|
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 17, som totalt uppgår till ca 14,5 miljarder kronor för 2017, och om bemyndiganden. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrker även övriga förslag från regeringen, som bl.a. gäller förslag om ändring i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst och förslag till medelstilldelning för 2017 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.
I betänkandet finns tre reservationer (SD och L). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Allmänt om regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 2017
Kulturområdesövergripande verksamhet
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Skapande äldreomsorg och Stimulansbidrag kultur i vården (99:3 och 99:7, förslag om nya anslag)
Kulturlotsar och Sverigecenter (99:8, förslag till nytt anslag)
Förstärkt kultursamverkansmodell (99:10, förslag till nytt anslag)
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Institutet för språk och folkminnen (3:3)
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Anslag till kulturmiljövård (7:2)
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag till nytt anslag)
Kulturarvsfond (99:2, förslag till nytt anslag)
Kulturreservat (99:5, förslag till nytt anslag)
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:6, förslag till nytt anslag)
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Bidrag till vissa museer (8:3)
Forum för levande historia (8:5)
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:6)
Öppna museer (99:4, förslag till nytt anslag)
Allmänt stöd för museer (99:9, förslag till nytt anslag)
Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1)
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland (11:1)
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3)
Politik för det civila samhället
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Bidrag för kvinnors organisering (13:3)
Stöd till friluftsorganisationer (13:4)
Bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (13:5)
Insatser för den ideella sektorn (13:6)
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Bidrag till tolkutbildning (14:2)
Särskilda insatser inom folkbildning (14:3)
Särskilt utbildningsstöd (14:4)
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Medelstilldelning för 2017 till SR, SVT och UR
Medelstilldelning för 2017 till Myndigheten för press, radio och tv
AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet
1.Ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 2 (SD)
2.Mål för kulturpolitiken, punkt 8 (SD)
3.Mål för kulturpolitiken, punkt 8 (L)
1.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L)
5.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 4
Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 5
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 6
Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden
Tabeller
Tabell 1 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter
Tabell 2 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Stiftelser
Tabell 3 Regeringens förslag till medelstilldelning för Bidrag till vissa museer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 17 |
Anslagen för 2017
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 7 och avslår motionerna
2016/17:725 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1431 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2,
2016/17:2196 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkandena 1–3,
2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2016/17:2227 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 12,
2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1, 2, 7, 9 och 10,
2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 22,
2016/17:2520 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 7,
2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 4 och 6–8,
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4,
2016/17:2885 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4,
2016/17:2967 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 1,
2016/17:3385 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4,
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5,
2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. (C) och
2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L).
Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 6.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 8.
|
2. |
Ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
Reservation 1 (SD)
|
3. |
Medelstilldelning för 2017 till SR, SVT och UR |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2017 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 899 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 865 400 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 419 400 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 5.
|
4. |
Medelstilldelning för 2017 till Myndigheten för press, radio och tv |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2017 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
|
5. |
Lån till Kungliga Operan AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 120 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 3.
|
6. |
Riksutställningar |
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om att inrätta myndigheten Riksutställningar inte längre ska gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 4.
|
7. |
AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet |
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2017 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från Nya Penninglotten 2016. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 2.
|
8. |
Mål för kulturpolitiken |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1.
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (L)
Stockholm den 24 november 2016
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M)*, Gunilla Carlsson (S), Cecilia Magnusson (M)*, Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD)*, Saila Quicklund (M)*, Per Lodenius (C)*, Niclas Malmberg (MP), Angelika Bengtsson (SD)*, Bengt Eliasson (L)*, Rossana Dinamarca (V), Roland Utbult (KD)*, Ida Karkiainen (S), Eva Lohman (M)*, Marie-Louise Rönnmark (S), Christer Adelsbo (S) och Anna Vikström (S).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2016/17:1). I betänkandet behandlas också 33 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslag i bilaga 2. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2017 och de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina budgetmotioner. En sammanställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 5 och till beställningsbemyndiganden i bilaga 6.
Under ärendets beredning har kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström informerat om förslagen i budgetpropositionen inom sina respektive ansvarsområden.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2017 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 14 521 254 000 kronor (bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). I detta ärende ska kulturutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av det resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag vid utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och motionerna som gäller anslag inom utgiftsområde 17. Efter det behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen och slutligen två motionsförslag som väcktes under allmänna motionstiden 2016/17 och som gäller målen för kulturpolitiken.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Budgetpropositionen
Riksdagen har beslutat om följande mål för olika delområden inom utgifts-område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289).
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU1, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2014/15:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2014/15:379)
– Mål för tillsyn över spelmarknaden (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).
Regeringen har i budgetpropositionen gjort en bedömning av uppnådda resultat inom de olika delområdena i förhållande till respektive mål.
Utskottets bedömning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar.
Utskottet välkomnade vid behandlingen av budgetpropositionen för 2016 att utvecklingen av resultatredovisningen har fortsatt (bet. 2015/16:KrU1). Vidare bedömde utskottet att det är betydelsefullt att utvecklingsarbetet och dialogen fortsätter, bl.a. när det gäller ökad enhetlighet i redovisningen.
Utskottet noterar i sin beredning av budgetpropositionen för 2017 att resultatredovisningen fortsatt har en bra struktur och uppvisar hög enhetlighet i beskrivningen mellan de olika delområdena inom utgiftsområde 17. Detta underlättar utskottets uppföljning och utvärdering av regeringens resultatinformation. Utskottet välkomnar därför det konstruktiva arbete som utvecklat resultatredovisningen över tid. Mot bakgrund av den målutveckling och det visionsarbete som pågår inom många delar av utgiftsområdet, kan kvalitativa och kvantitativa mätmetoder behöva utvecklas ytterligare för att göra sambandet mellan mål, insatser och resultat ännu tydligare.
Anslag inom utgiftsområde 17
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning och övriga här behandlade motioner avslås.
Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Allmänt om regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 2017
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 51 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2017 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 14 521 254 000 kronor (prop. 2016/17:1). Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner en utgiftsram för 2017 som understiger regeringens med 479 165 000 kronor, 602 326 000 kronor, 597 557 000 kronor respektive 555 316 000 kronor. Sverigedemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 104 251 000 kronor.
Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 3.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Statens kulturråd (1:1)
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 43 715 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 779 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 44 483 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska ökas med 49 770 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för en lässatsning som särskilt riktas mot barn och unga från socioekonomiskt svaga utanförskapsområden.
I kommittémotion 2016/17:2212 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 att anslaget ska ökas med 27 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 20 miljoner kronor för arbetet med att ta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon, 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut samt 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsarna.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 234 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2461 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 att anslaget ska minskas med 234 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma de anslagshöjningar som regeringen föreslår för olika läsfrämjande insatser under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet och anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.
Utskottet anser att den föreslagna anslagsnivån är väl avvägd och ställer sig därmed bakom regeringens förslag om medelsanvisning på 44 483 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar förslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Förslaget om kulturlotsar behandlas nedan under förslag om nytt anslag 99:8.
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 356 466 000 kronor[1].
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 9 697 000 kronor för 2017.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 32 000 kronor 2017 och fr.o.m. 2018 årligen 2 009 000 kronor, vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 336 301 000 kronor till anslaget för 2017.
För att ge aktörer som får bidrag inom ramen för anslaget bättre förutsättningar för långsiktig planering, begär regeringen ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2018.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 155 010 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. 9,6 miljoner kronor av denna anslagsminskning avser en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minskas med totalt 86 857 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget föreslås öka med 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur, minskas med 5 miljoner kronor för interkulturell verksamhet och minskas med 30 miljoner kronor för kulturverksamhet i förorterna, som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2016. Sverigedemokraterna ser inte något behov av regeringens anslagshöjning som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2016 i förhållande till andra prioriterade satsningar. Motionärerna föreslår vidare en omprioritering av delar av de medel som regeringen föreslår.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 140 010 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag. Minskningen avser två satsningar som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2016, nämligen dels 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan, dels 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden. I minskningen ligger vidare en justerad pris- och löneomräkning.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2016/17:3463 att anslaget ska minskas med 40 miljoner kronor[2]. Liberalerna avvisar satsningen på kultur i vissa förorter.
I kommittémotion 2016/17:2461 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 att anslaget minskas med 151 010 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna står inte bakom satsningen på kommunal kulturskola (100 miljoner kronor) och inte heller satsningen på kulturverksamhet i utsatta områden (50 miljoner kronor). I minskningen av anslaget ligger också en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har med intresse tagit del av slutsatserna och förslagen i betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) och kommer att följa regeringens beredning av utredningens förslag.
Utskottet har tidigare välkomnat förslaget om en satsning på kulturverksamhet i vissa bostadsområden och understrukit vikten av ett brett medborgarinflytande vid genomförandet (prop. 2015/16:1 utgiftsområde 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Utskottet kan konstatera att Statens kulturråd och Statens konstråd har genomfört utlysningar av medel under 2016 och att Myndigheten för kulturanalys har fått i uppdrag att utvärdera satsningen på kulturverksamheter i vissa bostadsområden 2016–2018.
Utskottet noterar i fråga om yrkandet om mer medel till samisk kultur den förstärkning av anslaget för detta ändamål om 1 miljon kronor som gjordes fr.o.m. 2016.
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis bakom regeringens förslag om medelsanvisning på 336 301 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius, m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 8).
Skapande skola (1:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 185 533 000 kronor.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 2 122 000 kronor för 2017 och fr.o.m. 2018 årligen 6 292 000 kronor vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 187 654 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor 2018.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska ökas med 52 860 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I samma motion yrkande 4 samt i kommittémotion 2016/17:2967 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. föreslår Moderaterna att Skapande skola även ska omfatta gymnasieskolan.
I kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 och i kommittémotion 2016/17:2506 yrkande 22 av Paula Bieler m.fl. stöder Sverigedemokraterna regeringens förslag att Skapande skola ska utökas till att omfatta förskolan. Sverigedemokraterna föreslår dock att anslaget ska ökas med 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
I kommittémotion 2016/17:3416 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) att anslaget minskas med 637 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2016/17:3463 att anslaget ska minskas med 424 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minskas med 25 637 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, bl.a. med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD). I kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10 betonas Skapande skolas nytta för Sveriges skolbarn.
Utskottets ställningstagande
Barns och ungas tillgång till kultur och möjlighet att utöva kulturverksamhet är centrala områden inom kulturpolitiken. Därför har utskottet tidigare välkomnat att Skapande skola förstärks med 10 miljoner kronor årligen under perioden 2015–2018 för att omfatta förskolan (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255, respektive prop. 2015:16:1, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Utskottet ser mycket positivt på att regeringen tar till vara potentialen i Skapande skola och att reformen kontinuerligt byggts ut.
Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag om medelsanvisning på 187 654 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Paula Bieler m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 8).
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 38 775 000 kronor.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 706 000 kronor för 2017 och 1 378 000 kronor fr.o.m. 2018 vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 39 481 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 212 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 20 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag för att genom ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionshinder. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 212 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 39 481 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed motionsförslagen från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 851 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 851 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär ett bemyndigande om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2018 och 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska ökas med 15 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 9 851 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 8).
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet
– biblioteks-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– konst- och kulturfrämjande verksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får också användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 314 576 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 30 miljoner kronor årligen 2017–2020 för en förstärkning av kultursamverkansmodellen. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor årligen 2017–2020 för läsfrämjande insatser under skollov samt att anslaget ska ökas med 58 miljoner kronor för 2017 för att förstärka den musikaliska scenkonsten i hela landet.
Anslaget räknas upp med 15 038 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 422 836 000 kronor till anslaget för 2017.
För att ge aktörer som får bidrag inom ramen för anslaget bättre förutsättningar för långsiktig planering, begär regeringen ett bemyndigande av riksdagen att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 55 miljoner kronor 2018 och 2019.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 112 510 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Cirka 4,5 miljoner kronor av anslagsminskningen avser en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill ha ett förändrat fokus för kulturpolitiken och avveckla offentligt stöd till i första hand mångkulturalistiska verksamheter.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 73 832 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag. Motionärerna avvisar därmed regeringens förslag att anslaget ska ökas med 58 miljoner kronor för 2017 för att förstärka den musikaliska scenkonsten och regeringens förslag om 5 miljoner kronor till läslov fr.o.m. 2017. Vidare föreslår motionärerna att 6 miljoner kronor för en nationell biblioteksstrategi som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen 2016 upphör och att 322 000 kronor, till följd av en tidigare beslutad allmän och tidsbegränsad förstärkning, avslutas. I minskningen ligger även en justerad pris- och löneomräkning.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2016/17:3463 att anslaget ska minskas med 23 008 000 kronor i förhållande till regeringens förslag[3]. Liberalerna avvisar regeringens förslag om 5 miljoner kronor till läslov fr.o.m. 2017 tillsammans med regeringens utökning av anslaget om 15 miljoner kronor som gjordes 2016. Liberalerna föreslår vidare att pris- och löneomräkningen för detta anslag justeras ned, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minskas med 10 511 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, till följd av att man inte ställer sig bakom satsningen på en biblioteksstrategi och en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer fortfarande i att ytterligare medel bör tillföras för att förstärka kultursamverkansmodellen (prop. 2015/16:1 utgiftsområde 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85).
Utskottet har även ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra anslaget medel till Kungl. biblioteket för att utarbeta en biblioteksstrategi (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Utskottet konstaterar att Kungl. biblioteket ska redovisa sitt förslag senast i mars 2019 och att myndigheten presenterat olika delrapporter i ärendet, bl.a. ett förslag om ett digitalt kompetenslyft genom en bred bibliotekssatsning[4].
Att utse höstlovet till läslov är en del av regeringens satsning på läsfrämjande insatser. Utskottet menar att läsfrämjande insatser är av stor betydelse för att nå de mål som formulerats för politiken för litteratur- och läsfrämjande och noterar även att regeringen under hösten tillsatt en Läsdelegation som ska kartlägga och samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv (dir. 2016:78).
Utskottet ser också positivt på regeringens förslag till förstärkning av musikalisk scenkonst i hela landet för ett fortsatt brett musikutbud av hög kvalitet och god tillgänglighet.
Utskottet finner sammanfattningsvis regeringens förslag väl avvägt och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 1 422 836 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkanden från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 8).
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklings-insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med totalt ca 1,3 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 222 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 14 411 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 67 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 1 089 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. (C) att anslaget ska upphöra till följd av att myndigheten läggs ned.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser fortfarande att det är viktigt med oberoende analyser av såväl medelsanvändning som måluppfyllelse inom kulturområdet och inväntar fortsatt den av regeringen aviserade översynen av regeringens utvärderingsresurser och deras organisering (prop. 2014/15:100). Dessa analyser är särskilt viktiga mot bakgrund av den målutveckling och det visionsarbete som pågår inom stora delar av utgiftsområdet.
Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 14 411 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslaget av Per Lodenius m.fl. (C). Likaså avvisas motionsyrkanden från Olof Lavesson m.fl. (M) och Aron Emilsson m.fl. (SD).
Skapande äldreomsorg och Stimulansbidrag kultur i vården (99:3 och 99:7, förslag om nya anslag)
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 35 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag: Skapande äldreomsorg (99:3). Motionärerna vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den tidigare regeringen initierade 2011 och göra satsningen till ett permanent anslag.
I kommittémotion 2016/17:2227 yrkande 12 föreslår Per Ramhorn m.fl. (SD) särskilt riktat nationellt stöd till kommunerna för kulturverksamhet inom äldreomsorgen.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) vidare att 35 miljoner kronor anslås för ett nytt anslag för stimulansbidrag till landstingen i syfte att främja utvecklingen av och arbetet med kulturens hälsofrämjande egenskaper (Stimulansbidrag till kultur i vården 99:7).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen våren 2016 om vikten av att ta till vara forskning och beprövad erfarenhet när det gäller ämnet kultur och hälsa i utformningen av den framtida kulturpolitiken (bet. 2015/16:KrU10, rskr. 2015/16:198). Utskottet finner ingen anledning att förekomma regeringens svar på riksdagens tillkännagivande och avvisar därför motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Ramhorn m.fl. (SD).
Kulturlotsar och Sverigecenter (99:8, förslag till nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 att 295 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet. Motionärerna menar att det saknas en funktion som synliggör, marknadsför och samordnar den lokala kulturen och kulturarvet. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet föreslår Sverigedemokraterna därför kulturlotsar och Sverigecenter.
Utskottets ställningstagande
Enligt de kulturpolitiska mål som riksdagen antog 2009 ska alla ha möjlighet att delta i kulturlivet, och kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Utskottet noterar vidare att regeringen tar många initiativ till integrationsinsatser inom ramen för utgiftsområde 17 genom bl.a. utökade medel till folkbildning, frilufts- och idrottsorganisationer och det civila samhället (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17). Utskottet avvisar därmed förslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Förstärkt kultursamverkansmodell (99:10, förslag till nytt anslag)
Motionen
I kommittémotion 2016/17:2461 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 att 10 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för förstärkning av kultursamverkansmodellen. I samma motion yrkande 7 anför Krist-demokraterna att det behövs ett utökat stöd till kultursamverkansmodellen.
Utskottets ställningstagande
Medel till kultursamverkansmodellen fördelas inom anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Utskottet vill erinra om att detta anslag föreslås öka med – förutom pris- och löneomräkning – totalt 93 miljoner kronor.
Utskottet noterar vidare att regeringen i budgetpropositionen (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17) skriver att ett arbete har inletts med att se över kultursamverkansmodellens framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter. Utskottet finner därför ingen anledning att föregripa regeringens behandling av frågan och avvisar därför förslaget från Roland Utbult m.fl. (KD).
Teater, dans och musik
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen (2:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten), Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms slottsteater och Voksenåsen AS (Norges nationalgåva till Sverige). Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 989 425 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget för 2017 ska ökas med 10 miljoner kronor, varav 9,7 miljoner kronor till Operan och 300 000 kronor till Drottningholms slottsteater, för att stärka scenkonsten. För samma ändamål beräknar regeringen att anslaget kommer att tillföras 9 miljoner årligen 2018–2020. Anslaget föreslås vidare minska med ca 5 miljoner kronor fr.o.m. 2017 till följd av tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar. Anslaget räknas upp med 12 017 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 1 006 604 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen beräknar att anslaget för 2017 ska fördelas enligt följande:
– till Operan med 465 525 000 kronor
– till Dramaten med 230 967 000 kronor
– till Riksteatern med 263 403 000 kronor
– till Dansens Hus med 23 775 000 kronor
– till Drottningholms slottsteater med 12 369 000 kronor
– till Voksenåsen med 10 565 000 kronor.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 15 610 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I minskningen ligger bl.a. en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 9 838 000 kronor anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Av dessa medel tillförs Riksteatern 5 miljoner kronor för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer runtom i Sverige föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet. Ett motionsyrkande med samma innebörd framförs i motion 2016/17:2196 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en sammantagen minskning av anslaget med 13 610 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget föreslås minskas med 10 miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om att stärka den musikaliska scenkonsten avslås. En minskning görs också med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 2 403 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 3 605 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på satsningen för att stärka scenkonsten och ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 1 006 604 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Även ett motionsyrkande från Angelika Bengtsson m.fl. (SD) avvisas.
Regeringen har även lämnat förslag om bemyndigande som innebär att Kungliga Operan AB ges möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för att finansiera renoveringen av övermaskineriet som är planerad att pågå åren 2017–2018. Detta förslag behandlas nedan.
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 188 586 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 2 miljoner kronor för 2017 för att stärka den musikaliska scenkonsten. För samma ändamål beräknar regeringen att anslaget kommer att tillföras 2 miljoner årligen 2018–2020. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 190 599 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 167 miljoner kronor 2018 och 2019.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 2 013 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet föreslår att regeringens förslag att förstärka den musikaliska scenkonsten avslås.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. att ytterligare 10 miljoner kronor tillförs anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Syftet är att införa ett nytt sökbart stöd för kulturinstitutioner som t.ex. Dalhalla, Björkborn och Teckningsmuseet i Laholm.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att den nu föreslagna anslagsförändringen syftar till en förstärkning av den musikaliska scenkonsten i landet. Utskottet delar regeringens uppfattning om betydelsen av ett fortsatt brett utbud av musik av hög kvalitet och en god tillgänglighet till musikverksamhet i hela landet. Utskottet finner därför inga skäl att minska anslaget.
Utskottet finner inte heller skäl att höja anslaget. Utskottet konstaterar att de institutioner som lyfts fram i motionsyrkandet om en ökning av anslaget för närvarande finansieras bl.a. genom kommuner och regioner, stiftelser samt privata sponsorer. Utskottet hänvisar till kultursamverkansmodellen för förmedling av statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter.
Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 190 599 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Statens musikverk (2:3)
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 111 209 000 kronor. Anslaget räknas upp med 907 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 112 108 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 272 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 6 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit anvisas till anslaget. Statens musikverk föreslås tillföras medel i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet. Av dessa medel förslås att 1,5 miljoner kronor avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 272 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 272 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Statens musikverk har i uppdrag att bevara, främja, tillgängliggöra och levandegöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Svenskt visarkiv inom myndigheten bevarar, samlar in, forskar och publicerar material inom folkmusik, visor, äldre populärmusik, svensk jazz, folklig dans, spelmansmusik och inflyttade musiktraditioner.
Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning på 112 108 000 kronor till anslaget för 2017 är väl avvägt och avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtid-skrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 137 715 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor årligen 2017–2020 för läsfrämjande insatser, bl.a. satsningen Bokstart. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 147 724 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 22 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår att medel för bl.a. internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhands-stöd till litteratur sänks. Inom anslaget föreslås att bidraget för kulturtidskrifter minskas med 3 miljoner kronor.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avslår regeringens förslag om läsfrämjande insatser.
Utskottets ställningstagande
De verksamheter som finansieras inom ramen för anslaget är av stor betydelse för att nå de mål som formulerats för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU14, rskr. 2013/14:117). Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av läsfrämjande insatser, bl.a. genom satsningen Bokstart, och ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 147 724 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 119 183 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 110 000 kronor för 2017. Anslaget räknas upp med 1 119 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 120 192 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 336 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 336 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 224 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 336 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inga skäl att minska anslaget i enlighet med motionsyrkandena och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 120 192 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Institutet för språk och folkminnen (3:3)
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 58 876 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 4 278 000 kronor fr.o.m. 2017 till följd av att de ändamål och verksamheter som avser bidrag till terminologisk verksamhet flyttas från anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet under utgiftsområde 24 Näringsliv. Vidare räknas anslaget upp med 2 780 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 65 930 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 834 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 11 miljoner kronor anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Anslaget tillförs medel i syfte att bl.a. höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet samt de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor avser en förstärkning av institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige sedan Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) avvecklats. Dessa insatser föreslås för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Sverigedemokraterna föreslår vidare ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen för att samla in och bygga upp en kunskapsbas om gruppen funktionshindrades kulturarv.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 834 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 556 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 834 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige. Verksamheten är lokaliserad till Göteborg, Stockholm och Uppsala. Huvudkontoret ligger i Uppsala. Den 1 januari 2015 stängdes avdelningen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). Flytten av DAUM:s material och samlingar genomfördes i mitten av juni 2015. De skriftliga samlingarna är nu placerade i Umeå stadsarkivs lokaler och hålls tillgängliga genom ett samarbete med Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Det inspelade materialet är flyttat till Uppsala för digitalisering.
Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägt och avvisar därför förslag om andra belopp. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 65 930 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bildkonst, arkitektur, form och design
Statens konstråd (4:1)
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 253 000 kronor. Anslaget räknas upp med 364 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 8 614 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 109 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagsminskningen är en följd av förslag om minskat uppdrag vad gäller konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 109 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 8 614 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar således motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 32 942 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 32 944 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget minskas som en följd av partiets principiella hållning att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst bör bli något mer återhållsam.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 32 944 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 498 000 kronor. Anslaget räknas upp med 53 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 11 551 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 16 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 5 miljoner kronor tillförs anslaget utöver vad regeringen föreslagit i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och om traditionell svensk folkkonst.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 16 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl till ändrat anslagsbelopp utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 11 551 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar således motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 28 065 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 28 067 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 miljoner kronor 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 28 067 000 kronor till anslaget för 2017.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Kulturskaparnas villkor
Konstnärsnämnden (5:1)
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 20 105 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2017 för att kompensera för ökade kostnader relaterade till Kulturbryggans verksamhet. Anslaget räknas upp med 409 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 21 489 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 1 120 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I minskningen ligger bl.a. en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 1 120 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avstyrker regeringens förslag om kompensation för ökade kostnader till Kulturbryggan. Centerpartiet föreslår vidare en begränsning av pris- och löneomräkningen.
Utskottets ställningstagande
Den tidigare kommittén Kulturbryggans verksamhet bedrivs sedan den 1 oktober 2015 permanent som ett särskilt beslutsorgan inom Konstnärsnämnden.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 21 489 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 380 865 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2017, bl.a. med anledning av en höjning av biblioteksersättningen. Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 6 931 000 kronor 2017, vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 395 800 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 miljoner kronor 2018–2027.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget tillförs 14 920 000 kronor utöver det som regeringen föreslår. Moderaterna anser att det är viktigt med stöd till konstnärer i början av deras yrkesverksamma gärning och vill därför dubblera statsbidraget till Kulturbryggan med 25 miljoner kronor med ambitionen att den externa finansieringen ska öka i motsvarande grad. Yrkanden med motsvarande innebörd återfinns i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2 och i kommittémotion 2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 33 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget minskas i linje med Sverigedemokraternas principiella hållning att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering föreslås olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 10 080 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avstyrker regeringens förslag om höjd biblioteksersättning. Vidare föreslås en begränsning av pris- och löneom-räkningen.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 1 386 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 2 079 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att biblioteksersättningens grundbelopp för 2016 höjdes med 7 öre och höjs med ytterligare 8 öre för 2017.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 395 800 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Utskottet noterar och välkomnar att regeringen den 17 november 2016 har tillsatt en särskild utredare med uppdraget att bl.a. göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer (dir. 2016:93). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.
Arkiv
Riksarkivet (6:1)
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 375 402 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för att finansiera driften av det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet (Digisam) vid Riksantikvarieämbetet. Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 81 000 kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till finansiering av en nationell digital infrastruktur. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär vidare att anslaget minskas med ca 440 000 kronor (tillskottet för förvaltningen av Estoniasamlingen upphör).
Anslaget räknas upp med 7 278 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 378 688 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 2 183 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 5,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som kompensation för ökad administration och hantering vid överlämnande av allmänna handlingar med anledning av ny lagstiftning på området.
Centerpartiet anser i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minska med 2 183 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkningen.
I kommittémotion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget med 1 456 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna anser i kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minskas med 2 183 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 378 688 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Kulturmiljö
Riksantikvarieämbetet (7:1)
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT samt för det svenska bidraget till Europeana.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 218 192 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för driften av det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet (Digisam).
Anslaget räknas upp med 2 483 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 572 000 kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till finansiering av nationell digital infrastruktur.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 223 613 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 745 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 56 932 000 kronor, dels för att återföra tidigare minskade medel, dels för en generell förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen. Den föreslagna satsningen inkluderar 5 miljoner kronor som öronmärks för administrativa kostnader för inrättandet av en kulturarvsfond samt 1 miljon kronor för framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Ökningen ska också täcka en ambitionshöjning när det gäller basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Motionärerna föreslår också att det inom ramen för anslaget ska ske en samordning och administration av kulturlotsar och Sverigecenter i samarbete med Statens kulturråd (anslag 1:1).
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 745 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2016/17:3463 att anslaget ska minskas med 497 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minskas med 745 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Med anledning av Sverigedemokraternas motionsyrkande noterar utskottet bl.a. att regeringen nu behandlar Riksantikvarieämbetets redovisning av sitt regeringsuppdrag att göra en översyn av regelverket om kulturföremål som myndigheten rapporterade i oktober 2015.
Utskottet finner den föreslagna anslagsnivån väl avvägd och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 223 613 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar förslagen i motionsyrkanden från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Motionsyrkandena från Sverigedemokraterna om nya anslag för en kulturarvsfond respektive kulturreservat behandlas nedan under förslag om nya anslag, 99:2 respektive 99:5.
Anslag till kulturmiljövård (7:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 250 505 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 3 miljoner kronor 2017–2020 för skapandet av ett nytt bidrag till det civila samhällets aktörer inom kulturarvsområdet.
Därmed föreslår regeringen att riksdagen anvisar 253 522 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2018–2020.
Motionerna
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget tillförs 12 495 000 kronor för att kompensera den realsänkning av anslaget som enligt Sverigedemokraterna har ägt rum sedan 1999 på grund av utebliven uppskrivning. Motionärerna föreslår att 30 miljoner kronor bryts ut ur anslaget och förs till ett nytt öronmärkt anslag för kulturreservat (99:5).
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 3 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Centerpartiet ställer sig därmed inte bakom regeringens förslag om en ökning av anslaget för att bidra till det civila samhällets aktörer inom kulturarvsområdet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att de statliga insatserna inom kulturarvsområdet når ut till så många som möjligt runt om i landet och att detta t.ex. kan möjliggöras genom en förstärkt struktur för det civila samhällets aktörer på området. Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma att statistik för kulturmiljöområdet nyligen presenterats för första gången sedan 1997 av Myndigheten för kulturanalys (Kulturfakta 2016:2).
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis bakom förslag till medelstilldelning till anslaget för 2017 på 253 522 000 kronor och avvisar yrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 8).
Motionsyrkandet om kulturreservat behandlas nedan under förslag om nytt anslag (99:5).
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor till anslaget för 2017.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska ökas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för bevarande av bl.a. det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar i regeringens redovisning av den kyrkoantikvariska ersättningen att ansökningstrycket är mycket högt och att Svenska kyrkan planerar en ny fördelningsmodell till 2018 (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17). Utskottet noterar också att Riksantikvarieämbetet har redovisat sitt regeringsuppdrag att göra en översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena och dess tillämpning.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 460 miljoner kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag till nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna yrkar i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 160 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag: Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för ett öronmärkt ROT-avdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer i syfte att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare behandlat förslaget, senast i betänkande 2015/16:KrU1, och då avvisat förslag om att ytterligare tjänster ska föras in i avdragssystemet. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandet av Aron Emilsson m.fl. (SD).
Kulturarvsfond (99:2, förslag till nytt anslag)
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. I motion 2016/17:2520 yrkande 7 föreslår Stefan Jakobsson m.fl. (SD) att staten upprättar en kulturarvsfond. Kulturarvsfonden ska kunna bevilja medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet utifrån ansökningar från bl.a. privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i flera budgetbetänkanden, senast i betänkande 2015/16:KrU1, avstyrkt förslag om att inrätta en särskild kulturarvsfond. Utskottet pekar åter på att en stor andel av de medel som anvisas inom utgiftsområde 17 går till musei-, arkiv- och kulturmiljöområdena. Dessa medel är avsedda för kulturarvet i vid mening. Utskottet finner det därför inte motiverat att införa ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad som föreslås av Aron Emilsson m.fl. (SD) och Stefan Jakobsson m.fl. (SD). Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena.
Kulturreservat (99:5, förslag till nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 30 miljoner kronor bryts ut ur anslaget 7:2 Kulturmiljövård för att öronmärkas i ett eget anslag som garanterar och uppvärderar betydelsen av reservatsformen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen kommenterar Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets arbete med att utveckla samverkan i förvaltningen av natur- och kulturreservat och att de båda myndigheterna konstaterar att samverkan inom länsstyrelserna varierar stort mellan länen. Utskottet noterar vidare regeringens bedömning att förvaltningen av natur- och kulturreservat visar på stora utmaningar där det brister i helhetssynen (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17).
Utskottet menar i likhet med regeringen att det är av stor vikt att natur- och kulturmiljövärdena tas om hand i ett helhetsperspektiv (prop. 2016/16:1 utgiftsområde 17). Utskottet vill åter betona vikten av ett väl utvecklat myndighetsgemensamt arbete för att nå effektiva förvaltningsmetoder. Utskottet är dock inte berett att föreslå ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår. Därmed avvisar utskottet motionsyrkandet.
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:6, förslag till nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 50 miljoner kronor införs som stimulansbidrag till Sveriges kommuner för att tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningar som saknar eller har behov av sådan kompetens.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill uppmärksamma att länsstyrelserna ger stöd till kommunernas kulturmiljöarbete bl.a. genom initiativ för förvaltning och förmedling av kulturmiljöer, medverkan i planprocesser och samverkansprojekt (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17 s. 113). Vidare har hälften av länsstyrelserna genomfört eller planerar att genomföra förändringar i verksamheten för att främja arbetet med kommunerna. Det gäller särskilt i arbetet med den fysiska planeringen och bygglovshanteringen men också genom utökad samverkan kopplad till arbetet med fornlämningar och arkeologiska frågor (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17).
Mot bakgrund av detta arbete, tillsammans med Riksantikvarieämbetets uppdrag att bedriva ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete, är utskottet inte berett att bifalla Sverigedemokraternas förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed förslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Museer och utställningar
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter:
– Statens historiska museer, dvs. Statens historiska museum samt Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum och Tumba Bruksmuseum
– Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur, dvs. Världskulturmuseet i Göteborg, Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
– Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet,
– Statens maritima museer, dvs. Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum i Karlskrona
– Statens centrum för arkitektur och design
– Statens försvarshistoriska museer, dvs. Armémuseum och Flygvapen-museum i Linköping
– Moderna museet.
Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Förutom med anslag finansieras de centrala museimyndigheternas verksamhet också med bl.a. avgifter. Under 2015 uppgick avgiftsintäkterna för de centrala museerna till ca 264 miljoner kronor. Därtill kommer avgiftsintäkter för Vasamuseet på ca 129 miljoner kronor och Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet på ca 15,5 miljoner kronor samt ca 140 miljoner kronor för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 105 458 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 1,3 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för arbete för att främja skydd av hotat kulturarv vid Statens museer för världskultur.
Vidare föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 8 miljoner kronor under 2017–2020 för att stärka Statens historiska museers och Statens museer för världskulturs förutsättningar att arbeta för en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 206 000 kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till finansiering av en nationell digital infrastruktur.
Därutöver räknas anslaget upp med 13 818 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 128 591 000 kronor till anslaget för 2017.
Tabell 1 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
|
|
2016 |
2017 |
Förändring
|
|
Statens historiska museer |
99 523 |
104 712 |
+5 189 |
|
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde |
153 986 |
155 862 |
+1 876 |
|
Naturhistoriska riksmuseet |
177 896 |
180 566 |
+2 670 |
|
Statens museer för världskultur |
167 335 |
174 677 |
+7 342 |
|
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet |
55 783 |
57 725 |
+1 942 |
|
Statens maritima museer |
131 514 |
133 311 |
+1 797 |
|
Statens centrum för arkitektur och design |
55 112 |
55 591 |
+479 |
|
Statens försvarshistoriska museer |
118 725 |
120 018 |
+1 293 |
|
Moderna museet |
145 584 |
146 129 |
+545 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 105 458 |
1 128 591 |
+23 133 |
Källa: Budgetpropositionen 2016/17:1 utgiftsområde 17
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 93 450 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Cirka 4,2 miljoner kronor av föreslagen minskning är med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget minskas med 88 miljoner kronor. Av dessa avser 15 miljoner kronor till Statens museer för världskultur som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Motionärerna föreslår vidare att anslaget till Statens historiska museer ska ökas med 4 miljoner kronor och att anslaget till Statens maritima museer ska ökas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår att anslagen till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet samt Statens försvarshistoriska museer ska ökas med 2 miljoner kronor vardera i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag, Öppna museer, till vilket de medel regeringen satsar på fri entré inordnas (99:4).
I kommittémotion 2016/17:3416 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) att anslaget minskas med 92 150 000 kronor. Centerpartiet avvisar regeringens förslag att anslaget ska ökas med 8 miljoner kronor för Statens historiska museers och Statens museer för världskulturs arbete med en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning. Centerpartiet yrkar också att anslaget ska minskas med 80 miljoner kronor som tillförts anslaget fr.o.m. 2016 för att införa fri entré vid de statliga museerna. En minskning föreslås vidare med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2016/17:3463 att anslaget ska minskas med 90 764 000 kronor. Motionärerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré att självständigt fatta beslut om det. Motionärerna föreslår därför ett nytt anslag för att finansiera bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer (99:9). Anslaget 8:1 minskas därför med 80 miljoner kronor. Liberalerna avvisar även regeringens förslag att anslaget ökas med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för att stärka en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning vid Statens historiska museer och Statens museer för världskultur. Motionärerna menar att detta rimligen är samtliga museers kärnuppdrag. Liberalerna föreslår vidare en minskning med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/16:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2016/17:2461 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD), yrkande 1, att anslaget minskas med 87 145 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, bl.a. med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tagit del av museiutredarens reflektioner och förslag i betänkandet Ny museipolitik (SOU 2015:89). Utskottet konstaterar att museerna är centrala kunskapsinstitutioner i samhället och att de, precis som andra samhällsfunktioner, verkar i en tid av genomgripande förändringar. Denna utveckling påverkar museernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet med hög kvalitet. Utskottet ser därför med stort intresse fram emot den kulturarvsproposition som regeringen aviserat och där utredningens förslag kommer att behandlas.
Utskottet finner därmed i nuläget regeringens förslag välavvägt och ställer sig bakom en medelstilldelning på 1 128 591 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Motionsförslag om Öppna museer av Aron Emilsson m.fl. (SD) och Allmänt stöd för museer av Bengt Eliasson m.fl. (L) behandlas nedan under förslag till nya anslag 99:4 respektive 99:9.
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Under 2015 uppgick intäkterna från avgifter för de fyra museerna till ca 229 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 148 miljoner kronor.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 250 670 000 kronor. Anslaget räknas upp med 3 298 000 kronor i prisomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 253 971 000 kronor till anslaget för 2017.
Tabell 2 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
|
|
2016 |
2017 |
Förändring |
|
Nordiska museet |
115 881 |
117 605 |
+1 724 |
|
Skansen |
72 008 |
72 900 |
+98 |
|
Tekniska museet |
47 393 |
47 900 |
+507 |
|
Arbetets museum |
15 388 |
15 566 |
+1 178 |
|
Summa |
250 670 |
253 971 |
+4 307 |
Källa: Budgetpropositionen 2016/17:1 utgiftsområde 17
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 989 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med en förstärkning med 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 989 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2016/17:3463 att anslaget ska minskas med 660 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2016/17:2461 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 att anslaget ska minskas med 989 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 253 971 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bidrag till vissa museer (8:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 50 010 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. 2017 till följd av att de ändamål och verksamheter som avser Sveriges Fängelsemuseum flyttas från anslaget 1:6 Kriminalvården under utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 702 000 kronor 2017 och 1 165 000 kronor fr.o.m. 2018 vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 52 214 000 kronor till anslaget för 2017.
Tabell 3 Regeringens förslag till medelstilldelning för Bidrag till vissa museer
Tusental kronor
|
|
2016 |
2017 |
Förändring |
|
Dansmuseet |
10 240 |
10 352 |
+112 |
|
Millesgården |
4 098 |
4 148 |
+50 |
|
Thielska galleriet |
6 038 |
6 084 |
+46 |
|
Föremålsvård i Kiruna |
14 559 |
14 879 |
+320 |
|
Nobelmuseet |
4 952 |
4 952 |
0 |
|
Svensk Form |
4 491 |
4 667 |
+176 |
|
Röhsska museet |
502 |
502 |
0 |
|
Strindbergsmuseet |
581 |
581 |
0 |
|
Judiska museet |
3 102 |
1 602 |
–1 503 |
|
Bildmuseet |
743 |
743 |
0 |
|
Zornsamlingarna |
204 |
204 |
0 |
|
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum |
500 |
500 |
0 |
|
Riksförbundet Sveriges museer |
1 500 |
1 500 |
0 |
|
Sveriges Fängelsemuseum |
0 |
1 500 |
+1 500 |
|
Summa |
51 510 |
52 214 |
+701 |
Källa: Budgetpropositionen 2016/17:1 utgiftsområde 17
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 211 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 11 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avser en ny satsning på nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije. Resterande medel avsätts för att utveckla verksamheterna vid Zornsamlingarna och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 210 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 52 214 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed motionsförslagen från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius, m.fl. (C).
Riksutställningar (8:4)
Anslaget får användas för Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 43 543 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar samt med 44 122 000 kronor fr.o.m. 2018 då regeringen föreslår att Riksutställningar upphör som myndighet.
Anslaget räknas upp med 387 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 43 435 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 116 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska ökas med 2,5 miljoner kronor i syfte att utveckla nya metoder för att levandegöra arkiv, utställningar och kulturarvets olika former. Motionärerna framhåller att rådgivning, ny teknik och interaktion, kommunikation och pedagogik är några områden där myndigheten kan stödja landets museer. Inte minst beräknas behovet enligt motionärerna öka då reformen Öppna museer kommit igång.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 116 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minskas med 116 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 43 435 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed motionsförslagen från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD). Sverigedemokraternas förslag om Öppna museer behandlas nedan under förslag till nya anslag 99:4.
Regeringens förslag om avveckling av Riksutställningar behandlas nedan.
Forum för levande historia (8:5)
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 54 954 000 kronor.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ska minskas med 126 000 kronor för 2017.
Anslaget räknas upp med 550 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 55 379 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 165 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget minskas med 9,5 miljoner kronor.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 10 170 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag. Centerpartiet menar att regeringens satsning på utbildning när det gäller rasism och intolerans om 10 miljoner kronor årligen 2016–2017 som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2016 bör avslutas. Vidare föreslår Centerpartiet en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska ökas med 9 835 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I samma motion yrkande 2 föreslår Kristdemokraterna att Forum för levande historia ges utökat stöd med 10 miljoner kronor för att informera om den våldsbejakande islamismens brott. I den föreslagna anslagsförändringen ligger också en minskning med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att Forum för levande historia under vårterminen 2017 avser att tillsammans med Skolverket arrangera en serie konferenser om hur skolan möter rasism och främlingsfientlighet i syfte att stärka grund- och gymnasieskolors arbete med dessa frågor.
Vidare kan utskottet konstatera att Forum för levande historia deltar i referensgruppen till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism tillsammans med bl.a. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Statens medieråd samt Sveriges Kommuner och Landsting. Uppgiften är att bidra med kunskap och information samt samråda med samordnaren i frågor om bl.a. verksamhets- och metodutveckling (skr. 2014/15:144).
Utskottet finner sammanfattningsvis regeringens förslag väl avvägt och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning om 55 379 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed yrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:6)
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 80 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor till anslaget för 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 80 000 kronor till anslaget för 2017.
Öppna museer (99:4, förslag till nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 att 140 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag i syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat frågan, senast i betänkande 2015/16:KrU1. Att vårda, bevara och tillgängliggöra samlingarna är det uppdrag som varje museum har och det är angeläget att detta finansieras kontinuerligt. Utskottet hänvisar ovan till att man avvaktar regeringens aviserade kulturarvsproposition där bl.a. museiutredningens förslag i betänkandet Ny museipolitik (SOU 2015:89) kommer att behandlas. Utskottet har även ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter medel för att införa fri entré vid vissa centrala museer (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Mot bakgrund av ovanstående avvisar utskottet motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Allmänt stöd för museer (99:9, förslag till nytt anslag)
Motionen
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotionerna 2016/17:3390 yrkande 5 och 2016/17:3463 att 95 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, Allmänt stöd för museer som finansierar bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer, och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat frågan, senast i betänkande 2015/16:KrU1. Att vårda, bevara och tillgängliggöra samlingarna är det uppdrag som varje museum har och det är angeläget att detta finansieras kontinuerligt. Utskottet hänvisar ovan till att man avvaktar regeringens aviserade kulturarvs-proposition där bl.a. museiutredningens förslag i betänkandet Ny museipolitik (SOU 2015:89) kommer att behandlas. Utskottet har även ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter medel för att införa fri entré vid vissa centrala museer (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Därmed avvisar utskottet motionsförslaget från Bengt Eliasson m.fl. (L).
Trossamfund
Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1)
Anslaget får användas för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds (SST) förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 837 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 47 000 kronor med anledning av tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar.
Anslaget räknas upp med 304 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 10 093 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 91 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund, och medlen är öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning av trossamfunden.
I kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. (C) anser motionärerna att anslaget ska minskas med 91 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 10 093 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Stöd till trossamfund (9:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 91 894 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 19 000 kronor 2017.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 91 913 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 46 miljoner kronor 2018 och 2019.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkandena 1 och 8 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka trossamfundens säkerhets- och trygghetsarbete.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslås att anslaget ska minska med 31 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minskas för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, samt för de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet och för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 yrkandena 1 och 9 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av trossamfundens viktiga arbete. I partimotion 2016/17:3385 yrkande 4 av Andreas Carlson m.fl. (KD) lyfts vikten av att öka stödet till trossamfunden fram.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar och välkomnar att regeringen i juni 2016 beslutade att tillsätta en särskilt utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna, att se över statens stöd till trossamfunden (dir. 2016:62).
När det gäller medelstilldelningen till anslaget för 2017 ställer sig utskottet bakom regeringens förslag på 91 913 000 kronor, och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Andreas Carlson m.fl. (KD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Film
Filmstöd (10:1)
Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell verksamhet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 334 644 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 210 miljoner kronor 2017 för omställningen av filmpolitiken. För samma ändamål beräknas en ökning med 210 miljoner kronor för 2018, med 182,5 miljoner kronor för 2019 och med 157,5 miljoner kronor fr.o.m. 2020. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för att förstärka den pågående satsningen på digitalisering av filmarvet. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 547 144 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Att mervärdesskatten på biografbiljetter höjs innebär enligt motionärerna en ökad kostnad för biobesökare på 240 miljoner kronor. Moderaterna avvisar regeringens förslag om en höjning av mervärdesskatten för biobiljetter. Därmed blir regeringens förslag om 25 miljoner kronor som kompensation för uteblivna biljettintäkter för mindre biografer på landsbygd inte nödvändig. Moderaterna anför att film är en del av kulturpolitiken som bör omfattas av samma mervärdesskattesats som annan kulturverksamhet. I partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. anges att Moderaterna satsar 240 miljoner kronor per år på sänkt mervärdesskatt på biografbiljetter (s. 162).
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 207,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom regeringens förslag om att höjningen av filmstödet ska finansieras med en höjning av mervärdesskatten på biografbiljetter med hänvisning till riksdagens tillkännagivande om detta. Sverigedemokraterna tillför vidare inom anslaget 2,5 miljoner kronor till filmstöd för samisk film. Detta stöd föreslås hanteras av Samiska filminstitutet.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med totalt 237,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en satsning på att digitalisera filmarvet och föreslår därför en minskning av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Vidare avvisar Centerpartiet regeringens förslag om att stärka biografer på mindre orter och minskar därför anslaget med 25 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Anslaget föreslås därutöver minskas med 210 miljoner kronor. Centerpartiet avvisar den höjda mervärdesskatten på biografbiljetter och hänvisar till riksdagens tillkännagivande om att behålla nuvarande nivå på mervärdesskatt på biografbiljetter.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 235 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Liberalerna avvisar de stöd som föreslås av regeringen till den nya filmpolitiken samt medlen för omställning av filmpolitiken, liksom den höjda mervärdesskatten på biografbiljetter.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Kristdemokraterna hänvisar till riksdagens tillkännagivande och avvisar den höjda mervärdesskatten på biografbiljetter som de menar kan få allvarliga konsekvenser särskilt för mindre biografer på landsbygden. Kristdemokraterna vill återställa mervärdesskattesatsen på biografbiljetter och avvisar därför regeringens satsning på biografstöd för glesbygd.
Utskottets ställningstagande
De filmpolitiska insatserna i Sverige har sedan 1963 till stor del finansierats genom ett avtal mellan staten och olika aktörer på filmområdet. Det nuvarande avtalet gäller t.o.m. utgången av 2016.
I budgetpropositionen 2015 föreslog regeringen att den nya filmpolitiken skulle finansieras genom en höjning av mervärdesskattesatsen för tillträde till biografföreställningar från 6 procent till 25 procent, samtidigt som den särskilda biografavgiften om 10 procent försvinner. I december 2015 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, förslagspunkt 18, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017.
Kulturutskottet behandlade våren 2016 regeringens proposition 2015/16:132 Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik tillsammans med ett fyrtiotal motionsyrkanden som lämnats in i anslutning till propositionen eller under allmänna motionstiden 2015. Utskottet föreslog i sitt betänkande att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till nya mål för den nationella filmpolitiken (bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289). Utskottet föreslog vidare sju tillkännagivanden om en utredning om filmpolitikens framtid, Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform, finansieringen av filmpolitiken, insatser mot olovlig hantering av film, produktionsincitament för filminspelning, former för samverkan och inflytande samt filmarvet. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag.
Motionsförslag som rör mervärdesskattesatsen på biografbiljetter behandlas av skatteutskottet.
Utskottet ställer sig nu bakom en medelstilldelning på 547 144 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Medier
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland (11:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sveriges Television AB och till Sverigefinska riksförbundet för sändningsverksamhet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 20 719 000 kronor.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ska ökas med 500 000 kronor för 2017.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 21 220 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionen
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 1 055 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 21 220 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Anslaget får användas för utgifter för information om forskningsresultat för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 703 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 500 000 kronor fr.o.m. 2017 för att utveckla arbetet med bl.a. den årliga publikationen Mediebarometern.
Anslaget räknas upp med 49 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 252 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 15 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 510 000 i jämförelse med regeringens förslag och avvisar regeringens förslag att utveckla Mediebarometern. Vidare föreslås en minskning med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är av stor vikt att tillgången till högkvalitativ forskning inom medie- och dokumentationsområdet säkras på lång sikt. Utskottet avvisar därmed yrkandet från Per Lodenius m.fl. (C) och ställer sig därför bakom en medelstilldelning på 3 252 000 kronor till anslaget för 2017. Utskottet avvisar även förslaget från Olof Lavesson m.fl. (M).
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 383 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 100 000 kronor fr.o.m. 2017.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 483 000 kronor till anslaget för 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 483 000 kronor till anslaget för 2017.
Statens medieråd (11:4)
Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 18 307 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2017 och ytterligare 1 miljon kronor årligen för 2017–2020 i syfte att öka medie-och informationskunnigheten (MIK) hos barn och unga.
Anslaget räknas upp med 647 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 21 953 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 att anslaget ska minskas med 3 190 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I detta ingår bl.a. en minskning med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Per Lodenius, m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 att anslaget ska minskas med 4 190 000 i jämförelse med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag att anslaget ska ökas med 3 miljoner kronor för att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet. Motionärerna föreslår vidare att anslaget ska minskas med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens satsning på medie- och informationskunskap som ett sätt att öka målgruppens mognad i mötet med olika medieaktörer och kanaler och finner därför regeringens förslag välavvägt. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 21 953 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslaget från Olof Lavesson m.fl. (M) och Per Lodenius (C).
Stöd till taltidningar (11:5)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter samt för utgifter för införandet av ett nytt taltidningssystem.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 49 156 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 5,6 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ska ökas med 14 miljoner kronor årligen för 2017–2018 respektive 21,5 miljoner kronor fr.o.m. 2019.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 556 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i motion 2016/17:2212 att anslaget ska ökas med 5,6 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 57 556 000 kronor till anslaget för 2017.
Ungdomspolitik
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 39 346 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 800 000 kronor fr.o.m. 2017 för att stärka myndighetens arbete med civilsamhällesfrågor. Vidare räknas anslaget upp med 1 648 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 41 786 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 494 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en höjning av anslaget med 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Myndigheten tillförs medel för att tillgängliggöra samt anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten tillförs också medel för förstärkning av gransknings- och utvärderingsarbete.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 1 290 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avstyrker regeringens förslag om att stärka myndighetens arbete och bedömer att den tidigare beslutade ramen är tillräcklig för myndighetens verksamhet. Centerpartiet föreslår dessutom en begränsning av pris- och löneomräkningen.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 494 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är förvaltnings-myndighet för frågor som rör ungdomspolitiken och politiken för det civila samhället.
Utskottet finner att en medelstilldelning på 41 786 000 kronor till anslaget för 2017 är väl avvägd och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får vidare användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 278 440 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 35 miljoner kronor för 2017. Anslaget beräknas minska med samma belopp 2018 och med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2019. Medlen föreslås överföras till ett nytt anslag 12:3. Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 243 440 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 239 miljoner kronor 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 23 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna anser det rimligt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 att anslaget minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att ett nytt anslag skapas för särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3), se nedan.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 243 440 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motions-yrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3)
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget skapas i syfte att renodla ändamålen för de anslag som bidrar till att finansiera särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 35 miljoner kronor till anslaget för 2017. Anslaget beräknas uppgå till samma belopp 2018 och till 10 miljoner kronor fr.o.m. 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag om ett nytt anslag för att finansiera särskilda insatser inom ungdomspolitiken är ändamålsenligt. Som en konsekvens av detta föreslår regeringen att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet minskas med 35 miljoner kronor för 2017 (se ovan). Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 35 miljoner kronor till anslaget för 2017.
Politik för det civila samhället
Stöd till idrotten (13:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 922 811 000 kronor.[5]
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 11 miljoner kronor för 2017 för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten. För samma ändamål beräknas anslaget öka med 30 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2018.
Vidare föreslår regeringen en ökning av anslaget med 14 miljoner kronor för 2017 för insatser för idrottsverksamhet i utsatta områden. För samma ändamål beräknas anslaget öka med 14 miljoner kronor årligen för 2018–2019 samt med 18 miljoner kronor årligen 2020–2025.
Regeringen föreslår dessutom att anslaget ökas med 7,5 miljoner kronor för 2017 för insatser för att öka sysselsättningen. Finansieringen sker från anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 935 311 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotionerna 2016/17:2883 yrkandena 1, 6 och 7 samt 2016/17:2885 yrkandena 1, 2 och 4, båda av Olof Lavesson m.fl., att anslaget ska ökas med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, se även partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M). Motionärerna påtalar att det är viktigt att utöka frivilligidrott utanför skolan. Av ökningen ska 10 miljoner kronor därför avsättas till Skolidrottsförbundet för att bygga upp ett samarbete mellan förbundet och fritidshemmen för att erbjuda alla barn fysisk aktivitet efter egen förmåga. Inom ramen för Idrottslyftet vill motionärerna vidare lägga 80 miljoner kronor för att genomföra ett handslag med idrottsrörelsen för ökad integration och förbättrad folkhälsa. Margareta Cederfelt (M) anser i motion 2016/17:725 att det i villkoren för anslaget till Riksidrottsförbundet ska inkluderas att idrottsföreningar arbetar aktivt med hbtq-frågor, bl.a. att varje idrottsförening ska ha en hbtq-plan.
I kommittémotionerna 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. (SD) och 2016/17:2202 yrkandena 1–3 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) föreslås att anslaget minskar med 84,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna stödjer inte regeringens satsningar på integrationsåtgärder, då det enligt motionärerna inte ligger under idrottens uppdrag. Däremot vill motionärerna stärka barn- och ungdomsidrotten och svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft samt genomföra en fortsättning på en permanentad elitsatsning. Detta bör enligt motionärerna ske genom en omprioritering inom anslaget. Motionärerna budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Centerpartiet anser i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska öka med 12,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna stödjer inte regeringens satsningar på sammanlagt 32,5 miljoner kronor utan vill i stället anslå medel till Centerpartiets egen satsning på civilsamhället och ökad trygghet med 45 miljoner kronor.
I kommittémotion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås att anslaget ska minskas med sammanlagt 97 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Inom detta belopp avvisar motionärerna regeringens förslag om olika öronmärkta bidrag om sammanlagt ca 33 miljoner kronor. Dessutom vill motionärerna avskaffa det särskilda stödet till idrotten för verksamhet för nyanlända som infördes 2016 och som uppgår till 64 miljoner kronor under anslaget.
Kristdemokraterna delar, i partimotion 2016/17:3385 yrkande 3 (delvis) av Andreas Carlson m.fl., regeringens förslag att öka anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att ytterligare medel bör satsas på idrottsanslaget 2017 dels i utsatta områden, dels för att ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i idrottsföreningars verksamhet, dels för att öka sysselsättningen inom idrotten. Utskottet ställer sig således bakom en medelstilldelning på 1 935 311 000 kronor till anslaget för 2017, och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Margareta Cederfelt (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L). Motionsyrkandet från Andreas Carlson m.fl. (KD) får anses tillgodosett.
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar bidragen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 32 164 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 20 miljoner kronor årligen för 2017–2018 respektive med 30 miljoner kronor årligen för 2019–2020 för att öka möjligheten att skapa föreningsdrivna mötesplatser, särskilt i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden och med inriktning på lokaler för ungdomar.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2018–2020.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Även Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av Centerpartiets satsning på civilsamhället och ökad trygghet. Även i motion 2016/17:1431 yrkande 2 av Ola Johansson m.fl. (C) lyfts behovet av ett förbättrat stöd till samlingslokalorganisationerna fram.
I kommittémotion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag till satsning med motsvarande belopp på föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att en kraftsamling behövs för att skapa föreningsdrivna mötesplatser, särskilt i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden och med inriktning på lokaler för ungdomar. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till ökning av anslaget, och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 52 164 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Ola Johansson m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Bidrag för kvinnors organisering (13:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 28 163 000 kronor till anslaget för 2017. Det är samma belopp som för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 miljoner kronor 2018.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att Sveriges kvinnor är en resursstark och kompetent grupp som inte är i behov av ett särskilt riktat stöd för sin organisering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig därför bakom en medelstilldelning på 28 163 000 kronor till anslaget för 2017. Därmed avvisar utskottet motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD) om att anslaget ska upphöra.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Stöd till friluftsorganisationer (13:4)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer. Svenskt Friluftsliv fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 47 785 000 kronor till anslaget för 2017. Det är samma belopp som för 2016.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att friluftslivets organisationer ska kunna utveckla sitt arbete. Av dessa tillförs 5 miljoner kronor för att ge frilufts-organisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – om det svenska immateriella kulturarv som är kopplat till naturen.
Centerpartiet anser i motion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av Centerpartiets satsning på civilsamhället och ökad trygghet.
Kristdemokraterna delar, i partimotion 2016/17:3385 yrkande 3 (delvis) av Andreas Carlson m.fl., regeringens förslag att fortsätta ökningen av anslaget även 2017.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av den stora höjningen av anslaget på 20 miljoner kronor som riksdagen beslutade om förra året fr.o.m. 2016, anser utskottet att medelstilldelningen på 47 785 000 kronor är väl avvägd. Därmed avvisar utskottet motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Andreas Carlson m.fl. (KD).
Bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (13:5)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor till anslaget för 2017. Det är samma belopp som för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2018.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig därför bakom en medelstilldelning på 15 miljoner kronor till anslaget för 2017. Därmed avvisar utskottet motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD) om att anslaget ska upphöra.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Insatser för den ideella sektorn (13:6)
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 59 758 000 kronor.[6]
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor årligen för 2017–2020 för att underlätta civilsamhällets organisationers arbete med att ge stöd och trygghet till asylsökande barn och unga.
Anslaget föreslås vidare minskas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2017 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 28 758 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 28 miljoner kronor 2018 och 2019.
Motionerna
Moderater anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och samtidigt en sänkning av anslaget med motsvarande belopp. Ökningen motiveras av Centerpartiets satsning på civilsamhället och ökad trygghet, och minskningen är en följd av att regeringens förslag om ökat stöd till asylsökande barn avslås.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag till ökning av anslaget med 5 miljoner kronor för att underlätta civilsamhällets organisationers arbete med att ge stöd och trygghet till asylsökande barn och unga, och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 28 758 000 kronor till anslaget för 2017. Därmed avvisar utskottet förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M) och Per Lodenius m.fl. (C).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Folkbildning
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till SISU Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 811 928 000 kronor.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bak-grund av detta tillförs anslaget 43 564 000 kronor 2017 och 77 501 000 kronor fr.o.m. 2018, vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 3 855 540 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 13 069 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minska med 310 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill ändra villkoren för bidragsgivningen, vilket innebär att uppenbart samhällssplittrande, mång-kulturalistiska verksamheter samt verksamheter som präglas av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. De motsätter sig vidare medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna på folkhögskolorna. Vid sidan av detta gör motionärerna bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Centerpartiet anser i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minska med 13 069 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget med sammanlagt 188 713 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L). Av detta belopp vill motionärerna minska 120 miljoner kronor för 2 000 utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurser, 70 miljoner kronor för 1 000 utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurser för att möjliggöra att fler som saknar grundläggande utbildning eller yrkesutbildning ska fortsätta studera, samt 8 713 000 kronor i justerad pris- och löneomräkning. I det sammanlagda beloppet ingår också en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för att erbjuda eftergymnasial utbildning för ett ökat antal unga med intellektuell funktionsnedsättning.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 108 069 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, varav drygt 13 miljoner kronor avser en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att anslaget ökade med 190 miljoner kronor fr.o.m. 2016, och ställer sig nu bakom en medelstilldelning på 3 855 540 000 kronor till anslaget för 2017. Därmed avvisar utskottet förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bidrag till tolkutbildning (14:2)
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 37 733 000 kronor.
Regeringen föreslår att det överförs 21 miljoner kronor till anslaget genom att bidrag till teckenspråkstolkutbildning i folkhögskolors regi samt administration av detta bidrag flyttas från anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, jfr riksdagens beslut om 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100, bet. 2015/16:KU23, rskr. 2015/16:290).
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 32 000 kronor 2017 och 598 000 kronor fr.o.m. 2018, vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget även i fortsättningen hade pris- och löneomräknats.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 58 765 000 kronor till anslaget för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2017 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 110 miljoner kronor 2018–2021.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 10 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 anser Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 28 225 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar på grund av dagens omfattande invandring, men föreslår en successiv nedtrappning då de tror att behovet av kontakttolkar kommer att minska på sikt.
Centerpartiet anser i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 10 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att 21 miljoner kronor överförs till anslaget fr.o.m. 2017 för teckenspråkstolkutbildning i folkhögskolors regi. Dessutom konstaterar utskottet att anslaget ökade med 21 miljoner kronor fr.o.m. 2016 med anledning av det ökade behovet av kontakttolkar. Utskottet ställer sig nu bakom regeringens förslag på medelstilldelning på 58 765 000 kronor till anslaget för 2017, och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 8).
Särskilda insatser inom folkbildning (14:3)
Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 212 miljoner kronor.[7]
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 135 miljoner kronor 2017 och beräknas öka med 120 miljoner kronor 2018, 106 miljoner kronor 2019 och 41 miljoner kronor 2020 för utökade satsningar på studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter för asylsökande och vissa nyanlända. Dessa verksamheter utgör en del av regeringens tidiga insatser för nyanlända.
Anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 10 miljoner kronor 2017.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 175 miljoner kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska upphöra.
Även Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna motsätter sig att regeringen öronmärker medel för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Motionärerna anser att denna form av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minskas med 135 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att ytterligare medel satsas 2017 för att ge asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd, men som bor kvar i anläggningsboende, ökade kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag om medelstilldelning på 175 miljoner kronor till anslaget för 2017, och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Särskilt utbildningsstöd (14:4)
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 153 606 000 kronor.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 1 083 000 kronor 2017.
Anslaget räknas upp med 2 337 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 154 860 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 701 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Även Centerpartiet anser i kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 701 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Ett likalydande yrkande med en minskning av anslaget med 701 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en justering av pris- och löneomräkning har Kristdemokraterna i kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl., se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
I kommittémotion 2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget med 467 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 154 860 000 kronor till anslaget för 2017, och noterar att medlen överförts från utgiftsområde 16. Därmed avvisar utskottet förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Tillsyn av spelmarknaden
Lotteriinspektionen (15:1)
Anslaget får användas för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 49 312 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 631 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 49 936 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:2883 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 189 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
I kommittémotion 2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. (C) har motionärerna ett likadant yrkande, dvs. att anslaget ska minskas med 189 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Även Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2461 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. en minskning av anslaget med 189 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 49 936 000 kronor till anslaget för 2017 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Vad utskottet ovan har anfört med anledning av förslagen till anslag för 2017 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet (prop. 2016/17:1 utg. omr. 17 punkt 7). Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden inom utgiftsområdet (prop. 2016/17:1 utg. omr. 17 punkt 8). De motionsyrkanden som behandlats i sammanhanget avstyrks.
Ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Jämför reservation 1 (SD).
Propositionen
Verksamheten vid de tre programföretagen i allmänhetens tjänst, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), inklusive dotterbolagen, finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradiokontot).
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60) ska medelsfördelningen till programföretagen höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden under förutsättning att antalet avgiftsbetalande inte minskar i någon större omfattning.
Regeringen föreslår att radio- och tv-avgiften höjs med 124 kronor till 2 340 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2017 med motiveringen att det är långsiktigt nödvändigt med ett balanserat resultat för rundradiorörelsen. Regeringen konstaterar vidare att resultatet påverkas av avgiftens nivå, antalet betalande och medelstilldelningen till programbolagen och att det krävs att antalet betalande hushåll är tillräckligt högt för att medelstilldelningen ska kunna räknas upp med 2 procent per år under resten av tillståndsperioden. Förslaget förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Radio- och tv-avgiften uppgår för närvarande till 2 216 kronor per år. Den föreslagna höjningen med 124 kronor till 2 340 kronor per år innebär att avgiften ökar med 5,6 procent.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att radio- och tv-avgiften senast höjdes fr.o.m. den 1 juli 2015 med 140 kronor, från 2 076 kronor till 2 216 kronor per år (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Höjningen motiverades då med att avgiften varit oförändrad sedan 2009.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (punkt 1).
Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram det tillkännagivande som riksdagen riktat till regeringen om en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod som tar sin början 2020 (bet. 2014/15:KrU3, rskr. 2014/15:157).
Medelstilldelning för 2017 till SR, SVT och UR
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2017 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 899 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 865 400 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 419 400 000 kronor.
Propositionen
Verksamheten vid de tre programföretagen i allmänhetens tjänst, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), inklusive dotterbolagen, finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradiokontot).
Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2017 tilldelas sammanlagt 8 184 400 000 kronor från rundradiokontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 2 899 600 000 kronor till SR, 4 865 400 000 kronor till SVT och 419 400 000 kronor till UR.
Medelstilldelningen för SVT, SR och UR har räknats upp med 2 procent i förhållande till 2016 i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60).
I likhet med vad som gällde 2016 bedömer regeringen att SVT för 2017 bör erhålla en särskild tilldelning om 115 miljoner kronor för att kompensera de direkta merkostnader som kommer att uppstå till följd av regeringsbeslutet i februari 2014 om sändningsutrymme för tv-sändningar (dnr Ku2014/00486/MF). Beslutet innebär att utrymmet 694–790 MHz (det s.k. 700-megahertzbandet) får upplåtas för andra ändamål än tv-sändningar fr.o.m. den 1 april 2017. SVT:s merkostnader ska redovisas i särskild ordning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från rundradiokontot till SR, SVT och UR (punkt 5).
Medelstilldelning för 2017 till Myndigheten för press, radio och tv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag att från rundradiokontot tillföra 8,7 miljoner kronor till statsbudgetens inkomstsida för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv.
Propositionen
Myndigheten för press, radio och tv finansieras delvis över statens budget, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till budgetens inkomstsida. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8,7 miljoner kronor från rundradiokontot för 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från rundradiokontot till Myndigheten för press, radio och tv (punkt 6).
Lån till Kungliga Operan AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lämnar det bemyndigande som regeringen har begärt om låneram i Riksgäldskontoret för renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Propositionen
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2017 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 120 miljoner kronor till Kungliga Operan AB för en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Kungliga Operans byggnad har ett stort renoveringsbehov och stora brister i arbetsmiljön. Sedan tidigare har en omfattande renovering och ombyggnation av operahuset planerats. Det finns bl.a. ett stort behov av att byta ut eller göra en genomgripande renovering av operahusets övermaskineri. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning kommer också att beaktas vid ombyggnationen av huset. Kostnadsökningarna för Operan kommer att kompenseras genom medelstillskott.
Utskottets ställningstagande
I december 2013 fick Statens fastighetsverk i uppdrag av dåvarande regeringen att i nära samarbete med Operan genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av Operans byggnad. En delrapport lämnades till Kulturdepartementet i juni 2014. I maj 2015 redovisades en förstudie om en renovering och ombyggnad av operahuset, Ny Opera i Operan. Den ekonomiska ramen för ombyggnaden har beräknats till 2 miljarder kronor (budgetpropositionen 2016 utgiftsområde 17, s. 80).
Utskottet välkomnar att regeringen nu har ambitionen att under 2016 fatta beslut om en ombyggnad och renovering av Operans byggnad i Stockholm (budgetpropositionen 2017 utgiftsområde 17, s. 35). Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 3).
Riksutställningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om att inrätta myndigheten Riksutställningar inte längre ska gälla.
Propositionen
Riksutställningar inrättades som myndighet 1998 (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Verksamheten vid myndigheten har därefter förändrats bl.a. i samband med behandlingen av propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Museiutredningen föreslår att en ny samlande myndighet ska inrättas på museiområdet genom att medel överförs från myndigheten Riksutställningar, som i sin tur avvecklas (SOU 2015:89). Förslaget har remissbehandlats. Flera av remissinstanserna delar bedömningen att en organisatorisk samling av myndighetsansvaret för museifrågorna skulle utgöra ett viktigt stöd för hela museisektorn och möjliggöra en mer aktiv och kraftfull museipolitik. Även regeringen delar bedömningen. Regeringen anser vidare att det är viktigt att skapa en stabil, men samtidigt flexibel, myndighetsstruktur som kan hantera alla de uppgifter som är aktuella och samtidigt möta framtida utvecklings- och förändringsbehov. Regeringen anser därför att uppgifter på museiområdet bör samlas vid Riksantikvarieämbetet. Regeringen bedömer även att Riksantikvarieämbetets närvaro på flera platser i landet utgör en stärkt möjlighet att stödja museisektorn i hela landet.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om att inrätta myndigheten Riksutställningar inte längre ska gälla. Regeringen avser att fr.o.m. den 31 maj 2017 avveckla Riksutställningar, som är lokaliserat till Gotland. Regeringen avser vidare att inordna flertalet av Riksutställningars uppgifter i Riksantikvarieämbetet fr.o.m. den 1 juni 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att riksdagens tidigare ställningstagande om myndigheten Riksutställningar inte längre ska gälla (punkt 4).
AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2017 verkar för att bolagsstämman beslutar om att ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från 2016 från Nya Penninglotten ska fördelas till olika kulturella ändamål.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2017 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2016 från Nya Penninglotten, avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidrag ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2).
Övriga motionsyrkanden
Mål för kulturpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om kulturpolitiska mål med hänvisning till de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen hösten 2009.
Jämför reservationerna 2 (SD) och 3 (L).
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att riksdagen beslutar att anta nya kulturpolitiska mål som ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2017.
Kulturen ska enligt motionärerna binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtids-kulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja kulturvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
– främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
– knyta ihop kultur, hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
– väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
– särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionshinder
– säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
– främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. yrkande 1 att de nationella målen för kulturpolitiken bör utgå från de tre fundamentala principerna i liberal kulturpolitik; frihet, mångfald och kvalitet. En renodling av dessa begrepp som mål skulle, enligt motionärerna, både täcka in dagens mål på ett mer sammanhållet sätt och samtidigt skapa verktyg för att nå målen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom tidigare, senast i bet. 2015/16:KrU1, att de mål som föreslagits av Sverigedemokraterna skulle innebära en insnävning i förhållande till de mål som riksdagen antog i december 2009 om att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken vidare
– främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
– främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
– främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
– främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
– särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet yrkandet från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Yrkandet från Bengt Eliasson m.fl. (L) avstyrks också.
|
1. |
Ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 2 (SD) |
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed avslår riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
Ställningstagande
För Sverigedemokraterna är betydelsen av public service självklar då det är att betrakta som ett allmänintresse som fortsatt ska arbeta med att förmedla kvalitativ samhällsinformation och ett brett utbud av svensk och nordisk film- och tv-produktion till svenska folket. Det är därför också viktigt att public service får de resurser de behöver för att kunna utföra det uppdrag som ålagts dem. Sverigedemokraterna finner dock i nuläget inga skäl att höja radio- och tv-avgiften.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen bör därmed avslå prop. 2016/17:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
|
2. |
Mål för kulturpolitiken, punkt 8 (SD) |
|
|
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motion
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa.
Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och funktionshindrade. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill främja en positiv samhällsutveckling.
I de kulturpolitiska målen bör det tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturen i något högre utsträckning än i dag stimuleras att stå på egna ben.
Med dessa tre aspekter i åtanke – kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar – föreslår Sverigedemo-kraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och för att knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
• främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
• främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
• knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
• väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
• särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar
• säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
• främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2016/17:2212 (SD) yrkande 2. Motion 2016/17:3390 (L) yrkande 1 bör avslås.
|
3. |
Mål för kulturpolitiken, punkt 8 (L) |
|
|
av Bengt Eliasson (L). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1 och
avslår motion
2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Att stärka humanismens och demokratins ideal i samhället är övergripande mål för kulturpolitiken. Den ska erbjuda alla människor möjlighet till kunskaps- och idébildning. Ett samhälle med ett rikt och skiftande kulturliv leder till fria och medvetna medborgare och får därigenom ett inneboende motgift mot totalitarism och okritiskt tänkande.
De nationella målen bör utgå från de tre fundamentala principerna i liberal kulturpolitik; frihet, mångfald och kvalitet. Genom att renodla dessa begrepp som mål täcks många av dagens mål in, och verktyg för att nå dem skapas också.
Frihet
Frihetstanken är djupt förankrad i den liberala själen – friheten att uttrycka sig, att utvecklas och friheten att slippa instängdhet och begränsningar. Den liberala samhällssynen tror på en samlevnad mellan människor som är i ständig utveckling. Demokratin anger ramarna för denna utveckling. För att fortsätta forma demokratin krävs ett offentligt samtal. Kulturen i form av exempelvis konst, litteratur och teater är ofta det som ger stoff, kunskap och inspiration till detta samtal.
Konsten har sin styrka i att vara en motvikt till makthavarna och det etablerade samhället. I en tid där allt från konstutövare till journalister ifrågasätts och de demokratiska friheterna inskränks är detta alldeles extra viktigt.
Mångfald
För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring samt präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. För att målet ska vara uppfyllt krävs att ett internationellt kulturutbyte främjas och att olika kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
Varje totalitär makt, varje nationalistiskt politiskt parti inser den stora kraft som kulturen bär och försöker därför kontrollera den. Detta gör mångfald inom kulturområdet särskilt viktig.
Kvalitet
Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Målet innebär att kulturell kvalitet, professionalism och skapandefrihet blir vägledande för kulturpolitiken. Principen om armslängds avstånd ska gälla och säkras. Kulturpolitiken ska värna kulturpolitikens eget värde gentemot rena nyttoändamål. Den konstnärliga kvaliteten blir avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska, sociala eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen bör därmed bifalla motion 2016/17:3390 (L) yrkande 1. Motion 2016/17:2212 (SD) yrkande 2 bör avslås.
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M) |
|
|
Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Eva Lohman (M) anför: |
Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men vi behöver göra mer för att fortsätta utvecklas i samma höga takt som vi gjort historiskt. Sverige utmanas av ett nytt och växande utanförskap som snart omfattar motsvarande 1 miljon människor, av skolresultat som sjunker och av otrygghet i alltför många områden. Många människor lever ett bra liv i Sverige med jobb, familj och fritidssysslor. Men många människor lever i en annan verklighet. En verklighet där man aldrig fått sitt första jobb, där barnens skolgång inte fungerar och där samhällsgemenskapen brister. Så får det inte vara. Vårt samhälle ska inte svika någon. I motionen Plan för ett starkare Sverige – Moderaternas budgetmotion 2017 (2016/17:3350) presenteras Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Det växande utanförskapet präglar också kulturen och idrotten. Kulturen ska vara fri men är inte fristående från övriga politikområden. Som alla andra politikområden måste kulturen ses i ett större perspektiv. När hushållen får mindre marginaler och utanförskapet ökar är det kultur- och idrottsupplevelser som först prioriteras ned. Familjer har helt enkelt inte längre råd att gå på fotboll och konserter eller besöka utställningar. Det är mot denna bakgrund som moderaterna säger nej till kraftigt höjda skatter och under utgiftsområde 17 tydligt prioriterar alla barns och ungas rätt till kultur och idrott. För att nå alla barn och unga satsar Moderaterna på Skapande skola, på ett handslag för ökad integration och bättre folkhälsa inom ramen för reformen Idrottslyftet, på en extra lässatsning inriktad mot socioekonomiskt utsatta områden samt på idrott på fritidshemmen. Vi vill också stärka den nyskapande kulturen genom att dubblera anslaget till Kulturbryggan, stärka säkerheten för trossamfunden samt låta den enhetliga kulturmomsen omfatta även biografbesök.
Riksdagen har den 23 november 2016 ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken (bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter och beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I stället framför vi i detta särskilda yttrande våra synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna föreslår.
Inom ramen för vårt budgetförslag föreslår vi en schablonmässig neddragning av pris- och löneomräkningen på vissa anslag för att finansiera prioriterade satsningar. Effekten blir att uppräkningen av dessa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Vi anser att läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. Att läsa utvecklar barn och ungdomar språkligt och ger bildning. Moderaterna satsar därför 50 miljoner kronor under anslaget 1:1 Statens kulturråd på en lässatsning som särskilt riktas mot grupper barn och unga från socioekonomiskt svaga utanförskapsområden.
Moderaterna minskar anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med sammanlagt 155 010 000 kronor. Moderaterna ställer sig inte bakom regeringens satsning på musik- och kulturskolorna (100 miljoner kronor), då vi vill betona att musik- och kulturskolorna är ett kommunalt ansvar och staten främst ska ha en stödjande roll. Vi stödjer inte heller satsningen på att främja kulturverksamhet i vissa bostadsområden (50 miljoner kronor). Vi prioriterar alla barns rätt till kultur och satsar i stället på en ökad lässatsning (1:1) och på att bygga ut Skapande skola (1:3).
Skapande skola var alliansregeringens största kulturpolitiska reform och tillhör kärnan i Moderaternas kulturpolitik. Reformen ger barn och unga tillgång till kultur och eget kreativt skapande, samtidigt som reformen breddar arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare. Skapande skola har successivt byggts ut från att först omfatta årskurserna 7–9 till att nu omfatta hela grundskolan, inklusive förskoleklass. Moderaterna föreslår nu att satsningen tillförs ytterligare 52 860 000 kronor under anslaget 1:3 Skapande skola för att Skapande skola även ska omfatta gymnasieskolan.
Litteratur, läsandet och språket (3:1–3:3)
Vi minskar anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Moderaterna avvisar regeringens satsningar på läsfrämjande åtgärder under anslaget. Moderaterna satsar i stället 50 miljoner kronor under anslaget 1:1 Statens kulturråd på en lässatsning som särskilt riktas mot grupper barn och unga från socioekonomiskt svaga utanförskapsområden (se ovan).
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Moderaterna tillför anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 14 920 000 kronor. I anslaget ingår en dubblering av statsbidraget till Kulturbryggan med 25 miljoner kronor. Moderaterna vill se ett ökat stöd till den nyskapande och utforskande kulturen. En satsning på Kulturbryggan är också en viktig investering i framtidens konst och ett stöd till konstnärer i början av sin yrkesverksamma gärning. Ambitionen är att den externa delfinansieringen ska öka i motsvarande grad.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Moderaterna minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 93 450 000 kronor. Vi avvisar regeringens satsning på fri entré för vuxna (80 miljoner kronor). Vi vill i stället behålla fri entré för barn och ungdomar och anser att det bör vara upp till varje museum att fatta beslut om eventuell entréavgift för övriga, vilka, när det gäller de centrala museerna, till övervägande delen utgörs av innerstadsbor i Stockholm och turister. I neddragningen ligger också en justerad pris- och löneomräkning.
Trossamfund (9:1–9:2)
Moderaterna anser att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund bör tillföras 10 miljoner kronor för att stärka enskilda kyrkors och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete. Flera av de svenska trossamfunden har under de senaste åren upplevt en ökad grad av hot, våld och trakasserier.
Film (10:1)
Vi moderater säger nej till en höjning av mervärdesskatten på biografbiljetter. Därmed blir regeringens otillräckliga kompensation till biografer i glesbygd på 25 miljoner onödig. Film är en del av kulturpolitiken och bör följaktligen erhålla samma mervärdesskattesats, 6 procent, som annan kulturverksamhet. Mervärdesskattehöjningen innebär en ökad kostnad för alla biobesökare och slår hårt mot många mindre biografer ute på landsbygden. Anslaget 10:1 Filmstöd minskas således med detta belopp.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Idrott och fysisk aktivitet är viktigt. Den organiserade idrotten, som bedrivs efter skoltid genom klubbar och ideellt arbetande ledare, gör ett fantastiskt jobb men når inte alla. Därför föreslår Moderaterna ett samarbete mellan fritidshemmen och Skolidrottsförbundet i form av förbundets föreningar. Vi föreslår en satsning på 10 miljoner kronor årligen för att Skolidrottsförbundet ska kunna bygga upp den verksamhet som krävs för att kunna erbjuda alla barn fysisk aktivitet efter egen förmåga. Moderaterna föreslår vidare 80 miljoner kronor för ett handslag för förbättrad folkhälsa, ökad integration och större social spridning med idrottsrörelsen inom ramen för Idrottslyftet och tillför därför sammanlagt 55 miljoner kronor mer än regeringens förslag till anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Barn- och ungdomsidrotten bygger på idén om att alla får vara med oavsett vem man är. Dessa värderingar blir ännu viktigare i en tid när elitidrotten alltmer handlar om varumärken och prestation. Unga människor far i dag illa av orimliga krav. Missbruk, sjukdom och självskadebeteende är uttryck för detta. Regeringen behöver initiera ett samlat arbete kring detta samhällsproblem för att inom ramen för ett utbyggt idrottslyft genomföra ett handslag för sunda kroppsideal.
Folkbildningen (14:1–14:4)
Moderaterna föreslår att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ska upphöra. Moderaterna ställer sig inte bakom regeringens förslag om insatser riktade till asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende. Vi menar att förslaget är dåligt förankrat och illa förberett. Anslaget minskas därför med 175 miljoner kronor.
|
2. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD) |
|
|
Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i livet, politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla oss som vill befrämja en positiv samhällsutveckling. Vi utvecklar i denna budget ambitionen att väva in det kulturella perspektivet inom andra samhällssektorer än de traditionellt kulturpolitiska.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag vad gäller utgiftsramar och beräkning av inkomster, vilket innebär att ramen för utgiftsområde 17 uppgår till 14 521 254 000 kronor, har den också avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsram som låg på 14 425 505 000 kronor (bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2015/16:49). Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från att delta i beslutet om anslag och lämnar i stället ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 17. Vi står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 17 borde ha utformats i enlighet med förslagen i Sverigedemokraternas motion 2016/17:2212 yrkande 1.
Vårt budgetalternativ innebär följande:
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Sverigedemokraterna anser att anslagsnivån för kulturområdesövergripande verksamhet bör höjas något i förhållande till regeringens förslag och föreslår samtidigt omprioriteringar inom området. Sverigedemokraterna vill under 2017 tillföra anslaget 1:1 Statens kulturråd extra medel om 20 miljoner kronor för att arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon. Vidare tillför Sverigedemokraterna 2 miljoner kronor till anslaget för att utreda formerna för ett spelinstitut. Dessutom tillförs 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsarna (se nedan).
Sverigedemokraterna minskar anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med totalt 86 857 000 kronor. Vi vill tillföra anslaget 5 miljoner kronor som riktas till samisk kultur. Samtidigt sparas 5 miljoner kronor på interkulturell verksamhet och 30 miljoner kronor på regeringens satsning för kulturverksamhet i förortsområdena. Sverigedemokraterna omprioriterar vidare delar av de pengar regeringen anslagit. I likhet med regeringen ställer vi oss i grunden positiva till en nationell strategi för landets kultur- och musikskolor, men ser behovet av att följa upp satsningen med förtydligat uppdrag och adekvata resurser. Vår intention är också att de kommuner som helt saknar kulturskola ska kunna stödjas att etablera ett basutbud. När det däremot gäller anslaget i sin helhet ser vi emellertid inget behov av regeringens större anslagshöjning i dagsläget i förhållande till andra prioriterade satsningar.
Sverigedemokraterna har länge förespråkat att Skapande skola utvidgas till att omfatta även förskolan och har sedan tidigare budgeterat medel för detta. Vi kan med glädje konstatera att regeringen nu intagit samma ståndpunkt, vilket gör att vi under anslaget 1:3 Skapande skola ställer oss bakom regeringens satsning på Skapande skola för förskolan. Sverigedemokraterna anser dock behovet vara större och anslår ytterligare 80 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättningar. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Vi vill tillföra anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ytterligare 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare anslag, Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.
Till följd av delvis ändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter minskar vi anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 30 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys 1 089 000 kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voxenåsen sammanlagt 9 838 000 kronor. Sverigedemokraterna anser att Riksteatern ska tillföras 5 miljoner kronor av dessa medel för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer runt om i Sverige föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet.
Sverigedemokraterna föreslår vidare att anslaget 2:2 Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål minskas med 2 013 000 kronor.
Vi föreslår vidare att Statens musikverk tillförs 6 miljoner kronor under anslaget 2:3 Statens musikverk i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Litteratur, läsande och språk (3:1–3:4)
Sverigedemokraterna vill att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med 22 miljoner kronor. Stödet till internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur föreslås sänkas. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största del, men minskas med 3 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna anser att anslaget 3:4 Institutet för språk- och folkminnen ska tillföras 11 miljoner kronor. Av dessa medel vill vi att
5 miljoner kronor ska gå till att bl.a. höja ambitionsnivån när det gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor är avsedda för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige, sedan Dialekt-, ortsnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) avvecklades. Sverigedemokraterna konstaterar att Sverige, till skillnad från våra nordiska grannländer Norge och Finland, inte har något nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där t.ex. döva samt syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier, som visar dessa gruppers historiska arv. Sverigedemokraterna anslår därför resterande 1 miljon kronor för ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att i samråd med Forum för levande historia samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Sverigedemokraterna anser att medlen för uppdrag vad gäller konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ska minskas med 1 miljon kronor och minskar därför anslaget 4:1 Statens konstråd. Sverigedemokraterna vill dessutom se en minskning av anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med 10 miljoner kronor. Vår principiella hållning är att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst bör bli något mer återhållsam.
Sverigedemokraterna anslår vidare 5 miljoner kronor till anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Sverigedemokraterna föreslår att anslaget 5:1 Konstnärsnämnden minskas med 1 miljon kronor. Mot bakgrund av Sverigedemokraternas principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam minskas anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 33 miljoner kronor.
Riksarkivet (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet tillförs 5,5 miljoner kronor årligen för att kompenseras för den ökade administrationen och hanteringen kring överlämnandet av allmänna handlingar, i samband med den nya lagstiftningen på området.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget 7:1 Riksantikvarie-ämbetet med 56 932 000 kronor. Ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också
5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond, samt 1 miljon kronor öronmärkt för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Inom den ökade ramen uppdras myndigheten också att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter.
Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård är enligt vår mening i behov av en ordentlig uppräkning. År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har således inte följt inflationen på flera år. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. Vi tillför därför 12 495 000 kronor för att kompensera för den reallönesänkning som vi menar har ägt rum sedan 1999 på grund av utebliven uppskrivning. Samtidigt bryter vi ut 30 miljoner kronor för ett nytt, öronmärkt anslag för kulturreservat (se nedan).
Anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning tillförs 100 miljoner kronor årligen, jämfört med regeringens föreslagna budget. Utöver en generell ambitionshöjning inom basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för att bevara det kyrkoantikvariska kulturarvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, och tillgängliggöra äldre kulturhistoriska inventarier.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag till fördelning under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter och föreslår en minskning av anslaget med 88 miljoner kronor. Sverigedemokraterna vill att stödet till Statens världskulturmuseer ska minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Däremot låter vi, till skillnad från tidigare, anslaget till Moderna museet ligga kvar i sin helhet. Till förmån för vårt nya anslag ”Öppna museer” drar vi under anslaget 8:1 in de medel regeringen satsar på fri entré, vilka istället inordnas under det nya anslaget 99:4.
Statens historiska museer och Statens maritima museer tillskjuts medel. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas 15 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2.
Sverigedemokraterna tillför anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser 10 miljoner kronor från anslaget 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om
5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer tillförs sammanlagt 11 miljoner kronor. I detta ingår medel för att utveckla verksamheten vid Zornsamlingarna och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor för en ny satsning i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije.
I syfte att utveckla nya metoder för att levandegöra arkiv, utställningar och kulturarvets olika former tillför vi 2,5 miljoner kronor till anslaget 8:4 Riksutställningar. Vi anser att rådgivning, ny teknik och interaktion, kommunikation och pedagogik är några områden där myndigheten kan stödja landets museer. Inte minst beräknas behovet öka då reformen ”Öppna museer” kommit igång. Sverigedemokraterna föreslår också en sänkning av anslaget 8:5 Forum för levande historia med 9,5 miljoner kronor.
Stöd till trossamfund (9:1–9:2)
Sverigedemokraterna anser att anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund ska ökas med 5 miljoner kronor. Dessa medel är avsedda för tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än i dag.
Vidare anser Sverigedemokraterna att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund bör minskas med 31 miljoner kronor dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels då vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet, dels för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Filmstöd (10:1)
Sverigedemokraterna anser att anslaget 10:1 Filmstöd ska minskas med 207,5 miljoner kronor.
Förra året kom regeringen med en ny filmproposition där man bl.a. tar ett helhetsgrepp om filmpolitiken genom att förstatliga den, vilket följdes av flera tillkännagivanden från kulturutskottet (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289). Sverigedemokraterna som en del av en utskottsmajoritet var kritiska till merparten av regeringens förslag. För Sverigedemokraterna är det viktigt att riksdagens position som Sveriges demokratiskt valda beslutande församling respekteras och att regeringen tillmötesgår tillkännagivanden. I och med att regeringen förra året föreslog att ökningen av filmstödet skulle finansieras med en momsökning på biograferna ställer vi oss inte bakom regeringens ökning av detta stöd, eftersom ett av utskottets krav på regeringen var att momsökningen på biograferna inte skulle äga rum.
Sverigedemokraterna tillför inom anslaget 2,5 miljoner kronor till filmstödet öronmärkt för samisk film. Vi anser att Sverige bör ta ett större ansvar i det samnordiska projektet kring samisk film. Detta stöd ska inte fördelas av Stiftelsen Svenska Filminstitutet utan ska ingå i Samiska filminstitutets filmbidragspott för samisk film.
Medier (11:1–11:5)
Sverigedemokraterna vill öka stödet till utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland och ökar därför anslaget 11:1 med 1 055 000 kronor. Sverigedemokraterna vill också öka anslaget 11:5 Stödet till taltidningar med 5,6 miljoner kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:2)
Sverigedemokraterna vill öka stödet för att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna äska medel till kulturella verksamheter men även till att anpassa lokaler. Samtidigt tillför vi Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ökade anslag för att förstärka deras gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de krav som ställs av staten och om de verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament. Sammanlagt tillför Sverigedemokraterna anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 15 miljoner kronor.
Anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet minskar vi med 23 miljoner kronor. Sverigedemokraterna vill, som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, avveckla stöd till föreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet. Inom anslaget tillförs Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor medel för att tillgängliggöra samt anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Sverigedemokraterna minskar anslaget 13:1 Stöd till idrotten med totalt 84,5 miljoner kronor. Sverigedemokraterna har länge fokuserat på ökade medel till idrotten men välkomnar inte de riktade medlen för integrationsåtgärder då det inte ligger under idrottens uppdrag. Vi anser att barn- och ungdomsidrotten, elitsatsningarna och idrott för äldre bör prioriteras. Till följd av regeringens riktade satsningar minskas alltså det totala stödet till idrotten jämfört med regeringens siffror. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning, samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Sverigedemokraterna minskar vidare anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner kronor.
Vi anser att anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering ska upphöra eftersom kvinnor är en resursstark och kompetent grupp som inte är i behov av ett särskilt riktat stöd för sin organisering. Likaså anser vi att anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer ska upphöra då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget. Vi minskar därför dessa anslag med 28 163 000 respektive 15 000 000 kronor.
Sverigedemokraterna anser att ytterligare 65 miljoner kronor bör avsättas till anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer. Av dessa bör 5 miljoner avsättas för att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete för att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse för och omsorg om svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, för meningsfulla fritidsaktiviteter och för förståelsen för kultur- och naturvård, för folkhälsa och som resurs i regional utveckling.
Folkbildning (14:1–14:3)
Sverigedemokraterna anser att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ska minskas med 310 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen beror dels på att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna, dels på förändrade villkor för bidragsgivningen, vilket innebär att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter som präglas av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser. Vi motsätter oss också de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Detta då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser, som kan behövas i annan svenskundervisning, i anspråk.
Sverigedemokraterna föreslår även en nedtrappning av anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning och minskar därför anslaget med 28 225 000 kronor. Sverigedemokraterna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar. Vi föreslår dock en successiv nedtrappning av anslaget då vi menar att vår assimileringspolitik och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt. Vi föreslår också att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ska upphöra.
Nya anslag
Vi avsätter 160 miljoner kronor för att inrätta ett nytt anslag: Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för ett öronmärkt ROT-avdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Sverigedemokraterna anser att 100 miljoner kronor ska anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till kulturarvsfonden ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Sverigedemokraterna anser vidare att 35 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag: Skapande äldreomsorg. Vi vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som förra regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna tillför också 140 miljoner kronor till ett nytt anslag: Öppna museer. Anslagsmedlen ska syfta till att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Medlen ska användas för att subventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, eftersom kulturarvet är en gemensam skatt som alla behöver kunskap om.
Sverigedemokraterna föreslår också att 30 miljoner kronor bryts ut ur kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks i ett eget anslag, Kulturreservat, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt. Utöver dessa 30 miljoner kronor anslås 1 miljon kronor till Riksantikvarieämbetet under anslaget 7:1 för att utreda och ta fram en långsiktig strategi för kulturreservaten (se ovan).
Sverigedemokraterna föreslår vidare att ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor ska införas för att stärka kulturmiljökompetensen vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna. Vi anser att kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera k-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning i dag inte är tillfredsställande. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling.
Sverigedemokraterna vill vidare införa ett stimulansbidrag till landstingen för att främja utvecklingen av och arbetet för att bejaka kulturen i det förebyggande folkhälsoarbetet samt inom ramen för sjukvård och omsorg och avsätter därför 35 miljoner kronor till ett nytt anslag: Stimulansbidrag kultur i vården. Kultur har i dag en potential roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska. Tillsammans med kulturens inneboende egenvärde, kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar t.ex. att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg.
Sverigedemokraterna vill slutligen anvisa 295 miljoner kronor till ett nytt anslag: Kulturlotsar och Sverigecenter för en verksamhet med uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv i syfte att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet. Sverigedemokraterna anser att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Kultur ger också social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner.
|
3. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C) |
|
|
Per Lodenius (C) anför: |
Sverige behöver ett nytt ledarskap. Trots att vi befinner oss i en högkonjunktur, där fler jobb borde växa fram och sysselsättningen borde stiga, ökar tudelningen i samhället. Tudelningen finns mellan unga och äldre, mellan högutbildade och de som saknar gymnasieexamen samt mellan inrikes och utrikes födda. Tudelningen är också regional. Samtidigt som vissa orter växer och utvecklas har många mindre orter drabbats av neddragningar i globaliseringens, finanskrisens och lågkonjunkturens spår.
Centerpartiet föreslår ett alternativ till regeringens budgetproposition.
Det engagemang som finns i kulturlivet, civilsamhället och i debatten är kitt som enligt Centerpartiets uppfattning fogar samman samhället. Vi strävar efter att alla – oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation – ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Då främjas ett brett kulturliv som omfattar såväl nya digitala kulturella uttryck som traditionella kulturformer. Sverige har i dag en global ledarposition när det gäller kreativitet, och detta är något att vara stolt över och utveckla. Vi har framgångsrika kreativa och kulturella näringar och det finns stor tillväxtpotential. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb, lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens utgiftsramar och beräkningar av inkomster, och härigenom har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar, avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budgetförslag måste betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället framför jag i detta särskilda yttrande en sammanfattning av den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 17 som förordas i Centerpartiets anslagsmotion 2016/17:3416. Inom ramen för förslagen nedan föreslås en schablonmässig neddragning av pris- och löneomräkningen på berörda anslag.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Centerpartiet anser att anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2) ska minskas med 140 010 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag. Minskningen avser två satsningar som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2016, nämligen dels 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan, dels 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden.
Vi vill vidare minska anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) med dels 5 miljoner kronor då vi inte ställer oss bakom regeringens förslag om läsfrämjande insatser på skollov, dels 58 miljoner kronor då vi inte stödjer regeringens förslag att förstärka den musikaliska scenkonsten.
Vidare föreslår Centerpartiet att regeringens satsning på en nationell biblioteksstrategi, som beslutades i samband med behandlingen av budgetpropositionen 2016, ska upphöra, och att anslaget därmed minskas med 6 miljoner kronor. Anslaget ska vidare enligt vår uppfattning minskas med 322 000 kronor, till följd av att en tidigare beslutad allmän och tidsbegränsad förstärkning bör avslutas.
Vi föreslår dessutom att anslaget Myndigheten för kulturanalys (1:7) ska upphöra, till följd av att myndigheten läggs ned.
Anslagen Statens kulturråd (1:1), Skapande skola (1:3), Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4) och Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 234 000 kronor, 637 000 kronor, 212 000 kronor respektive ca 4 510 000 kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Anslaget Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen (2:1) bör enligt vår uppfattning sammantaget minskas med 13 610 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget minskas med 10 miljoner kronor då vi anser att regeringens förslag om att stärka den musikaliska scenkonsten bör avslås. Även anslaget Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2) bör enligt vår uppfattning minskas med hänvisning till att vi avslår regeringens förslag att förstärka den musikaliska scenkonsten. Vi föreslår att minskningen ska vara
2 miljoner kronor.
Anslaget Statens musikverk (2:3) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 272 000 kronor.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:3)
Vi anser att anslaget Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1) ska minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, med hänvisning till att vi avslår regeringens förslag om läsfrämjande insatser.
Anslagen Myndigheten för tillgängliga medier (3:2) och Institutet för språk och folkminnen (3:3) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 336 000 kronor respektive 834 000 kronor.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Anslagen Statens konstråd (4:1) och Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 109 000 kronor respektive 16 000 kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Centerpartiet anser att anslaget Konstnärsnämnden (5:1) ska minskas med
1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag, i och med att vi avstyrker regeringens förslag om kompensation för ökade kostnader till Kulturbryggan.
Vi ställer oss inte heller bakom regeringens förslag om höjd biblioteksersättning, och anser därför att anslaget Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2) ska minskas med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Anslagen Konstnärsnämnden (5:1) och Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 120 000 kronor respektive 2 080 000 kronor.
Arkiv (6:1)
Anslaget Riksarkivet (6:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 2 183 000 kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Centerpartiet ställer sig inte bakom regeringens förslag om en ökning av anslaget för att bidra till det civila samhällets aktörer inom kulturarvsområdet. Anslaget Bidrag till kulturmiljövård (7:2) bör därför minskas med 3 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Anslaget Riksantikvarieämbetet (7:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 745 000 kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Centerpartiet anser att anslaget Centrala museer: Myndigheter (8:1) ska minskas, dels med 80 miljoner kronor för kostnaden att fr.o.m. 2016 införa fri entré vid de statliga museerna, dels med 8 miljoner kronor eftersom Centerpartiet avvisar regeringens förslag om ökning för Statens historiska museers och Statens museer för världskulturs arbete med en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning.
Anslaget Forum för levande historia (8:5) föreslår vi ska minskas med 10 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Minskningen avser en satsning som beslutades i samband med budgetpropositionen för 2016 och som gäller utbildningsinsatser.
Anslagen Centrala museer: Myndigheter (8:1), Centrala museer: Stiftelser (8:2), Bidrag till vissa museer (8:3), Riksutställningar (8:4) och Forum för levande historia (8:5) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 4 150 000 kronor, 989 000 kronor, 210 000 kronor, 116 000 kronor respektive 170 000 kronor.
Trossamfund (9:1–9:2)
Anslaget Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 91 000 kronor.
Film (10:1)
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget Filmstöd (10:1) med totalt 237 500 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en förstärkning med 2,5 miljoner kronor till satsningen att digitalisera filmarvet. Vidare avvisar Centerpartiet regeringens förslag om att stärka biografer på mindre orter och minskar därför anslaget med 25 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Dessutom föreslår vi en minskning av anslaget med 210 miljoner kronor. Centerpartiet avvisar den höjda mervärdesskatten på biografbiljetter och ser i stället en finansieringsmodell liknande filmavtalet som finansierar filmpolitiken i avvaktan på att regeringen skyndsamt ska utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med hänvisning till riksdagens tillkännagivande om att bibehålla nuvarande nivå på mervärdesskatt på biografbiljetter.
Medier (11:1–11:5)
Anslaget Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2) anser vi ska minskas med 500 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag, med hänvisning till att vi avslår regeringens förslag om att utveckla Medie-barometern.
Vi anser vidare att anslaget Statens medieråd (11:4) ska minskas med
4 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Detta med hänvisning till att Centerpartiet dels avvisar regeringens förslag att anslaget ska höjas med
3 miljoner kronor för att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet, dels vill avsluta Statens medieråds arbete med digitala plattformar och därmed minska anslaget med 1 miljon kronor.
Anslagen Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2) och Statens medieråd (11:4) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 10 000 kronor respektive 190 000 kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Centerpartiet avslår regeringens förslag att öka anslaget Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1) med 800 000 kronor, eftersom vi anser att den tidigare beslutade ramen är tillräcklig för myndighetens verksamhet och att någon förstärkning inte behövs.
Anslaget Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 490 000 kronor.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Vi anser att anslaget Stöd till idrotten (13:1) sammantaget ska ökas med 12,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi stödjer inte regeringens satsningar som tillsammans uppgår till 32,5 miljoner kronor utan vill i stället anslå medel till Centerpartiets egen satsning på civilsamhället och ökad trygghet med 45 miljoner kronor.
Anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2) föreslår vi ska ökas med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av, även här, Centerpartiets satsning på civilsamhället och ökad trygghet.
I samma syfte vill Centerpartiet öka anslaget Stöd till friluftsorganisationer (13:4) med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Centerpartiet vill ha en oförändrad anslagsnivå i förhållande till regeringens förslag vad gäller anslaget Insatser för den ideella sektorn (13:6) Centerpartiet vill dock se en annan fördelning inom anslaget med satsning på civilsamhället och ökad trygghet, och avslår därmed regeringens förslag om ökat stöd till asylsökande barn.
Folkbildning (14:1–14:4)
Anslagen Bidrag till folkbildningen (14:1), Bidrag till tolkutbildning (14:2) och Särskilt utbildningsstöd (14:4) justeras vad gäller förvaltningsanslag till myndighet för pris- och löneomräkning och sänks därför med 13 069 000 kronor, 10 000 kronor respektive 701 000 kronor.
Tillsyn över spelmarknaden (15:1)
Anslaget Lotteriinspektionen (15:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 189 000 kronor.
|
4. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L) |
|
|
Bengt Eliasson (L) anför: |
De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen ökar och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att låna och presentera ofinansierade bidragshöjningar. I stället krävs en liberal ekonomisk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb. Liberalerna satsar på bättre kunskaper i skolan, bättre möjlighet för företag att anställa och ett försvar med kapacitet att försvara Sverige. Dessutom presenterar vi en integrationsplan som bygger på lika delar humanism och realism, och som motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.
Den enskilda människan är utgångspunkten för liberal tanke och politik. Den liberala kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning. Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Offentliga bidrag och anslag ska vara kvalitetsdrivande. Kulturpolitiken ska slå vakt om såväl bredd som spets. Liberalerna vill att det erbjuds kulturupplevelser av högsta kvalitet och vill även stimulera enskilda människors eget deltagande och skapande i kulturaktiviteter i hela landet. Offentlig finansiering ska ske i former som garanterar kulturlivets oberoende gentemot politisk detaljstyrning. Kultur kan inte ses isolerad, därför måste kulturengagemanget få genomslag inom alla politikområden. Kulturpolitiken ska också värna kulturens eget värde gentemot rena nyttoändamål och får aldrig reduceras till ett verktyg att lösa andra problem i samhället. Därför avvisar vi regeringens olika förslag om särskilda anvisningar och satsningar inom särområden som fragmentiserar kulturens roll. Mångfalden i kulturlivet ska öka genom att fler kulturinstitutioner görs självständiga från staten.
Riksdagen har genom rambeslutet avvisat Liberalernas förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. Vi väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 17. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 17.
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Liberalerna avvisar regeringens satsning på kultur i vissa bostadsområden och föreslår en minskning av anslaget 1:2 med 40 miljoner kronor.
Liberalerna välkomnar de kommuner som prioriterar låga avgifter i den kommunala kultur- och musikskolan. Det är dock en kommunal angelägenhet. Det statliga anslag som infördes 2016 bör därför avskaffas. Därmed minskar utgifterna på anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 100 miljoner kronor.
100 miljoner kronor förs i stället över till anslaget 1:6 för att stärka kultursamverkansmodellen. Genom att väva samman kulturpolitik med landsbygdspolitik skapas reella förutsättningar för utveckling i hela landet. I detta har kultursamverkansmodellen en nyckelroll. Av en rapport från kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp (2015/16:RFR4) framgår det att avsaknaden av extra statliga medel när modellen infördes har bidragit till att det har varit svårt att få den förnyelse av kulturpolitiken som var ett av syftena med kultursamverkansmodellen.
I anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet avvisar Liberalerna även regeringens förslag om 5 miljoner kronor till läslov och minskar anslaget med 15 miljoner kronor för att finansiera prioriterade reformer i årets budgetmotion. Anslaget justeras vidare för pris- och löneomräkning och sänks därför med 3 008 000 kronor.
Anslaget 1:3 Skapande skola justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 424 000 kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
De ekonomiska problemen för våra lokala och regionala kulturscener har de senaste åren blivit alltmer akuta. Inte minst höga omkostnader för personal och hyror tär på institutionernas ekonomi. De kulturella pärlor som i dag drivs lokalt, regionalt eller helt privat är alltför viktiga för att riskera att slås ut och försvinna på grund av att ekonomin inte finns. Vi föreslår därför ett nytt sökbart stöd om 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017 till anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Vi gör en fortsatt justerad pris- och löneomräkning för anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen som sänks med 2 403 000 kronor.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:4)
Anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 224 000 kronor.
Anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen justeras på samma sätt ned för pris- och löneomräkning med 556 000 kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Vi gör en fortsatt justerad pris- och löneomräkning för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer som sänks med 1 386 000 kronor.
Arkiv (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 456 000 kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 497 000 kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Museernas roll som bildningsinstitutioner och deras forskningsanknytning ska stärkas, inte urholkas. Vi ser med oro på det uppdrag som regeringen aviserar i budgetpropositionen, att Statens historiska museer och Statens museer för världskultur ska arbeta för en ”kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning”. Detta är rimligen redan självklart för samtliga statliga museer. Världskulturmuseerna ska ge information om andra kulturer och om hur historien har sett ut. Vi avvisar därför de 8 miljoner kronor som regeringen vill fördela till anslaget 8:1 till Statens historiska museers och Statens museer för världskultur.
Liberalerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré som ett sätt att öka människors tillgång till kulturarvet, men det ska vara upp till respektive museum att avgöra om och hur. Regeringens reform fr.o.m. 2016 omfattar därtill bara vissa av de centrala museerna. Vi vill lägga 15 miljoner kronor mer per år än regeringen och utforma anslaget som ett sökbart bidrag tillgängligt dels för samtliga museer och utställningar som tar del av statens stöd till museer och utställningsverksamhet, dels för läns- och regionmuseerna. Det innebär att vi minskar anslaget 8:1 med 80 miljoner kronor och i stället lägger 95 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017 på det nya anslaget 99:9 Allmänt stöd för museer.
Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 2 764 000 kronor.
Likaså justeras anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser för pris- och löneomräkning och sänks därför med 660 000 kronor.
Film (10:1)
Filmavtalet tjänade under många decennier svensk film väl. Samtidigt visar svårigheterna att hitta teknikneutrala stödformer att det behöver ersättas av något annat. Det är olyckligt att regeringen ensidigt har skrotat avtalet och infört en helstatlig filmpolitik. En modern och liberal politik bör i stället bygga på att öka antalet parter, stärka inflytandet och bredda finansieringen. Riksdagen har i ett tillkännagivande (bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289) begärt en bred utredning om framtidens filmpolitik, och det är djupt beklagligt att regeringen nu har meddelat att den inte tänker tillgodose riksdagsmajoritetens vilja. Vi avvisar därför de nu föreslagna stöden till den nya filmpolitik det ännu inte finns någon samsyn kring, och medlen för omställning av filmpolitiken. Det innebär minskade utgifter på anslaget 10:1 Filmstöd med 235 miljoner kronor för 2017. Liberalerna avvisar samtidigt den höjda momsen på biobiljetter. Detta beskrivs närmare i skatteavsnittet i vår budgetmotion.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Att främja integration är ett av de syften som staten har angett för det generella stödet till idrotten. Risken med öronmärkta stöd är att det blir aktiviteter i projektform, i grupper särskilda från den ordinarie verksamheten. Statens idrottspolitik bör innebära tydligt formulerade mål och en skarp uppföljning av målen, inte en mängd riktade stöd för olika i och för sig angelägna ändamål. Vi avvisar därför förslag om olika öronmärkta bidrag till idrotten om sammanlagt 33 miljoner kronor på anslaget 13:1 och avskaffar det särskilda stöd till idrotten för verksamhet för nyanlända som infördes 2016 om ytterligare 64 miljoner kronor på samma anslag.
Samlingslokaler är en kommunal angelägenhet. Vi avvisar därför det föreslagna stödet till samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta områden om 20 miljoner kronor på anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler.
Folkbildning (14:1–14:4)
För att finansiera mer prioriterade satsningar inom utbildningspolitiken avvisar Liberalerna fortsatt huvuddelen av regeringens utökning av antalet platser i folkhögskolan från 2016, vilket innebär minskade utgifter på anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. De formella möjligheterna för unga som gått i gymnasiesärskolan att studera vidare har ökat, men i praktiken finns det mycket få utbildningar för denna målgrupp. De som finns, finns i hög grad inom folkbildningen. Folkbildningens möjligheter att erbjuda eftergymnasial utbildning för unga med intellektuell funktionsnedsättning bör öka. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor per år från 2017 på anslaget 14:1 för detta ändamål.
Sammantaget föreslår vi en minskning av anslaget 14:1 med 188 713 000 kronor. I detta avser 6,4 miljoner kronor en justerad pris- och löneomräkning.
Likaså justeras anslaget 14:4 Särskilt utbildningsstöd för pris- och löneomräkning och sänks därför med 467 000 kronor.
Nytt anslag
Vi vill lägga 95 miljoner kronor per år för ett sökbart anslag tillgängligt dels för samtliga museer och utställningar som tar del av statens stöd till museer och utställningsverksamhet, dels för läns- och regionmuseerna.
|
5. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD) |
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
För ökad gemenskap och framtidstro vill Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som gör det lättare för människor att gå från utanförskap till arbete. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar enligt vår uppfattning en grund för fungerande mellanmänskliga relationer.
Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Kulturen är ingenting statiskt utan något levande som ständigt är i förändring. Kulturen ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner för framtiden.
Kulturen bidrar till att vidga den egna verkligheten och fantasin. Den kan hjälpa oss att växa som empatiska och inkännande människor. Det är med andra ord en livsviktig del av ett sammanhållet samhälle. Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemenskaper. Den är med och skapar förutsättningar för ett gott samhälle. Genom att ständigt ställa frågor och diskutera kulturens väsen kan vi berika och utveckla vår syn på kultur och därigenom också vår kulturpolitik. Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge alla människor möjlighet att delta i ett fritt kulturliv.
Den kristdemokratiska ideologin innefattar förvaltarskapstanken. Varje generation är skyldig att förvalta det som lämnats till den av tidigare generationer för att sedan föra det vidare till nästa. Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är därför en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. Även språket är en del i vårt kulturarv och vi arbetar därför för en aktiv vård av det svenska språket t.ex. genom satsningar på bibliotek och läsfrämjande insatser. Ansvaret för kulturens villkor ligger enligt vår uppfattning inte enbart på det offentliga, utan även de privata och ideella insatserna har stor betydelse. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Kristdemokraterna önskar avstår jag från att delta i beslutet och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anses att anslagen inom utgiftsområde 17 borde ha utformats i enlighet med förslagen i Kristdemokraternas motion 2016/17:2461. I det följande redovisas en sammanfattning av vårt budgetalternativ. Inom ramen för förslagen nedan föreslås en schablonmässig neddragning av pris- och löneomräkningen på berörda anslag.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Kristdemokraterna vill minska anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2) med 151 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta med hänvisning till att vi bl.a. inte står bakom satsningen på kommunal kulturskola (100 miljoner kronor) och inte heller bakom satsningen på kulturverksamhet i utsatta områden (50 miljoner kronor).
Vidare anser vi att anslaget Skapande skola (1:3) ska minskas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Kristdemokraterna ställer sig inte heller bakom regeringens satsning på en biblioteksstrategi, och föreslår därför en minskning av anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi vill däremot under ett nytt anslag ha ett utökat stöd till kultursamverkansmodellen med 10 miljoner kronor.
Anslagen Statens kulturråd (1:1), Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2), Skapande skola (1:3) och Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 234 000 kronor, 10 000 kronor, 637 000 kronor respektive 4 511 000 kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Anslagen Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen (2:1) och Statens musikverk (2:3) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 3 605 000 kronor respektive 272 000 kronor.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:3)
Anslagen Myndigheten för tillgängliga medier (3:2) och Institutet för språk och folkminnen (3:3) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 336 000 kronor respektive 834 000 kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Anslaget Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 2 079 000 kronor.
Arkiv (6:1)
Anslaget Riksarkivet (6:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 2 183 000 kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Anslaget Riksantikvarieämbetet (7:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 745 000 kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Kristdemokraterna anser att anslaget Centrala museer: Myndigheter (8:1) ska minskas med 83 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, samt att anslaget Forum för levande historia (8:5) ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi anser att Forum för levande historia ska ges i uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott. På så sätt kan den kompetens som finns samlad kring att upplysa om nationalsocialismens illgärningar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismen.
Anslagen Centrala museer: Myndigheter (8:1), Centrala museer: Stiftelser (8:2), Riksutställningar (8:4) och Forum för levande historia (8:5) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 4 145 000 kronor, 989 000 kronor, 116 000 kronor respektive 165 000 kronor.
Trossamfund (9:1–9:2)
Kristdemokraterna föreslår att anslaget Stöd till trossamfund (9:2) ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av trossamfundens viktiga arbete.
Film (10:1)
Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget Filmstöd (10:1) med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Kristdemokraterna hänvisar till riksdagens tillkännagivande och avvisar den höjda mervärdesskatten på biografbiljetter som man menar kan få allvarliga konsekvenser särskilt för mindre biografer på landsbygden. Kristdemokraterna vill återställa mervärdesskattebeloppet på biografbiljetter och avvisar därför regeringens satsning på biografstöd för glesbygd.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2) föreslår vi ska minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Anslaget Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 494 000 kronor.
Folkbildning (14:1–14:4)
Kristdemokraterna föreslår att anslaget Bidrag till folkbildningen (14:1) minskas med 95 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och att anslaget Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3) minskas med 135 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Anslagen Bidrag till folkbildningen (14:1) och Särskilt utbildningsstöd (14:4) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 13 069 000 kronor respektive 701 000 kronor.
Tillsyn över spelmarknaden (15:1)
Anslaget Lotteriinspektionen (15:1) justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 189 000 kronor.
Nytt anslag
Vi vill lägga 10 miljoner kronor för ett utökat stöd till kultursamverkans-modellen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 utgiftsområde 17:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.5.6).
2.Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2017 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2016 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 4.5.8).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att 2017 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 120 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB (avsnitt 5.5.1).
4.Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om att inrätta myndigheten Riksutställningar inte längre ska gälla (avsnitt 11.5.5).
5.Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2017 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 899 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 865 400 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 419 400 000 kronor (avsnitt 14.5.6).
6.Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2017 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv (avsnitt 14.5.6).
7.Riksdagen anvisar för budgetåret 2017 ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
2016/17:725 av Margareta Cederfelt (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbtq-frågor och idrott samt tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1431 av Ola Johansson m.fl. (C):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa det stöd som ges till samlingslokalsorganisationerna till minst dess ursprungliga nivå och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2196 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksteatern bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en förnyad elitsatsning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en framtida årlig pris- och löneomräkning av det statliga stödet till idrotten och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2212 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta de kulturpolitiska mål som anges i motionen att gälla från den 1 januari 2017 och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2227 av Per Ramhorn m.fl. (SD):
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt riktat nationellt stöd till kommunerna för kulturverksamhet inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat stöd till Forum för levande historia och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat stöd till kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD):
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva satsningen Skapande skola även i förskolan och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2520 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Kulturbryggan och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Skapande skola att omfatta även gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på projektet Idrott på fritids i samarbete med Skolidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett handslag mellan stat och idrottsrörelse för integration och bättre folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka trossamfundens säkerhetsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Kulturbryggan och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2885 av Olof Lavesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på projektet Idrott på fritids i samarbete med Skolidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett handslag med idrottsrörelsen för ökad integration och förbättrad folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse för en idrott med sunda kroppsideal och sunda värderingar och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2967 av Olof Lavesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Skapande skola att omfatta även gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3385 av Andreas Carlson m.fl. (KD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om målen för kulturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till fri entré bör vara frivilligt och sökbart och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3416 av Per Lodenius m.fl. (C):
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2016/17:3463 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
