Motion till riksdagen
2016/17:3397
av Martin Kinnunen (SD)

Åtgärder mot att straffade inom vården arbetar vidare


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör låta Domstolsverket införa ett automatiserat rapporteringssystem och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av lagstiftningen som reglerar återkallande av legitimation för vårdpersonal och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är ett utbrett problem att vårdpersonal som tidigare straffats för grov brottslighet, av olika skäl, tillåts arbeta vidare inom vården. I samband med att patientsäkerhetslagen infördes 2011 tydliggjordes lagstiftningen så att även brott som inte har med vårdyrket att göra ska kunna leda till att legitimationen återkallas.

Det har i media vid flertalet tillfällen uppmärksammats att detta inte fungerar tillfredsställande. Det finns idag två grundläggande problem. Ett problem är att Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, allt för ofta inte får information från domstolarna om när vårdpersonal har dömts för allvarlig brottslighet som skulle kunna påverka personernas fortsatta yrkeskarriär. En granskning som Sveriges Radio genomförde under 2014 visade att 53 läkare och psykologer som dömts för brott som skulle ha meddelats till tillsynen aldrig rapporterades in. Domarna rör bland annat barnmisshandel, sexuellt ofredande av patient, narkotikabrott och våldtäkt av barn. Ett annat problem är bedömningsnivån som idag innebär att de allra flesta som rapporteras in till svenska myndigheter ändå tillåts arbeta vidare.  Mordbrand, sexbrott och barnpornografibrott är exempel på brottslighet som inte resulterat i indragen läkarlegitimation de senaste åren.

Domstolsverket har i flera år haft en låg prioritering vad gäller rapporteringen av dömd vårdpersonal och ingen förändring har skett trots att Socialstyrelsen och IVO påpekat detta problem för Domstolsverket. Ordföranden för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har vid flera tillfällen, senast under oktober 2014, i media uttryckt sin frustration över att Domstolsverket ännu inte infört ett automatiserat rapporteringssystem. Ett automatiserat rapporteringssystem skulle kunna åtgärda problemen och planer på detta finns även Domstolsverket långsiktiga planering men bedöms inte införas i närtid på grund av andra prioriteringar. Regeringen bör skyndsamt uppdra åt Domstolsverket att införa ett automatiserat system. För att råda bot på problemet med bedömningsnivån bör en översyn av lagstiftningen genomföras. Det är inte tillfredsställande att vårdpersonal som straffats för mycket grov brottslighet ändå tillåts arbeta vidare inom vården. En översyn av lagstiftningen bör genomföras som syftar till att införa ett mer restriktivt regelverk.

 

 

Martin Kinnunen (SD)