Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundskolan ska inkluderas i lagen om nationella minoriteter samt att skollagen och minoritetslagen bör harmoniseras och tillkännager detta för regeringen.
För att skaffa sig språkkunskaper som räcker till i arbetslivet behövs betydligt längre och djupare studier i finska språket än vad förskolan och modersmålsundervisningen i grund- och gymnasieskola erbjuder. För närvarande finns endast sex tvåspråkiga sverigefinskafriskolor i Sverige och tre kommuner erbjuder grundskoleundervisning på finska. Finska förskolor blir fler i takt med det ökade antalet kommuner som ansluter sig till förvaltningsområdet för finska språket. Barn som börjar sin väg mot aktiv tvåspråkighet på förskolan borde få en möjlighet att bli tvåspråkiga fullt ut. För det behövs undervisning i finska i olika grundskoleämnen. Därför är det mycket viktigt att grundskolan ska inkluderas i lagen om nationella minoriteter och att skollagen och minoritetslagen harmoniseras.
Antalet kommuner som ansluter sig till förvaltningsområden för finska, samiska och meänkieli ökar stadigt; för närvarande är 75 kommuner förvaltningsområde för något nationellt minoritetsspråk. Detta leder till ökad efterfrågan av personal som förutom sina fackkunskaper också behärskar ett minoritetsspråk. Redan nu har de olika förvaltningskommunerna svårt att rekrytera tvåspråkig personal till förskolor, äldreboenden och till övriga kommunala verksamheter där behov av tvåspråkig personal finns.
I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) nämns inte grundskola över huvud taget. Däremot står det i lagen att kommuner som ingår i förvaltningsområden för finska, samiska och/eller meänkieli är skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet på finska (§ 17) och äldreomsorg på finska (§ 18).
Också i socialtjänstlagen (SFS 2009:726, 5 kap. 6 § tredje stycket) åläggs kommunerna att anordna äldreomsorg på finska, samiska och/eller meänkieli. Även ärendehandläggning på dessa språk är kommunerna skyldiga att erbjuda enligt paragraferna 8–12 i lagen om nationella minoriteter.
Efterfrågan på finsktalande personal växer mest, delvis för att kommunerna konkurrerar med den privata arbetsmarknaden. Cirka 600 företag i Sverige ägs av finländare och lika många företag i Finland ägs av svenskar och alla dessa företag vill gärna ha anställda som behärskar både svenska och finska. Även stora internationella företag vill placera sina Norden-kontor i Sverige men samtidigt också täcka den finska marknaden. Det pågående polisiära samarbetet mellan Sverige och Finland och det planerade försvarssamarbetet bidrar också till en ökad efterfrågan av personer som kan finska.
|
Eva Lohman (M) |
Cecilia Magnusson (M) |