Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
I dag subventionerar staten att vi lånar pengar medan den som sparar blir straffad. Det sker genom att avdrag görs från räntan, mot skatteinbetalningar, med 30 procent av beloppet. När räntekostnaden överstiger 100 000 kronor får endast 21 procent av räntan dras av på den del av beloppet som överstiger 100 000 kronor.
Främst lånar vi givetvis när vi köper bostad, det är den stora delen. Men mycket lånas även till ren konsumtion. Det kan handla om att bygga om kök, där vi också kan ta del av ROT-avdrag, men också till resor och produkter.
Det är inte helt orimligt att det finns ett visst ränteavdrag på bostadslån med tanke på att det i dag är dyrt att köpa bostad. Många mindre bemedlade skulle inte klara av att köpa bostad utan ränteavdragen. En lösning är att man inför ett tak för ränteavdrag. Upp till en viss summa får man fortsatt avdrag, men är summan högre förloras rätten till avdrag.
Just nu är en utmärkt tid för att börja trappa ned de generella ränteavdragen. Vi har för tillfället nollränta. Man skulle kunna tänka sig att ränteavdragen minskades successivt under en tioårsperiod för att år 2026 enbart ligga på 20 procent.
Både Internationella valutafonden och Konjunkturinstitutet har under 2015 rått regeringen att i tider av nollränta trappa ner ränteavdraget. Liknande uppmaningar har kommit från riksbankschefen Stefan Ingves.
Statens skatteintäkter behöver stärkas och slopade ränteavdrag skulle dra in fem miljarder till kassan, enligt en utredning som Finanspolitiska rådet har gjort.
Reformen skulle påverka skuldsatta individer, men enligt rådet är effekterna ”ganska måttlig för det stora flertalet hushåll”. På längre sikt kan minskade ränteavdrag också minska hushållens skuldsättning.
|
Catharina Bråkenhielm (S) |
|