Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tilldela hedersbrott en egen brottsrubricering i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
I över hundra år har hårt arbete för kvinnors rättigheter och oberoende gjort mycket för jämställdheten i Sverige. Det är oerhört viktigt att stå fast vid de landvinningar som gjorts. Många upplever idag dock att tryggheten och jämställdheten är hotad och att den inte omfattar alla i landet.
Sexuellt våld och trakasserier, könsstympningar, oskuldskontroller, tvångsäktenskap och vittnesmål om en allt ökande radikalisering gentemot främst kvinnor, fyller medierna och polisens rapportering.
Benägenheten att anmäla sexualbrott har förvisso ökat, men det förklarar inte helt det ökande hot som finns mot kvinnors trygghet i Sverige. Mycket av den hedersrelaterade brottsligheten sker i det fördolda och mörkertalet är stort.
Trots att välståndet växer i världen och allt fler demokratier stärks, ökar till exempel antalet barnäktenskap. Det kan svårligen förklaras med annat än olika länders kultur, tradition och inställning.
År 2001 öppnade Fadime Sahindal mångas ögon i Sverige för vad hedersrelaterat våld betyder och vad det innebär för dem som blir utsatta. Två månader efter det att hon höll sitt tal i riksdagen sköts hon till döds av sin far för att ha skadat familjens heder. Efter henne har andra kvinnor med invandrarbakgrund vittnat om hedersvåld och fört kampen vidare för att motverka det.
Det går inte att ta miste på den frustration som växer i takt med antalet hedersbrott som kommer fram i ljuset. Det är nog nu. Alliansregeringen skärpte under sin tid lagstiftningen när det gäller tvångsgifte, könsstympning och barnäktenskap. Alliansen tillsatte också en utredning som utmynnade i ett stort antal förslag till förbättringar.
Trots det lever tusentals barn, kvinnor och unga i dagens Sverige under hot från anhöriga och bekanta på grund av hederskultur, och problemet ser inte ut att minska. Vi vill därför kriminalisera hedersbrott genom en egen brottsrubricering i brottsbalken.
Att hedersbrott får en egen rubricering skulle betyda mycket. Det skulle öka möjligheterna att åtala föräldrar och nära anhöriga, men avsikten är också att rubriceringen ska omfatta utomstående som begår brott mot barn, flickor och pojkar i ett hedersrelaterat sammanhang. Ibland är det inte offrets närmaste familj som begår hedersbrott, utan avlägsna släktingar eller bekanta till familjen.
Sverige behöver med kraft markera mot hedersbrott. Grundläggande fri- och rättigheter för kvinnor ska omfatta alla oberoende av om kvinnan i fråga är född i Sverige, inflyttad eller söker skydd undan krig och förföljelse. Det är dags överväga att ta hedersrelaterade brott på allvar genom en egen plats i lagstiftningen.
|
Annicka Engblom (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Alexandra Anstrell (M) |
|