Motion till riksdagen
2016/17:3733
av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)

med anledning av skr. 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekter för att öka öppenheten i och kunskapen om effekterna av den förda politiken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Regeringen ska varje år lämna en redovisning av skatteutgifter till riksdagen. En lång rad remissinstanser är kritiska till vilka effekter regeringens politik får för jobben och anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekterna. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Sysselsättningseffekter är en betydelsefull del av detta.

Skrivelse 2016/17:98, Redovisning av skatteutgifter 2017, redogör för effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Skrivelsen har två syften: dels att synliggöra stöden till företag och hushåll på budgetens inkomstsida för ett bredare underlag för politisk prioritering, och dels att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna.

Transparens och öppenhet ska vara ledord inom politiken. Det är av central betydelse att allmänheten får relevant information på ett tillgängligt sätt. Sedan den nuvarande regeringen kom till makten 2014 har steg tagits bort från öppenhet. Regeringen har t.ex. valt att inte fullt ut redovisa den samhällsekonomiska effektiviteten och effekten på sysselsättning. Regeringen bör efter bästa tillgängliga kunskap och konventioner redovisa sådana effekter på sysselsättningen.

I förra årets redogörelse av statens skatteutgifter analyserade regeringen den samhällsekonomiska effektiviteten avseende två skatteutgifter. I årets skrivelse begränsar regeringen sin analys till en skatteutgift: moms på livsmedel. Analysen är bristfällig då regeringen väljer att inte inkludera sysselsättningseffekter. Regeringen har som mål Europas lägsta arbetslöshet till 2020, och vi har en tudelning på arbetsmarknaden som kräver att sysselsättningsåtgärder prioriteras. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att i kommande skrivelser fullt ut analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

 

 

Per Åsling (C)

 

Maria Malmer Stenergard (M)

Mathias Sundin (L)

Larry Söder (KD)