Motion till riksdagen
2016/17:1516
av Margareta Cederfelt (M)

En dispositiv lag för reglering av köp av tjänster mellan näringsidkare


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en dispositiv lag för reglering av köp av tjänster mellan näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vid handel av tjänster och varor finns dispositiva och tvingande lagar. När konsumenter ingår avtal med en näringsidkare vid köp av tjänster eller varor regleras köpet för konsumenten genom tvingande lagstiftning i det fall tvist uppstår. Vid en eventuell tvist ligger lagstiftningen till grund för hur domstol dömer i ärendet.

När näringsidkare ingår avtal mellan varandra finns en dispositiv lag som reglerar köp av varor i det fall tvist uppstår och avtalet inte ger svar på frågan hur lösning skall ske. Motsvarande saknas vid köp av tjänster. Här finns en lucka i lagstiftningen.

Tjänstesektorn ökar kontinuerligt och inget tyder på att ökningen kommer att avstanna. Det är därför angeläget att underlätta för de näringsidkare som köper och säljer tjänster. Med en lagstiftning som reglerar tvist vid tjänstehandel mellan näringsidkare skulle inte denna handel tyngas med kostnader för omfattande avtal. Transaktionskostnaderna för handel av tjänster mellan företag skulle kunna hållas nere på samma sätt som kostnaden för handel med varor. Med lagstiftning som reglerar handel av tjänster mellan näringsidkare får domstolar tydligare regler för hur de skall döma vid eventuella tvister.

Vid köp av vara mellan näringsidkare och konsument regleras denna av konsumentköplagen. Konsumentköplagen är tvingande. Lagen finns som skydd och stöd för konsumenten om ett avtal ingåtts mellan näringsidkare och konsument i det fall frågor uppstår kring parternas rättigheter respektive skyldigheter. Lagen gäller ej mellan företag.

Vid köp av tjänst mellan näringsidkare och konsument gäller också här konsumenttjänstlagen och lagstiftningen är tvingande. Lagen är till som skydd och stöd för konsumenten om avtal ingåtts i det fall frågor uppstår rörande parternas rättigheter och skyldigheter.

Vid köp av vara mellan näringsidkare och näringsidkare gäller köplagen som fyller ut avtal i det fall något saknas eller är oklart i avtalet. Lagen är dispositiv och därmed inte tvingande. Näringsidkarna har därmed rätt att skriva egna avtal sinsemellan. Lagen anger tydligt att den inte är tillämplig vid köp av tjänster.

Vid köp av tjänst mellan näringsidkare och näringsidkare finns ingen dispositiv lag som fungerar som kompletterande rätt i det fall tvist uppstår.

Ovanstående illustrerar behovet av införandet av en dispositiv lag för reglering av köp av tjänst mellan näringsidkare.

 

 

Margareta Cederfelt (M)