Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa inkomstprövningen av studiemedlets lånedel och tillkännager detta för regeringen.
Fribeloppet är den maximala inkomsten av tjänst, näringsverksamhet eller kapital en student får ha per halvår utan att studiemedlet minskas. Om en student tjänar mer än fribeloppet minskas både studiemedlets bidragsdel och lånedel. Det kan finnas en poäng att behålla fribeloppet för bidragsdelen, men för själva lånedelen bör fribeloppet avskaffas.
För många studenter är ett extrajobb vid sidan om studierna inte bara välkomna extrapengar till en skral studiemedelsbudget utan också ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Det ger arbetserfarenhet och bättre chanser att hitta jobb efter att studierna avslutats.
Under alliansregeringens tid höjdes fribeloppet i flera omgångar, år 2008, 2011 och 2013. Under hösten 2008 tillsatte den dåvarande regeringen en studiesocial kommitté med representanter från alla riksdagspartier. Ett av uppdragen var att se över den omtvistade fribeloppsgränsen och representanterna i kommittén var då överens om att det i framtiden bör bli ännu lättare att kombinera studier och arbete.
Att fribeloppet har höjts är välkommet och en viktig signal till Sveriges studenter – slit och flit får inte straffas, utan bör snarare uppmuntras och belönas. Trots höjning av fribeloppet, är det fortfarande inte särskilt svårt att slå i ”taket” för fribeloppet. Det gör att många studenter inte jobbar så mycket som de kanske skulle vilja och kunna. En del andra väljer att jobba svart för att inte riskera en minskning av studiemedlet. Hinder som straffar studenter som vill arbeta bör röjas. Taket i fribeloppet för lånedelen är ett sådant hinder.
Det finns flera olika skäl varför fribeloppet på lånedelen bör avskaffas. För det första är det viktigt att samhället sänder ut rätt signaler. De studenter som vill ta ett eget större ansvar för sin försörjning ska inte straffas. För det andra är det utifrån ett individperspektiv välkommet att studenter under sin studietid samlar på sig arbetslivserfarenhet och ökar sin anställbarhet. Och för det tredje finns det ett större samhällsperspektiv; fler skulle arbeta, skatteintäkterna öka och svartjobben minska. Arbetslinjen bör gälla även Sveriges studenter och därför bör inkomstprövningen av studiemedlets lånedel slopas.
|
Tina Ghasemi (M) |
|