt

ethoxy)-ethyl-TBP

hydroxietoxi)-etyl-TBP

207122-15-4

2,2’,4,4’,5,6’-Hexabromodiphenyl

2,2’,4,4’,5,6’-Hexabromodifenyl

additivt

ether (BDE-154)

eter (BDE-154)

207122-16-5

2,2’,3,4,4’,5’,6-Heptabromodiphenyl

2,2’,3,4,4’,5’,6-

additivt

ether (BDE-183)

Heptabromodifenyl eter

(BDE-

183)

21850-44-2

Tetrabromobisphenol A Bis (2,3-

Tetrabromobisfenol A Bis (2,3-

reaktivt

dibromopropyl) Ether

dibromopropyl) eter

218768-84-4

Melamine Polyphosphate

Melaminpolyfosfat

reaktivt

Samma

ämne

har

CAS

15541-60-3,

218768-84-4

och

56386-64-2

225789-38-8

Aluminum diethylphosphinate

Aluminum dietylfosfinat

additivt

242-555-3

Dimethyl

propane

phosphonate

Dimetylpropanfosfonat

additivt

(DMPP)

243982-82-3

2’,3,4,6’-Tetrabromodiphenyl ether/

2’,3,4,6’-Tetrabromodifenyl

eter/

additivt

Samma

ämne

har

2,2’,4,5’-Tetrabromodiphenyl

ether

2,2’,4,5’-Tetrabromodiphenyl

CAS

189084-62-6

ether (BDE-71/49)

och 243982-82-3

(BDE-71/49)

25155-23-1

Trixylyl phosphate (TXP)

Trixylenylfosfat

additivt

Samma

ämne

har

CAS

25155-23-1,

95660-61-0

och

174956-83-3

25327-89-3

Tetrabromobisphenol A diallyl ether

Tetrabromobisphenol A diallyleter

reaktivt

25637-99-4

Hexabromocyclododecane (HBCD)

Hexabromocyklododekan

additivt

Samma

ämne

har

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

					CAS 3194-55-6 och
					25637-99-4

25713-60-4	Br	2,4,6-tris(2,4,6-tribromophenoxy)-	2,4,6-tris(2,4,6-tribromofenoxi)-	additivt
		1,3,5-triazine (TTBP-TAZ)	1,3,5-triazin (TTBP-TAZ)

26040-51-7	Br	Bis-(2-ethylhexyl)-3,4,5,6-	Bis-(2-etylhexyl)-3,4,5,6-	additivt
		tetrabromo-phthalate (BEH-TEBP)	tetrabromo-ftalat
26248-87-3	P, Cl	Tris(3-chloropropyl) phosphate	Tris(3-klorpropyl)fosfat	additivt

26444-49-5	P	Diphenylcresylphosphate	Difenylkresylfosfat	additivt

26762-91-4	Br	1,2,3-Tribromo-phenyl-allyl-ether	1,2,3-Tribromofenylallyleter	reaktivt
26967-76-0	P	Isopropylated triphenyl phosphate	Isopropylerad trifenylfosfat	additivt	Samma ämne har
		(TIPP)			CAS 68937-41-7,
					26967-76-0 och
					72668-27-0

27460-02-2	P	Linear alkyl diphenyl phosphate	Linjär alkyldifenylfosfat	additivt	Samma ämne har
					CAS 27460-02-2,
					142474-86-0 och
					56827-92-0

2781-11-05	P	Diethyl N,N bis (2-hydroxyethyl)	Dietyl N,N bis (2-hydroxietyl)	additivt
		aminomethylphosphonate	aminometylfosfonat

27858-07-7	Br	Octabromobiphenyl (octaBB)	Okta-bromobifenyl	additivt

284685-45-6	P	Zinc Diethylphosphinate	Zink Dietylfosfinat	additivt
287-477-0	Cl	Chlorinated paraffins	Klorparaffiner	additivt	Samma ämne har
					CAS 85535-84-8,
					85422-92-0,
					63449-39-8, 287-
					477-0 och 85535-
					85-9
28906-13-0	Br	TBBA carbonate oligomer	TBBA karbonat oligomer	reaktivt

29761-21-5	P	Isodecyl diphenyl phosphate	Isodecyl difenylfosfat	additivt

30496-13-0	Br	Brominated Epoxy Polymers	Brominerade epoxipolymerer	reaktivt	Samma ämne har
					CAS 68928-70-1
					och 3072-84-2

3194-55-6	Br	Hexabromocyclododecane (HBCD)	Hexabromocyklododekan	additivt	Samma ämne har
					CAS 3194-55-6 och
					25637-99-4

32534-81-9	Br	Penta-bromodiphenyl ether (Penta-	Penta-bromodifenyleter	additivt
		BDE)

32536-52-0	Br	Octa-bromodiphenyl ether (Octa-	Okta-bromodifenyleter	additivt
		BDE)
32588-76-4	Br	Ethylene Bis-Tetrabromophthalimide	Etylen Bis-Tetrabromofthalimid	additivt

3278-89-5	Br	2,4,6-Tribromo-phenyl-allyl-ether	2,4,6-Tribromofenylallyleter	reaktivt

32844-27-2	Br	TBBA-bisphenol A-phosgene polymer	TBBA-bisfenol A-fosgen polymer	reaktivt
3322-93-8	Br	1,2-Dibromo-4-(1,2-	1,2-Dibromo-4-(1,2-	additivt
		dibromoethyl)cyclohexane	dibromoetyl)cyklohexan

35109-60-5	Br	2,3-Dibromopropyl- 2,4,6-	2,3-Dibromopropyl- 2,4,6-	additivt
		tribromophenyl ether (DPTE)	tribromofenyl eter (DPTE)

35948-25-5	P	Dihydrooxaphosphophenantreneoxid	Dihydrooxafosfofenantrenoxid	reaktivt
		(DOPO)
36355-01-8	Br	Hexabromobiphenyl (hexaBB)	Hexa-bromobifenyl	additivt

37853-59-1	Br	1,2-Bis(2,4,6-tribromo-phenoxy)	1,2-Bis(2,4,6-tribromo-	additivt
		ethane	fenoxi)etan
37853-61-5	Br	TBBA-dimethyl-ether	TBBA-dimetyleter	reaktivt

39635-79-5	Br	Tetrabromo-bisphenol S	Tetrabromo-bisfenol S	reaktivt

40039-93-8	Br	TBBA-epichlorhydrin oligomer	TBBA-epiklorhydrinoligomer	reaktivt

40088-47-9	Br	3,3’,4,4’-Tetrabromodiphenyl ether	3,3’,4,4’-Tetrabromodifenyl eter	additivt
		(BDE-77)	(BDE-77)

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

41318-75-6	Br	2,4,4’-Tribromobiphenyl ether (BDE-	2,4,4’-Tribromobifenyl eter (BDE-	additivt
		28)	28)

41583-09-9	P	Melamine Phosphate	Melamin fosfonat	additivt
4162-45-2	Br	TBBA bis-(2-hydroxy-ethyl-ether)	TBBA bis-(2-hydroxietyleter)	reaktivt

42757-55-1	Br	TBBS-bis-(2,3-dibromo-propyl-ether)	TBBS-bis-(2,3-dibromo-propyl-	additivt
			eter)
446255-38-5	Br	2,2’,3,3’,4,4’,5,6’-	2,2’,3,3’,4,4’,5,6’-	additivt
		Octabromodiphenyl ether (BDE-196)	Octabromodifenyl eter (BDE-196)

52434-90-9	Br	Hexahydro-1,3,5-tris(2,3-	Hexahydro-1,3,5-tris(2,3-	additivt
		dibromopropyl)-1,3,5-triazine-2,4,6-	dibromopropyl)-1,3,5-triazin-
		trione	2,4,6-trion

52907-07-0	Br	Ethylene-bis(5,6-dibromo-	Etylen-bis(5,6-dibromo-	additivt
		norbornane- 2,3-dicarboximide)	norbornan-2,3-dikarboximid)

5436-43-1	Br	2,2’,4,4’-Tetrabromodiphenyl ether	2,2’,4,4’-Tetrabromodifenyl eter	additivt
		(BDE-47)	(BDE-47)
55481-60-2	Br	Bis(methyl)tetrabromo-phtalate	Bis(metyl)tetrabromoftalat	additivt

55566-30-8	P	Tetrakis(hydroxymethyl)phosphonium	Tetrakis(hydroximetyl)fosfoniums	additivt
		sulphate (THPS)	ulfat
563-04-2	P	Tri-m-cresyl-phosphate (TMCP)	Tri-m-cresylfosfat	additivt

56386-64-2	P	Melamine Polyphosphate	Melaminpolyfosfat	reaktivt	Samma ämne har
					CAS 15541-60-3,
					218768-84-4 och
					56386-64-2

56803-37-3	P	t-Butylated triphenyl phosphate	t-Butylerad trifenylfosfat-	additivt	Samma ämne har
		mixture	blandning		CAS 56803-37-3,
					65652-41-7 och 78-
					33-1
56827-92-0	P	Linear alkyl diphenyl phosphate	Linjär alkyldifenylfosfat	additivt	Samma ämne har
					CAS 27460-02-2,
					142474-86-0 och
					56827-92-0

57137-10-7	Br	Poly tribromo-styrene	Polytribromostyren	reaktivt

57583-54-7	P	Resorcinolbis(biphenylphosphate)	Resorcinolbis(bifenylfosfat)	additivt	Samma ämne har
		(PBDPP)			CAS 57583-54-7
					och 125997-21-9

58965-66-5	Br	Tetra-decabromo-diphenoxy-benzene	Tetra-decabromo-difenoxi-bensen	additivt
59447-57-3	Br	Poly(pentabromobenzyl acrylate)	Polypentabromobensylakrylat	reaktivt

5945-33-5	P	Bisphenol A bis-(diphenyl	Bisfenol A bis-(difenylfosfat)	reaktivt	Samma ämne har
		phosphate); BAPP			CAS 181028-79-5
					och 5945-33-5

60348-60-6	Br	2,2’,4,4’,5-Pentabromodiphenyl	2,2’,4,4’,5-Pentabromodifenyl	additivt
		ether (BDE-99)	eter (BDE-99)
607-99-8	Br	2,4,6-Tribromoanisol (TBA)	2,4,6-Tribromoanisol	additivt

608-71-9	Br	Pentabromo-phenol	Pentabromofenol	additivt

61368-34-1	Br	Tribromo-styrene	Tribromostyren	additivt

6145-73-9	P, Cl	Tris(2-chloropropyl) phosphate	Tris(2-klorpropyl)fosfat	additivt

615-58-7	Br	2,4-Dibromophenol	2,4-Dibromofenol	additivt
632-79-1	Br	Tetrabromophthalic anhydride	Tetrabromoftalanhydrid	reaktivt
63387-28-0	Br	2,2’,3,3’,4,4’,5,5’,6-	2,2’,3,3’,4,4’,5,5’,6-	additivt
		Nonabromodiphenyl ether (BDE-206)	Nonabromodifenyl eter (BDE-206)
63449-39-8	Cl	Chlorinated paraffins	Klorparaffiner	additivt	Samma ämne har
					CAS 85535-84-8,
					85422-92-0,
					63449-39-8, 287-
					477-0 och 85535-
					85-9

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

63747-58-0	Br	Poly-(m-phenylene	Poly-(m-fenylen metylfosfonat)	additivt
		methylphosphonate) (Fyrol PMP)	(Fyrol PMP)

65652-41-7	P	t-Butylated triphenyl phosphate	t-Butylerad trifenylfosfat-	additivt	Samma ämne har
		mixture	blandning		CAS 56803-37-3,
					65652-41-7 och 78-
					33-1
66034-17-1	P	Piperazine pyrophosphate	Piperazinpyrofosfat	additivt

68333-79-9	P	Ammoniumpolyphosphate	Ammoniumpolyfosfat	reaktivt

68631-49-2	Br	2,2’,4,4’,5,5’-Hexabromobiphenyl	2,2’,4,4’,5,5’-Hexabromobifenyl	additivt
		ether (BDB 153)	eter (BDB 153)

68664-06-2	P	Polyphosphonat	Polyfosfonat	reaktivt

68928-70-1	Br	Tetrabromobisphenol A-	Tetrabromobisfenol A-	reaktivt
		tetrabromobisphenol A diglycidyl	tetrabromobisfenol A
		ether copolymer	diglycidyleter kopolymer

68937-40-6	P	Tris(isobutylphenyl) phosphate	Tris(isobutylfenyl) fosphate	additivt
68937-41-7	P	Isopropylated triphenyl phosphate	Isopropylerad trifenylfosfat	additivt	Samma ämne har
		(TIPP)			CAS 68937-41-7,
					26967-76-0 och
					72668-27-0

69882-11-7	Br	Poly(2,6-dibromo-phenylene oxide)	Poly(2,6-dibromo-fenylenoxid)	reaktivt

70682-74-5	Br	TBBA-TBBA-diglycidyl-ether oligomer	TBBA-TBBA-diglycidyl-eter	reaktivt
			oligomer

71342-77-3	Br	TBBA carbonate oligomer, 2,4,6-	TBBA carbonat oligomer, (2,4,6-	reaktivt
		tribromo-phenol terminated	tribromo-fenol terminated)
72668-27-0	P	Isopropylated triphenyl phosphate	Isopropylerad trifenylfosfat	additivt	Samma ämne har
		(TIPP)			CAS 68937-41-7,
					26967-76-0 och
					72668-27-0

75790-69-1	Br	TBPA, glycol-and propylene-oxide	TBPA, glykol-och propylenoxid	additivt
		esters	estrar
77226-90-5	P	Poly[phosphonate-co-carbonate]	Polyfosfonatcokarbonat	reaktivt

7723-14-0	P	Red phosphorous	Röd fosfor	additivt

78-30-8	P	Tri-o-cresyl phosphate (TOCP)	Tri-o-cresylfosfat	additivt
78-32-0	P	Tri-p-cresyl phosphate (TPCP)	Tri-p-cresylfosfat	additivt

78-33-1	P	t-Butylated triphenyl phosphate	t-Butylerad trifenylfosfat-	additivt	Samma ämne har
		mixture	blandning		CAS 56803-37-3,
					65652-41-7 och 78-
					33-1

78-38-6	P	Diethylethane phosphonate (DEEP)	Dietyletanfosfonat	additivt	Samma ämne har
					CAS 78-38-6 och
					150103-83-6

78-40-0	P	Triethyl phosphate (TEP)	Trietylfosfat	additivt
78-42-2	P	Tris(2-ethylhexyl) phosphate (TEHP)	Tris(2-etylhexyl)fosfat	additivt

78-51-3	P	Tris(2-butoxyethyl) phosphate (TBEP)	Tris(2-butoxietyl)fosfat	additivt
79-94-7	Br	TBBPA (Tetrabromobisphenol A)	Tetrabromobisfenol A	reaktivt	Samma ämne har
					CAS 79-94-7 och
					30496-13-0

79-95-8	Cl	Tetrachlorobisfenol A (TCBA)	Tetraklorobisfenol A	reaktivt

84852-53-9	Br	Decabromodiphenyl ethane	Dekabromodifenyletan	additivt

85-22-3	Br	Pentabromoethylbenzene	Pentabromoetylbensen	additivt
85422-92-0	Cl	Chlorinated paraffins	Klorparaffiner	additivt	Samma ämne har
					CAS 85535-84-8,
					85422-92-0,
					63449-39-8, 287-
					477-0 och 85535-
					85-9

					P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

85535-84-8	Cl	Chlorinated paraffins	Klorparaffiner	additivt	Samma ämne har
					CAS 85535-84-8,
					85422-92-0,
					63449-39-8, 287-
					477-0 och 85535-
					85-9
85535-85-9	Cl	Chlorinated paraffins	Klorparaffiner	additivt	Samma ämne har
					CAS 85535-84-8,
					85422-92-0,
					63449-39-8, 287-
					477-0 och 85535-
					85-9
87-83-2	Br	Pentabromotoluene	Pentabromotoluen	additivt

88497-56-7	Br	Brominated Polystyrene	Bromerad polystyren	reaktivt

9002-86-2	Cl	Chlorinated polymers and	Klorerade polymerer och	reaktivt	Grupp med många
		elastomers	elastomerer		ämnen t.ex. PVC
					(CAS 9002-86-2)
					och Neopren (CAS
					184963-09-5)

94334-64-2	Br	TBBA carbonate oligomer, phenoxy	TBBA karbonat oligomer (Fenoxy	reaktivt
		end capped	end capped)
95660-61-0	P	Trixylyl phosphate (TXP)	Trixylenylfosfat	additivt	Samma ämne har
					CAS 25155-23-1,
					95660-61-0 och
					174956-83-3

I fråga om periodisk publikation, för vilken utgivaren har rätt till återbetalning av skatt enligt 24 §, föreligger redovisningsskyldighet endast om det sammanlagda beskattningsvärdet av publikationens annonser för beskattningsår över- stiger 60 000 kronor. I annat fall föreligger redovisningsskyldighet om det sammanlagda beskattnings- värdet för beskattningsåret över- stiger 60 000 kronor. Om ett beskattningsår är längre eller kortare än tolv månader ska de angivna gränserna räknas upp eller ned i motsvarande mån.

Skatten för annons i periodisk publikation tas ut med 2,5 procent av beskattningsvärdet och annars med 7,65 procent av beskattningsvärdet.

För annons i annonsblad, katalog eller program tas skatten ut med 7,65 procent även om publikationen är periodisk.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12, 16, 24 och 26 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §2

Skatten för annons i periodisk publikation tas ut med 3 procent av beskattningsvärdet och annars med 8 procent av beskattningsvärdet.

För annons i annonsblad, katalog eller program tas skatten ut med 8 procent även om publikationen är periodisk.

16 §

I fråga om periodisk publikation, för vilken utgivaren äger rätt till återbetalning av skatt enligt 24 §, föreligger redovisningsskyldighet endast om det sammanlagda beskattningsvärdet av publikationens annonser för beskattningsår över- stiger 60 000 kronor. I annat fall föreligger redovisningsskyldighet om sammanlagda beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger 20 000 kronor. Är ett beskattningsår längre eller kortare än tolv månader skall de angivna gränserna räknas upp eller ned i motsvarande mån.

			24 §3
Till skattskyldig,	som	redovisat		Till skattskyldig,	som	redovisat
reklamskatt för annonser i själv-				reklamskatt för annonser i själv-
ständig periodisk publikation, åter-				ständig periodisk publikation, åter-
betalar beskattningsmyndigheten			så	betalar beskattningsmyndigheten			så
stor del av den erlagda skatten för ett				stor del av den betalade skatten för
beskattningsår som svarar mot en				ett beskattningsår som svarar mot en
skattepliktig omsättning		om högst		skattepliktig omsättning		om högst
50 miljoner kronor	för	helt	år.	75 miljoner kronor	för	helt	år.

1 Lagen omtryckt 1984:156.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.

2Senaste lydelse 2007:1167.

3Senaste lydelse 2007:1167.

	P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1
Återbetalningen sker efter utgången	Återbetalningen sker efter utgången
av varje halvt beskattningsår. För	av varje halvt beskattningsår. För
första halvåret av ett beskattningsår	första halvåret av ett beskattningsår
får återbetalat belopp ej överstiga	får återbetalat belopp inte överstiga
skatten på en omsättning om hälften	skatten på en omsättning om hälften
av det nämnda beloppet. Är ett	av det nämnda beloppet. Om ett
beskattningsår längre eller kortare än	beskattningsår är längre eller kortare
tolv månader ska den angivna	än tolv månader ska den angivna
gränsen räknas upp eller ned i	gränsen räknas upp eller ned i
motsvarande mån.	motsvarande mån.

Skattskyldig som ger ut annonsblad, katalog eller program är inte berättigad


till återbetalning av reklamskatt för sådan trycksak.
Föreligger		rätt	till återbetalning		Föreligger		rätt	till återbetalning
enligt	första		stycket	får	enligt	första		stycket	får
beskattningsmyndigheten, om				den	beskattningsmyndigheten, om				den
skattepliktiga		omsättningen		kan	skattepliktiga		omsättningen		kan
förväntas med säkerhet icke överstiga					förväntas med säkerhet inte överstiga
det högsta belopp för helt år som					det högsta belopp för helt år som
anges i första stycket, medge					anges i första stycket, medge
befrielse från skyldighet att inbetala					befrielse från skyldighet att inbetala
reklamskatt.					reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger, kan beskattningsmyndigheten återbetala skatt tidigare än som anges i första stycket.

26 §4

Skyldig att betala reklamskatt för import från tredjeland av annonsblad som har getts ut i sådant land är den som med anledning av importen är skyldig att betala tull för annonsbladen eller skulle ha varit skyldig att göra detta om annonsbladen hade varit tullbelagda.

För den som är skattskyldig enligt första stycket inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder

eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.
Skatt enligt första stycket ska betalas till Tullverket.
Reklamskatt vid import tas ut				Reklamskatt vid import tas ut
med	8 procent av beskattnings-			med	7,65 procent av beskattnings-
värdet. Beskattningsvärdet utgörs av				värdet. Beskattningsvärdet utgörs av
varans värde för tulländamål bestämt				varans värde för tulländamål bestämt
enligt	Europaparlamentets		och	enligt	Europaparlamentets		och
rådets förordning (EU) nr 952/2013				rådets förordning (EU) nr 952/2013
av	den	9 oktober 2013	om	av	den	9 oktober 2013	om
fastställande av en tullkodex för				fastställande av en tullkodex för
unionen.				unionen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 2016:256.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1

3.4Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)1

dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 30 a §, 8 kap. 9 §, 8 a kap. 7 §, 9 a kap. 1 § och 10 kap. 11 och 12 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 9 d, och en ny paragraf, 11 kap. 9 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 kap.
			1 §2
Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag
1. vid sådan	omsättning	inom	1. vid sådan	omsättning		inom
landet av varor eller tjänster som är			landet av varor eller tjänster som är
skattepliktig och görs av en			skattepliktig och görs av en
beskattningsbar	person i	denna	beskattningsbar	person	i	denna
egenskap,			egenskap, i den utsträckning den
			beskattningsbara	personen	inte är
			befriad från skatt på omsättningen,

2.vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller

3.vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.

Vad som utgör omsättning eller			Vad som utgör omsättning eller
import anges i 2 kap. Vad som utgör			import anges i 2 kap. Vad som utgör
unionsinternt förvärv anges i 2 a kap.			unionsinternt förvärv anges i 2 a kap.
Huruvida skatteplikt föreligger för en			I vilka fall det finns skatteplikt för en
omsättning,	ett	unionsinternt	omsättning,	ett	unionsinternt
förvärv eller import anges i 3 kap.			förvärv eller import anges i 3 kap.
Vad som avses med beskattningsbar			Vad som avses med beskattningsbar
person anges i 4 kap. I vilka fall en			person anges i 4 kap. I vilka fall en
omsättning anses ha gjorts inom			omsättning anses ha gjorts inom
landet anges i 5 kap.			landet anges	i	5 kap. Förutsätt-