Motion till riksdagen
2016/17:330
av Bengt Eliasson (L)

Ansvaret för skolhälsovården och elevhälsan


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att ansvaret för skolhälsovårdsteamen/elevhälsan i framtiden förs över till sjukvårdshuvudmännen – landstingen/regionerna – och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Behovet av en bättre fungerande skolhälsovård/elevhälsa är allt mer akut. Skolan är den plats där alla barn finns och kan ses. Förutsättningen för en fungerande elevhälsa är en fungerande organisation och struktur. Ett problem är att behålla eller decentralisera elevhälsan till att vara enskild rektors ansvar. Intet ont om rektorer! Det finns många fantastiska rektorer som verkligen förstår att förutsättningen för godkända betyg är att barnen har en psykisk hälsa. Men att klara prioriteringar mellan pedagogik och resurser för elevhälsans läkare, sjuksköterska, psykolog, kurator, specialpedagog och SYV, är närmast omöjligt. Dessutom har ju den fungerande, kompletta och kompetenta elevhälsans insatser stor betydelse för kommunen och regionen/landstinget på både kort och lång sikt. Misslyckandena märks som hemmasittande, skadegörelse, kriminalitet, sjukskrivningstal, missbruk, våldsbrott, tonårsgraviditeter, fetma, hypertoni, diabetes, självskadebeteende.

Samhället, barnen, föräldrarna och skolan behöver den samlade barn- och ungdomshälsan. Samorganiserad av kommun och landsting. Med tvärprofessionell kompetens och möjlighet att göra insatser redan innan barnet fötts, fram tills det blivit vuxet.

Jag anser att skolhälsovården/elevhälsan måste garanteras på ett bättre sätt än nu. På flera håll tenderar hälsovårdsinsatserna i skolan enbart handla om mäta, väga och vaccinera. Det finns undersökningar som tyder på att kommuner som inte har en bra skolhälsovård tenderar att ha en större belastning på

landstingens primärvård, psykiatrisk och somatisk specialistvård än kommuner som har en bra skolhälsovård.

Att bryta en persons hälsovårdsinsatser med start vid skolstarten för att åter hamna inom landstingets/regionens område efter skolans slut kan inte vara optimalt. Om landstingen eller de framtida regionkommunerna fick ansvaret för skolhälsovårdsteamen så kunde samordningsvinster göras och ingången till övrig hälso- och sjukvård kunde ske på ett mer smidigt sätt.

 

 

Bengt Eliasson (L)