Förslag till riksdagsbeslut
Med teknikutvecklingen har det blivit mycket vanligt att människor har tillgång till kamera i sina telefoner. Ögonblicksbilder kan tas utan problem och med lätthet få viral spridning på internet. Merparten av dessa bilder är tämligen harmlösa samtidigt som det finns gott om exempel på fall där exponerade bilder inneburit skada för personer vilka inte varit medvetna om att bilden tagits eller kan uppfatta exponeringen som kränkande.
Ett nytt fenomen är att människor samlats vid bland annat trafikolyckor och istället för att hjälpa till väljer att fotografera olycksplatsen och dess drabbade. Utöver att det är respektlöst kan det också hindra räddningspersonal från att utföra sitt arbete vilket i värsta fall kan drabba offren menligt. Denna form av bilddokumentation är ur många perspektiv förkastlig och skulle utan långsökthet kunna jämställas med brott mot griftefriden.
Griftefrid kan beskrivas som ett lagstadgat krav på respektfull behandling av det objekt som en avlidens kvarlevor utgör. Till ansvar för brott mot griftefriden döms den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller på annat sätt gör skada på kista, urna, grav eller något annat vilorum för de döda. ”Brott mot griftefrid” är ett brott som har straffskalan böter eller fängelse i högst två år enligt brottsbalken 16 kap. 10 §.
Den respekt som skall visas mot avlidna bör rimligen också visas gentemot levande personer och särskilt dem som befinner sig i utsatta situationer där fotografering av dessa kan betraktas som rent kränkande. Det hör ett civiliserat samhälle till.
|
Hans Rothenberg (M) |
|