Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU16

Anhöriginvandring

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om anhöriginvandring. Yrkandena rör bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärnfamiljen samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

I betänkandet finns sju reservationer (M, SD, C, V, KD).

Behandlade förslag

25 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

1

2016/17:SfU16

Innehållsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3
Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5
Utskottets överväganden................................................................................. 6
Anhöriginvandring ....................................................................................... 6
Reservationer ................................................................................................ 15
1. Anhöriginvandring, punkt 1 (SD) ......................................................... 15
2. Anhöriginvandring, punkt 1 (C) ........................................................... 16
3. Anhöriginvandring, punkt 1 (V) ........................................................... 17
4. Försörjningskrav, punkt 2 (M, SD)....................................................... 18
5. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 3 (C) ..................................... 18
6. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 3 (V) ..................................... 19
7. Uppskjuten invandringsprövning, punkt 3 (KD) .................................. 19
Särskilt yttrande ............................................................................................ 21
Anhöriginvandring, punkt 1 (L) ................................................................. 21
Bilaga  
Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 22
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 ......................................... 22

2

2016/17:SfU16

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14, 16 och 17,

2016/17:1317 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP), 2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) yrkande 1,

2016/17:1748 av Richard Jomshof m.fl. (SD), 2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 46,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12, 13 och 16, 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44 och 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 45–47.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (V)

2.Försörjningskrav

Riksdagen avslår motionerna 2016/17:1792 av Fredrik Schulte (M) och

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 4 (M, SD)

3.Uppskjuten invandringsprövning

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18, 2016/17:1440 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15, 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45 samt 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 30.

Reservation 5 (C)

Reservation 6 (V)

Reservation 7 (KD)

3

2016/17:SfU16 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
  Stockholm den 18 april 2017
  På socialförsäkringsutskottets vägnar
  Fredrik Lundh Sammeli
  Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael
  Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng
  (M), Yilmaz Kerimo (S), Solveig Zander (C), Tina Ghasemi (M), Kerstin
  Nilsson (S), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Patrik Engström (S),
  Carl-Oskar Bohlin (M), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Marco
  Venegas (MP) och Fredrik Malm (L).

4

2016/17:SfU16

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2016/17. Betänkandet behandlar frågor om bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärnfamiljen samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

En redovisning av de behandlade motionerna finns i bilagan.

5

2016/17:SfU16

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärnfamiljen samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (C), 3 (V), 4 (M, SD), 5 (C), 6 (V) och 7 (KD) samt det särskilda yttrandet (L).

Gällande ordning

Ansökan

Uppehållstillstånd kan under vissa förutsättningar beviljas en utlänning som är anhörig till en person som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Enligt 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i Sverige. I bestämmelsens andra stycke anges att undantag från huvudregeln i första stycket kan göras bl.a. när utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där samt när det finns synnerliga skäl. I 4 kap. 20 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, anges att en ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ska ges in till och utredas av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.

Anhöriga

Bestämmelser om uppehållstillstånd för anhöriga finns i utlänningslagen och i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, i fortsättningen kallad den tillfälliga lagen. Den tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och kommer som längst att gälla till och med den 19 juli 2019.

Enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL ska uppehållstillstånd ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt i eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Är någon part under 18 år får uppehållstillstånd vägras (5 kap. 17 a § andra stycket 3 UtlL). I 5 kap. 3 a § första stycket 1 UtlL anges att uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt i eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning

6

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2016/17:SfU16

i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.

Enligt 1 kap. 8 a § första stycket lagen (1904:26 ) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap erkänns inte ett äktenskap i Sverige som har ingåtts enligt utländsk lag, bl.a. om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång. Enligt 2 kap. 1 § äktenskapsbalken (1987:230) får den som är under 18 år inte ingå äktenskap.

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt i eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet (5 kap. 3 a § första stycket 2 UtlL).

När det finns synnerliga skäl får enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 2 UtlL uppehållstillstånd beviljas en utlänning som är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande. Vidare får, när synnerliga skäl föreligger och enligt tredje stycket 3 nämnda lagrum, uppehållstillstånd beviljas en utlänning som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Enligt 5 § den tillfälliga lagen ska uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande vara tidsbegränsat. Make, sambo och barn till en utlänning med ett sådant uppehållstillstånd ska beviljas uppehållstillstånd om utlänningen är flykting och bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Uppehållstillstånd i andra fall ska i princip inte beviljas om anknytningspersonen är flykting med tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Om den person som utlänningen åberopar anknytning till är alternativt skyddsbehövande med tidsbegränsat uppehållstillstånd kan i princip uppehållstillstånd inte beviljas en anhörig till den personen.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Enligt 5 kap 3 b § UtlL får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Undantag finns som innebär att kraven inte gäller om anknytningspersonen är ett barn, sökanden är ett barn som åberopar anknytning till förälder, barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet, anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som, eller senare förklarats vara, flykting eller alternativt skyddsbehövande eller har tagits emot genom vidarebosättning, anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd i Sverige och har

7

2016/17:SfU16 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  vistats här med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år eller om det
  finns särskilda skäl.
  Utlänningslagens försörjningskrav har ändrats genom 9 § den tillfälliga
  lagen. Enligt den bestämmelsen får uppehållstillstånd beviljas endast om
  anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av
  tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte
  vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Kravet gäller inte
  om anknytningspersonen är ett barn.
  Om anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande
  gäller kravet enligt den tillfälliga lagen endast om ansökan om
  uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter att anknytningspersonen
  har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande
  eller har förklarats vara sådan, familjeåterförening är möjlig i ett land utanför
  EU som familjen har en särskild anknytning till eller om utlänningen och
  anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte
  heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.
  Uppskjuten invandringsprövning
  Uppehållstillstånd som beviljas makar, sambor och blivande makar och
  sambor ska vara tidsbegränsade vid första beslutstillfället, såvida inte utlän-
  ningen sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid
  eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (5 kap. 8 §
  UtlL). Fortsatt uppehållstillstånd får beviljas endast om förhållandet består,
  och för permanent uppehållstillstånd förutsätts att utlänningen har haft
  tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år eller att det finns särskilda skäl (5 kap.
  16 § första och andra styckena UtlL). Har ett förhållande upphört får
  uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till
  Sverige, förhållandet har upphört främst på grund av att utlänningen, eller
  utlänningens barn, i förhållandet har utsatts för våld eller för annan allvarlig
  kränkning av sin frihet eller frid eller om andra starka skäl talar för att
  utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd (5 kap. 16 § tredje stycket UtlL).
  Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd på grund av en
  nyetablerad relation när parterna har för avsikt att gifta sig eller flytta ihop ska
  det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt
  för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om
  uppehållstillstånd skulle beviljas. Om en sådan risk finns utgör den särskilda
  skäl mot att bevilja uppehållstillstånd (5 kap. 17 § UtlL).
  Enligt 2 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) döms för brott som begåtts här i
  riket efter svensk lag och vid svensk domstol. Enligt 2 kap. 4 § anses brott
  begånget där den brottsliga handlingen företogs.

8

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2016/17:SfU16

Motionerna

Anhöriginvandring

I kommittémotion 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 12 ett tillkännagivande om att reformera systemet för anhöriginvandring i mer generös riktning i linje med överenskommelsen från hösten 2015. Motionärerna anför att anhöriginvandring är en av få lagliga vägar till Europa och att familjer som splittrats måste kunna återförenas. Regeringens politik har begränsat anhöriginvandringen. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att handläggning av familjeåterföreningsärenden ska prioriteras högt. I dagsläget är handläggningstiden för lång. Det finns flera exempel på att man inte har kunnat vänta utan i stället har tagit sina sista pengar för att betala människosmugglare och riskera livet. Återförening av anhöriga måste genomföras skyndsamt. I yrkande 16 begär motionärerna ett tillkännagivande om att en ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska kunna lämnas in från Sverige.

Annika Qarlsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2016/17:3037 yrkande 44 ett tillkännagivande om att öppna upp för anhöriginvandring. Begränsningar av möjligheterna till familjeåterförening kan få särskilt negativa följder för asylsökande kvinnor och barn. Sverige måste enligt motionärerna fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt och ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

Även i motion 2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att öppna upp för familjeåterförening så att fler kvinnor och barn kan återförenas med sina familjer i Sverige. Flyktingströmmarna har under senare år varit av tidigare icke skådat slag. Oftast ger sig mannen av först. Flykten är svårare för kvinnor och barn, som är extra utsatta. När möjligheterna till familjeåterförening stängdes 2016 innebar det att kvinnor och barn blev tvungna att ge sig ut på farliga flyktvägar.

I kommittémotion 2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs i yrkande 14 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas. Motionärerna anger att anhöriginvandring är en av få lagliga vägar till Sverige och att den vägen har begränsats avsevärt genom den tillfälliga lagen. Om fler familjer på flykt tillåts återförenas skulle många slippa den livsfarliga vägen över Medelhavet. Syrier skulle kunna ges rätt att ansöka vid ambassader de kan ta sig till eller ansöka elektroniskt.

Maria Ferm och Emma Hult (båda MP) begär i motion 2016/17:1317 ett tillkännagivande om att förenkla för familjeåterförening. Många människor är på flykt och familjer splittras. Lagliga vägar för asylsökande saknas, och delar av familjen kan ansluta via familjeåterförening först efter en lång process. Enligt motionärerna bör de praktiska svårigheter som föreligger rättas till, och asylansökan och ansökan om familjeåterförening bör kunna lämnas in samtidigt och behandlas parallellt.

9

2016/17:SfU16 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Uppehållstillstånd för make och sambo

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2016/17:3409 yrkande 45 ett tillkännagivande om krav för att bevilja uppehållstillstånd för anhöriga. Enligt motionärerna medför dagens generösa regler problem – anhöriginvandrare hamnar i utanförskap och äktenskap används som väg in i landet med beroendeställning som följd. Motionärerna anser att krav bör ställas motsvarande dem som ställs i Danmark: en 24-årsregel för att äktenskap ska kunna åberopas som grund för uppehållstillstånd, ordnad försörjning, bostad och sjukförsäkring, den härboende ska inte ha mottagit försörjningsstöd tolv månader före ansökan, anknytningspersonen får inte vara dömd för vissa brott, parets största anknytning ska vara till Sverige och anpassningsförklaring ska lämnas. I yrkande 46 begärs ett tillkännagivande om återkallelse av uppehållstillstånd för anhöriginvandrare. Motionärerna anger att kraven för anhöriginvandring ska fortsätta att vara uppfyllda till dess att svenskt medborgarskap beviljas. I annat fall ska uppehållstillståndet återkallas. I yrkande 47 begärs ett tillkännagivande om att ålägga Migrationsverket att genomföra oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring för att beivra skenäktenskap och upptäcka andra missförhållanden.

I partimotion 2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) begärs i yrkande 22 ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap. Också i kommittémotion 2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7, i kommittémotion 2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 46 och i motion 2016/17:1748 av Richard Jomshof m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel enligt dansk modell.

Anhöriga utanför kärnfamiljen

I kommittémotion 2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs i yrkande 16 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att ta bort 18-årsregeln i utlänningslagen. Relationen mellan föräldrar och barn är för de flesta livslång, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet fyllt 18 år. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att återinföra sista-länken-bestämmelsen i utlänningslagen. Bestämmelsen innebar att om en enda familjemedlem fanns kvar i hemlandet, kunde den personen få uppehållstillstånd i Sverige för att leva med familjen här.

Uppskjuten invandringsprövning

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2016/17:2974 yrkande 15 ett tillkännagivande om att se över tvåårsregeln vid anhöriginvandring. Regeln bör tas bort eftersom den leder till att kvinnor i vissa fall pressas till att stanna kvar i en relation där våld förekommer.

I kommittémotion 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) begärs i yrkande 39 ett tillkännagivande om att nolltolerans mot våld i nära relationer

10

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2016/17:SfU16

– där ofta kvinnor är offer – ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tidsbegränsat uppehållstillstånd. I teorin finns nolltolerans mot våld mot svenska kvinnor och kvinnor med permanent uppehållstillstånd. En annan standard gäller för kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Nolltolerans ska gälla även för dem. I yrkande 45 begär motionärerna ett tillkännagivande om att förändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd. Den s.k. tvåårsregeln pressar många kvinnor att stanna kvar i en relation där misshandel förekommer. Enligt utlänningslagen måste kvinnan bevisa att upprepat och grovt våld har förekommit för att få stanna kvar i Sverige när förhållandet brutits på grund av våld.

I motion 2016/17:1440 av Ola Johansson (C) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att i Migrationsverkets register även föra in anknytningspersonens namn för att lättare kunna upptäcka fall av serieimporterande män som våldför sig mot anknytningskvinnor. Omfattande våld förekommer mot utländska kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning och som har tidsbegränsat uppehållstillstånd. Detta får inte fortsätta i tysthet. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter. Ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer kan leda till att nolltolerans mot våld mot kvinnor omfattar alla kvinnor i Sverige.

Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2016/17:1200 yrkande 18 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring av bestämmelserna om anhöriginvandring, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen. Den nuvarande bestämmelsen till skydd för kvinnor och tillämpningen av den har misslyckats. Den tillfälliga lagen innebär enligt motionärerna att relationen måste bestå i fem års tid för att anhöriginvandraren ska få förlängt uppehållstillstånd. Den person som misshandlas av sin partner kan stå inför valet att skickas tillbaka till landet han eller hon flytt från eller leva med misshandel i fem år.

I kommittémotion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) begärs i yrkande 30 ett tillkännagivande om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för tvåårsregeln. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att referenspersonen kan komma att förgripa sig på den som söker uppehållstillstånd ska det göras en kontroll mot brotts- och folkbokföringsregistren samt Migrationsverkets register, och sökanden ska informeras om eventuell förekomst i brottsregistret. Information ska också lämnas om rättigheter, möjlighet till skydd och tvåårsregeln.

Försörjningskrav

I partimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om en permanent skärpning av försörjningskravet i migrationslagstiftningen, i enlighet med vad som gäller enligt den tillfälliga lagen. På två år har 240 000 människor sökt asyl i Sverige, och det

11

2016/17:SfU16 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  råder nu brist på allt från bostäder och skolplatser till lärare och social-
  sekreterare. Integrationsproblemen är stora. Under 2016–2019 förväntas
  300 000 ansökningar om anhöriginvandring.
  Fredrik Schulte (M) begär i motion 2016/17:1792 ett tillkännagivande om
  att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska
  medborgare och de som har uppehållsrätt i Sverige. Ordningen i
  utlänningslagen institutionaliserar utanförskap på grund av att incitamenten
  för att komma i arbete är svaga. Det skapas även en humanitär orättvisa när
  den som har en närstående i Sverige får förtur att komma hit.

Utskottets ställningstagande

Anhöriginvandring

Under 2015 sökte mer än 160 000 människor asyl i Sverige, som tog emot en oproportionerligt stor andel av asylsökandena som kom till EU. För att förmå andra EU-länder att ta ett större ansvar för flyktingmottagandet ändrades reglerna om uppehållstillstånd genom den tillfälliga lagen (prop. 2015/16:174, bet. 2015/16:SfU16, rskr. 2015/16:303) samtidigt som regeringen arbetade för att höja kapaciteten i mottagandet och förbättra etableringen. Antalet asylsökande som söker sig till Sverige har minskat sedan lagen trädde i kraft. Detta beror sannolikt på andra faktorer, såsom gräns- och id-kontroller och situationen i omvärlden, men det tillfälliga asylregelverket kan också ha påverkat. Den tillfälliga lagen gäller t.o.m. den 19 juli 2019. När lagen varit i kraft i två år, den 19 juli 2018, kommer regeringen att bedöma om lagen behöver gälla även under det sista året av giltighetstiden. Utskottet konstaterar att situationen i mottagandet i dagsläget är under kontroll, även om det fortfarande finns utmaningar. Mot den bakgrunden är det utskottets mening att de rådande, mer strikta bestämmelserna om anhöriginvandring i den tillfälliga lagen och reglerna om anhöriginvandring i utlänningslagen inte nu bör ändras i mer generös riktning. Utskottet ser dock inte heller något behov av och anser det heller inte lämpligt att ytterligare skärpa reglerna eller att riksdagen nu ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna ska införas permanent.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2016/17:1200 (V) yrkandena 14, 16 och 17, 2016/17:1317 (MP), 2016/17:1430 (C) yrkande 1, 2016/17:1748 (SD), 2016/17:1769 (SD) yrkande 22, 2016/17:2372 (SD) yrkande 7, 2016/17:2506 (SD) yrkande 46, 2016/17:2974 (C) yrkandena 12, 13 och 16, 2016/17:3037 (C) yrkande 44 och 2016/17:3409 (SD) yrkandena 45–47.

Försörjningskrav

Försörjningskravet vid anhöriginvandring skärptes nyligen genom den tillfälliga lagen. Bland annat är det nu inte tillräckligt att anknytningspersonen kan försörja sig själv, utan han eller hon måste även kunna försörja den som söker uppehållstillstånd. Vidare omfattas nu även bl.a. anknytningspersoner

12

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2016/17:SfU16

som är svenska medborgare. Försörjningskravet har nyligen skärpts, och utskottet anser inte att riksdagen nu bör göra ett tillkännagivande till regeringen om att det skärpta kravet ska permanentas. Motionerna 2016/17:1792 (M) och 2016/17:3371 (M) yrkande 3 avstyrks därför.

Uppskjuten invandringsprövning

När uppehållstillstånd beviljas på grund av ett förhållande ska tillståndet vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället, om inte makarna eller samborna har sammanbott utomlands under en längre tid eller det på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Vid prövningen av uppehållstillstånd när parterna har för avsikt att gifta sig eller flytta ihop ska det också särskilt beaktas om det finns risk för att utlänningen eller utlänningens barn skulle kunna bli utsatt för våld och kränkning i förhållandet och om det därför kan finnas skäl att avslå en ansökan. Utskottet konstaterar att Migrationsverket i dessa fall utreder anknytningspersonens tidigare äktenskap eller samboförhållanden och om han eller hon har dömts för brott. För vissa typer av brottslighet, t.ex. våldsbrott mot närstående, kvinnofridskränkning, sexualbrott och barnpornografibrott, görs en slagning i polisens misstanke- och belastningsregister.

I betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) konstaterades att ett skäl för den s.k. tvåårsregeln är att den medger en generös tillståndsprövning vid det första beslutstillfället och att ytterligare prövning av förhållandets seriositet kan göras efter viss tid. Utredningen ansåg dock att det vore bättre om tyngdpunkten i seriositetsprövningen i stället lades vid det första prövningstillfället. Utredningen ansåg bl.a. att kontrollen av anknytningspersonen borde skärpas och att informationsinsatser borde göras, men att lagstiftningens utformning borde utredas vidare.

När ett förhållande legat till grund för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får som huvudregel fortsatt tillstånd ges endast om förhållandet består. Om det görs sannolikt att förhållandet brutits på grund av våld eller kränkning kan dock fortsatt uppehållstillstånd ges av den anledningen. En kartläggning av bestämmelsen har gjorts i departementspromemorian Fortsatt uppehållstillstånd vid brusten anknytning på grund av våld eller allvarlig kränkning – En kartläggning av tillämpningen (Ds 2014:38). Kartläggningen visar att bestämmelsen prövades i mellan 47 och 80 ärenden årligen under perioden 2010– 2013. Andelen bifallsbeslut enligt bestämmelsen eller annan bestämmelse uppgick till 91 procent 2013, 81 procent 2012, 73 procent 2011 och 85 procent 2010.

I regeringens skrivelse 2015/16:75 anges att Migrationsverket månadsvis rapporterar statistik över tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets statistik beviljas fortsatt uppehållstillstånd i en majoritet av de ärenden där bestämmelsen åberopas. Det anges vidare att när det gäller förslaget om förebyggande informationsinsatser

13

2016/17:SfU16 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  i betänkande SOU 2012:45 fick Migrationsverket ett uppdrag i reglerings-
  brevet för 2013. Uppdraget gick ut på att genom de svenska utlands-
  myndigheterna ge de som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning
  tydlig information om reglerna med uppskjuten invandringsprövning och dess
  konsekvenser.
  Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder i frågan om
  fortsatt uppehållstillstånd på grund av våld eller annan allvarlig kräkning, men
  att frågan inte redovisats slutbehandlad. Migrationsverket rapporterar månads-
  vis statistik om tillämpningen till regeringen, och uppehållstillstånd beviljas i
  en majoritet av ärendena. Vidare ska svenska utlandsmyndigheter informera
  sökandena om reglerna om uppskjuten invandringsprövning. Utskottet ser mot
  denna bakgrund inte anledning att föreslå ett tillkännagivande om ordningen
  med uppskjuten invandringsprövning och fortsatt uppehållstillstånd. Utskottet
  avstyrker därmed motionerna 2016/17:1200 (V) yrkande 18, 2016/17:1440
  (C) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2974 (C) yrkande 15, 2016/17:3037 (C)
  yrkandena 39 och 45 samt 2016/17:3302 (KD) yrkande 30.

14

2016/17:SfU16

Reservationer

1.Anhöriginvandring, punkt 1 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2016/17:1748 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 46 och 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 45–47 och avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14, 16 och 17, 2016/17:1317 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP),

2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) yrkande 1, 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12, 13 och 16 samt 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

Det är en självklarhet att familjer bör få leva tillsammans, men samtidigt kan dagens generösa regler för anhöriginvandring skapa flera problem. Alltför ofta hamnar även anhöriginvandrare i utanförskap, vilket belastar samhällets resurser och ytterligare spär på landets segregation. Dessutom lockar dagens regler till användandet av äktenskap som en väg in i Sverige, vilket dels är ett förtroendemissbruk, dels bidrar till att många personer i hopp om ett bättre liv i Sverige i stället fastnar i en utsatthet och beroendeställning gentemot sin make. Det blir i dag också allt vanligare med arrangerade tvångsäktenskap. I syfte att motverka dessa problem bör det bl.a. införas regelskärpningar av anhöriginvandringen. Merparten av dessa regler är sedan flera år införda i vårt grannland Danmark. För att äkta makar eller registrerade partner och därmed jämställda personer ska få uppehållstillstånd som anhöriginvandrare bör följande krav vara uppfyllda: båda parter ska vara över 24 år, den härvarande personen ska påta sig fullt försörjningsansvar för den anhöriga under en initial femårsperiod och ska inte ha mottagit försörjningsstöd under en tolvmånadersperiod som föregår tidpunkten för ansökan, den härboende personen ska vidare

15

2016/17:SfU16 RESERVATIONER

inneha en gällande sjukförsäkring som täcker alla de risker som svenska medborgare täcks av i egenskap av medborgare och som omfattar såväl anknytningspersonen som dennes familjemedlemmar, den härboende personen får inte vara dömd för våldsbrott, hot mot en partner eller andra grova brott de senaste tio åren, personen ska vidare kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek, parets samlade anknytning till Sverige ska vara större än till något annat land, med undantag för de fall då den härboende personen är svensk medborgare, EU- eller EES-medborgare eller har varit boende i landet i minst 25 år och slutligen ska båda parter underteckna en anpassningsförklaring där de förbinder sig att delta i det svenska samhällslivet efter bästa förmåga och att följa svenska lagar och regler. Samtliga villkor ska fortsätta vara uppfyllda fram till dess att den hitflyttade själv beviljas svenskt medborgarskap. I annat fall ska uppehållstillståndet omgående återkallas. För att förhindra skenäktenskap och för att upptäcka andra missförhållanden bör vidare Migrationsverket vara skyldigt att genomföra oanmälda hembesök.

2.Anhöriginvandring, punkt 1 (C) av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) yrkande 1, 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12, 13 och 16 samt 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44 och

avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14, 16 och 17, 2016/17:1317 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP),

2016/17:1748 av Richard Jomshof m.fl. (SD), 2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 46 och 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 45–47.

Ställningstagande

Anhöriginvandringen är en av få lagliga vägar till Europa. Den har stor humanitär betydelse. Familjer som splittrats till följd av krig, konflikter och förtryck måste ha en möjlighet till återförening i trygghet. Med en ökande globalisering där allt fler har nära och kära i andra länder ökar

16

RESERVATIONER 2016/17:SfU16

anhöriginvandringens betydelse. I dagsläget är handläggningstiden alldeles för lång. Det finns flera exempel på att man inte kunnat vänta utan i stället tagit sina sista pengar för att betala människosmugglare och riskera livet. Därför måste anhörigåterförening prioriteras högt och genomföras skyndsamt i linje med migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna. Ju tidigare familjer får återförenas desto mindre lidande och desto snabbare etablering i samhället. Vidare bör en ansökan om uppehållstillstånd som anhörig kunna lämnas från Sverige.

3.Anhöriginvandring, punkt 1 (V) av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14, 16 och 17 samt avslår motionerna

2016/17:1317 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP),

2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) yrkande 1, 2016/17:1748 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 22,

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) yrkande 7,

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 46,

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 12, 13 och 16, 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44 och 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 45–47.

Ställningstagande

Familjeåterförening är en av få lagliga vägar till Sverige. Genom den tillfälliga lagen har vägen beskurits avsevärt. Om fler familjer på flykt tilläts återförenas skulle många slippa den farliga vägen över Medelhavet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att utlänningslagens 18- årsgräns för familjeåterförening mellan förälder och barn bör tas bort. Relationen mellan förälder och barn är livslång, och om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att samma sak gäller även för övriga familjen. Sista-länken-bestämmelsen, som innebar att om det fanns bara en familjemedlem kvar i hemlandet kunde den personen få uppehållstillstånd i Sverige

17

2016/17:SfU16 RESERVATIONER

för att leva med familjen här, bör återinföras. Att få bo med sin familj är en mänsklig rättighet.

4.Försörjningskrav, punkt 2 (M, SD)

av Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Carl-Oskar Bohlin (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 och avslår motion

2016/17:1792 av Fredrik Schulte (M).

Ställningstagande

Sverige är nu i ett läge med brist på allt från bostäder och skolplatser till lärare och socialsekreterare och med stora integrationsproblem, som riskerar att leda till stora ekonomiska och sociala problem. Under åren 2016–2019 förväntas 300 000 ansökningar om anhöriginvandring. Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det innebär att skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring bör bli permanenta och gälla även efter att giltighetstiden av den tillfälliga lagen har gått ut.

5.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 3 (C) av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 45 och avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18, 2016/17:1440 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2, 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 39 och 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 30.

18

RESERVATIONER 2016/17:SfU16

Ställningstagande

Det finns uppenbara behov av att säkerställa att den som flyttar till Sverige i syfte att gifta sig eller inleda ett samboförhållande kan lita på att det skydd som lagen medger också gäller i verkligheten. Det är mycket bekymmersamt att den s.k. tvåårsregeln leder till att kvinnor i vissa fall pressas att stanna kvar i en relation där våld förekommer. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att tvåårsregeln vid anhöriginvandring ska tas bort.

6.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 3 (V) av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18 och avslår motionerna

2016/17:1440 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15, 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45 samt 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 30.

Ställningstagande

Debatten om tvåårsregeln för kärleksinvandring har pågått under en lång tid när det gäller utlandsfödda kvinnor som misshandlats av sina män under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd. Den rättstillämpning som råder har bl.a. lett till att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel från mannens sida. Skyddet för kvinnan är begränsat till fall där det varit fråga om våld eller handlingar som inneburit allvarlig kränkning. Visst våld och vissa kränkningar accepteras, och myndigheterna medges ett för stort tolkningsutrymme. Den tillfälliga lagen innebär stora steg i fel riktning genom att det kan komma att krävas fem år innan permanent uppehållstillstånd ges. Regeringen bör återkomma med förslag på ändringar av reglerna om anhöriginvandring i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen för att värna utsatta kvinnor.

7.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 3 (KD) av Aron Modig (KD).

19

2016/17:SfU16 RESERVATIONER

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 30 och avslår motionerna

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18, 2016/17:1440 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 39 och 45.

Ställningstagande

Det finns exempel på män som systematiskt utnyttjar utländska kvinnor. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att mannen kan komma att förgripa sig på kvinnan som söker uppehållstillstånd eller för att fastställa att han tidigare förgripit sig på sin sambo eller maka, bör en kontroll göras genom registerutdrag. Utdrag från brottsregistret när det gäller brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott ska hämtas in för samtliga anknytningspersoner, liksom meddelande om besöksförbud. Likaså bör en kontroll mot folkbokföringsregistret och Migrationsverkets register göras. Ytterligare steg behöver vidtas för att skydda kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln.

20

2016/17:SfU16

Särskilt yttrande

Anhöriginvandring, punkt 1 (L)

Fredrik Malm (L) anför:

Många familjer splittras på grund av krig och flykt. Att kunna återförenas i trygghet är centralt, och anhöriginvandring är en av få lagliga vägar till Europa. Dessvärre har regeringen begränsat möjligheten för anhöriginvandring, och familjeåterförening har försvårats avsevärt sedan 20 juli 2016 då regeringens restriktiva migrationslagstiftning började gälla. Liberalerna anser att svensk migrationslagstiftning behöver ligga mer i linje med andra europeiska länder men står inte bakom regeringens alltför restriktiva och inhumana regler som innebär att anhöriginvandring försvåras och att barnfamiljer därmed splittras. Liberalerna anser att barnfamiljer ska få återförenas även vid tidsbegränsade uppehållstillstånd och oavsett skyddsskäl, vilket också framgår av Liberalernas yrkande om att barnfamiljer ska få återförenas som behandlats tidigare i betänkande 2016/17:SfU4 Utgiftsområde 8 Migration.

21

2016/17:SfU16

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:1200 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett borttagande av 18-årsregeln i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista-länken-bestämmelsen i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förändringar i bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen, och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1317 av Maria Ferm och Emma Hult (båda MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp för familjeåterförening så att fler kvinnor och barn kan återförenas med sina familjer i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1440 av Ola Johansson (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Migrationsverkets register även föra in anknytningspersonens namn för att lättare upptäcka fall av serieimporterande män som våldför sig mot anknytningskvinnor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer – så att

22

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 2016/17:SfU16

nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1748 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en 24- årsregel, likt den som finns i Danmark, för den som gifter sig med någon utanför EU och sedan vill få honom eller henne att anhöriginvandra hit, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:1769 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1792 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare och de som har uppehållsrätt i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2016/17:2372 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel efter dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD):

46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel efter dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera systemet för anhöriginvandring i mer generös riktning i linje med överenskommelsen från hösten 2015 och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

handläggning av återförening av familjer ska prioriteras högt och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tvåårsregeln vid anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

23

2016/17:SfU16 BILAGA FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en
    ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska kunna lämnas från
    Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nolltolerans mot våld i nära relationer – där ofta kvinnor är offer – ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med

tillfälligt uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp för anhöriginvandringen och tillkännager detta för regeringen.

45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD):

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en permanent skärpning av försörjningskravet i migrationslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav för att bevilja uppehållstillstånd för anhöriga och tillkännager detta för regeringen.

46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av uppehållstillstånd för anhöriginvandrare och tillkännager detta för regeringen.

47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ålägga Migrationsverket att genomföra oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring för att beivra skenäktenskap och upptäcka andra missförhållanden och tillkännager detta för regeringen.

24 Tryck: Elanders Sverige AB , Vällingby 2017