Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att aktivt kräva Dawit Isaaks frisläppande och tillkännager detta för regeringen.
I femton år har svensken Dawit Isaak suttit fängslad av eritreansk polis, under mycket tuffa och svåra omständigheter. Officiellt heter det att han sitter frihetsberövad på grund av brott mot rikets säkerhet. Men hans enda brott är journalistiskt arbete och demokratiska ideal. Någon rättegång har aldrig ägt rum och han är den enda svenska medborgaren som av Amnesty International utsetts till en samvetsfånge.
Fallet har, av goda skäl, engagerat många i Sverige. Journalister som bevakar icke-demokratier är frontsoldater i de mänskliga rättigheternas tjänst och när de råkar illa ut har vi ett ansvar att göra vad vi kan. Sverige har drivit på politiskt genom de plattformar vi förfogar över. År 2009 antog exempelvis Europaparlamentet en resolution som krävde Dawit Isaaks frigivning.
Nyligen uppmärksammade de flesta stora svenska medier 15-årsdagen av Dawit Isaaks fångenskap. Inte långt dessförinnan hade vi också fått bekräftat att Dawit Isaak fortfarande är vid liv.
Det här är ingen partipolitiskt splittrande fråga. I riksdagen råder det konsensus kring att Sverige fortsatt ska driva frågan om Dawit Isaaks frigivning. Men frågan behöver hållas vid liv i den politiska sfären och riksdagen bör också regelbundet uttala sin ståndpunkt i frågan. Vi får inte låta Isaaks fångenskap normaliseras. Varje dag som går när han fortfarande är i fångenskap innebär ett missförhållande som behöver uppmärksammas på högsta politiska nivå.
|
Magnus Oscarsson (KD) |
|