Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalitetssäkra statistik och utvärderingskriterier kring skolgång för nyanlända elever så att rätt resurser hamnar i rätt skola och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen har fördelat 200 miljoner kronor under 2015 till de kommuner som tagit emot en relativt stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar. Efter de stora tillströmningarna av nyanlända under hösten 2015 har kommunerna ett ansträngt läge så det är klokt att stödja de kommuner som tagit ett extra stort ansvar. Men man kan ifrågasätta hur Skolverkets konkreta fördelning till kommunerna har gått till.
Syftet med stödet är att stötta utbildningsverksamheten. Då borde rimligtvis pengarna fördelas till de kommuner som har höga kostnader för utbildningen av nyanlända elever.
Det är lätt att få intrycket att Skolverket inte tagit reda på var barnen rent faktiskt går i skolan. Till exempel går inte de barn som befinner sig i ankomstboenden i skolan i motsats till barn i asylboenden. Kommuner kan samverka kring boenden för ensamkommande barn respektive placera dem i familjehem i andra kommuner där de sedan går i skolan.
Ett konkret exempel är Örkelljunga kommun som har många barn i asylboenden, många ensamkommande barn i delad egen regi men även barn som placerats i ett stort antal familjehem av andra kommuner men som går i skolan i Örkelljunga. Samtidigt har Örkelljunga inte erhållit någon del av de anslagna medlen och har heller inte fått någon förklaring av Skolverket varför så är fallet.
En slutsats man kan dra av detta är att den statistik och de kriterier som används för utbetalning till kommuner av statligt stöd för nyanländas skolgång inte stämmer överens med verkligheten. Det behövs ett bättre system för uppföljning av vilka medel som ska betalas ut till vilken kommun.
|
Anette Åkesson (M) |
|