Näringsutskottets betänkande

2016/17:NU5

 

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens proposition om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Propositionen innefattar bl.a. en ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt som innehåller ett regelverk för de kollektiva förvaltningsorganisationernas verksamhet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Dessutom föreslår utskottet ett tillkännagivande om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman i en kollektiv förvaltningsorganisation. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag i denna del och att en ny utformning av regelverket inte bör medföra att svenska kollektiva förvaltningsorganisationer får en konkurrens­nackdel gentemot motsvarande organisationer i övriga EU. Utskottets förslag grundas på en motion.

 

Behandlade förslag

Proposition 2015/16:181 Kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

Ett yrkande i en följdmotion.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Propositionen

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt,

2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk,

3. lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) ställer sig bakom det som utskottet anför om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:181 punkterna 1–3 och motion

2016/17:41 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD).

Stockholm den 20 oktober 2016

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Hanif Bali (M), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Anna-Caren Sätherberg (S), Johan Nissinen (SD), Jonas Eriksson (MP) och Mathias Sundin (L).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:181 Kollektiv förvaltning av upphovsrätt och en motion som väckts med anledning av propositionen. Den 27 september 2016 lämnade företrädare för organisa­tionerna Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (Stim) och Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (Sami) sina synpunkter på propositionen till utskottet. Synpunkterna berörde i huvudsak den del i propositionen som rör ombud på föreningsstämman. Den 11 oktober 2016 lämnade även statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, information om propositionen till utskottet.

Bakgrund

Den 26 februari 2014 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden. Direktivet består av två huvuddelar, dels allmänna bestämmelser om de kollektiva förvaltnings­organisationernas verksamhet, dels särskilda bestämmelser om gräns­överskridande licensiering av musik. Målsättningen med direktivet är att den kollektiva förvaltningen inom EU ska fungera väl och att den gränsöverskridande licensieringen av musik ska underlättas. Direktivet skulle vara genomfört senast den 10 april 2016.

Regeringen gav i mars 2014 en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag till genomförande av direktivet. Uppdraget redovisades i maj 2015 i betänkandet Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrätts­området (SOU 2015:47). Betänkandet har därefter remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 4 maj 2016 att begära in Lagrådets yttrande över propositionens lagförslag. Lagrådet hade inga synpunkter på förslagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De senaste decenniernas tekniska utveckling har inneburit nya upphovsrättsliga utmaningar, t.ex. när det gäller tjänster som tillhandahåller stora mängder upphovsrättsligt skyddat material. Denna utveckling förutsätter en väl fungerande kollektiv rättighetsförvaltning som tar vara på de inblandades intressen och rättigheter.

I propositionen föreslår regeringen en helt ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Lagen innehåller ett omfattande regelverk för de kollektiva förvaltnings­organisationernas verksamhet. Bland förslagen finns bestäm­melser som syftar till

       att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslutsfattandet på ett tillfredsställande sätt

       att den ersättning som inkasseras hanteras ansvarsfullt

       att medlemmar, rättighetshavare och andra garanteras insyn i organisationernas verksamhet

       att säkerställa att villkoren i de licensavtal som ingås mellan kollektiva förvaltningsorganisationer och användare är rimliga.

Patent- och registreringsverket föreslås ansvara för tillsynen över att lagen följs.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Utskottets överväganden

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens proposition om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Riksdagen ställer sig vidare bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som beaktar det som utskottet anför om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman i en kollektiv förvaltningsorganisation. Enligt utskottet bör utformningen av regelverket medföra att svenska kollektiva förvaltningsorganisationer inte får en konkurrensnackdel gentemot motsvarande organisationer i övriga EU.

 

 

Propositionen

Inledning

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Lagen innehåller ett regelverk för de kollektiva förvaltnings­organisationernas verksamhet som regleras i förhållande såväl till de egna medlemmarna och andra rättighetshavare som till användarna. Bland förslagen finns bestämmelser som syftar till att garantera att organisationernas med­lemmar kan delta i beslutsfattandet på ett tillfredsställande sätt, att den ersättning som inkasseras hanteras ansvarsfullt, att medlemmar, rättighets­havare och andra garanteras insyn i organisationernas verksamhet, och att säkerställa att villkoren i de licensavtal som ingås mellan kollektiva förvaltningsorganisationer och användare är rimliga.

Verksamheten i de kollektiva förvaltningsorganisationerna

Regeringens förslag innebär att rättighetshavare ges ett antal grundläggande rättigheter i förhållande till de kollektiva förvaltningsorganisationerna. En sådan förvaltningsorganisation ska bl.a. vara skyldig att förvalta rättigheter på en rättighetshavares begäran. Särskilda bestämmelser införs även om rättighetshavares möjligheter att begränsa och säga upp ett uppdragsavtal.

I den föreslagna nya lagen ställs vidare krav på icke-diskriminerande villkor för medlemskap i kollektiva förvaltningsorganisationer och att de kollektiva förvaltningsorganisationerna ska vara skyldiga att anta den som uppfyller kraven som medlem.

För att medlemmarna ska kunna utöva inflytande och kontroll över organisationen ska stämman enligt propositionen fatta beslut i vissa grundläggande frågor. Till de beslut som stämman ska fatta hör ändringar i stadgarna och villkoren för medlemskap. Stämman ska också besluta om utseende av styrelsen. Detta innebär att styrelseledamöterna ska väljas av medlemmarna på stämman, vilket enligt regeringen inte alltid är fallet i dag. Stämman föreslås också besluta i frågor som rör förvaltningen av rättigheterna. Det gäller bl.a. principer för hur inkasserad ersättning ska fördelas till rättighetshavarna och vilka avdrag organisationen får göra för förvaltningsavgifter. Om organisationen använder medel för kollektiva ändamål, t.ex. stipendier, ska beslut fattas också om detta. Medlemmarna ska också ha möjlighet att på olika sätt delta vid stämman, bl.a. genom ombud. Enligt förslaget ska medlemmarna som utgångspunkt ha rätt att fritt välja ombud. Det innebär enligt propositionen en skillnad mot vad som gäller i dag i bl.a. ekonomiska föreningar där det finns möjligheter att begränsa rätten att anlita ombud, t.ex. genom att ställa krav på att ett ombud bara får företräda ett visst antal medlemmar.

Hur de kollektiva förvaltningsorganisationerna ska ledas regleras särskilt i den föreslagna lagen. Det ska bl.a. finnas en funktion som övervakar hur den verkställande direktören och andra i ledningen sköter sina uppgifter. Styrelsen föreslås ha detta ansvar. Ledningen ska vidare varje år redovisa vissa uppgifter till medlemmarna vid stämman, bl.a. om eventuella intressekonflikter.

I propositionen föreslås vidare särskilda regler för hur kollektiva förvaltnings­­organisationer får hantera den ersättning som inkasseras av användare. Bland annat regleras inom vilken tid ersättning ska betalas ut till rättighetshavarna och de närmare förutsättningarna för att göra avdrag från intäkterna för att finansiera förvaltningen och annan verksamhet. Också organisationernas ansvar för att lokalisera de rättighetshavare som är berättigade till ersättning regleras. Därtill regleras hur ersättningen får användas om det inte går att hitta den som är berättigad till ersättning.

I propositionen föreslås också bestämmelser om att kollektiva förvaltnings­organisationer och användare ska förhandla i enlighet med god affärssed. De licensvillkor som tillämpas ska vara sakliga och icke-diskriminerande, och den ersättning som organisationerna begär av användarna ska vara rimlig.

Organisationerna föreslås också åläggas vissa skyldigheter när det gäller att besvara licensförfrågningar. För användare gäller att de ska rapportera om användningen av verk och andra skyddade prestationer.

I propositionen anges att kollektiva förvaltningsorganisationer varje år ska lämna information till rättighetshavarna om den ersättning som inkasserats för deras räkning och de avdrag som har gjorts från denna. Organisationerna ska även på begäran av bl.a. användare lämna information om de rättigheter de företräder och göra viss information om verksamheten tillgänglig för allmänheten. I den föreslagna lagen finns också bestämmelser om att organisationerna varje år ska upprätta en s.k. insynsrapport. Rapporten ska bl.a. innehålla viss finansiell information.

Gränsöverskridande licensiering av musik

När det gäller gränsöverskridande licensiering av musik föreslås särskilda regler för de organisationer som utfärdar licenser som omfattar mer än ett EES-land. På dessa organisationer ställs bl.a. krav när det gäller förmåga att hantera inblandade rättigheter. Organisationerna ska enligt förslaget ha viss databas­kapacitet för att möjliggöra en korrekt licensiering och fördelning av intäkter.

Tillsyn

Ett genomförande av regeringens förslag innebär att Patent- och registreringsverket (PRV) ska ha ansvar för tillsynen över att organisationerna följer bestämmelserna i den nya lagen. PRV föreslås kunna ingripa genom att utfärda ett föreläggande om en organisation inte fullgör sina skyldigheter. De kan t.ex. ingripa om en organisation tillämpar orimliga licensvillkor i förhållande till en användare. I ett sådant fall kan myndigheten förbjuda organisationen att tillämpa liknande villkor i framtiden. Tillsynsmyndigheten kommer emellertid inte att kunna gripa in i enskilda avtal och ändra villkoren.

Ikraftträdande

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. I vissa fall, t.ex. när det krävs stadgeändringar, får organisa­tionerna ytterligare tid på sig att ställa om verksamheten.

Motionen

I motion 2016/17:41 anför Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) att regeringens förslag innebär en skillnad mot vad som gäller i dag när det handlar om att välja ombud till organisationernas stämmor. I propositionen föreslås att medlemmarna fritt ska få välja ombud medan detta i dag i stället regleras i många av organisationernas stadgar. Motionärerna anger att ett ombud i t.ex. Stim själv måste vara medlem och högst får företräda en annan medlem. Enligt motionen har lagförslaget skapat oro att medlemmars möjlighet att fritt välja ombud ska påverka den demokratiska processen i de kollektiva förvaltningsorganisationerna negativt. Motionärerna hävdar att det bakomliggande EU-direktivet ger utrymme för att i den föreslagna lagen begränsa möjligheter att anlita ombud och att en sådan begränsning föreslås i utredningen Kollektiv rättighetsförvaltning (SOU 2015:47). I motionen påpekas att lagstiftningen på denna punkt ser olika ut i olika medlemsstater i EU och att om det finns en osäkerhet om stabiliteten i förvaltnings­organisationerna kan medlemmarna komma att välja någon annan organisation i något annat land. Motionärerna pekar också på att en motsvarande begränsning av rätten att anlita ombud nyligen infördes i lagen om ekonomiska föreningar (prop. 2015/16:4, bet. 2015/16:CU10). Mot denna bakgrund menar motionärerna att regeringen bör se över möjligheten att begränsa hur många medlemmar ett ombud kan företräda i kollektiva förvaltningsorganisationer.

Vissa kompletterande uppgifter

Med anledning av vad som anförs motion 2016/17:41 (M, C, L, KD) om möjligheterna för en medlem i en kollektiv förvaltnings­organisation att anlita ombud till organisationens stämma kan nämnas att det i propositionen (s. 69 f.) förs ett resonemang om bakgrunden till regeringens förslag. Bland annat anförs följande:

Ett av direktivets främsta syften är vidare att säkerställa att medlemmarna kan delta i den kollektiva förvaltningsorganisationens beslutsfattande. När det gäller stämma avses bl.a. att säkerställa att medlemmarna har möjlighet att delta och rösta oavsett om det sker på plats, på elektronisk väg eller genom ombud. Möjligheten att anlita ombud lyfts särskilt fram som något som bidrar till att medlemmar kan delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt (skäl 23). Det framhålls också att detta ger rättighetshavarna en verklig möjlighet att fritt välja en kollektiv förvaltningsorganisation, oberoende av i vilken medlemsstat organisationen är etablerad. Rättighetshavarna förutsätts alltså kunna välja att ansluta sig till en organisation i en annan medlemsstat än den egna. Kommissionen har också i de diskussioner som hållits med medlems­staterna om direktivets genomförande starkt betonat att syftet med bestämmelserna medför tydliga begränsningar av medlemsstaternas möjligheter att anta bestämmelser som inskränker rätten att anlita ombud.

Sådana bestämmelser måste alltså övervägas särskilt i förhållande till de konsekvenser de kan få för rättighetshavarnas möjlighet att tillvarata sin rätt. Det gäller inte minst i gränsöverskridande situationer. Ur detta perspektiv framstår det inte som tillfredsställande att t.ex. hänvisa till att medlemmarna i stället kan delta elektroniskt vid stämman. Ett elektroniskt deltagande förutsätter på samma sätt som deltagande i stämmolokalen att en medlem själv har möjlighet att delta och förmåga att bevaka sina intressen, t.ex. med hänsyn till det språk som används. För utländska medlemmar och andra som inte är bosatta på orten för stämman skulle det därför kunna få långtgående konsekvenser om rätten att anlita ombud kunde begränsas på det sätt som föreslås av utredningen. I många situationer torde i synnerhet möjligheten att tillsammans med andra anlita ett och samma ombud, t.ex. en advokat, kunna ha mycket stor betydelse. Enligt regeringens uppfattning ger direktivet därför inte utrymme för sådana begränsningar av rätten att anlita ombud. Det gäller i fråga om den krets som kan vara ombud och särskilt i förhållande till hur många medlemmar ett ombud får företräda.

Utskottets ställningstagande

Det föreslagna regelverket genomför ett EU-direktiv som genom att reglera kollektiva förvaltnings­organisationers verksamhet syftar till att stärka upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det för svenska upphovsmän och företag som använder upphovsrättsligt skyddat material i sin verksamhet är angeläget att den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt fungerar väl såväl i Sverige som i övriga EU. Ett EU-gemensamt regelverk skapar enligt utskottet en starkare grund för de svenska kreativa och kulturella näringarnas vidare utveckling och bör genomföras i svensk rätt så snart som möjligt.

Utskottet vill emellertid understryka vikten av att verksamheten i de kollektiva förvaltningsorganisationerna i grunden styrs av fungerande och ändamålsenliga regler. I den aktuella propositionen föreslås bestämmelser som innebär att medlemmar i kollektiva förvaltningsorganisationer fritt ska få välja ombud till föreningsstämman. En sådan ordning kan enligt utskottets uppfattning leda till att den demokratiska processen i organisationerna påverkas negativt. Därmed riskerar förslaget i propositionen i denna del att skapa instabilitet i organisationerna och osäkerhet bland medlemmarna. En sådan situation skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna i stället ansluter sig till en motsvarande organisation i en annan medlemsstat.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör anta propositionen, men samtidigt tillkännage för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om medlemmarnas rätt att välja ombud till föreningsstämman, som beaktar det utskottet anfört ovan. Utskottet vill avslutningsvis framhålla att en ny utformning av regelverket i denna del inte bör medföra att svenska kollektiva förvaltningsorganisationer får en konkurrensnackdel gentemot motsvarande organisationer i övriga EU.

När det gäller de föreslagna ändringarna i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar bör dock riksdagen av lagtekniska skäl anta utskottets förslag till lag i bilaga 3.

Utskottet tillstyrker därmed propositionens lagförslag med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3. Utskottet föreslår vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförts ovan om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman och tillkännager det för regeringen. Därigenom blir motion 2016/17:41 (M, C, L, KD) tillgodosedd och tillstyrks.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:181 Kollektiv förvaltning av upphovsrätt:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar.

Följdmotionen

2016/17:41 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att begränsa hur många medlemmar ett ombud kan företräda i kollektiva förvaltningsorganisationer och tillkännager detta för regeringen.

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar

Regeringens förslag

Utskottets förslag

 

1 kap.

4 §

Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i

1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar, lagen (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område m.m. och växtförädlarrättslagen (1997:306),

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877),

3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter, lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, lagen (2014:836) om näringsförbud, lagen (2014:1344) med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar och lagen (2016:000) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, och

 

 

4. annan lag.

3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter, lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, lagen (2014:836) om näringsförbud, lagen (2014:1344) med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar, lagen (2016:000) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och konkurrensskadelagen (2016:000), och