Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga frågan om polisens tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
En svensk nyutexaminerad polis utrustas med skjutvapen från första tjänstgöringsdagen. I Storbritannien sker detta först efter 5–10 års tjänst.
I Sverige avlossar polis i tjänst cirka sju gånger så många skott som i Storbritannien. Siffran är normaliserad med avseende på antalet ingripanden. I Norge uppträder polisen i normalfallet obeväpnad, med undantag från en period då hotbilden i form av terrorhot ansågs förhöjd. I Sverige används i polisens tjänstepistoler en expanderande ammunition, konstruerad enbart för att ge största möjliga vävnadsskada vid träff. Dessa kulors egenskaper liknande den för jaktammunition vars uppgift är att, säkrast och på kortast möjliga tid, avliva exempelvis en älg. Ammunition av denna art har länge varit bannlyst i krig. (Haagkonventionen 18 okt 1907.) Medan en helmantlad projektil penetrerar en kroppsdel med en skada som i stort sett motsvarar vapnets kaliber, i vårt fall 9 millimeter, förvandlas den expanderande ammunitionen vid träff till en 25+ millimeter stjärnformad skrotbit, som dessutom roterar med 150–200 varv per sekund. Detta leder mycket ofta till omfattande skador på inre organ och snabb förblödning (exempelvis i Trollhättan okt. 2015). Att utrustas mer ändamålsenligt borde välkomnas av den enskilde polisen.
Se över möjligheten att byta ut Polisens ammunition enligt den ovan beskrivna helmantlade oexpanderande varianten och den svenska polisens högfrekventa skjutande bör också ses över och regleras.
|
Ann-Christin Ahlberg (S) |
Phia Andersson (S) |