Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristerna i regeringens skrivelse och om att genomföra en parlamentarisk översyn av Sveriges politik för global utveckling för att uppgradera det svenska biståndspolitiska ramverket i överensstämmelse med Agenda 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Regeringen har presenterat vad som anges vara en nystart för politiken för global utveckling (PGU) i skrivelse 2015/16:82. Skrivelsens ansats höjer förväntningarna på tydlighet, mål och uppföljningsbarhet. I stället visar sig skrivelsen vara en exempelsamling för vad som ska ha uppnåtts till utgången av 2017. Skrivelsen pekar ut tre ansvariga statsråd, varav den ena, framtidsministern, lämnade och ministerposten upphörde innan regeringen fattade beslutet den 26 maj 2016. Huruvida ansvaret för att identifiera strategiska åtgärder för effektivt genomförande övergått på en annan minister eller helt utgått framgår inte av regeringens skrivelse. Kanske var detta bara ännu ett exempel i raden som redovisas.
En ny redovisningsmodell ersätter den tidigare med fokus på sex globala utmaningar. Hur denna ser ut framgår inte, och med skrivelsen som grund blir det mycket svårt för riksdagen att följa upp regeringens resultat.
Regeringen säger sig ha uttalat en särskild ambition inom fem områden för perioden 2014–2016. Här redovisas potentiella målkonflikter men inte hur regeringen tydligt dömt av dessa som grund för de exempel som ska uppnås 2017.
Skrivelsen är av den karaktären att den enbart kan läggas till handlingarna men utan att riksdagen ställer sig bakom densamma.
Sveriges politik för global utveckling (PGU) har varit en grundsten i svensk utvecklingspolitik. PGU klubbades igenom av Sveriges riksdag 2003 med stöd från alla partier. Över blockgränserna enades partierna om en gemensam hållning för att ge långsiktighet i utvecklingspolitiken.
Den 13 mars 2014 beslutade alliansregeringen om en biståndspolitisk plattform, med ambitionen att stärka styrningen av det svenska biståndet och öka fokus på resultat. I den biståndspolitiska plattformen slog alliansregeringen fast vad det svenska biståndet ska åstadkomma för människor som lever i fattigdom och förtryck. Plattformen överlämnades till riksdagen i form av en skrivelse. Den rödgröna regeringen deklarerade redan i statsministerns regeringsförklaring att man avsåg att ta fram en ny biståndspolitisk plattform. Regeringen har nu utarbetat ett policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet som brett remissbehandlats fram till den 1 juli 2016. Detta har ännu inte redovisats för riksdagen. Risken är uppenbar att detta blir ännu ett tillfälligt biståndspolitiskt ramverk. Centerpartiet anser att det finns skäl att ta ett större omtag och i stället utveckla en ny samstämmig politik för hållbar global utveckling drygt tio år efter antagandet av PGU. Det bör lämpligen ske genom en ny parlamentarisk översyn för att uppgradera det svenska ramverket i överensstämmelse med Agenda 2030. Då kan en bred parlamentarisk förankring uppnås och långsiktigheten i arbetet stärkas. Inte minst viktigt är också att säkerställa möjligheten att följa upp mål och resultat för biståndet. Målsättningen måste vara att sträva efter att göra områden och länder biståndsoberoende efter 2030.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|