|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Medborgarskap
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om bl.a. språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln samt en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.
I betänkandet finns tre reservationer (SD, KD).
Behandlade förslag
Drygt 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Medborgarskap för barn, punkt 1 (KD)
2.Medborgarskapsfrågor i övrigt, punkt 2 (SD)
3.Medborgarskapsfrågor i övrigt, punkt 2 (KD)
Medborgarskapsfrågor i övrigt, punkt 2 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Medborgarskap för barn |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1147 av Sara Karlsson och Lars Eriksson (båda S),
2016/17:1731 av Birgitta Ohlsson (L) och
2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 43.
Reservation 1 (KD)
|
2. |
Medborgarskapsfrågor i övrigt |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:605 av Amir Adan (M),
2016/17:627 av Hillevi Larsson (S),
2016/17:2201 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2016/17:2396 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 40–42,
2016/17:3324 av Jan Ericson m.fl. (M) yrkande 2 och
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 35–41.
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (KD)
Stockholm den 4 april 2017
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Yilmaz Kerimo
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Yilmaz Kerimo (S), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Patrik Engström (S), Mathias Tegnér (S), Paula Bieler (SD), Rossana Dinamarca (V) och Fredrik Malm (L).
Utskottet behandlar i detta betänkande drygt 20 motionsyrkanden om svenskt medborgarskap som väcktes under allmänna motionstiden 2016/17.
En redovisning av motionerna finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om att alla barn som föds i Sverige ska erbjudas svenskt medborgarskap automatiskt, språk- och samhällskunskapstester som villkor för medborgarskap och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.
Jämför reservation 1 (KD), 2 (SD) och 3 (KD) samt det särskilda yttrandet (L).
Gällande ordning
Medborgarskap för barn
Ett barn förvärvar enligt 2 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, förkortad MedbL, svenskt medborgarskap vid födelsen, om en förälder till barnet är svensk medborgare, eller en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död.
För ett barn fött den 1 april 2015 eller senare överförs medborgarskapet automatiskt om barnet har hemvist här och är under 18 år och en av föräldrarna eller båda samtidigt blir svenska medborgare (10 § MedbL).
Att medborgarskapet överförs från en förälder till ett barn är ett uttryck för den s.k. härstamningsprincipen, dvs. att det är föräldrarnas medborgarskap som avgör vilket medborgarskap deras barn får. Territorialprincipen å andra sidan innebär att barnet får medborgarskap i det land där det föds.
Ett barn som föds i Sverige och som sedan födelsen är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet. Anmälan ska göras innan barnet fyllt 18 år (6 § MedbL).
Ett barn som inte har svenskt medborgarskap men som har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här i landet sedan tre år eller, om barnet är statslöst, sedan två år förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet. Anmälan ska göras innan barnet fyllt 18 år (7 § MedbL).
En utlänning som fyllt 18 men inte 21 år och har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här i landet sedan han eller hon fyllde 13 år eller, i fråga om den som är statslös, 15 år förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan (8 § MedbL).
Förvärv av medborgarskap genom ansökan, s.k. naturalisation
Med naturalisation avses att en person efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap genom ett särskilt beslut (11 § MedbL).
För att kunna få svenskt medborgarskap genom naturalisation ska en utländsk medborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige ha sin hemvist här i landet sedan fem år, en statslös eller flykting sedan fyra år och en nordisk medborgare sedan två år.
I samtliga fall krävs det att sökanden har fyllt 18 år, har styrkt sin identitet och kan förväntas ha ett hederligt levnadssätt.
Det finns inte någon absolut rätt att få svenskt medborgarskap genom naturalisation, även om sökanden uppfyller kraven. I stället är det staten som avgör om en person bör få svenskt medborgarskap efter en prövning inom ramen för en rimlig tolkning av medborgarskapslagstiftningen.
I 12 § MedbL finns bestämmelser om undantag från villkoren för naturalisation (dispens). Dispens kan medges om sökanden tidigare har varit svensk medborgare, är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl till det.
En sökande som inte kan styrka sin identitet får naturaliseras endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig (12 § MedbL).
Motionerna
Medborgarskap för barn
I motion 2016/17:1731 av Birgitta Ohlsson (L) begärs ett tillkännagivande om att införa territorialprincipen vid sidan om härstamningsprincipen vid bestämmandet av medborgarskap för barn. Barn som föds i Sverige ska enligt motionären erbjudas medborgarskap.
Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2016/17:3302 yrkande 43 ett tillkännagivande om att barn som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap genom anmälan. Detta bör gälla om minst en av föräldrarna har permanent uppehållstillstånd. Statslösas barn ska vid födelsen få svenskt medborgarskap automatiskt om en av föräldrarna har permanent uppehållstillstånd.
I motion 2016/17:1147 av Sara Karlsson och Lars Eriksson (båda S) begärs ett tillkännagivande om att sänka trösklarna så att barn som föds i Sverige får svenskt medborgarskap automatiskt. Ett barn som föds i Sverige bör förvärva svenskt medborgarskap vid födseln om en förälder har permanent uppehållstillstånd och har varit folkbokförd i Sverige i minst fem år. Vidare bör det utredas om det är möjligt att ytterligare sänka trösklarna för svenskt medborgarskap för barn som föds i Sverige.
Förvärv av medborgarskap genom ansökan, s.k. naturalisation m.m.
I motion 2016/17:605 av Amir Adan (M) begärs ett tillkännagivande om en lagändring som gör det möjligt för alla med uppehållstillstånd i Sverige, som gjort allt för att styrka sin identitet, att ansöka om svenskt medborgarskap efter fem år. I de fall enskilda gjort allt de kan för att t.ex. få ett pass från sina hemländer och det inte finns skäl till misstro, bör de inte straffas bara för att Sverige inte godkänner pass eller id-handlingar från vissa länder.
I motion 2016/17:3324 av Jan Ericson m.fl. (M) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att uppgradera betydelsen av svenskt medborgarskap när det gäller rätten till bidrag och sociala ersättningar samt villkoren för att få medborgarskap. Tiden före medborgarskap bör vara längre än i dag, och rätten till sociala bidrag och icke inkomstbaserade ersättningar bör begränsas för den som inte är svensk medborgare Vidare bör rösträtt och valbarhet till riksdag och kommun kopplas till medborgarskapet. För att bli svensk medborgare bör det enligt motionärerna även krävas hjälpliga kunskaper i svenska och ett enklare test om rättigheter och skyldigheter i Sverige.
Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2016/17:3409 yrkandena 35–41 tillkännagivanden om vikten av att stärka medborgarskapets betydelse och att ett grundläggande krav för medborgarskap ska vara att sökanden har varit bosatt i Sverige i minst tio år, har godkänts i ett språktest och ett samhällskunskapstest och därmed visat sig ha anammat det svenska språket i tal och skrift samt uppvisat grundläggande kunskaper om svenskt samhällsliv. Dessutom ska den sökande i samband med ansökan om medborgarskap ha varit självförsörjande de senaste fyra åren samt uppvisa en klanderfri vandel. Vidare bör en person som ansöker om medborgarskap underteckna en deklaration där han eller hon bekräftar sin lojalitet med Sverige och förbinder sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler. I motionen anförs att genom att kräva motprestationer ökar medborgarskapets betydelse samtidigt som risken för att personer kommer till Sverige för att få sociala förmåner minskar.
Aron Emilsson m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2016/17:2201 yrkandena 1–5 tillkännagivanden om att införa medborgarskapstester för medborgare från andra länder som ansöker om medborgarskap i Sverige. Medborgarskapstester bör innefatta förståelse för svensk kultur och svenska värderingar samt övergripande kunskap i svensk historia. Vidare bör medborgarskapstesterna inkludera dels moment som kontrollerar kännedom om medborgarskapets rättigheter och skyldigheter, dels en lojalitetsförklaring till nationen. Dessutom bör formerna för hur medborgarskapstester ska utformas utredas.
I motion 2016/17:2396 av Markus Wiechel (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om ökat symbolvärde i medborgarskapet. Motionären anser att det inte räcker att bara få ett brev på posten som bevisar medborgarskapet. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om ökade krav för svenskt medborgarskap. Medborgarskapet medför inte bara rättigheter utan även skyldigheter, och fler krav än i dag bör ställas för att förvärva svenskt medborgarskap. Bland annat bör det ställas krav på språkkunskaper och grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2016/17:3302 yrkande 40 ett tillkännagivande om att uppvärdera medborgarskapets betydelse. Medborgarskapet har enligt motionärerna låg status i Sverige. I yrkandena 41 och 42 begärs tillkännagivanden om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och att alla kommuner bör anordna offentliga ceremonier och överlämna en medborgarbok.
I motion 2016/17:627 av Hillevi Larsson (S) begärs ett tillkännagivande om likvärdiga regler för medborgarskap. Det underlag som använts för att bevilja utlänningar uppehållstillstånd godkänns inte när det gäller att bevilja medborgarskap. Eftersom uppehållstillstånd beviljas efter prövning av identitet och skyddsbehov borde rimligen denna prövning kunna läggas till grund för beviljande av medborgarskap efter fem år, särskilt med tanke på att medborgarskap ändå beviljas efter åtta år trots att ingenting förändrats i sak.
Utskottets ställningstagande
Medborgarskap för barn
Svensk medborgarskapslagstiftning bygger huvudsakligen på härstamningsprincipen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap är avgörande för ett barns medborgarskap. Den 1 april 2015 infördes nya regler som underlättar för barn att bli svenska medborgare. Kvinnor och män likställs numera, vilket innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det. Vidare har barns möjligheter att bli svensk medborgare underlättats genom att kravet på viss tid med permanent uppehållstillstånd och bosättning i Sverige har förkortats. Därtill har tidsperioden för anmälan om svenskt medborgarskap förlängts för statslösa barn. Utskottet ser i nuläget ingen anledning att föreslå riksdagen att se över eller förändra reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap för barn.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2016/17:1731 (L), 2016/17:3302 (KD) yrkande 43 och 2016/17:1147 (S).
Förvärv av medborgarskap genom ansökan, s.k. naturalisation m.m.
Medborgarskapet har både ett symboliskt och ett reellt värde i en tid av ökad rörlighet över gränser. Sedan den 1 april 2015 gäller enligt 1 § MedbL att det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen. Vidare är det numera obligatoriskt för kommunerna att en gång per år anordna ceremonier för nya svenska medborgare i syfte att högtidlighålla deras nya medborgarskap (29 § MedbL). Välkomnandet är frivilligt för den enskilde och får utformas efter kommunernas skiftande förutsättningar och förhållanden. Med hänsyn till nu nämnda regeländringar anser utskottet att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om det svenska medborgarskapets innebörd och betydelse, om medborgarskapsceremonier eller överlämnande av en medborgarbok.
Utskottet noterar att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till ett hållbart mottagande av nyanlända i hela landet och snabbare etablering i arbets- och samhällslivet. Regeringen har tillsammans med allianspartierna enats kring ett flertal insatser, bl.a. att svenskundervisning och obligatorisk samhällsorientering ska ges under asyltiden. En särskild utredare har i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredaren ska bl.a. analysera hur insatser som stöder en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet, t.ex. språkutbildning, kan komma in i asylmottagandet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017.
Utskottet ser positivt på det arbete som pågår. Det är viktigt att språkutbildning och samhällsorientering sätts in så tidigt som möjligt för asylsökande och nyanlända. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom krav på språk- eller samhällskunskapstester för att kunna beviljas svenskt medborgarskap.
Det finns flera anledningar till att styrkt identitet är ett krav för att kunna beviljas svenskt medborgarskap. Medborgarskapet innebär långtgående rättig-heter och är, till skillnad från många andra gynnande beslut, inte en absolut rättighet för den enskilde. I stället är det fråga om en exklusiv rätt för staten att inom ramen för medborgarskapslagstiftningen avgöra om en person ska beviljas medborgarskap eller inte. Ett rimligt krav är då att sökandens identitet är känd. Styrkt identitet är vidare en förutsättning för att det ska kunna göras en fullgod prövning av övriga villkor för naturalisation som exempelvis kravet på hederligt levnadssätt.
Av betydelse är också att det inte är möjligt att ompröva ett beslut om medborgarskap som fattats på felaktiga grunder, t.ex. oriktig identitet. Hemvistkravet på minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet medför större möjligheter att bedöma trovärdigheten hos de uppgifter sökanden lämnar och ger därför bättre förutsättningar att bedöma om den uppgivna identiteten är riktig. Enligt utskottets mening får kravet på hemvist under minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet anses väl avvägt. Utskottet anser inte att hemvisttiden för att ansöka om svenskt medborgarskap vare sig bör förkortas eller förlängas.
Utskottet har i ett tidigare betänkande tagit ställning till frågor om olika krav för svenskt medborgarskap (bet. 2015/16:SfU11). Utskottet noterade då bl.a. att för att få svenskt medborgarskap ska en utlänning ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt. Utskottet framhöll att misstanke om brott kan leda till att en ansökan om medborgarskap avslås. Även annan misskötsamhet, såsom försummelse att betala skatte- och underhållsskulder, kan leda till att en ansökan avslås. Med hänsyn härtill ansåg utskottet att det saknades behov av att införa en särskild lojalitetsförklaring, där den sökande förbinder sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler, som villkor för medborgarskap. Utskottet vidhåller detta ställningstagande. Utskottet anser inte heller att det som villkor för svenskt medborgarskap bör krävas att den sökande ska ha varit självförsörjande de senaste fyra åren.
Med det anförda anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden med anledning av motionerna 2016/17:605 (M), 2016/17:3324 (M) yrkande 2, 2016/17:3409 (SD) yrkandena 35–41, 2016/17:2201 (SD) yrkandena 1–5, 2016/17:2396 (SD) yrkandena 1 och 2, 2016/17:3302 (KD) yrkandena 40–42 och 2016/17:627 (S). Motionerna avstyrks därför.
|
1. |
Medborgarskap för barn, punkt 1 (KD) |
|
|
av Aron Modig (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 43 och
avslår motionerna
2016/17:1147 av Sara Karlsson och Lars Eriksson (båda S) och
2016/17:1731 av Birgitta Ohlsson (L).
Det är inte rimligt att barn som föds i Sverige kan beviljas svenskt medborgar-skap först efter en viss tid. Barn som föds i Sverige ska räknas som svenskar och bör beviljas svenskt medborgarskap genom föräldrarnas anmälan, om de är överens och en av dem har permanent uppehållstillstånd. Statslösa barn bör beviljas svenskt medborgarskap automatiskt vid födseln om en av föräldrarna har permanent uppehållstillstånd.
|
2. |
Medborgarskapsfrågor i övrigt, punkt 2 (SD) |
|
|
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:2201 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 35–41 och
avslår motionerna
2016/17:605 av Amir Adan (M),
2016/17:627 av Hillevi Larsson (S),
2016/17:2396 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 40–42 och
2016/17:3324 av Jan Ericson m.fl. (M) yrkande 2.
Medborgarskapet medför inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Det behövs tydligare riktlinjer och minimikrav för att upprätthålla en starkare koppling mellan medborgarskap och nationell identitet. För att stärka medborgarskapets betydelse bör det därför ställas fler krav än i dag för att beviljas svenskt medborgarskap. Ett grundläggande krav för medborgarskap bör vara att sökanden har varit bosatt i Sverige i minst tio år. Vidare bör sökanden ha godkänts i ett språktest och därmed visat sig ha anammat det svenska språket i tal och skrift samt i ett samhällskunskapstest och därmed uppvisat grundläggande kunskaper om hur det svenska samhället är uppbyggt och fungerar. Testet bör även innefatta förståelse för svensk kultur och historia samt svenska värderingar. Det bör utredas hur nämnda test bör utformas. I samband med ansökan om medborgarskap bör sökanden även ha varit självförsörjande de senaste fyra åren och uppvisat en klanderfri vandel. Den som söker medborgarskap bör även underteckna en deklaration där sökanden bekräftar sin lojalitet med Sverige och förbinder sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler.
|
3. |
Medborgarskapsfrågor i övrigt, punkt 2 (KD) |
|
|
av Aron Modig (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 40–42 och
avslår motionerna
2016/17:605 av Amir Adan (M),
2016/17:627 av Hillevi Larsson (S),
2016/17:2201 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2016/17:2396 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3324 av Jan Ericson m.fl. (M) yrkande 2 och
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 35–41.
Betydelsen av det svenska medborgarskapet bör uppvärderas. Dels genom att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering, dels genom att kommunerna arrangerar offentliga medborgarskapsceremonier och genom att de nya svenskarna får en medborgarbok som innehåller information om de rättigheter och skyldigheter som följer av ett svenskt medborgarskap.
|
Medborgarskapsfrågor i övrigt, punkt 2 (L) |
|
Fredrik Malm (L) anför: |
Liberalerna har inte någon parti- eller kommittémotion i ärendet om medborgarskap. Däremot har partiet antagit ett program som bl.a. tar upp frågan om medborgarskapets betydelse.
Att en person frivilligt väljer att bli medborgare i Sverige är det yttersta beviset på att han eller hon vill bli en del av vårt lands framtid. Medborgarskapet är slutet på integrationsprocessen och inte ett steg på vägen. För att som medborgare kunna delta fullt ut i det svenska samhället behövs grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.
Medborgarskapets betydelse har förtydligats, och ceremonier anordnas numera för att fira nya svenska medborgare. Genom att uppvärdera medborgarskapets betydelse ytterligare kan medborgarskapet främja integrationen. Ett språkkrav stärker medborgarskapets status och är en viktig symbol för principen om att alla bör kunna meddela sig med varandra i ett samhälle. Vidare är det nödvändigt att ha kunskaper om det svenska samhället för att kunna fungera som medborgare.
Liberalerna vill därför införa ett språk- och samhällsprov i samband med ansökan om medborgarskap. Provet ska göras av vuxna, det ska vara gratis, kunna göras flera gånger och baseras framför allt på den samhällsinformation som getts under etableringstiden. Undantag från kravet på språk- och samhällsprov ska i vissa fall kunna göras.
Ett språk- och samhällsprov syftar till att tydliggöra vilka principer som är centrala för vårt demokratiska, sekulära och jämställda samhälle liksom vilka rättigheter och skyldigheter varje individ har i vårt land. Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att bli en aktiv samhällsmedborgare.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en lagändring som möjliggör för alla människor med uppehållstillstånd i Sverige, som gjort allt i sin makt för att styrka sin identitet, att ansöka om svenskt medborgarskap efter fem år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdiga regler för medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka trösklarna för att automatiskt få svenskt medborgarskap när det gäller barn som föds i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa territorialprincipen jämte härstamningsprincipen vid bestämmandet av medborgarskap för barn och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa medborgarskapstester för medborgare från andra länder som ansöker om medborgarskap i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgarskapstester bör innefatta förståelse för svensk kultur och svenska värderingar samt övergripande kunskap i svensk historia och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgarskapstesterna bör inkludera moment som kontrollerar kännedom om medborgarskapets rättigheter och skyldigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en lojalitetsförklaring till nationen bör vara ett moment i medborgarskapstesterna och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för hur de medborgarskapstester som föreskrivs i motionen ska utformas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat symbolvärde i medborgarskapet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade krav för svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapsceremonier och medborgarbok och tillkännager detta för regeringen.
43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som föds i Sverige genom anmälan ska få svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att uppgradera betydelsen av svenskt medborgarskap när det gäller rätten till bidrag och sociala ersättningar samt villkoren för att få medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundläggande krav för medborgarskap ska vara att man har varit bosatt i Sverige i minst tio år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en sökande endast ska beviljas medborgarskap efter att ha godkänts i ett språktest och därmed visat sig ha anammat det svenska språket i tal och skrift och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en sökande endast ska beviljas medborgarskap efter att ha godkänts i ett samhällskunskapstest och därmed uppvisat grundläggande kunskaper om svenskt samhällsliv och tillkännager detta för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den sökande i samband med ansökan om medborgarskap ska ha varit självförsörjande de senaste fyra åren och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den sökande i samband med ansökan om medborgarskap ska uppvisa en klanderfri vandel och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en person som ansöker om medborgarskap bör underteckna en deklaration där han eller hon bekräftar sin lojalitet med Sverige och förbinder sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler och tillkännager detta för regeringen.