Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lättare kunna bryta sekretess i OSL och tillkännager detta för regeringen.
Det har visat sig att kommuner ofta inte får ge polisen information som hade varit värdefull för deras brottsförebyggande arbete, något som bland annat Christina Kiernan vid polisens utvecklingsavdelning gett uttryck för.
Sekretessbarriären är enligt henne särskilt stark när det handlar om personer som fyllt 21 år. Finns det inga konkreta brottsmisstankar kan socialtjänsten i dessa fall inte lämna uppgifter till polisen eller Säkerhetspolisen på samma sätt som om det gällde en yngre individ. Det gör att polisen inte kan få reda på ifall socialtjänsten, i en känd extremistisk miljö, har träffat på en person som visat tydliga tecken på radikalisering och till och med sagt sig stå på IS sida. Sekretessen är total för personer över 21.
Den generalklausul som finns i offentlighets- och sekretesslagen och som gör det möjligt att bryta sekretessen går enligt poliser på fältet ofta inte att använda. Skälet är att det inte är uppenbart att intresset av att uppgiften röjs väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda.
Regeringens tillfälliga samordnare mot våldsbejakande extremism instämde i problematiken.
Eftersom det uppenbarligen finns praktiska problem för de som jobbar med dessa frågor ute i samhället är det vårt ansvar att underlätta för deras arbete. Vi anser alltså att lagen måste ändras så att det blir klart och tydligt att sekretess inte föreligger för misstänkta våldsbejakande extremister eller terrorister.
|
Kent Ekeroth (SD) |
Adam Marttinen (SD) |