Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU32
Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Sammanfattning
Utskottet ställer sig i allt väsentligt bakom regeringens lagförslag om ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Propositionen innehåller lagförslag i syfte att genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet i svensk rätt. Därutöver föreslås anpassningar till EU- förordningen om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel.
I propositionen föreslås att lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism upphävs och ersätts av en ny lag med samma rubrik. Den nya lagen riktar i huvudsak skyldigheter mot fysiska och juridiska personer som utövar finansiell och viss annan verksamhet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare föreslås en ny lag om registrering av verkliga huvudmän, som syftar till att öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner såsom truster. Utskottet utgår från att regeringen noga följer upp vilka effekter den nya lagen får för de ideella organisationerna.
I syfte att genomföra det fjärde penningtvättsdirektivets och den nämnda
Utskottet föreslår att lagförslagen träder i kraft den 1 augusti 2017 i stället för den 2 augusti 2017 som föreslås i propositionen. Orsaken till att utskottet föreslår ett något tidigare ikraftträdande är lagteknisk och handlar om att undvika s.k. lagkollisioner. Därutöver föreslår utskottet också några redaktionella ändringar i förhållande till regeringens lagförslag.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
1
2016/17:FiU32
| Innehållsförteckning | |
| Utskottets förslag till riksdagsbeslut............................................................... | 3 |
| Redogörelse för ärendet.................................................................................. | 6 |
| Ärendet och dess beredning.......................................................................... | 6 |
| Bakgrund ...................................................................................................... | 7 |
| Utskottets överväganden............................................................................... | 10 |
| Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.......... | 10 |
| Propositionen ........................................................................................... | 10 |
| Kompletterande information .................................................................... | 32 |
| Utskottets ställningstagande..................................................................... | 32 |
| Särskilt yttrande............................................................................................ | 35 |
| Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism | |
| (V) .............................................................................................................. | 35 |
| Bilaga 1 | |
| Förteckning över behandlade förslag............................................................ | 36 |
| Propositionen ............................................................................................ | 36 |
| Bilaga 2 | |
| Regeringens lagförslag ................................................................................. | 38 |
| Bilaga 3 | |
| Utskottets lagförslag ................................................................................... | 192 |
2
2016/17:FiU32
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med de ändringarna att i 1 kap. 8 § 6 ska infogas "1 kap." före "3– 7 §§", i 4 kap. 9 § andra stycket 2 ska ordet "i" strykas framför "2 kap." och i 4 kap. 9 § andra stycket 5 ska ordet "en" infogas efter "avsluta",
2.lag (2017:000) om registrering av verkliga huvudmän,
3.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
4.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
5.lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),
6.lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
7.lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000),
8.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
9.lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
10.lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet med den ändringen att i 7 § andra stycket ska ordet "institutetet" bytas ut mot "institutet",
11.lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige med den ändringen att i 4 kap. 5 § andra stycket 2 b) ska ordet "särskild" bytas ut mot "särskilt",
12.lag om ändring i kasinolagen (1999:355) med den ändringen att i 14 e § andra stycket ska kommatecknet efter ordet "stycket" tas bort och ersättas med ordet "och",
13.lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
14.lag om ändring i revisorslagen (2001:883),
15.lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall,
16.lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
17.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse med den ändringen att 15 kap. 8 § ska ha den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3,
18.lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
19.lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,
20.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
21.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med den ändringen att 25 kap. 9 § ska ha den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3,
22.lag om upphävande av lagen (2008:99) om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel,
3
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT |
23.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
24.lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster med den ändringen att i 8 kap. 16 § ska ordet "i" infogas efter "anges",
25.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) med de ändringarna att i ingressen efter uttrycket "dels att rubriken" ska infogas "närmast före rubriken" och att i 18 kap. 17 a § första stycket 2 ska ordet "institutet" bytas ut mot "försäkringsföretaget",
26.lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (2011:666),
27.lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar med de
ändringarna att i 5 kap. 16 § ska ordet "i" läggas till efter "anges" och att i
| 5 kap. | 18 § | ska | ordet | "sanktionsföreläggande" | ersättas | med |
| "sanktionsföreläggandet", | ||||||
28.lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med den ändringen att i 11 kap. 1 § första stycket 4 ska uttrycket "EU nr" bytas ut mot "(EU) nr",
29.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
30.lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder med den ändringen att i 14 kap. 13 § ska ordet "i" infogas efter "anges",
31.lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med
konsumentkrediter med den ändringen att i 20 a § första stycket ska ordet "i" infogas efter "ingår",
32.lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott,
33.lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av
34.lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,
35.lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
36.lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med den ändringen att i 13 kap. 1 § första stycket 4 ska uttrycket "EU nr" bytas ut mot "(EU) nr",
37.lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner med den ändringen att i 11 kap. 1 § första stycket 4 ska uttrycket "EU nr" bytas ut mot "(EU) nr",
med den ändringen att lagarna under punkterna
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2016/17:173 punkterna
4
| UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT | 2016/17:FiU32 |
Stockholm den 15 juni 2017
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Adnan Dibrani (S), Mathias Sundin (L) och Maria Ferm (MP).
5
2016/17:FiU32
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår regeringen att riksdagen antar lagförslag i syfte att genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet i svensk rätt.1 Därutöver föreslås anpassningar till
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag och synpunkter. Efter lagrådsföredragningen har det tillkommit ett antal lagförslag som inte har granskats av Lagrådet. Ändringarna avser bl.a. hänvisningar till den nya penningtvättslagen. I förhållande till lagrådsremissen föreslår regeringen dessutom att lagförslagens ikraftträdande flyttas fram från den 26 juni 2017 till den 2 augusti 2017.
Utskottets lagförslag finns i bilaga 3. Ändringarna i förhållande till regeringens förslag beror i huvudsak på att utskottet föreslår att lagarnas ikraftträdande ändras från den 2 till den 1 augusti 2017 för att undvika lagkollisioner. Det handlar om överlappande lagändringar med förslag i proposition 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instrument (bet. 2016/17:FiU35) och rör bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Utöver ändringarna i bilagan med utskottets lagförslag föreslår utskottet ett antal lagändringar av redaktionell karaktär. Dessa framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Vidare kan noteras att 18 kap. 21 och 22 §§ i försäkringsrörelselagen (2010:2043) ändrades så sent som den 1 maj 2017 genom SFS 2017:233. Därmed omfattar inte nuvarande lydelse i regeringens lagförslag dessa ändringar.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
I ärendet har finansutskottet mottagit två skrivelser, en från Svenska Bankföreningen och en från Forum. Sistnämnda är en samarbetsorganisation för sociala ideella organisationer inom civilsamhället.
Under förhandlingarna om direktivet har regeringen tagit fram en faktapromemoria som överlämnats till riksdagen (2012/13:FPM72).
1 Direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG.
2 Förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.
6
| REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET | 2016/17:FiU32 |
Den 9 december 2014 höll finansutskottet överläggningar med regeringen om det fjärde penningtvättsdirektivet.
Bakgrund
Det fjärde penningtvättsdirektivet antogs av Europaparlamentet och rådet den 20 maj 2015. Samma dag antogs även den uppdaterade
En särskild utredare har haft regeringens uppdrag att lämna förslag till de lagbestämmelser som krävs för att genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet i svensk rätt. Utredningen lämnade betänkandet Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism – fjärde penningtvättsdirektivet – samordning – ny penningtvättslag (SOU 2016:8). Betänkandet har remissbehandlats.
Fjärde penningtvättsdirektivet
Åtgärder mot penningtvätt har funnits på EU:s agenda sedan 1991, när det första penningtvättsdirektivet antogs. Regelverket har därefter reviderats flera gånger och har, genom 2005 års penningtvättsdirektiv (det tredje i ordningen), även kommit att inkludera åtgärder mot finansiering av terrorism. Lagändringar med anledning av det tredje penningtvättsdirektivet trädde i kraft den 15 mars 2009 (prop. 2008/09:70, bet. 2008/09:JuU13, rskr. 2008/09:163). Penningtvättsdirektiven, så även det fjärde, ställer krav på att medlemsstaterna kriminaliserar penningtvätt och finansiering av terrorism och därutöver inför sanktioner och administrativa regleringar. Det fjärde penningtvättsdirektivet kompletteras, precis som det föregående direktivet, av en revidering av
Det fjärde penningtvättsdirektivet har som målsättning att ytterligare förstärka ramverket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det inkluderar en vidare krets av verksamhetsutövare än tidigare. Direktivet omfattar i princip de flesta tillhandahållare av speltjänster. Vidare omfattas fysiska och juridiska personer som yrkesmässigt handlar med varor i den utsträckning som betalning görs kontant med ett belopp om motsvarande 10 000 euro eller mer. Tidigare var tröskelvärdet 15 000 euro.
I det fjärde penningtvättsdirektivet införs också nya krav på att använda en riskbaserad metod för att minska risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Följande tre huvudområden kan urskiljas:
a.Europeiska riskbedömningar ska genomföras minst vartannat år, under ledning av kommissionen. Riskbedömningarna ska ge en lägesbild på övernationell nivå, och resultaten ska göras tillgängliga för medlemsstaterna och verksamhetsutövarna.
7
| 2016/17:FiU32 | REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET |
b.Medlemsstaterna ska genomföra regelbundna nationella riskbedömningar som ska göras tillgängliga för verksamhetsutövarna och, efter förfrågan, andra medlemsstater, kommissionen och de tre europeiska tillsynsmyndigheterna EBA (Europeiska bankmyndigheten), Eiopa (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Esma (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).
c.Verksamhetsutövarna ska genomföra egna riskbedömningar som ska dokumenteras och hållas uppdaterade. Verksamhetsutövarnas kartläggningar är ett centralt element i den riskbaserade metoden.
Dessutom ska kommissionen ta fram en ”svart lista” över länder som ska anses vara högriskområden i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism.
I enlighet med identifierade och bedömda risker ska verksamhetsutövarna vidta lämpliga åtgärder för kundkännedom. Fjärde penningtvättsdirektivet innebär skärpta krav på kundkontroll, bl.a. för personer med inhemskt viktiga offentliga funktioner och personer som arbetar för internationella organisationer.
En fråga som varit central vid förhandlingarna om direktivet är hur insynen i juridiska personer på ett effektivt sätt kan ökas. I det fjärde penningtvättsdirektivet förutsätts att juridiska personer har uppgifter om sina verkliga huvudmän, som både behöriga myndigheter och verksamhetsutövarna bör få tillgång till. Med verklig huvudman avses den som äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.
Den största nyheten i direktivet är att uppgifter om verkliga huvudmän också ska lagras i ett centralt register. För att registret ska få avsedd effekt, dvs. verkligen öka insynen i de juridiska personerna och vara ett hjälpmedel för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, ska var och en som kan visa ett berättigat intresse kunna ta del av uppgifter ur detta.
Fjärde penningtvättsdirektivet omfattar en katalog med administrativa sanktioner som medlemsstaterna bör genomföra om inte en motsvarande straffrättslig reglering finns. Sanktionerna ska kunna påföras verksamhetsutövarna och ska också kunna tillämpas på ledningen.
Varje medlemsstat ska ha en särskilt inrättad samordningsfunktion, dvs. en kanal för att samverka kring insatser och resursfördelning m.m. Fjärde penningtvättsdirektivet förutsätter också att medlemsstaternas myndigheter samarbetar med varandra inom unionen. Finansunderrättelseenhetens roll lyfts fram. De europeiska finansunderrättelseenheterna ska bl.a. ha möjlighet att utbyta relevanta upplysningar.
Den uppdaterade
Syftet med att se över
8
| REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET | 2016/17:FiU32 |
nuvarande regelverket och anpassa den till FATF:s3 uppdaterade rekommendationer. Den information som ska följa med betalningar måste vara tillräcklig för att hela betalningskedjan ska kunna genomlysas.
En av de mest centrala ändringarna är att även information om betalningsmottagaren ska inkluderas. Tidigare har förordningen enbart omfattat krav på information om betalningsavsändaren. Ett annat krav som följer av förordningen är att identiteten på betalningsmottagare ska verifieras vid överföringar som har sitt ursprung utanför EU och där beloppet överstiger 1 000 euro.
Även i den reviderade förordningen får det riskbaserade förhållningssättet en större betoning. Det ställs bl.a. krav på riskbaserade rutiner för att bedöma när överföringar ska genomföras, avvisas eller hållas inne.
En väsentlig nyhet i den reviderade förordningen är att medlemsstaterna ska införa regler om administrativa sanktioner och särskilda åtgärder vid överträdelser av reglerna i förordningen. Förordningens krav på sanktioner vid överträdelser överensstämmer i allt väsentligt med de krav på sanktioner för kreditinstitut och finansiella institut som följer av det fjärde penningtvättsdirektivet.
Befintlig svensk reglering
Den svenska administrativa regleringen på området finns främst i penningtvättslagen (2009:62). Vissa ytterligare regler finns bl.a. i förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa regleringar kompletteras i sin tur av myndighetsföreskrifter. Vidare har flera branschspecifika organ utarbetat egna riktlinjer för hur dessa krav kan uppfyllas. Penningtvättsregleringen utgör också inslag i flera rörelselagar och andra författningar, t.ex. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet. Dessa tar primärt inte sikte på åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, utan innehåller regler som bl.a. rör tillsynen över de verksamheter som omfattas av lagarna i fråga.
Penningtvättslagen riktar sig först och främst till verksamhetsutövarna och ger dem flera skyldigheter, bl.a. att kartlägga och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i den egna verksamheten. Penningtvättslagen innehåller också vissa bestämmelser om tillsyn.
Det finns även straffrättsliga regleringar på området. De centrala straffrättsliga reglerna finns i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. När det gäller finansiering av terrorism finns straffrättsliga regler i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen).
3 Financial Action Task Force (FATF) är en mellanstatlig organisation som arbetar med internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
9
2016/17:FiU32
Utskottets överväganden
Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag som genomför det fjärde penningtvättsdirektivet i svensk rätt, med den ändringen att lagändringarna träder i kraft den 1 augusti i stället för den 2 augusti 2017.
Jämför det särskilda yttrandet (V).
Propositionen
Det fjärde penningtvättsdirektivet är ett minimidirektiv. Medlemsstaterna får således införa eller behålla strängare regler på det område som omfattas av direktivet.
Regeringen föreslår att den nuvarande penningtvättslagen upphävs och ersätts med en ny lag med en ny struktur och förnyad redaktionell utformning. Penningtvättslagens syfte ska vara att förhindra att finansiell och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Det fjärde penningtvättsdirektivet genomsyras, i än högre grad än tidigare direktiv, av principen om ett riskbaserat förhållningssätt. Det riskbaserade synsättet bör medföra att verksamhetsutövare kan motverka att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism till en lägre kostnad och med högre effektivitet än vid ett detaljreglerat system. En utgångspunkt vid genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet i den nya penningtvättslagen bör enligt regeringen därför vara att se till att verksamhetsutövarna kan tillämpa det riskbaserade synsättet fullt ut i sina verksamheter.
Definitioner och tillämpningsområde
Vid tillämpning av den nya penningtvättslagen ska med penningtvätt jämställas åtgärder med egendom som typiskt sett är ägnade att dölja att någon avser att berika sig eller någon annan genom en framtida brottslig handling. Vidare justeras definitionen av finansiering av terrorism så att den omfattar även de nya straffbestämmelserna i lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Därutöver föreslår regeringen också vissa ändringar i definitionerna av ”kund”, ”verklig huvudman” och begreppet ”person i politiskt utsatt ställning”. Exempelvis utvidgas det sistnämnda begreppet genom att ledamöter i styrelsen för politiska partier inkluderas i uppräkningen av viktiga funktioner i en stat.
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
De verksamhetsutövare som i dag omfattas av penningtvättslagen ska även omfattas av den nya lagen. Beloppsgränsen för när fysiska och juridiska personer som handlar med varor mot kontant betalning omfattas av lagen sänks från 15 000 euro till 5 000 euro, vilket är strängare än direktivets minimikrav på 10 000 euro. Inte bara mottagande utan även utbetalning av kontanta belopp över 5 000 euro medför att lagen blir tillämplig. Om det är sannolikt eller står klart att det i en verksamhet genomförs eller kommer att genomföras enstaka eller sammanhängande transaktioner som innebär att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till minst 5 000 euro, ska verksamheten omfattas av lagen. Den nya penningtvättslagen ska även, utöver verksamhet för anordnande av kasinospel, omfatta anordnare av speltjänster som drivs med stöd av tillstånd eller efter registrering enligt lotterilagen. Tillämpningsområdet utvidgas också till att omfatta verksamhet som bedrivs enligt pantbankslagen.
Riskbedömning och riskbaserade rutiner
En allmän riskbedömning
Enligt regeringens lagförslag ska en verksamhetsutövare göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker. Vid riskbedömningen ska särskilt beaktas vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer det finns.
Riskbedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad samt utformas så att den kan ligga till grund för verksamhetsutövarens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Omfattningen av riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas finnas.
Lagrådet har haft en hel del tekniska och redaktionella synpunkter på regeringens förslag till lagtext till ny penningtvättslag. Dessa har regeringen i allt väsentligt beaktat. I bestämmelsen som beskriver innehållet i den allmänna riskbedömning som en verksamhetsutövare ska utföra föreslår regeringen i tillägg till Lagrådets förslag till lagtext att den allmänna riskbedömningen också bör innehålla en bedömning av hur stor risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är (2 kap. 1 § första stycket). Vidare föreslår regeringen att verksamhetsutövaren, utöver uppgifter från myndigheter, också ska beakta den kunskap som verksamhetsutövaren fått vid rapportering av misstänkta transaktioner och aktiviteter. Detta innebär att regeringen föreslår ett förtydligande till den lagtext i 2 kap. 1 § andra stycket som Lagrådet föreslagit.
11
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Rutiner och riktlinjer m.m.
Verksamhetsutövare ska enligt lagförslaget ha rutiner och riktlinjer för kundkännedom, övervakning och rapportering samt behandling av personuppgifter. Rutiner och riktlinjer ska även avse interna kontroller.
Lagen reglerar också ett moderbolags ansvar för dotterbolag och särskilda krav vid gränsöverskridande verksamhet.
Enligt den nya penningtvättslagen ska det finnas rutiner för bakgrundskontroll och lämplighetsprövning av anställda m.fl. Det gäller anställda vars arbetsuppgifter är av relevans för skyldigheterna i penningtvättslagen. Vidare ska anställda fortlöpande få relevant utbildning och information, exempelvis om innehållet i gällande regelverk.
Den nya penningtvättslagen innehåller också bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan anställda som är verksamhetsutövare, exempelvis advokater, revisorer eller fastighetsmäklare, och den juridiska person där dessa i förekommande fall är anställda.
Verksamhetsutövare med finansiell verksamhet får inte föra anonyma konton eller etablera korrespondentbanksförbindelser med brevlådebanker.
Kundkännedom
Tillräcklig kunskap om kunder är en grundläggande förutsättning för verksamhetsutövarnas möjligheter att förhindra penningtvätt eller finansiering av terrorism och att rapportera misstänkta aktiviteter och transaktioner till Polismyndigheten. Direktivet ställer krav på medlemsstaternas reglering av när kundkännedomsåtgärder ska vidtas samt vilka och hur omfattande åtgärder som ska krävas i det enskilda fallet. Kraven innebär att reglerna om kundkännedom måste genomsyras av det riskbaserade synsättet. Det innebär för svenskt vidkommande att den nuvarande strukturen i penningtvättslagen måste göras om från grunden, särskilt som det inte längre är möjligt att i lagen peka ut situationer som medger generella undantag från kravet på kundkännedom.
Situationer som kräver kundkännedom
Åtgärder för att uppnå kundkännedom ska vidtas när en affärsförbindelse etableras, vid enstaka transaktioner som uppgår till 15 000 euro eller mer och vid vissa överföringar av medel över 1 000 euro. Åtgärder för kundkännedom ska också vidtas vid transaktioner som understiger 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp. Därutöver finns särskilda krav på kundkännedomsåtgärder för tillhandahållare av speltjänster och kontant handel med varor.
Åtgärder för kundkännedom
Verksamhetsutövaren ska identifiera kunden och kontrollera identiteten genom identitetshandlingar eller registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa. Om kunden företräds
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
av en person som uppger sig handla på kundens vägnar, ska verksamhetsutövaren kontrollera den personens identitet och behörighet att företräda kunden. Vidare ska en verksamhetsutövare utreda om kunden har en verklig huvudman, och i så fall kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.
Verksamhetsutövaren ska bedöma om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en anhörig eller nära medarbetare till en sådan person. Verksamhetsutövaren ska även kontrollera om kunden är etablerad i ett högrisktredjeland utanför EES.
Vidare ska verksamhetsutövaren inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art. Informationen ska ligga till grund för en bedömning av vilka aktiviteter och transaktioner som kunden kan förväntas utföra inom ramen för affärsförbindelsen samt för riskklassificeringen av kunden.
En pågående affärsförbindelse ska löpande och vid behov följas upp i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Regeringen konstaterar att kundkännedomsprocessen där en kund kan få svara på ingående frågor om personliga och ekonomiska förhållanden ofta kan uppfattas som svår att förstå för den kund som saknar kännedom om kraven i dessa avseenden. Regeringen betonar därför vikten av att verksamhetsutövare är tydliga i sin kommunikation om varför frågor ställs. Även tillsynsmyndigheterna bör inom sina ansvarsområden verka för att öka kunskapen om regelverket och de speciella krav som det ställer på verksamhetsutövarna.
Tidpunkt för identitetskontroller
Identitetskontroller ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs. Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång, får en identitetskontroll med anledning av en ny affärsförbindelse göras senare, dock senast när affärsförbindelsen etableras. Det kan exempelvis handla om att en affärsförbindelse bekräftas genom underskrift via
Förbud mot att ingå och upprätthålla affärsförbindelser och utföra enstaka transaktioner i vissa fall
En verksamhetsutövare ska inte få etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna dels hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, dels övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner. En affärsförbindelse får inte heller etableras om det
13
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
dessförinnan uppkommer misstanke om att verksamhetsutövarens produkter eller tjänster kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Regeringen påpekar att för verksamhetsutövare som omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och av betalkontodirektivet utgör den föreslagna regleringen också ett nödvändigt klargörande av att kraven på kundkännedom i penningtvättsdirektivet går före skyldigheterna att tillhandahålla vissa tjänster.
Riskklassificering av kunden
Verksamhetsutövaren ska bedöma hur stora risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. Kundens riskprofil ska bestämmas med utgångspunkt i verksamhetens allmänna riskbedömning och den kännedom om kunden som verksamhetsutövaren har. I en bilaga till direktivet finns en icke uttömmande förteckning med riskvariabler som verksamhetsutövare ska beakta. Dessa är syftet med ett konto eller en förbindelse, hur stora tillgångar en kund deponerar, transaktionernas storlek och affärsförbindelsens regelbundenhet eller varaktighet.
Omfattningen av åtgärderna för kundkännedom
De kontroller, bedömningar och utredningar som lagen kräver, ska utföras i den omfattning som behövs med hänsyn till kundens riskprofil och övriga omständigheter. Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms som låg, ska verksamhetsutövaren få tillämpa förenklade åtgärder för kundkännedom. Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism i stället bedöms som hög, ställs krav på mer omfattande kontroller, bedömningar och utredningar. Det kan handla om att inhämta ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.
Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom ska vidtas när kunden är etablerad i ett land utanför EES som identifierats som ett högrisktredjeland. Detta ska under vissa förutsättningar dock inte gälla när kunden är dotterbolag eller filial till en verksamhetsutövare som är etablerad inom EES.
Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ställs mer omfattande krav på kundkännedom. De särskilda kraven ska gälla även när kunden är anhörig eller nära medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.
Åtgärder utförda av utomstående
Regeringen föreslår vissa lagändringar med anledning av att direktivet gör det möjligt att förlita sig på åtgärder för kundkännedom som vidtagits av en utomstående. Syftet med detta är att undvika upprepade kundidentifieringsförfaranden som leder till att affärsverksamheten drabbas av förseningar och ineffektivitet.
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
Särskilda bestämmelser för vissa verksamheter
Regeringen föreslår vissa särskilda bestämmelser för kundkännedom som rör klientmedelskonton, livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar samt för truster och liknande juridiska konstruktioner.
Vidare föreslås förenklade åtgärder för kundkännedom för vissa elektroniska pengar. En verksamhetsutövare ska t.ex. inte behöva genomföra identitetskontroller av kunden vid tillhandahållande av instrument för elektroniska pengar som uppfyller vissa villkor, bl.a. att högst 250 euro lagras på betalningsinstrumentet.
Övervakning och rapportering m.m.
Löpande övervakning och bedömning av transaktioner
En verksamhetsutövare ska övervaka pågående affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner i syfte att upptäcka avvikande aktiviteter och transaktioner. Med aktiviteter avses exempelvis omständigheten att en kund är ovillig att identifiera sig eller att kunden förefaller utföra en transaktion åt någon annan person som uppehåller sig i närheten.
Verksamhetsutövarens övervakning och bedömning ska även syfta till att upptäcka aktiviteter som utan att vara avvikande kan antas ingå som ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Övervakningens inriktning och omfattning ska bestämmas med beaktande av de risker som identifierats i den allmänna riskbedömningen, den risk som kan förknippas med kundrelationen och annan information om tillvägagångssätt för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Bedömning och rapportering vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism
Om verksamhetsutövaren vid övervakningen uppmärksammar en avvikelse eller på annat sätt får anledning att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska verksamhetsutövaren göra en bedömning av om det finns skälig grund för en sådan misstanke. Bedömningen ska grundas på åtgärder för kundkännedom och andra nödvändiga åtgärder.
När en verksamhetsutövare anser att det finns skälig grund för misstanke behöver ytterligare kundkännedomsåtgärder inte vidtas, utan en rapport ska utan dröjsmål lämnas till Polismyndigheten.
Uppgifts- och underrättelseskyldighet
Nuvarande bestämmelser om skyldighet för verksamhetsutövare att lämna uppgifter på begäran av Polismyndigheten ska föras över till den nya penningtvättslagen. En nyhet är att uppgiftsskyldigheten också ska gälla den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Sistnämnda förslag går utöver direktivet och motiveras med att insamlingsverksamhet identifierats som särskilt sårbar för att utnyttjas för finansiering av terrorism.
15
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Nuvarande krav på att verksamhetsutövare ska ha system för att snabbt kunna lämna uppgifter om kunder förs över till den nya penningtvättslagen. Skyldigheten utökas till att omfatta alla verksamhetsutövare som omfattas av lagen.
Även bestämmelsen om tillsynsmyndigheternas skyldighet att underrätta finansunderrättelseenheten om omständigheter som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism ska föras över till den nya penningtvättslagen med vissa tillägg.
Bestämmelserna om undantag från rapportering och skyldighet att lämna upplysningar som i vissa situationer gäller för advokater, biträdande jurister och andra som t.ex. företräder klienter inför rättsliga förfaranden förs över till den nya penningtvättslagen, med vissa redaktionella ändringar.
Skyldighet att avstå från vissa transaktioner
Nuvarande skyldighet för verksamhetsutövare att avstå från att genomföra transaktioner som kan misstänkas vara ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism ska föras över till den nya penningtvättslagen. Bestämmelsen ska kompletteras med en upplysning om att verksamhetsutövaren, vid bedömningen av om misstanke föreligger efter att en rapport har gjorts till Polismyndigheten, ska beakta den information som Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet. Misstänkta transaktioner ska på de sätt som framgår av gällande rätt få genomföras om det inte är möjligt att avstå från transaktionen. Nuvarande undantag från förbudet mot att genomföra misstänkta transaktioner om en vägran kan försvåra den fortsatta utredningen ska fortfarande gälla. Undantaget ska dock begränsas jämfört med nuvarande regler genom att det klargörs att transaktionen endast får ske om det är sannolikt att en vägran kan försvåra den fortsatta utredningen.
Förbud mot att röja uppgifter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism
Den nya penningtvättslagen innehåller bestämmelser om förbud mot att röja uppgifter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Det innebär exempelvis ett förbud mot att för kunden eller för någon utomstående röja att en bedömning av en misstänkt transaktion utförts eller att uppgifter lämnats till Polismyndigheten. Motsvarande förbud finns i gällande rätt, men bestämmelserna om undantag från detta förbud mot att röja uppgifter är till stor del nya. Undantagen från förbudet mot att röja uppgifter om misstänkt penningtvätt handlar bl.a. om uppgiftslämnande inom koncerner.
Beslut om dispositionsförbud med anledning av misstänkt penningtvätt får endast avse sådan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet.
Bevarande av handlingar och uppgifter samt behandling av personuppgifter
De grundläggande bestämmelserna om behandling av personuppgifter i den nuvarande penningtvättslagen förs över till den nya penningtvättslagen, med
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
den skillnaden att tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter klargörs i en egen bestämmelse. En del nya bestämmelser införs också, bl.a. att verksamhetsutövare ska få behandla personuppgifter om lagöverträdelser vid allt obligatoriskt uppgiftslämnande till Polismyndigheten. Det införs också vissa undantag från förbudet mot samkörning av register inom koncerner och verksamheter som bedrivs via filial i utlandet.
Till skillnad från den nuvarande penningtvättslagen ska enligt den nya lagen handlingar och uppgifter som huvudregel bevaras i fem år och bara om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism under längre tid än så.
Funktioner för intern kontroll och anmälningar av misstänkta överträdelser
I förslaget finns nya bestämmelser om intern kontroll och anmälningar om misstänkta överträdelser. När det är motiverat av verksamhetens storlek och art, ska en verksamhetsutövare utse personer och inrätta funktioner med särskilt ansvar för regelefterlevnad och oberoende granskning.
Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller betaltjänster eller ger ut elektroniska pengar i Sverige ska Finansinspektionen kunna besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige, förutsatt att tjänsterna inte tillhandahålls genom en filial eller ett dotterföretag.
Skyldigheten enligt direktivet att behöriga myndigheter ska inrätta effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra och ta emot anmälningar om överträdelser av penningtvättslagen bör enligt regeringen genomföras genom föreskrifter på förordningsnivå.
En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem som gör det möjligt för anställda och uppdragstagare att internt göra anmälningar om lagöverträdelser. Syftet med ett sådant visselblåsarsystem är att eventuella oegentligheter ska komma fram. Mot den bakgrunden införs också en ny bestämmelse om skydd för en anmälares identitet i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Tillsyn
Regler om tillsyn på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism finns i en rad olika författningar. Genom bemyndiganden i penningtvättslagen, penningtvättsförordningen och ett antal rörelselagar och till dessa anslutande förordningar ges vissa myndigheter behörighet att utfärda föreskrifter och utöva tillsyn över tillämpningen av regelverket om penningtvätt och finansiering av terrorism.
17
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Tillsyn enligt penningtvättslagen omfattar
Penningtvättslagens avsnitt om tillsyn omfattar de
Beloppsgränsen för när fysiska och juridiska personer som handlar med varor mot kontant betalning omfattas av lagen sänks från 15 000 euro till 5 000 euro, vilket är strängare än direktivets minimikrav på 10 000 euro. Inte bara mottagande utan även utbetalning av kontanta belopp över 5 000 euro medför att lagen blir tillämplig. Kontanthandlarna står under tillsyn av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. För att de tre länsstyrelserna ska ha möjlighet att identifiera gruppen verksamhetsutövare krävs att den som har för avsikt att bedriva kontant varuhandel som omfattas av penningtvättslagen anmäler det till Bolagsverkets penningtvättsregister.
Tillsyn enligt särskilda rörelselagar för pantbanker, fastighetsmäklare, revisorer och anordnare av speltjänster
För övriga verksamhetsutövare utövas tillsynen i enlighet med rörelselagar där frågorna om penningtvätt och finansiering av terrorism utgör en integrerad del. Detta innebär att den tillsynsregim som införts och föreslås införas i penningtvättslagen måste överföras och i viss utsträckning anpassas till befintliga rörelselagar. Det gäller tillsyn enligt pantbankslagen, fastighetsmäklarlagen, revisorslagen, kasinolagen och lotterilagen.
Pantbanksverksamhet föreslås i sin helhet omfattas av penningtvättslagen, och bestämmelserna i penningtvättslagen bör beaktas vid tillståndsgivningen. Pantbankslagen kompletteras bl.a. med en bestämmelse som möjliggör löpande lämplighetsprövning av ägare och ledningspersoner samt möjlighet att ingripa om dessa inte uppfyller kraven för att bedriva pantbanksverksamhet. Tillsyn över penningtvättsregelverket bedrivs av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, medan tillståndsgivning för pantbanksverksamhet och tillsyn över övrig pantbanksverksamhet är uppdelad mellan sju länsstyrelser.
I fastighetsmäklarlagen införs en bestämmelse om att Fastighetsmäklarinspektionen ska ha rätt att genomföra undersökningar på plats hos en mäklare för tillsyn enligt penningtvättsregleringen.
En liknande bestämmelse införs i revisorslagen som möjliggör för Revisorsinspektionen att göra en platsundersökning hos en revisor eller ett registrerat revisionsbolag.
Regeringen föreslår vidare vissa förtydliganden och kompletteringar i kasinolagen för att uppfylla direktivets lämplighetskrav på ledningspersoner.
18
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
Exempelvis ska den som i väsentlig utsträckning åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte få ingå i ledningen för en tillståndshavare av kasinospel.
I lotterilagen införs en bestämmelse om att Lotteriinspektionen ska utöva tillsyn enligt penningtvättslagen över anordnare av speltjänster. Lotteriinspektionen ska bl.a. ges möjlighet att genomföra undersökningar på plats hos en anordnare av speltjänster. På den svenska spelmarknaden använder sig många spelanordnare av ombud. För att Lotteriinspektionen ska kunna kontrollera att anordnarna följer penningtvättsregleringen även när de anlitar ombud föreslår regeringen att även ombuden påförs vissa skyldigheter och träffas av vissa lämplighetskrav som regleras i lotterilagen.
Tillsyn enligt lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet
Sådana finansiella institut som driver verksamhet i enlighet med lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet omfattas av penningtvättslagens regler och står under penningtvättstillsyn av Finansinspektionen. Det handlar om fysiska eller juridiska personer som ägnar sig åt valutaväxling eller annan finansiell verksamhet. Utöver valutaväxlingsföretag utgörs de finansiella instituten i stor utsträckning av företag med verksamhet inriktad mot factoring, fakturabelåning och förvärv av fordringar. Vidare förekommer valutahandelsföretag och företag som tillhandahåller betalningsmedel, ofta i form av digitala valutor. Gemensamt för denna typ av verksamheter är att de i hög utsträckning kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Gällande rätt i fråga om tillsynen över denna typ av verksamhetsutövare lever enligt regeringens mening upp till direktivets krav, men det finns vissa brister relaterade till registreringsförfarandet, vilket påverkar möjligheterna att bedriva en effektiv tillsyn. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att en sådan verksamhet ska genomgå en granskning innan den registreras. I lagen anges att en verksamhet ska registreras om det finns skäl att anta att den kommer att drivas i enlighet med penningtvättslagen och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen och om ägaren och ledningen bedöms som lämpliga.
Regeringen föreslår också att lagens rubrik ändras från lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet till lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.
Tillsyn över advokatbolag
Vissa artiklar i penningtvättsdirektivet riktar sig mot juridiska personer i vilka verksamhetsutövare är anställda. Sveriges advokatsamfund utövar enligt gällande rätt tillsyn över att advokater följer penningtvättslagen. Advokatsamfundets tillsyn omfattar emellertid inte uttryckligen advokatbolag, även om tillsynen i praktiken utövas över såväl advokater som advokatbolag och biträdande jurister. Regeringen bedömer att det i det aktuella lagstiftningsärendet inte finns underlag för att lämna förslag som medför ett
19
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
fullständigt genomförande av direktivets krav på tillsyn över advokatbolag och lämplighetsprövning av ägaren till och ledningen i sådana bolag. Frågan bör därför bli föremål för ytterligare överväganden.
Periodisk rapportering för vissa verksamhetsutövare
Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna ska se till att de myndigheter som utövar tillsyn ska ha tillgång till uppgifter som gör det möjligt för dem att riskklassificera tillsynsobjekten. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att det förs in ett bemyndigande i penningtvättslagen enligt vilket regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska kunna föreskriva om skyldigheter för kreditinstitut och finansiella institut att lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma risken med de verksamhetsutövare som står under tillsyn.
Tillgång till uppgifter i belastningsregistret
Regeringen bedömer att direktivets krav på att behöriga myndigheter ska kunna kontrollera i kriminalregistret om en berörd person har en relevant fällande dom mot sig bör genomföras genom föreskrifter på förordningsnivå.
Finansinspektionens underrättelseskyldighet till de europeiska tillsynsmyndigheterna
Direktivet innebär en utökad skyldighet för Finansinspektionen att informera de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) om bl.a. vilka administrativa sanktioner och åtgärder som påförs kreditinstitut och finansiella institut. Den utökade skyldigheten för Finansinspektionen föreslås regleras genom föreskrifter på förordningsnivå.
Sanktioner
En nyhet i fjärde penningtvättsdirektivet är krav på att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning ska införa regler som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att besluta om vissa angivna disciplinåtgärder. Av direktivet följer även krav på att tillsynsmyndigheten ska ha möjlighet att ingripa mot verksamhetsutövare genom sanktionsavgifter och krav på att vissa fysiska personer i ledningspositioner ska kunna hållas ansvariga för en juridisk persons överträdelser. Direktivet reglerar vidare hur hög sanktionsavgiften får vara samt vilka omständigheter som ska beaktas när de behöriga myndigheterna fastställer typen av och nivån på administrativa sanktioner.
Direktivet är en minimireglering vad gäller sanktioner, vilket innebär att medlemsstaterna i den nationella lagstiftningen kan gå utöver de i direktivet uppräknade sanktionerna och förutsättningarna samt tillämpningsområdet för dessa.
För vissa av de verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket finns redan en sanktionsregim i den rörelselag som reglerar deras verksamhet som i stort lever upp till direktivets krav. Det gäller bl.a. lagen
20
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2004:46) om värdepappersfonder. För vissa andra verksamhetsutövare innebär kraven i direktivet en betydande förändring av de förutsättningar under vilka verksamheten bedrivs.
Direktivets bestämmelser om sanktioner är inte avsedda att påverka tillämpningen av straffrättsliga påföljder i medlemsstaterna. En medlemsstat kan välja att i stället för administrativa sanktioner använda straffrättsliga påföljder. Regeringen anser i likhet med bedömningen vid tidigare lagstiftningsärenden att sanktionerna som genomför fjärde penningtvättsdirektivet bör vara av administrativt slag.
Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot överträdelser av penningtvättslagen
Direktivets krav i förhållande till Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot överträdelser av penningtvättslagen är uppfyllda i gällande rätt. Enligt direktivets krav ska en verksamhetsutövare kunna bli föremål för
•ett offentligt meddelande vari den fysiska eller juridiska personen liksom överträdelsens karaktär anges
•en anmodan om att den fysiska eller juridiska personen ska upphöra med sitt agerande och inte upprepa detta
•återkallande eller tillfällig indragning av auktorisering, om verksamhetsutövaren är föremål för en auktorisation.
Det krävs heller inga särskilda lagstiftningsåtgärder för att genomföra direktivets krav på att juridiska personer ska kunna ställas till svars för överträdelser som begås till deras förmån av vissa utpekade personer.
Sanktionsbestämmelser för valutaväxlare och annan finansiell verksamhet
Sådana finansiella institut som driver verksamhet i enlighet med lagen om valutaväxlare omfattas av penningtvättslagens regler och står under tillsyn av Finansinspektionen.
För att ytterligare tydliggöra sanktionssystemets proportionalitet bör enligt regeringen förutsättningarna för att ingripa med beslut som ålägger en verksamhetsutövare att upphöra med verksamheten ändras. Sådana beslut, som får anses vara mycket ingripande, föreslås i fortsättningen förbehållas överträdelser som är allvarliga, upprepade eller systematiska.
Sanktionsavgifter mot juridiska personer och mot personer i ledningen
Finansinspektionen ska kunna besluta om sanktionsavgift för ett finansiellt institut (som är registrerat enligt lagen om valutaväxling) som är en juridisk person vid överträdelser av penningtvättslagen som inte är ringa. Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst till det högsta av
21
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
1.10 procent av det finansiella institutets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, närmast föregående räkenskapsår
2.två gånger den vinst som det finansiella institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa eller
3.ett belopp i kronor motsvarande 5 miljoner euro.
Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en person som ingår i finansinstitutets ledning4 för lagöverträdelser som institutet har gjort sig skyldig till. Finansinspektionen ska endast ingripa om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ett ingripande ska ske genom beslut att personen i fråga under en tid av tre till tio år inte får ha en ledande position i ett finansiellt institut eller genom beslut om sanktionsavgift. Sanktionsavgiften för en fysisk person i ett finansiellt instituts ledning ska högst uppgå till det högsta av
1.två gånger den vinst som personen gjort till följd av regelöverträdelsen om beloppet går att fastställa eller
2.ett belopp som per den 25 juni 2015 i kronor motsvarar 5 miljoner euro.
Ingripande genom sanktionsavgift mot verksamhetsutövare som är fysiska personer
De aktörer som omfattas av lagen om valutaväxlare är att betrakta som finansiella institut enligt fjärde penningtvättsdirektivets definition. Detta gäller även när verksamheten bedrivs av en fysisk person. Finansinspektionen ska även kunna besluta om sanktionsavgift för en verksamhetsutövare som är en fysisk person om verksamhetsutövaren överträder penningtvättslagen. Ett sådant ingripande får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Sanktionsavgiften ska som högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som det finansiella institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa eller
2.ett belopp i kronor motsvarande 5 miljoner euro.
Omständigheter som ska vara styrande vid beslut om sanktioner
Det ska i lagen om valutaväxling tydliggöras vilka faktorer som ska ligga till grund för valet av sanktion och för sanktionsavgiftens storlek. Lagen ska innehålla en exemplifierande uppräkning av de omständigheter som kan tillmätas betydelse. Finansinspektionen ska ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar. I försvårande riktning ska det
4 En person som ingår i institutets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder institutet, eller är ersättare för någon av dem.
22
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har gjort sig skyldig till överträdelser. I förmildrande riktning ska det bl.a. beaktas om den ansvariga personen i väsentlig utsträckning har underlättat Finansinspektionens utredning samt om det finansiella institutet snarast upphör med överträdelsen. När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska hänsyn tas till de angivna omständigheterna samt till den finansiella ställningen hos den som har begått överträdelsen och, om det går att fastställa, den vinst som har erhållits.
I lagen om valutaväxling införs också vissa bestämmelser om sanktionsföreläggande, preskription och verkställighet.
Sanktionsbestämmelser för banker m.fl. i särskilda rörelselagar
För de finansiella företag som regleras i särskilda rörelselagar ska det i huvudsak finnas motsvarande sanktionsbestämmelser som i lagen om valutaväxling i syfte att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivets krav.
Det gäller lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter, lagen (2004:46) om värdepappersfonder, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, lagen (2005:405) om försäkringsförmedling, försäkringsrörelselagen (2010:2043), lagen (2010:751) om betaltjänster samt lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
När det gäller lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden finns redan en sanktionsregim som i stort lever upp till fjärde penningtvättsdirektivets krav. Ytterligare anpassningar till direktivets krav på sanktioner i nämnda rörelselagar föreslås i proposition 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR).5
Vidare när det gäller lagen om värdepappersfonder har den genomgått en omfattande revidering med anledning av genomförandet av Ucits V- direktivet.6 Detta direktiv omfattar en liknande sanktionsregim som fjärde penningtvättsdirektivet, och genomförandet har därför täckt in flera av penningtvättsdirektivets krav när det gäller ingripanden.
Sanktionsbestämmelser i penningtvättslagen mot verksamhetsutövare som inte är kreditinstitut eller finansiella institut
En av nyheterna i fjärde penningtvättsdirektivet är att även
Avsnittet om tillsyn och ingripanden i den nya penningtvättslagen (7 kap.) omfattar de
5 Denna proposition behandlas i bet. 2016/17:FiU35.
6 Direktiv 2014/91/EU, se prop. 2015/16:170 och bet. 2016/17:FiU12.
23
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
som omfattas av penningtvättsregelverket, inte regleras i någon särskild rörelselag.
Föreläggande om rättelse och om att upphöra med verksamheten
Bestämmelsen om tillsynsmyndighetens möjlighet att förelägga en verksamhetsutövare att göra rättelse vid överträdelser av penningtvättslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen ska, med några tillägg, överföras till den nya penningtvättslagen.
Tillsynsmyndigheten ska kunna förelägga en verksamhetsutövare att upphöra med verksamheten vid överträdelser av penningtvättslagen som är allvarliga, upprepade eller systematiska.
Sanktionsavgifter mot juridiska personer och mot personer i ledningen
Tillsynsmyndigheten ska besluta om sanktionsavgift för verksamhetsutövare som är juridiska personer vid överträdelser av penningtvättslagen som inte är ringa. Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst till det högsta av
1.två gånger den vinst som verksamhetsutövaren gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa eller
2.ett belopp i kronor motsvarande 1 miljon euro.
Om verksamhetsutövaren är en juridisk person får tillsynsmyndigheten ingripa mot en person som ingår i verksamhetsutövarens ledning7 om verksamhetsutövaren har gjort sig skyldig till en överträdelse av penningtvättslagen. Tillsynsmyndigheten ska endast ingripa om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.
Ett ingripande ska ske genom beslut att personen i fråga under en tid av tre till tio år inte får ha en ledande position i en verksamhetsutövare eller genom beslut om sanktionsavgift. Sanktionsavgiften för en ledningsperson ska som högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som personen gjort till följd av regelöverträdelsen om beloppet går att fastställa eller
2.ett belopp i kronor som motsvarar 1 miljon euro.
Ingripande genom sanktionsavgift mot verksamhetsutövare som är fysiska personer
Tillsynsmyndigheten ska kunna besluta om sanktionsavgift för verksamhetsutövare som är fysiska personer om dessa överträder penningtvättslagen. Ett sådant ingripande får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av
7 Med verksamhetsutövarens ledning avses styrelse eller dess verkställande direktör eller någon som på motsvarande sätt företräder verksamhetsutövaren, eller är ersättare för någon av dem.
24
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Sanktionsavgiften ska högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som det finansiella institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa eller
2.ett belopp i kronor motsvarande 1 miljon euro.
Omständigheter som ska vara styrande vid beslut om sanktioner
I penningtvättslagen ska det tydliggöras vilka faktorer som ska ligga till grund för valet av sanktion och för sanktionsavgiftens storlek. Lagen ska innehålla en exemplifierande uppräkning av de omständigheter som kan tillmätas betydelse. Vid bedömningen ska hänsyn tas till överträdelsens allvarlighet och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som uppstått och graden av ansvar. Tillsynsmyndigheten ska i försvårande riktning beakta om den som har begått överträdelsen tidigare har gjort sig skyldig till överträdelser av penningtvättslagen. I förmildrande riktning ska det bl.a. beaktas om verksamhetsutövaren genom ett aktivt samarbete i väsentlig utsträckning har underlättat tillsynsmyndighetens utredning och om verksamhetsutövaren snarast upphör med överträdelsen. När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska hänsyn tas till de angivna omständigheterna samt till den finansiella ställningen hos den som har begått överträdelsen och, om det går att fastställa, den vinst som har erhållits.
I penningtvättslagen införs också vissa bestämmelser om sanktionsföreläggande, preskription och verkställighet.
Sanktionsbestämmelser i särskilda rörelselagar mot verksamhetsutövare som är
För de
Frågan om ingripanden mot advokater och advokatbolag bör utredas vidare
Fjärde penningtvättsdirektivet innebär att advokater, advokatbolag eller personer i advokatbolags ledning ska kunna träffas av samma sanktioner som övriga verksamhetsutövare som omfattas av direktivet.
Regeringen bedömer att man saknar beredningsunderlag för att föreslå en ändamålsenlig ordning och att dessa frågor bör utredas vidare innan förslag lämnas på ett fullständigt genomförande av direktivet på denna punkt.
Tillsyn över gränsöverskridande verksamhet
Lagen om värdepappersmarknaden föreslås kompletteras med en bestämmelse som innebär att ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES
25
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
och som driver verksamhet från filial i Sverige ska kunna bli föremål för ingripande vid överträdelse av penningtvättslagen.
I övrigt bedömer regeringen att direktivets krav på kontroll av utländska verksamhetsutövare och ingripande i förhållande till gränsöverskridande verksamhet omfattas av gällande rätt.
Lagrådets synpunkter på sanktionsbestämmelserna
Lagrådet har för ett antal lagförslag föreslagit att den maximala sanktionsavgiften för ledningspersoner ska anges i lagtext uttryckt som ett fast belopp i kronor, inte som ett belopp i kronor som motsvarar 5 miljoner euro en viss angiven dag. Regeringen anför att den inte finner tillräckliga skäl att göra den ändring som Lagrådet föreslår med tanke på beloppets specifika karaktär som innebär att det bara tillämpas av Finansinspektionen och då bara som ett tak för sanktionsavgiften i det enskilda fallet. Vidare anser regeringen att en sådan ändring skulle bidra till mindre enhetlighet, eftersom det i de aktuella lagförslagen också förekommer andra belopp i euro som inte är knutna till kronkursen en viss dag och därför inte kan omvandlas till ett fast belopp i kronor en viss dag.
Statistik, finansunderrättelseenhet och samordningsorgan
I direktivet ställs krav på att medlemsstaterna ska föra omfattande statistik över frågor som har betydelse för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen bedömer att det i Sverige pågår ett fortlöpande arbete för att förbättra statistiken i linje med den strävan direktivet uttrycker, dvs. att det ska finnas ett fullgott underlag för analyser och riskbedömningar. Därmed är inga lagstiftningsåtgärder nödvändiga för att genomföra direktivets krav på denna punkt.
Direktivet ställer vidare krav på finansunderrättelseenhetens roll, organisation och ansvar samt samarbete med andra finansunderrättelseenheter. Finanspolisen är, i egenskap av Sveriges finansunderrättelseenhet, utsedd att vara en självständig funktion inom Polismyndigheten. Regeringen bedömer att befintlig reglering uppfyller de grundläggande kraven på finansunderrättelseenheten, men föreslår att det i penningtvättslagen tas in en bestämmelse som på ett generellt plan pekar ut Polismyndigheten som finansunderrättelseenhet enligt direktivet.
Direktivet innehåller även krav på att inrätta en samordningsfunktion för arbetet med nationella riskbedömningar och för att etablera ett effektivt samarbete på nationell nivå för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Inrättandet och den närmare utformningen av en sådan samordningsfunktion bör enligt regeringen genomföras på förordningsnivå.
26
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
Registrering av verkliga huvudmän
Ny lag om registrering av verkliga huvudmän
I syfte att genomföra fjärde penningtvättsdirektivet föreslår regeringen en ny lag om registrering av verkliga huvudmän. Lagen innehåller bestämmelser som syftar till att öka insynen i ägande i och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner som truster, och har som syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagförslaget är enligt regeringen en viktig beståndsdel i ett regelverk som syftar till att göra det svårare för kriminella att gömma sig bakom en juridisk person.
Verksamhetsutövare som genomför åtgärder för kundkännedom med anledning av en affärsrelation eller enstaka transaktion ska identifiera kundens verkliga huvudman. Syftet med att identifiera den verkliga huvudmannen är att på ett korrekt sätt kunna bestämma kundens riskprofil och förstå affärsrelationens syfte och art. Om den verkliga huvudmannen är en person i politiskt utsatt ställning gäller skärpta krav på kundkännedom. Möjligheten att klarlägga vem som är verklig huvudman i en juridisk person har således stor betydelse för de verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen.
Polismyndigheten har också ett intresse av att inom ramen för sin underrättelseverksamhet och brottsbekämpande verksamhet få tillgång till uppgifter om vilken fysisk person som kontrollerar en juridisk person. Detsamma gäller andra myndigheter som har brottsbekämpande uppgifter eller som utövar tillsyn över juridiska personer.
Att snabbt få reda på vem som är verklig huvudman i en juridisk person är ofta förenat med svårigheter. Uppgifter om vem som äger eller är medlem i en juridisk person finns normalt inte tillgängliga utanför den juridiska personen. Det formella ägandet eller medlemskapet är dessutom endast en av flera omständigheter som måste beaktas när den verkliga huvudmannen bakom en juridisk person ska identifieras.
Registrering av verkliga huvudmän i juridiska personer och truster
Den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän innehåller bestämmelser om insyn i juridiska personers, trusters och liknande juridiska konstruktioners ägar- och kontrollförhållanden och om registrering av sådana uppgifter.
Lagen ska tillämpas i fråga om svenska juridiska personer, utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige och fysiska personer som har hemvist i Sverige och som förvaltar en trust eller liknande juridisk konstruktion.
Från lagens tillämpningsområde undantas staten, landsting och kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, och också juridiska personer över vilka staten, landstingen, kommunerna, kommunalförbund och samverkansorgan har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande. Lagen ska inte heller tillämpas på aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, dödsbon eller konkursbon, eftersom det i dessa fall redan finns genomlysning av ägande och kontroll.
27
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Definition av verklig huvudman
Lagens definition av en verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller den fysiska person till vars förmån någon annan handlar. I lagen finns bestämmelser som konkretiserar vad som avses med att utöva den yttersta kontrollen av juridiska personer genom olika medel. Det kan bl.a. vara att en fysisk person på grund av aktieinnehav kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska personen. Det finns också särskilda bestämmelser om kontroll som utövas av medlemmar av samma familj.
Den juridiska personens undersöknings- och dokumentationsskyldighet
Lagen innehåller bestämmelser om den juridiska personens undersöknings- och dokumentationsskyldighet. En juridisk person ska ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga huvudman och om arten och omfattningen av personens intresse i den juridiska personen. Om en verklig huvudman saknas eller om det inte finns tillförlitliga uppgifter om vem det är, ska den juridiska personen i stället ha uppgift om detta. Informationen ska hållas aktuell och kontrolleras i den utsträckning som omständigheterna kräver. Uppgifterna ska dokumenteras om det inte är uppenbart obehövligt. Det sistnämnda kan handla om ideella och ekonomiska föreningar med ett större antal medlemmar där varje medlem enligt stadgarna har en röst. I en sådan situation är det lätt att konstatera att det inte finns någon verklig huvudman redan utifrån stadgarna och uppgift om antalet medlemmar i föreningen. Ett krav på att dokumentera vilka överväganden som gjorts i en sådan situation fyller inte någon praktisk funktion.
Tillhandahållande av informationen
Den nya lagen ställer krav på att en juridisk person på begäran av en myndighet utan dröjsmål ska lämna ut dokumentation om sitt verkliga huvudmannaskap. Dokumentation om verkligt huvudmannaskap ska också lämnas ut till verksamhetsutövare som genomför åtgärder för kundkännedom med anledning av en transaktion eller en affärsförbindelse med den juridiska personen.
Lagen innehåller också bestämmelser om sanktioner om dokumentationen inte lämnas ut.
Bolagsverket ska vara registreringsmyndighet
Bolagsverket ska vara registreringsmyndighet för registret över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmäls enligt den nya lagen. Bolagsverket ska kunna förena förelägganden om att rätta felaktiga uppgifter med vite.
I lagen finns också bestämmelser om anmälan om oriktiga eller ofullständiga uppgifter i registret, överklaganden och avgifter för registrering m.m.
28
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
Anmälan om verkliga huvudmän ska göras till Bolagsverket
Anmälan om den juridiska personens verkliga huvudman ska göras till Bolagsverket. En anmälan till registret ska göras senast fyra veckor från det att en juridisk person har registrerats i ett annat myndighetsregister.
Utländska juridiska personer med hemvist inom EES undantas, om den juridiska personen anmält motsvarande uppgifter om verkligt huvudmannaskap i ett centralt register i en stat inom EES.
För en fysisk person som är förvaltare av en trust eller liknande juridisk konstruktion ska gälla samma skyldigheter som för en juridisk person i fråga om att dokumentera, anmäla och på begäran tillhandahålla uppgift om trustens verkliga huvudmän.
För en ideell förening och andra juridiska personer (som inte omfattas av ett krav på registrering i andra myndighetsregister) gäller kraven på att anmäla uppgift om det verkliga huvudmannaskapet först när en uppgift om den juridiska personens verkliga huvudman lämnas till en verksamhetsutövare med anledning av åtgärder för kundkännedom. I ett sådant fall ska en anmälan för registrering i registret över verkliga huvudmän göras inom fyra veckor från det att uppgiften lämnats till verksamhetsutövaren. En anmälan behöver dock inte göras om den juridiska personen saknar en verklig huvudman.
Vidare gäller att om en juridisk person som inte är registrerad i något myndighetsregister tar emot eller samlar in pengar för att främja ett varaktigt ändamål som innebär att pengar eller egendom överförs till en annan fysisk eller juridisk person, ska den juridiska personen anmäla uppgift om sina företrädare och firmatecknare till registret över verkliga huvudmän. Denna bestämmelse omfattar exempelvis en ideell förening som har till syfte att samla in pengar för ett visst ändamål.
Vissa undantag för juridiska personer som har ett politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant ändamål
Juridiska personer vars ändamål är politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant av regeringsformen (2 kap. 2 §) skyddat ändamål, undantas från anmälningsskyldigheten. Förutsättningen är att den juridiska personen inte omfattats av någon registreringsskyldighet i andra myndighetsregister, och att en anmälan skulle medföra att medlemmen därigenom ger sin åskådning i något av dessa avseenden till känna.
Anpassningar till
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.
29
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |||||||
| medlemsstaterna ska införa vissa kompletterande bestämmelser om tillsyn, | ||||||||
| sanktioner och system som ska underlätta för visselblåsare m.m. | ||||||||
| Regeringen föreslår mot bakgrund av förordningen att kompletterande | ||||||||
| bestämmelser förs in i de rörelselagar som reglerar de verksamheter på vilka | ||||||||
| förordningen ska tillämpas, och i penningtvättslagen. | ||||||||
| Vissa frågor som rör direktivet om administrativt samarbete i fråga | ||||||||
| om beskattning | ||||||||
| Genom |
||||||||
| (förkortat Dac 5) togs det in en ny punkt i direktivet som bl.a. innebär att | ||||||||
| medlemsstaterna ska föreskriva att skattemyndigheterna ges tillgång till | ||||||||
| handlingar, | uppgifter | och | information | som | avses | i | fjärde | |
penningtvättsdirektivet och som erhålls i samband med åtgärder för kundkännedom.
Regeringen bedömer att Dac 5 inte ger anledning till några ändringar i svensk lag utöver de förslag som i övrigt lämnas i propositionen. Det innefattar även Skatteverkets tillgång till registret med verkliga huvudmän.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att samtliga lagändringar ska träda i kraft den 2 augusti 2017. Nuvarande bestämmelser ska tillämpas i fråga om överträdelser som begåtts före lagstiftningens ikraftträdande. Övergångsbestämmelserna ska föras in i penningtvättslagen och de olika rörelselagstiftningarna.
För de juridiska personer för vilka registreringsskyldighet om verkliga huvudmän uppstår i och med den lagens ikraftträdande, ska en anmälan göras senast inom sex månader efter att lagen har trätt i kraft.
Regeringens förslag till ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet innebär bl.a. att aktörerna ska ansöka om registrering och att det ska göras en prövning av dem innan de får registrera sig. De aktörer som ansöker om registrering efter ikraftträdandet av lagändringarna kommer således att omfattas av särskilda krav för att få bli registrerade. De aktörer som förts in i Finansinspektionens register redan innan ikraftträdandet ska enligt regeringens förslag dock inte omfattas av denna inledande ansökningsprocess, utan ska få fortsätta att bedriva verksamhet på grundval av sin befintliga registrering.
Enligt regeringens förslag ska anordnare som omfattas av penningtvättsregleringen anmäla sina ombud för registrering till Lotteriinspektionen. Regeringen föreslår övergångsbestämmelser som innebär att anordnare som vid lagens ikraftträdande tillhandahåller lotterier genom ombud ska anmäla ombuden för registrering senast den 2 februari 2018. Har ansökan gjorts senast den dagen, får anordnaren fortsätta att tillhandahålla
9 Rådets direktiv (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller skattemyndigheters tillgång till information för bekämpning av penningtvätt.
30
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
lotterierna genom ombud i avvaktan på att beslutet i registreringsfrågan får laga kraft. Anordnare som vid lagens ikraftträdande tillhandahåller lotterier genom ombud får, om Lotteriinspektionen inte beviljar registrering av ombudet, under tre månader efter det att beslutet i registreringsfrågan fick laga kraft, genom ombudet fullfölja sådana åtaganden gentemot kunder som har gjorts innan Lotteriinspektionens beslut fick laga kraft.
Förslagens konsekvenser
Samhällsekonomiska konsekvenser
I en analys av förslagens samhällsekonomiska konsekvenser bedömer regeringen att minskad brottslighet genom en effektivare bekämpning av illegal penninghantering och finansiering av terrorism skapar samhälleliga välfärdsvinster i form av ökad trygghet och en ökad tilltro till det offentliga och till samhället i stort.
Konsekvenser för företag
När det gäller konsekvenser för företag är regeringens bedömning att den administrativa bördan kan öka till följd av att kretsen av verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregleringen vidgas. Regeringen framhåller dock att den riskbaserade ansatsen, som genomsyrar direktivet och den föreslagna nya penningtvättslagen, har potential att effektivisera och förenkla för berörda företag i och med att de inte behöver vidta fler åtgärder än vad som står i proportion till deras risker. Regeringen anser vidare att vissa ökade kostnader, speciellt i relation till högrisksituationer, är motiverade från både det samhällsekonomiska och det företagsekonomiska perspektivet, det senare i den meningen att ett företag som blir känt för en god riskbaserad ansats med motsvarande åtgärder sannolikt också upplever positiva effekter på andra affärsområden.
När det gäller den föreslagna nya lagen om registrering av verkliga huvudmän kommer det enligt regeringens bedömning i de allra flesta fall att vara relativt enkelt för de juridiska personerna att fastställa vem som är verklig huvudman och att dokumentera detta. Den genomsnittliga kostnaden för de juridiska personerna att göra denna utredning och bedömning vid lagens ikraftträdande bedöms därför bli låg. Detsamma gäller kostnaden för att göra en första anmälan. Regleringen i den föreslagna lagen om registrering av verkliga huvudmän bedöms vidare göra det lättare för verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen att genomföra åtgärder för kundkännedom.
Flera ideella organisationer har i sina remissvar haft synpunkter på utredningens konsekvensanalys. Regeringen förtydligar att för de ideella organisationer som inte har någon verklig huvudman, vilket kan antas vara huvuddelen, kommer inte någon anmälan att behöva göras.
31
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Konsekvenser för myndigheter
Lagförslagen vidgar kretsen av tillsynsobjekt för Lotteriinspektionen och för länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Det medför en ökad administrativ börda för myndigheterna. Även förslagen om en förändrad sanktionsregim och rapportering från tillsynsmyndigheter till de europeiska motsvarigheterna medför sannolikt kostnader för tillsynsmyndigheterna. Regeringen bedömer att kostnadsökningarna ska hanteras inom befintliga ramar.
När det gäller förslaget att Bolagsverket ska vara registreringsmyndighet för det nya registret som ska föras enligt lagen om registrering av verkliga huvudmän föreslår regeringen att det ska vara möjligt att ta ut en registreringsavgift.
Konsekvenser för domstolar
Den föreslagna penningtvättsregleringen kan antas medföra en viss ökad måltillströmning till domstolarna. Enligt regeringens bedömning kan ökningen av antalet mål hos domstolarna hanteras inom befintliga budgetramar.
Kompletterande information
Sexpartiöverenskommelse om åtgärder mot finansiering av terrorism
Den 7 juni 2017 slöts en överenskommelse mellan de båda regeringspartierna och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om åtgärder mot terrorism, däribland åtgärder mot finansiering av terrorism. Utgångspunkten för överenskommelsen är en tidigare överenskommelse från december 2015 samt den nationella strategin mot terrorism som beslutades i augusti 2015. Överenskommelsen presenterades vid en pressträff.
Enligt överenskommelsen har det uppmärksammats fall när brottsvinster kan ha använts för att finansiera terrorism. Det är enligt överenskommelsen av synnerlig vikt att inte undandragna skattemedel kan användas för sådana ändamål. Både nationellt och internationellt har enligt partierna många åtgärder vidtagits på senare tid för att bekämpa finansiering av terrorism på ett brett plan. Åtgärderna syftar både till att förbättra regelverket och till att förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter. Arbetet med att identifiera och vidta snabba åtgärder när det uppdagas att olika system riskerar att missbrukas för terrorismfinansiering kommer att vara en fortsatt prioritet, enligt överenskommelsen. Ett myndighetsuppdrag ska ges med syftet att få en redogörelse för tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen om terrorismfinansieringen och en analys av behov av en ökad effektivitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens lagförslag i syfte att genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet i svensk rätt. Genom dessa lagändringar kommer
32
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU32 |
ramverket för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism att förstärkas ytterligare. Penningtvättsdirektivet och regeringens lagförslag för att genomföra detsamma genomsyras i än högre grad än tidigare av ett riskbaserat förhållningssätt. För verksamhetsutövarnas del innebär detta att omfattningen av åtgärder och kontroller m.m. ska utformas och anpassas efter riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i den specifika verksamheten. Således ska åtgärder främst sättas in där riskerna är som störst. Detta synsätt bör enligt utskottet medföra att verksamhetsutövare kan motverka att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism till en lägre kostnad och med högre effektivitet än vid ett detaljreglerat system.
Regeringens lagförslag om registrering av verkliga huvudmän är enligt utskottet en viktig beståndsdel i ett regelverk som syftar till att göra det svårare för kriminella att gömma sig bakom en juridisk person. I dag är det ofta svårt att snabbt få reda på vem som är en verklig huvudman i en juridisk person. Samtidigt framgår det av regeringens redogörelse för remissynpunkterna i propositionen att det finns farhågor om att den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän kommer att innebära svårigheter och ökade kostnader för det civila samhällets organisationer. I en skrivelse från organisationen Forum som utskottet mottagit under beredningen av ärendet framförs liknande synpunkter. Den föreslagna nya lagen om registrering av verkliga huvudmän omfattar juridiska personer som i fråga om storlek, komplexitet och administrativ förmåga skiljer sig åt i väsentlig omfattning. Det är enligt utskottet bra att regeringen i lagförslaget utnyttjar det utrymme som ges i direktivet när det gäller att ta viss hänsyn till olika organisationsformers förutsättningar och särdrag. Exempelvis föreslås att ideella organisationer inte ska behöva göra någon anmälan till registret om de saknar en verklig huvudman. Enligt regeringen kommer det att vara mycket ovanligt att en ideell förening anses ha en verklig huvudman. Om varje medlem i en ideell förening har en röst på föreningsstämman kommer ideella föreningar med fler än tre medlemmar inte att anses ha någon verklig huvudman och därmed inte behöva registreras. Därmed bedömer regeringen att de farhågor om hinder för det civila samhällets organisationer som framhålls av flera remissinstanser inte kommer att materialiseras. Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att det civila samhället med en mångfald av ideella organisationer ges fortsatt goda förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen. Utskottet utgår från att regeringen noga följer upp vilka effekter den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän får på de ideella organisationerna.
Utskottet ställer sig mot den här bakgrunden i allt väsentligt bakom regeringens lagförslag. Utskottet föreslår dock att lagförslagen träder i kraft den 1 augusti 2017 i stället för den 2 augusti 2017 som föreslås i propositionen. Orsaken till att utskottet föreslår ett något tidigare ikraftträdande är lagteknisk och handlar om att undvika s.k. lagkollisioner. Propositionen innehåller vissa förslag till ändringar i lagparagrafer som också föreslås ändras i proposition 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instrument, som
33
| 2016/17:FiU32 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| utskottet behandlar i betänkande 2016/17:FiU35. Det gäller bestämmelser i | |
| lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och i lagen (2007:528) | |
| om värdepappersmarknaden. Det är för att undvika lagkollisioner med de | |
| lagförslag som behandlas i sistnämnda betänkande som utskottet föreslår ett | |
| annat datum för lagförslagens ikraftträdande. Därutöver föreslår utskottet | |
| också några redaktionella ändringar i förhållande till regeringens lagförslag. | |
| På grund av ändringarnas karaktär anser inte utskottet att yttranden eller andra | |
| upplysningar behöver inhämtas. |
34
2016/17:FiU32
Särskilt yttrande
Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (V)
Ulla Andersson (V) anför:
Jag vill kommentera två punkter bland de förslag som utskottet här tar ställning till. Synpunkterna rör dels offentligheten i det nya registret om verkliga huvudmän, dels definitionen av finansiering av terrorism i den nya penningtvättslagen.
Enligt regeringens förslag ska Bolagsverket vara registreringsmyndighet för registret över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmäls enligt den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän. När det gäller vilka uppgifter om den verkliga huvudmannen som ska registreras och tillgången till registret för olika intressenter, inbegripet allmänhetens, ska det regleras genom föreskrifter på förordningsnivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska således bemyndigas att utfärda föreskrifter om allmänhetens tillgång till registret. Jag anser att det är principiellt viktigt att det nya registret över verkliga huvudmän blir offentligt. Jag anser också att allmänhetens tillgång till registret borde regleras i lag snarare än i förordning. Frågan om offentliga register över verkliga huvudmän tas även upp i en skriftlig fråga av Vänsterpartiets ledamot Daniel Sestrajcic (fr. 2016/17:1428).
I april 2016 skärptes den straffrättsliga terrorlagstiftningen. Bland annat infördes en ny straffbestämmelse i finansieringslagen som exempelvis innebär att den som tillhandahåller egendom till en person eller en sammanslutning som gör sig skyldig till särskilt allvarlig brottslighet omfattas av straffansvar oavsett givarens syfte med finansieringen. Genom lagändringarna utvidgades således straffansvaret för finansiering av terrorism. I en reservation i utskottsbetänkandet riktade ledamoten i Vänsterpartiet stark kritik mot denna ordning (bet. 2015/16:JuU17 reservation punkt 1). Bland annat framhölls att ett problem är bedömningen av vad som avses med en terrororganisation och en terrorist. Kriminaliseringen ställer orimliga krav på givarens kunskap och insikt om mottagarens eventuella tidigare eller framtida förehavanden eller kopplingar till en terrororganisation. Det påpekades att möjligheterna till lagföring med de nya bestämmelserna kunde väntas bli begränsade och därmed ineffektiva, samtidigt som bestämmelserna innebär en långtgående kriminalisering och inskränkning av mänskliga fri- och rättigheter. I det nu aktuella ärendet föreslås att den nya penningtvättslagens definition av finansiering av terrorism anpassas till det straffbelagda området i finansieringslagen. Även om det här handlar om en anpassning till redan gällande rätt vill jag framhålla att Vänsterpartiets principiella hållning i frågan består.
35
2016/17:FiU32
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag (2017:000) om registrering av verkliga huvudmän.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kasinolagen (1999:355).
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883).
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.
16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
36
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 | 2016/17:FiU32 |
18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.
19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.
20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2008:99) om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel.
23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).
26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (2011:666).
27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
30.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
31.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.
32.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.
33.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av
34.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
35.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.
36.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
37.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
37
2016/17:FiU32
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
38
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
39
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
40
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
41
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
42
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
43
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
44
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
45
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
46
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
47
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
48
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
49
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
50
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
51
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
52
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
53
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
54
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
55
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
56
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
57
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
58
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
59
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
60
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
61
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
62
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
63
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
64
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
65
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
66
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
67
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
68
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
69
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
70
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
71
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
72
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
73
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
74
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
75
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
76
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
77
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
78
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
79
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
80
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
81
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
82
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
83
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
84
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
85
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
86
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
87
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
88
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
89
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
90
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
91
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
92
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
93
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
94
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
95
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
96
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
97
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
98
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
99
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
100
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
101
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
102
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
103
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
104
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
105
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
106
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
107
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
108
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
109
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
110
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
111
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
112
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
113
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
114
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
115
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
116
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
117
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
118
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
119
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
120
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
121
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
122
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
123
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
124
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
125
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
126
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
127
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
128
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
129
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
130
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
131
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
132
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
133
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
134
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
135
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
136
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
137
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
138
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
139
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
140
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
141
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
142
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
143
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
144
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
145
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
146
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
147
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
148
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
149
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
150
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
151
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
152
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
153
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
154
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
155
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
156
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
157
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
158
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
159
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
160
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
161
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
162
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
163
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
164
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
165
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
166
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
167
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
168
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
169
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
170
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
171
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
172
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
173
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
174
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
175
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
176
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
177
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
178
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
179
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
180
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
181
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
182
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
183
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
184
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
185
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
186
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
187
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
188
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
189
| 2016/17:FiU32 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
190
| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | 2016/17:FiU32 |
191
2016/17:FiU32
BILAGA 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
| Nuvarande lydelse | Utskottets förslag | |||||||||
| 15 kap. | ||||||||||
| 8 §1 | ||||||||||
| Sanktionsavgiften för ett kreditinstitut ska fastställas till högst | ||||||||||
| 1. tio procent av kreditinstitutets omsättning närmast föregående | ||||||||||
| räkenskapsår, | ||||||||||
| 2. två gånger den vinst som | 2. två gånger den vinst som | |||||||||
| institutet erhållit till följd av | institutet erhållit till följd av | |||||||||
| regelöverträdelsen, om beloppet går | regelöverträdelsen, om beloppet går | |||||||||
| att fastställa, eller | att fastställa, | |||||||||
| 3. två gånger de kostnader som | 3. två gånger de kostnader som | |||||||||
| institutet undvikit till följd av | institutet undvikit till följd av | |||||||||
| regelöverträdelsen, om beloppet går | regelöverträdelsen, om beloppet går | |||||||||
| att fastställa. | att fastställa, eller | |||||||||
| 4. ett belopp motsvarande fem | ||||||||||
| miljoner euro. | ||||||||||
| Sanktionsavgiften | får | inte | Sanktionsavgiften | får | inte | |||||
| bestämmas till | ett lägre | belopp än | bestämmas till | ett | lägre | belopp än | ||||
| 5 000 kronor. Om överträdelsen har | 5 000 kronor. Om överträdelsen har | |||||||||
| skett | under | institutets | första | skett | under | institutets | första | |||
| verksamhetsår eller om uppgifter om | verksamhetsår eller om uppgifter om | |||||||||
| omsättningen annars saknas eller är | omsättningen annars saknas eller är | |||||||||
| bristfälliga, får den uppskattas. | bristfälliga, | får | omsättningen | |||||||
| uppskattas. | ||||||||||
Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven enligt 6 kap. 1 §.
1 Senaste lydelse 2015:184.
192
| UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 3 | 2016/17:FiU32 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
| Nuvarande lydelse | Utskottets förslag | |||||||||
| 25 kap. | ||||||||||
| 9 §2 | ||||||||||
| Sanktionsavgiften för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en | ||||||||||
| svensk clearingorganisation ska fastställas till högst | ||||||||||
| 1. ett belopp som per den 2 juli | ||||||||||
| 2014 i kronor motsvarade fem | ||||||||||
| miljoner euro, | ||||||||||
| 1. tio procent av företagets | 2. tio procent av företagets | |||||||||
| omsättning | närmast | föregående | omsättning | närmast | föregående | |||||
| räkenskapsår, | räkenskapsår, | |||||||||
| 2. två gånger den vinst som | 3. två gånger den vinst som | |||||||||
| företaget erhållit till följd av | företaget erhållit till följd av | |||||||||
| regelöverträdelsen, om beloppet går | regelöverträdelsen, om beloppet går | |||||||||
| att fastställa, eller | att fastställa, eller | |||||||||
| 3. två gånger de kostnader som | 4. två gånger de kostnader som | |||||||||
| företaget undvikit till följd av | företaget undvikit till följd av | |||||||||
| regelöverträdelsen, om beloppet går | regelöverträdelsen, om beloppet går | |||||||||
| att fastställa. | att fastställa. | |||||||||
| Sanktionsavgiften | får | inte | Sanktionsavgiften | får | inte | |||||
| bestämmas till ett lägre | belopp än | bestämmas | till | ett lägre belopp än | ||||||
| 5 000 kronor. Om överträdelsen har | 5 000 kronor. Om överträdelsen har | |||||||||
| skett | under | företagets | första | skett | under | företagets | första | |||
| verksamhetsår eller om uppgifter om | verksamhetsår eller om uppgifter om | |||||||||
| omsättningen annars saknas eller är | omsättningen annars saknas eller är | |||||||||
| bristfälliga, får den uppskattas. | bristfälliga, | får | omsättningen | |||||||
| uppskattas. | ||||||||||
För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
2 Senaste lydelse 2015:186.
| Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017 | 193 |