Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.
Sverigedemokraterna eftersträvar tydliga och långsiktiga spelregler för näringslivet för stora såväl som små företag och som ska verka på en marknad fri från onödiga detaljregleringar. Det är från näringslivet som de nya affärsmöjligheterna föds och som även lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. För ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat är det därför flera politikområden som måste utvecklas.
Det rör sig om energipolitiken som ska leverera kraft med hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser. Vidare handlar det om skattepolitiken som ska syfta till konkurrenskraftiga skatter som inte avviker från omvärlden på ett sätt som försvårar företagande i Sverige. Det handlar också om en fungerande kapitalförsörjning så att nya och expanderande företag inte bromsas. Utbildningspolitiken är vidare avgörande för hur lätt det är för företag att få tag på rätt kompetens, och här är det viktigt att naturvetenskapliga ämnen får hög prioritet. Vad det gäller kompetensförsörjning gäller även att det ska finnas strukturer som möjliggör rekrytering av högutbildad arbetskraft på den internationella marknaden. Forskningen är en central del i näringslivsklimatet och här gäller att tillräckliga resurser avsätts och att de faktiskt används på ett sätt som stärker näringslivet. För att näringslivet ska fungera väl krävs också omtag gällande infrastrukturen. Gods måste kunna transporteras och personal måste kunna ta sig till arbetet. Även handelspolitiken måste möta dagens utmaningar, och då Sverige är ett exportberoende land är det av yttersta vikt att politiken gör sitt för att svenska företag ska kunna verka på internationella marknader.
Näringspolitiken behöver ha som absolut ambition att minska företagens administrativa börda som i vissa avseende är orimligt stor. Det kan till exempel handla om dubbelregleringar i lagstiftningen, onödig detaljreglering och administrativa krav från myndigheter där de olika myndigheterna behöver samordnas bättre i sina kontakter med enskilda företag. Sverigedemokraterna stödjer helhjärtat de ambitionerna kring ”En dörr in” som innebär att företag ska kunna lämna in de flesta uppgifter som myndigheterna kräver vid ett tillfälle och på ett ställe.
Fyra av fem nya jobb skapas i växande småföretag och det är dessa företag som har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer, vilka sannolikt även också har en nyckelroll för Sveriges väg mot högre sysselsättning. Mindre och nystartade företag är särskilt beroende av en fungerande arbetsmarknadspolitik. Kopplat till detta har Sverigedemokraterna lagt fram ett antal skarpa förslag för att minska kostnaderna för löner såväl som sjuklöneansvar, anpassa LAS för att småföretagen ska hitta rätt personal och utveckla starta-eget-bidraget.
Vad det gäller småföretagens lönekostnader vill Sverigedemokraterna ge skattelättnader specifikt på arbete. Den så kallade ”allmänna löneavgiften” inom ramen för de sociala avgifterna på arbete har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystem som den avser att finansiera utan är en extra skattekostnad på arbete vilken i synnerhet träffar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör ca en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna. Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag.
Vad det gäller sjuklöneansvaret för småföretag föreslår vi också reformer då Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på 9 anställda. Vid fler än 9 anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Ett mikroföretag med en något friskare personal än genomsnittet slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt. Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.
För att stärka småföretagens möjlighet att få tag på rätt personal är det vår uppfattning att turordningsreglerna behöver reformeras. De svenska turordningsreglerna, reglerade under lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa tryggheten för arbetstagarna är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framförallt ungdomars intressen åsidosätts genom principen om sist in först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem.
Starta-eget-bidrag, eller ”stöd för start av näringsverksamhet”, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bäst fungerande sysselsättningsskapande åtgärderna. Det har konstaterats att överlevnadsgraden för företag startade med starta-eget-bidrag är lika hög som företag startade utan bidrag. Andra forskare har noterat att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens.
Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns, med vissa undantag, och det relativt begränsade stödet ges bara under sex månader. Sverigedemokraterna anser att unga arbetslösa från 20 år ska ha likvärdig rätt att söka bidraget. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle även kunna bana väg för fler småföretag och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Johan Nissinen (SD) |
Mattias Bäckström Johansson (SD) |