Förslag till riksdagsbeslut
Endometrios är en autoimmun sjukdom som ger mycket besvärliga symptom och svåra smärtor och kan också medföra ökad risk för äggstockscancer och infertilitet. Mellan fem och tio procent av alla kvinnor i fertil ålder uppskattas lida av denna kroniska sjukdom. De som söker vård har dessutom svårt att få hjälp. Vården behöver tillföras kunskap så att sjukdomen upptäcks och därmed kan behandlas. Vissa gynekologer menar att sjukdomen kan orsaka den största smärtan en fertil kvinna kan uppleva. Vid vanlig mens stöter livmodern ifrån sig sin slemhinna genom slidan, men vid endometrios sprider sig delar av livmoderslemhinnan ut i kroppen där de kan fastna i till exempel buken. Vid mens blöder även de slemhinnedelarna, vilket skapar inflammation och svåra smärtor.
I februari 2016 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram nationella riktlinjer för endometriosvården och sex miljoner kronor avsattes till projektet. Syftet är att undersöka vilka behov och insatser som kan förbättra vården för patienterna med denna kroniska sjukdom. Det är oerhört viktigt att det i detta uppdrag kommer fram med svar på hur man kan bli bättre i ovanstående beskrivna problematik.
Det tar i snitt mellan åtta och tio år från det första vårdbesöket till att den drabbade får sin diagnos och behandling. Under tiden förvärras ofta besvären och risken att bli infertil ökar. Dessutom är det oacceptabelt att behöva vänta en så lång tid för att få rätt diagnos. När sjukdomen väl är diagnostiserad är den svårbehandlad eftersom man endast kan angripa symptomen. Många mediciner ger tuffa biverkningar av både fysisk och psykisk karaktär. Beträffande möjligheten att få remiss till specialistläkare och behandling av barnlösheten tillämpar landstingen olika regler, vilket resulterar i att kvinnor behandlas olika i olika delar av vårt land. I värsta fall kan detta orsaka permanent barnlöshet.
Symptomen kring endometrios misstas ofta av läkare för exempelvis menssmärtor, urinvägsinfektion eller känslig tarm (IBS). I många fall har kvinnor som drabbats av sjukdomen sökt hjälp hos flera olika läkare utan att få en korrekt diagnos eller behandling. Att öka kunskapen om endometrios, hur sjukdomen snabbare kan upptäckas och hur behandlingen kan effektiviseras är därför av yttersta vikt.
Endometrios kan leda till livslånga besvär i form av smärtor och trötthet. Den kan också innebära svårigheter att bli gravid – drygt en tredjedel av kvinnorna som har svårt att bli gravida är drabbade av endometrios. Orsakerna till endometrios är delvis okända, och något botemedel finns idag inte. Det man vet är att endometrios är ärftligt, att symptomen varierar från kvinna till kvinna och att det behövs bred kunskap i hela landet för att i ett tidigt stadium ställa diagnos på sjukdomen.
Enligt både europeiska och kanadensiska studier kostar en endometriospatient samhället cirka 100 000 kronor om året. En tredjedel av kostnaden står för sjukvård, medicin och sjukskrivningar, medan två tredjedelar är direkta och indirekta kostnader för samhället. Kostnaden blir totalt 3,4 miljarder kronor om året i Sverige. Därmed kan man konstatera att det finns en vinst att göra för såväl hälsan som ekonomin för den enskilde samt när det gäller minskadade sjukskrivningskostnader, vilket också gynnar samhället i stort.
Vidare ska adekvat utbildning riktas till läkar- och vårdstuderande, till befintliga yrkesgrupper inom vården samt till samhället i stort. En bredare kunskap om sjukdomen kommer att utgöra en relevant del i arbetet att säkerställa att en diagnos ställs i ett tidigt stadium, och att behandlingsmetoderna på sikt kan utvecklas. Det är oacceptabelt att dagens okunskap skapar lidande för de drabbade kvinnorna, i vissa fall ofrivillig barnlöshet och dessutom innebär en stor kostnad för vårt samhälle.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|