Förslag till riksdagsbeslut
Människohandel för sexuella ändamål är ett hänsynslöst utnyttjande av en människa i en utsatt situation. Offer för människohandel är ofta unga som upplevt fattigdom och svåra förhållanden i sina hemländer. Många förs till Sverige under falska löften och har svårt att ta sig ur hot- och våldsspiralen då de helt saknar språkkunskaper, omvärldskunskaper och ett socialt nätverk. Den stora gruppen ensamkommande barn och unga som försvunnit i Sverige aktualiserar ytterligare nödvändigheten att ha en handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp.
Kampen mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp är en högt prioriterad fråga för Kristdemokraterna. Vi stödjer att regeringen fortsätter arbetet och välkomnar därför regeringens skrivelse.
Den grova organiserade brottslighetens motto är största möjliga vinst till minsta möjliga risk. Handel med människor för sexuella ändamål är på många sätt förknippat med mindre risker än exempelvis handel med narkotika som ger längre fängelsestraff. Människor går också att sälja om och om igen. Samverkan mellan polis och sociala myndigheter är viktigt för framgång i arbetet mot människohandel liksom samverkan med civila aktörer såsom hotell, restauranger och andra näringsidkare. Det måste framarbetas bättre rutiner för samarbetet mellan socialtjänst, polis, gode män, Migrationsverket med flera. Samtidigt finns det i dag goda exempel i polisens enheter som speciellt arbetar mot människohandel, hos socialtjänsten, inte minst i de kommuner med mottagningsenheter och hos de frivilligorganisationer som många gånger blir den livlina till det svenska samhället för de barn som lever gömda. Den kunskapen behöver vi ta tillvara om vi ska kunna säkerställa att alla barn som vistas i vårt land får sina rättigheter utifrån Barnkonventionen och FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna tillgodosedda.
Regeringen har gett Barnombudsmannen i uppdrag att bidra till ökad kunskap om varför ensamkommande barn försvinner. Vi delar bedömningen att kunskapen om varför ensamkommande barn försvinner, under vilka omständigheter de lever efter försvinnandet och vad som gör att vissa av barnen kommer tillbaka senare behöver förbättras avsevärt. Bättre kunskap om dessa omständigheter kan ge de berörda myndigheterna underlag för att vidta lämpliga åtgärder för att öka skyddet för dessa barn. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2017. Med tanke på frågans angelägenhet anser vi att tidsplanen bör förkortas och arbetet intensifieras för att snabbare få en fördjupad kunskapsbild. Vi föreslår därför att uppdraget ska redovisas den 15 juli 2017. Detta bör ges regeringen till känna.
Uppdraget innebär att Barnombudsmannen ska lyssna på de barn som har kommit tillbaka efter att ha avvikit, om de omständigheter som är kopplade till deras försvinnande. Myndigheten ska sedan sammanfatta informationen som framkommer i dialogen med barnen i en rapport som ska spridas till berörda myndigheter, kommuner och övriga aktörer som arbetar med eller för ensamkommande barn.
Uppdraget ska genomföras med ett tydligt fokus på att säkerställa barnets rättigheter och med ett tydligt barnrättsperspektiv samt jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ska vidare ske i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholms län. I uppdraget ingår att inhämta upplysningar från Migrationsverket. Vi tycker att det är angeläget men anser att det också uttryckligen bör stå att upplysningar ska inhämtas från personal som arbetar med frågorna vid Polismyndigheten och socialtjänst. Det bör ges regeringen till känna.
En avgörande faktor för att arbetet med att stärka barns rättigheter och bekämpa människohandel, exploatering och sexuella övergrepp mot barn är att Polismyndigheten har de resurser som krävs för att kunna prioritera arbetet. Polismyndigheten och dess anställda har i dag en tuff situation och genomgår vad som kan betecknas som en kris.
Trots den ansträngda situationen har regeringen inte insett hur allvarligt läget är för svensk polis. De i budgetpropositionen aviserade satsningarna kommer först efter valet. Kristdemokraterna föreslår en kraftfull förstärkning av svenskt polisväsende. Vi föreslår 2 600 nya polisanställda. Dessa fördelas på 2 000 fler poliser över hela landet, 100 fler poliser i nationella insatskonceptet för att höja vår terrorbekämpningsförmåga och 500 civilanställda för att avlasta och renodla polisens arbetsuppgifter. Satsningen på civilanställda gäller redan för 2017. När det behövs fler poliser i yttre tjänst, ska arbetstiden inte ägnas åt att sitta arrestvakt eller bemanna receptioner. En satsning på fler civilanställda är en satsning på fler synliga poliser. Det kan stärka Polisens möjlighet att prioritera arbetet mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp mot barn. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Andreas Carlson (KD) |
|
|
Mikael Oscarsson (KD) |
Sofia Damm (KD) |
|
Tuve Skånberg (KD) |
|