Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör analysera och överväga förändringar av avgiften i kriminalvården respektive vid landstingens psykiatriska tvångsvård och tillkännager detta för regeringen.
Det har påtalats att det finns skillnader i avgifter mellan om man är tvångsomhändertagen i kriminalvården eller i landstingens psykiatriska vård. T ex har Ragnar Nilsson, personligt ombud i Vallentuna skrivit till socialutskottet om detta.
Sitter man i fängelse betalar man inget medan man i psykvården måste betala 80 kr per dag. Det torde också finnas paralleller att göra med avgifter i sjukhusvården i övrigt.
Om man omhändertas enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) har man inte själv valt att t ex lägga in sig på sjukhus.
Ragnar Nilsson exemplifierar med en klient som blivit utskriven från sjukhus där han vårdats och nu måste betala en betydande summa eftersom han varit tvångsomhändertagen under mycket lång tid, vilket kan ge stort ekonomiskt trångmål.
Psykiskt funktionshinder handlar ofta om ohanterlig rädsla. Att hamna i skulder som i förlängningen kan mynna ut i indrivning från Kronofogdemyndigheten upplevs med all rätt som mycket skrämmande och bidrar till att öka den psykiska belastningen.
Ragnar Nilsson menar att dessa trots att de inte är kriminellt belastade får en ekonomisk pålaga som kan ses som ett hårdare straff än för de i kriminalvården.
Jag inser att dagsavgiften redan är subventionerad och kanske i linje med andra avgifter inom sjukvården. Ragnar Nilssons poäng är dock att här handlar det om att staten mot den enskildes vilja beslutar om tvångsvård, endera i kriminalvården eller i LPT. Och i ena fallet är kostnaden noll men i den andra 80 kr per dag.
Jag föreslår att regeringen analyserar dessa regler och överväger förändringar.
|
Staffan Danielsson (C) |
|