Förslag till riksdagsbeslut
Självmord är den vanligaste dödsorsaken för män mellan 19 och 44 år och den näst vanligaste för flickor och kvinnor upp till 45 år. 2007 tog 1 126 människor i Sverige sina liv, enligt Socialstyrelsen. Det är mer än dubbelt så många som samma år dog i trafiken.
Trots detta satsas endast en bråkdel av de pengar som anslås för minskad trafikdöd till suicidprevention. Den internationella dagen för suicidprevention, 10 september, uppmärksammas varje år med tända ljus på många ställen i vårt land. Samtidigt kan uppmärksammas att Sverige har en nationell nollvision för suicid men saknar fortfarande ett handlingsprogram för förebyggande av självmord, något som WHO rekommenderat sedan 1992 och bl.a. Danmark och Norge redan har.
Det kan vara svårt för omgivningen att upptäcka när en människa går i självmordstankar, men ett handlingsprogram syftar till kunskap och kompetens samt rekommendationer och åtgärdsplaner kring förebyggande insatser och information kring den svåra problematik som ämnet utgör.
Behovet att se över hur det förebyggande arbetet mot självmord ska ske är angeläget och behöver därför utredas. Utredningens mål bör vara att belysa behov för samhället att anta en handlingsplan, vad den skall innehålla samt vad olika samhällsnivåer skall göra som syftar till den fastställda nollvisionen, inga fler självmord.
En handlingsplan kan bli ett stort stöd för anhöriga och personal i skola och arbetsliv.
I handlingsplanen bör även finnas ett avsnitt om problemet med ”självmordshets” på internet. Det är en hets som kan locka en del självmordsbenägna ungdomar att faktiskt ta sitt liv. Flera exempel finns, både i Sverige och utomlands.
Hela samhället bör engageras för att minska och förebygga suicid. Regeringen bör snarast ansvara för framtagandet av en sådan handlingsplan, där även hänsyn till internethets tas med.
|
Bengt Eliasson (L) |
|