Förslag till riksdagsbeslut
Bilden av kvinnor och män som företagare är väldigt olika. Kvinnor beskrivs som alltifrån mindre risktagande till mindre framgångsrika än män. Kvinnor som driver företag anses vara försiktiga och män anses våga satsa. Självklart påverkar det finansiärers bedömning om vad som är finansieringsbart och vad som har potential att lyckas. Detta är en av orsakerna till att färre kvinnor än män väljer att bli entreprenörer. Trenden är en del av en större problembild där samhällets syn på vad män och kvinnor är lämpade för att klara av skiljer sig åt. För att vända denna bild behövs åtgärder på flera områden och inom flera olika åldrar. Vetskapen och kunskapen om entreprenörskap som en karriärmöjlighet behöver ökas längre ner i åldrarna, och stimuleras hos äldre generationer. Vi föreslår därför en helhetssyn på frågan med insatser genom flera faser i människors liv; för unga, för kvinnor inom vården och för invandrade kvinnor. Förutom detta vill vi återinrätta resurscentrum för kvinnor, Winnet.
Många barn och ungdomar har ingen familjemedlem eller bekant som driver eget företag. Därför minskar möjligheten att de själva hittar inspiration och intresse för företagande. Vi tycker att alla barn och ungdomar ska få en chans att lära sig vad entreprenörskap och företagsamhet innebär, därför vill vi att alla elever i grundskolan ska få ta del av information och chansen att pröva Ung Företagsamhet. Forskning visar att det är 80 procent större chans att kvinnor som deltagit i Ung Företagsamhet startar ett aktiebolag än kvinnor utan den bakgrunden.
I gymnasiet bör fler elever få möjlighet att arbeta med sin egen företagsamhet genom att kursen entreprenörskap tillgängliggörs för fler gymnasieprogram. Kursen entreprenörskap bör även bli meriterande för högre studier, något som idag endast kurser inom språk och matematik är. Därför föreslår vi att organisationer som Ung Företagsamhet får ytterligare resurser för att utveckla entreprenörskap i skolan. Satsningen är en generell satsning för ungdomar men som baserat på tidigare forskning kommer ge resultat särskilt för tjejer.
Situationen inom vård och omsorg är idag ansträngd på många platser. I en miljö där det i många fall är resursbrist är potentialen stor för effektiviseringar, men ofta en omöjlighet för innovativ personal att hinna med att ta sin idé vidare till verklighet.
Med den snabba teknikutvecklingen som nu sker finns stora möjligheter till smarta och innovativa lösningar på vardagliga utmaningar inom vården. I kraften av digitaliseringen dyker det även upp disruptiva innovationer som kan förändra vår syn på vårdens tillgänglighet och metod, exempelvis genom att få chans att möta en allmänläkare digitalt i en mobilapp. Ett innovationsfrämjande arbetsklimat bidrar inte bara till nya affärsidéer utan kan även stimulera så kallade intraprenörer, innovatörer inom verksamheten, som får möjlighet att göra verklighet av sina idéer och bidra till vardagliga förbättrande åtgärder.
Centerpartiet vill att särskilda innovationscheckar för innovationer inom vård och omsorg ska inrättas. Checken ska hjälpa kvinnor som jobbar inom vård och omsorg att få extern hjälp med att exempelvis undersöka affärsmöjligheter, skriva affärsplan, hantera immateriella tillgångar eller göra en marknadsanalys.
För många kvinnor som kommer hit från andra länder så kan företagande vara den enda möjligheten till att få ett jobb. Många kvinnor kan inte de uppbyggda systemen som finns för att stödja kvinnors företagande och behöver extra stöd och hjälp. Därför behövs en särskild satsning på kvinnor med utländsk bakgrund för att de lättare ska kunna välja företagande som ett sätt att få ett jobb.
Största hindren för de flesta i invandrare som vill starta företag är kontakter med finansiärer och kapitalanskaffning. De nya svenskarna har helt enkelt inte samma förutsättningar. Att då vara kvinna och samtidigt invandrare i Sverige minskar med andra ord chansen att få finansiering betydligt.
Trots dessa svårigheter finns det idag mer än 90 000 invandrarägda företag i Sverige, vilka sysselsätter mer än 350 000 människor. Nästan var fjärde jobb i privat sektor skapas i företag som drivs av utrikesfödda, detta trots att de bara står bakom var sjunde företag. Invandrarägda företag finns representerade inom flera sektorer i det svenska näringslivet. Många utrikes födda skulle kunna och vilja driva företag men vet inte hur. Centerpartiet föreslår att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att informera om möjligheten att driva företag inom ramen för etableringsuppdraget och göra information om företagande till en del av den obligatoriska samhällsorienteringen.
Under alliansregeringens tid drevs under åren 2011–2014 ett projekt för att investera mer i invandrarkvinnor (iK-programmet). Stiftelsen IFS (Almi Företagspartner) ansvarade för projektet och har byggt upp viktiga och väl fungerande nätverk och visat mycket positiva resultat, såsom att antalet nystartade företag hos kvinnor med utländsk bakgrund ökade med cirka 26 procent. Den rödgröna regeringen valde dock att inte driva projektet vidare. Centerpartiet vill på nytt starta ett iK-program med inkluderande nätverk för kvinnliga företagare riktade mot invandrare.
Ett problem som har identifierats i många företag som drivs av invandrarkvinnor är att de efter något år stannar i utvecklingen och fastnar i en lång tid av samma problemställning. De kommer inte vidare på grund av bland annat brist på nätverk, rätt styrelse eller finansiering. För att kunna växa och i framtiden anställa fler personer behöver företagen hjälp att lyftas ur denna situation. Centerpartiet föreslår därför att det i det nya iK-programmet ska ingå en affärsrådgivningsdel som är riktad mot företag med potential att växa.
I drygt 15 års tid har organisationen Winnet Sverige (Svenska Riksförbundet Nationellt Resurscentrum för kvinnor) arbetat med att bland annat öka kvinnors deltagande inom företagande och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Detta är också något som genomförts i gränsöverskridande samarbeten för att modellen ska spridas också till andra länder. Vidare har verksamheten ett underifrånperspektiv och arbetet sker huvudsakligen via de regionala center som idag finns över hela landet. För att arbetet ska kunna bedrivas mer kraftfullt och med långsiktighet i fokus har sittande regeringar, under de 15 år som föreningen varit aktiv, stöttat med årliga resurstillskott. Uppdraget har fortsatt med driftsbidrag ända fram till den 31 oktober 2015. Därefter har föreningens nationella ledning fått jobba hårt för att få information från Näringsdepartementet om orsaken till att verksamhetsbidraget upphävts. Detta har tyvärr mötts med tystnad.
Med tanke på att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden och med tanke på att vi behöver öka andelen kvinnor som startar och driver företag i hela vårt land, borde en erfaren förening som Winnet Sverige vara en viktig del i det fortsatta jobbet för ökad jämställdhet. Regeringen har dock aviserat att man istället avser att rikta öronmärkta medel för ändamålet till regionerna.
Centerpartiet anser att Winnet Sverige snarast bör återetableras för att främja ett fortsatt arbete med synliggörande, kunskapsframställning och kunskapsunderlag kring arbetet för en jämställd regional tillväxt i syfte att öka kvinnors deltagande i såväl den demokratiska processen som på arbetsmarknaden och i näringslivet. Parallellt behöver verksamheten utvärderas och effektiviseras, men det är av högsta vikt att de etablerade nätverken omedelbart återetableras så att dessa inte hinner falla isär.
|
Helena Lindahl (C) |
|
|
Rickard Nordin (C) |
Peter Helander (C) |