Motion till riksdagen
2016/17:978
av Paula Holmqvist m.fl. (S)

Nationellt förarbevis för utryckningspersonal


 

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna till kompetensmål och införandet av ett nationellt förarbevis för utryckningspersonal och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Inom ambulans och räddningstjänsten ingår att framföra utryckningsfordon snabbt och trafiksäkert. För att kunna fullgöra brådskande uppdrag vid utryckningskörning får förare av utryckningsfordon i trängande fall, med ljud och ljus och med särskild försiktighet påkalla fri väg.

I Sverige krävs läkarundersökning, syntest, specialkompetens och olika former av förarbevis för att köra truck, taxi, buss m.m. Det nuvarande regelverket för att framföra utryckningsfordon ställer inga särskilda kompetenskrav förutom att föraren innehar körkortskategori B för ambulans och kategori C för framförande av brandfordon överstigande 3,5 ton. Att föraren har kunskap, trafik och körvana efterfrågas inte, vilket ter sig märkligt med tanke på samhällets krav på nollvision.

Rekryteringen till ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterska sker idag efter att de genomgått vård och omsorgsprogrammet samt sjuksköterskeutbildningen. För räddningstjänsten sker rekryteringen när de genomgått den eftergymnasiala utbildningen Skydd Mot Olyckor. Det innebär att övervägande delen av dem som rekryteras har liten körvana eller aldrig ägt en bil. I dag är numerären för personal inom ambulans och räddningstjänst så begränsad att nya medarbetare tvingas framföra utryckningsfordon långt tidigare än vad som är lämpligt. Detta kan också avläsas i att tillbuden och olyckorna, i flera fall med mycket allvarliga konsekvenser där utryckningsfordon varit inblandade i, kraftigt ökat de senaste åren, vilket också kan avläsas i statistik och forskning bl.a i boken ”Säker utryckning krasch och prevention vid utryckningskörning” av Jörgen Lundälv.

I dag finns inte några enhetliga krav på kunskap och kompetens för förare av utryckningsfordon. Det innebär att de olika huvudmännen har stora olikheter vad gäller anställningskrav, fortlöpande utbildning och förebyggande åtgärder. Det ställs höga krav på dagens utryckningsförare, eftersom tempot är högt och det finns många medtrafikanter. Därför är det angeläget att föraren av utryckningsfordon har kunskap om trafiksäkerhet, körteknik och hur man agerar i olika situationer samt vilka konsekvenser utryckningskörning kan medföra för personalen, patienter och för medtrafikanter. Det är upp till varje arbetsgivare att avgöra vilken kompetens föraren skall ha men arbetsgivaren har också ett särskilt ansvar och skyldighet att förvissa sig om förarens kompetens enligt arbetsmiljölagen och dess regelverk. Då borde det också underlätta för alla om kompetenskraven var nationella och likadana över hela landet. En sådan utveckling borde också vara förenlig med samhällets krav på nollvision. Det är viktigt att alla som ska framföra utryckningsfordon har samma grund att stå på. Vidare kan nationellt godkända instruktörer utbildas vid de trafikcenter som finns över hela landet och de kan med fördel rekryteras bland erfarna ambulanssjukvårdare och brandmän.

Det är därför viktigt att se över möjligheterna till att införa ett nationellt krav för utbildningsplan som leder till att ett nationellt förarbevis för förare av utryckningsfordon utfärdas. På så sätt kvalitetssäkras utryckningsförare och medtrafikanter i sin arbetsmiljö vilket leder till minskade olyckor och bidrar till samhällets syn på nollvision i trafiken.

 

Paula Holmqvist (S)

 

Ann-Christin Ahlberg (S)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Hans Unander (S)

Jennie Nilsson (S)

Krister Örnfjäder (S)

Lennart Axelsson (S)

Marianne Pettersson (S)

Veronica Lindholm (S)