Motion till riksdagen
2016/17:2846
av Anders Forsberg och Runar Filper (båda SD)

Polisnärvaro på landsbygden


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler poliser bör stationeras ut i landsbygdskommunerna och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i varje kommun bör finnas minst en polisstation och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppettiderna för polisstationerna på landsbygden bör utökas kraftigt och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrevet för Polismyndigheten bör ställa vissa krav på insatstider vid rapporterade brott och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen kontinuerligt bör följa upp polisens lokala närvaro och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En tilltagande orsak till otrygghet på landsbygden, som ofta drabbar äldre människor, är att utländska ligor åker runt på stöldturnéer och ibland till och med rånar och misshandlar dem i deras hem. I ett flertal mer eller mindre kända fall har det till och med lett till dödlig utgång. Att stävja detta måste ges hög prioritet eftersom en ökad oro bland framför allt äldre människor är ett faktum på landsbygden, där man tidigare inte kände behov av att låsa dörren om sig.

År 1994 lanserades närpolisreformen som hade samma uttalade syfte som de nuvarande medborgarlöftena, att föra polisen närmare medborgarna. Närpolisreformen förverkligades aldrig på grund av sparkrav på polisen. Resultatet blev istället att ett antal mindre polisstationer lades ner och poliserna som skulle arbeta i närpolisverksamheten omplacerades för att användas främst till utryckningar.

Den omfattande organisatoriska polisreform som nu genomförs har som ett centralt mål att polisen ska komma närmare medborgarna och i sitt arbete utgå från de lokala behoven. I praktiken har dock reformen, än så länge, inte lett till en förbättring av den lokala polisnärvaron. Snarare har utvecklingen gått i motsatt riktning.

Vi anser att det behövs fler poliser för att hantera den ökade brottsligheten på landsbygden. Idag har storstadsregionerna en högre koncentration poliser än landsbygdsorter även i förhållande till befolkningsunderlaget. Samtidigt står många polisstationer tomma i många små kommuner alternativt är öppettiderna begränsade till några dagar per vecka eller bara några timmar om stationen ens är öppen längre. Dagens polismyndighet är alltför inriktad på att arbetet skall se bra ut i statistiken, men i själva verket saknas resurser för att hålla efter brottslighet och skapa trygghet, vilket man tidigare gjorde genom sin blotta närvaro.

För att garantera en fortsatt polisiär närvaro på landsbygden behöver det sättas en lägsta gräns för polisens bemanning lokalt. En sådan rimlig miniminivå är att det ska finnas minst en öppen polisstation i varje kommun. Vid stationen ska det vara möjligt att göra polisanmälan och utföra enklare polisärenden, som att ansöka om olika former av tillstånd och begära registerutdrag.

Genom att införa krav på insatstider blir det tydligt för medborgarna vad de kan förvänta sig av polisen vid en akut händelse. Det ger också polisen ett tydligt och mätbart mål att nå upp till. Det bör finnas ett överliggande nationellt krav, som sedan kan variera något beroende på befolkning och geografi i det aktuella polisområdet. Det här är en fråga om ett grundläggande samhällsåtagande som staten har ansvar för.

 

 

Anders Forsberg (SD)

Runar Filper (SD)