Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för att se över hur stödet till ungdomsverksamhet är utformat och fördelat såväl nationellt som regionalt och lokalt och utifrån ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Målet för den Svenska ungdomspolitiken är att:
Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen, det ska gälla gäller alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor innebär att samhället ska skapa goda levnadsvillkor för individen med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheter såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området.
Tillgången till mötesplatser är viktig, inte minst för ungdomar och unga vuxna. Drogfria offentliga tillgängliga miljöer är en viktig komponent för att skapa bra förutsättningar för unga. Men det offentliga rummet behöver också inkludera och välkomna alla oavsett ålder eller förhållande till alkohol.
Föreningar och andra delar av det civila samhället är exempel på aktörer som kan skapa drogfria miljöer genom tydliga riktlinjer och regler för alkohol. Att skapa drogfria miljöer bör också vara utgångspunkten för alla stora allmänna arrangemang, som sportarrangemang, kulturfestivaler och stadsfester. Kommunerna är huvudansvariga för att skapa attraktiva miljöer för alla, men staten har också ett ansvar för att ge alla barn och unga goda uppväxtvillkor.
Samhället har ett stort ansvar för att det finns tillgång till drogfria offentliga mötesplatser för unga. Det är i dag inte självklart att offentliga mötesplatser och föreningsliv är fria från droger eller att det finns alkoholfria fritids- och nöjesaktiviteter för alla unga oavsett bostadsort med öppettider som passar unga. Ungdomsstyrelsen kan se att antalet tjejer och killar ökar bland det totala antalet medlemmar som finns i de ungdomsorganisationer som får ta del av statsbidrag. Men fördelningen börjar bli alltmer skev. 2010 var 47 procent av organisationernas medlemmar tjejer och 53 procent killar, 2015 hade skillnaden ökat med ytterligare 6 procent.
Det finns ett stort antal föreningar runt om i landet som gör omfattande och värdefulla insatser för ungdomar. Staten bidrar till att skapa goda förutsättningar för dessa insatser bland annat genom det statliga stöd som årligen fördelas ut från berörd myndighet till regionala och lokala organisationer.
Civilsamhället och föreningslivet har en högst värdefull funktion för barns och ungdomars uppväxtvillkor. Regeringen bör studera förutsättningarna för att se över stödet till ungdomsorganisationer och ungdomsverksamhet. I översynen bör man även se hur man kan jämna ut skillnaderna mellan tjejers och killars möjlighet till rättvist deltagande i barn- och ungdomsorganisationerna. Utöver det så vore det önskvärt om Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF får i uppdrag att arbeta fram en riksnorm för nivåer och form av stöd till ungas organisering, så att Kommuner och landsting lättare kan förbättra stödet till unga.
|
Isak From (S) |
|
|
Ann-Christin Ahlberg (S) |
Arhe Hamednaca (S) |
|
Emilia Töyrä (S) |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
Hillevi Larsson (S) |
Roza Güclü Hedin (S) |