Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en färdplan för ett svenskt Natomedlemskap och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska säkerhetspolitiken vilar i mångt och mycket på säkerhet i samverkan. Sveriges solidaritetsförklaring är ett tydligt uttryck för denna inriktning. Förmågan att kunna ge och ta emot civil och militär hjälp är central vid en eventuell kris eller konflikt. Samarbetet med Nato är avgörande för att skapa stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde. Det är därför positivt att Sveriges riksdag under 2016 kunde ta beslut om att slutföra värdlandsavtalet med Nato.
Det är angeläget att Sverige ytterligare fördjupar samarbetet med Nato. Nato utgör grunden för den europeiska säkerhetsstrukturen. Inom Nato förenas européer och nordamerikaner från 28 medlemsländer varje dag kring en gemensamt antagen säkerhetsagenda och gemensamma åtaganden. Av 28 EU-länder är 22 medlemmar av Nato och de flesta länderna i Sveriges närområde Natomedlemmar. Det är ytterst också endast Nato som har förmågan att säkra EU:s medlemsländers territoriella integritet. Ett svenskt medlemskap i Nato har därför aldrig varit så angeläget som det är i dag.
Nato är en organisation som har självförsvar och avskräckning som syfte. Bara det faktum att ett land är medlem i Nato är en konfliktavhållande faktor. Genom ett svenskt medlemskap i Nato skulle vi solidariskt dela säkerhetsgarantier med 28 andra stater. Garantier som inte bara är begränsade till fredstid. Den senaste tidens utveckling har också inneburit ett ökat fokus från Nato på den kollektiva säkerheten. Det innebär att skillnaden mellan att vara medlem och partner har ökat.
Rent konkret skulle ett Natomedlemskap innebära tydlighet kring hur Sverige kan tänkas agera vid en eventuell konflikt och den militära tröskeleffekten för Sverige höjas betydligt. Vår uthållighet vid en kris eller konflikt skulle förlängas och vi skulle även få bättre underrättelseinformation som medlem. Ett medlemskap skulle också möjliggöra en gemensam försvarsplanering med Nato, något som trots ett omfattande samarbete inte finns i dag.
Det behövs en färdplan för ett svenskt medlemskap i Nato. Målet är en svensk ansökan under nästa mandatperiod. Ett sådant beslut bör även tas i nära dialog och helst tillsammans med Finland.
Krister Bringéus utredning om Sveriges internationella försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten (Nato-utredningen) utgör en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet med att utveckla en färdplan för ett svenskt Natomedlemskap. Den bidrar med ökad kunskap och fördjupning. Utredningen bör dels ligga till grund för Försvarsberedningens fortsatta arbete, dels användas för en fördjupad dialog med Finland och ett brett säkerhetspolitiskt samtal i Sverige.
|
Edward Riedl (M) |
|