Förslag till riksdagsbeslut
Sverigedemokraterna har vid tidigare ställningstaganden i riksdagen varit positivt till att Sverige deltar i den multinationella koalitionens utbildningsinsats mot IS som genomförs i norra Irak. Koalitionen bedriver utbildning i bl.a. Erbil, där irakiska försvarsstyrkor tränas av den svenska insatsen i sjukvård, krigets lagar, strid i bebyggelse samt detektering av improviserade sprängladdningar. Utbildningen och rådgivningen har tagits väl emot av de irakiska försvarsstyrkor som Sverige stöder i norra Irak.
I samband med statsminister Stefan Löfvens besök i Erbil i slutet av oktober utlovade han att det svenska styrkebidraget skulle fördubblas till 70 personer. Sverigedemokraterna anser, med tanke på det skede som insatsen mot IS är inne i, inte att det är nödvändigt för Sverige att fördubbla sitt styrkebidrag. Aktat den svenska försvarsförmågan i Sverige och det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår egen omedelbara närhet anser vi inte heller att det är lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten.
Därför anser vi att det nuvarande styrkebidraget från Sverige är fullt tillräckligt och att riksdagen bör medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 35 personer till förfogande på plats t.o.m. den 31 december 2017 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den multinationella koalitionen mot IS i Irak. Om situationen så kräver ska det finnas möjlighet att utöver själva styrkebidraget tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka om högst 85 personer.
I en situation där Sverige inte har ett existensförsvar att tala om, samtidigt som det säkerhetspolitiska läget i Europa ser fortsatt osäkert ut, anser vi det inte lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten. Sverigedemokraterna anser därför att regeringen redan nu ska tillskjuta ökade resurser till försvaret genom lån och sedan justera detta i kommande vårbudget. Vi vill generellt se kraftigt ökade resurser till försvaret men vi anser att regeringen åtminstone ska tillskjuta additionella medel i syfte att kompensera för de indirekta ekonomiska påfrestningar som det innebär för Försvarsmakten att genomföra insatsen Irak.
Terrorgruppen IS:s härjningar har orsakat ett närmast ofattbart lidande för det irakiska folket i allmänhet och dess etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. När IS intog Iraks näst största stad Mosul 2014 kunde vi läsa i världspressen om hemska övergrepp på de uppskattat 35 000 kristna invånarna, av vilka i stort sett alla tvingades lämna staden. Förhoppningsvis kommer regeringstruppernas offensiv att driva ut IS ur Irak utan alltför omfattande förstörelse.
Från att 2003 ha funnits ca 1,2 miljoner kristna bara i Irak, har många tvingats fly och antalet uppskattas ha sjunkit så lågt som 180 000. Besläktad med de kristnas är situationen för övriga minoriteter, exempelvis yazidier, mandéer, turkmener, judar, romer och shabaker, vilka dessutom är betydligt färre till antalet.
Under augusti 2014 tvingades tusentals yazidier att fly upp i Sinaibergen där de riskerade att svälta ihjäl i brist på mat och vatten. IS lyckades också ta sitt barbariska terrorvälde till en ny nivå genom att institutionalisera sexuellt slaveri bland dess soldater, under premissen att våldtäkterna skulle föra icke-muslimer närmare Gud.
Förenta nationernas expert på minoritetsfrågor betecknar utvecklingen för området som förödande och oåterkallelig. I kölvattnet av den irakiska militärens offensiv våren 2015 har det även rapporterats om grova övergrepp begångna mot den sunnitiska befolkningen. Kriget har skapat en, på vissa platser, mycket allvarlig humanitär situation och i nuläget är 10 miljoner människor i behov av humanitärt stöd samtidigt som Ochas sammanställning visar att hjälporganisationer sammanlagt efterfrågar ungefär 3 miljarder kronor för att hantera situationen.
Mot denna bakgrund är det närmast ofattbart att regeringen fortsätter driva sin hopplöst ineffektiva invandringspolitik, tack vare vilken man tvingas skära 8 miljarder ur biståndet, en summa som skulle kunna täcka hela den humanitära insatsen.
Sverigedemokraterna anser att regeringen bör använda Sveriges begränsade resurser där de gör mest nytta och kraftigt öka stödet till humanitära insatser i krisens närområde.
Irak är en i många avseenden problematisk statsbildning. Landets gränser speglar inte någon naturlig avgränsning av ett visst eller vissa folk utan är snarare en godtycklig indelning gjord av europeiska kolonialmakter. Eftersom Irak är ett lapptäcke av folkgrupper som visar uppenbara svårigheter att samexistera fredligt behöver landet en konstitutionell lösning som tar hänsyn till dess minoriteters legitima krav på utökat oberoende. Sverigedemokraterna anser att ett utökat självstyre för landets minoriteter är en viktig pusselbit i landets politiska stabilisering.
Nineveslätten i norra Irak var en del av det historiska assyriska kungariket och har under en längre tid befolkats av i huvudsak assyrier/syrianer/kaldéer. Även kurderna har under lång tid haft ett stort mått av självstyre och har visat prov på demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, även om vissa inbördes våldsamheter mellan kurdiska grupper rapporterats under året. Sverigedemokraterna anser därför att regeringen bör använda sitt inflytande och komplettera den militära insatsen med en politisk process för att påverka den irakiska regeringen i riktning mot utökat självstyre för de kristna på Nineveslätten och de kurdiska delarna av Irak. Vi anser detta vara enda lösningen för att få till en långsiktigt stabil och trygg situation i Irak.
När IS förra året intog stora delar av Nineveslätten i norra Irak flydde de kurdiska styrkorna och den irakiska armen, vilket fick katastrofala följder för lokalbefolkningen som huvudsakligen består av kristna och yazidier.
Eftersom politiken i Irak är starkt etniskt betonad är det varken rättvist eller ändamålsenligt att en grupp ska behöva luta sig mot en annan för sitt militära försvar. Därför behöver koalitionen även stödja bygget av kristna, och i den takt sådana bildas, yazidiska självförsvarsgrupper. Kristna och yazidier är bland de numerärt minsta och svagaste minoriteterna i landet, och deras möjlighet till självförsvar är en förutsättning för skapandet av den autonoma provins som Iraks regering utlovat.
Utbildningsinsatsen är i sig viktig, men inte tillräcklig för att på ett ändamålsenligt sätt kunna stödja de kurdiska, irakiska och eventuellt de kristna och yazidiska styrkorna. Därför vill vi bredda insatsen genom att regeringen utreder behov av och möjligheter till materiellt stöd. Vi avser inte krigsmateriel för strid utan annat specialiserat, materiellt stöd. Sådant stöd skulle kunna handla om kommunikations- och sjukvårdsutrustning, mobila internetanslutningar och datorer och små, förarlösa övervakningsplan liknande dem som använts i insatsen i Afghanistan.
|
Björn Söder (SD) |
|
|
Mikael Jansson (SD) |
Jeff Ahl (SD) |
|
Roger Richtoff (SD) |
Markus Wiechel (SD) |
|
Johan Nissinen (SD) |
|