|
|
Höständringsbudget för 2016
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anslag, ändrad användning av anslag samt ändrade bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter i fråga om artillerisystemet Archer.
Sverigedemokraterna har inte deltagit i beslutet. De redovisar i stället sina ställningstaganden i ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:2 Höständringsbudget för 2016.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Höständringsbudget för 2016 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2016
Bilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets protokoll
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Höständringsbudget för 2016 |
Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkt 15.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Riksdagen bemyndigar regeringen att
a. fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer
b. avyttra de pjäser enligt a. som inte behövs utifrån de operativa kraven
c. disponera högst 450 000 000 kronor av inkomsterna från en försäljning enligt b.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkterna 1–3.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 256 500 000 kronor 2017–2019.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkt 4.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att
a. under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2017–2023
b. under 2016 besluta om medlemskap i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kronor per år
c. under 2016 besluta om medlemskap i The Guild of European Research-Intensive Universities och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år
d. under 2011–2016 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till KIC InnoEnergy SE på högst 11 557 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkterna 5–8.
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 300 000 000 kronor 2017–2023.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkt 9.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Riksdagen
a. godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
b. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 000 kronor 2017–2021
c. godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkterna 10–12.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Riksdagen bemyndigar regeringen att
a. under 2016 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 kronor 2017 och 2018
b. under 2016 för anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 210 000 000 kronor
2017–2019.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:2 punkterna 13 och 14.
Stockholm den 17 november 2016
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD)*, Jörgen Andersson (M), Hans Unander (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD)*, Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD) och Niklas Karlsson (S).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilt yttrande.
Ärendet och dess beredning
Med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetperioden besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.
I höständringsbudgeten för 2016 (prop. 2016/17:2) föreslår regeringen ändrade anslag och ramar, ändrade anslagsändamål och ändrade beställningsbemyndiganden. Dessutom finns förslag om riksdagens bemyndiganden till regeringen att besluta om medlemskap i några internationella organisationer inklusive de ekonomiska åtaganden som följer av detta, samt förslag om riksdagens bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter i fråga om artillerisystemet Archer. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
Det har inte lämnats några motioner med anledning av propositionen.
Flera av förslagen i ändringsbudgeten rör andra utskotts ämnesområden och därför har finansutskottet gett tolv utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag) har lämnat ett yttrande över förslagen. Övriga elva utskott som bjudits in att yttra sig har beslutat att inte lämna något yttrande (konstitutionsutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet).
I bilaga 1 följer en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 redovisas utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2016.
Höständringsbudget för 2016
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag. Riksdagen godkänner dessutom regeringens förslag om ändrad användning av anslag och beslutar om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden enligt regeringens förslag.
Jämför särskilt yttrande (SD).
Propositionen
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2016, och den bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Förslagen är kompletteringar till den beslutade budgeten för 2016 med anledning av förändringar som inte var möjliga att förutse vid beslutstillfället.
Regeringen föreslår höjda ramar för 11 utgiftsområden och en sänkt ram för 1 utgiftsområde. Regeringen föreslår att 23 anslag ökas och 7 anslag minskas. Anslagsförändringarna i ändringsbudgeten innebär att anvisade medel föreslås öka med sammanlagt 5,9 miljarder kronor. De föreslagna anslagsökningarna uppgår till 12,5 miljarder kronor och de föreslagna anslagsminskningarna till 6,6 miljarder kronor (se bilaga 2).
I propositionen anges att bakom de sammanlagda föreslagna anslagsökningarna på 5,9 miljarder kronor ligger dels förändringar till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar på –1,7 miljarder kronor, dels förändringar till följd av diskretionära beslut på 7,6 miljarder kronor. I anslagsförändringarna till följd av ändrade volymer ingår en ökning av anslaget för EU-avgiften på 4,5 miljarder kronor och i anslagsförändringarna till följd av diskretionära beslut en ökning av anslaget för biståndsverksamhet på 6,4 miljarder kronor.
I propositionen föreslås också ändrade ändamål för två anslag och ändrade beställningsbemyndiganden på sammanlagt 5 miljarder kronor för sex anslag. Dessutom föreslås bemyndiganden att besluta om medlemskap i några internationella organisationer och om de ekonomiska åtaganden som följer av detta, samt förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter i fråga om artillerisystemet Archer.
Här följer en redovisning av förslagen enligt uppställningen i propositionen.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Under 2016 har regeringen beslutat att Skatteverket ska vara värdmyndighet för Valmyndigheten och ha arbetsgivaransvaret för Valmyndighetens personal. Omorganisationen har inneburit att Valmyndighetens kostnader för innevarande år blivit högre än vad som tidigare beräknats och därför föreslår regeringen att anslaget 6:5 Valmyndigheten ökas med 2 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati föreslås minskas med motsvarande belopp. Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse är därmed oförändrad. Regeringen bedömer att minskningen inte nämnvärt kommer att påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökas med 113 miljoner kronor. För att inte riskera att Rättsmedicinalverkets övriga verksamhet påverkas när myndigheten nu fått i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar (Ju2016/03931/Å), behöver myndigheten tillföras ytterligare medel. Därför föreslår regeringen att anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket ökas med 4,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 70 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget har ökat mer än beräknat, bl.a. till följd av att förhandlingstiden ökat för brottmål som avgjorts efter förhandling och att andelen stora och komplicerade mål med flera försvarare ökat.
Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet har blivit högre än beräknat, eftersom antalet beviljade skadestånd har blivit fler än beräknat, främst till följd av ersättningar vid frihetsberövanden. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 43 miljoner kronor.
För att finansiera de ökade utgifterna för studiestöd på utgiftsområde 15 Studiestöd till följd av att antalet studerande som har antagits till polisutbildningen har ökat föreslår regeringen att anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med 4,5 miljoner kronor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Våren 2015 beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att fullfölja anskaffningen av artillerisystemet Archer (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Bakgrunden var att Norge hade aviserat att de avsåg att avbryta samarbetet med Sverige när det gäller Archer. Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen om en utebliven försäljning av den norska delen skulle resultera i ett ökat materiellt åtagande för staten. Norge har nu beslutat att avbryta samarbetet med Sverige och det svenska åtagandet har därmed ökat.
Regeringen bedömer att de 24 pjäser som Norge valt att avstå från bör anskaffas och tills vidare placeras i Försvarsmaktens förbandsreserv, med påbörjad anskaffning 2016. I syfte att möjliggöra en förstärkning av artilleriförmågan bedömer regeringen att cirka hälften av pjäserna bör vara kvar i Försvarsmakten, medan resterande pjäser ska avyttras fram till 2020. Mot den bakgrunden föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att dels anskaffa de 24 haubitspjäserna av Artillerisystemet Archer, dels avyttra de av dessa pjäser som inte behövs utifrån de operativa kraven.
För att finansiera anskaffningen föreslår regeringen att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökas med 450 miljoner kronor. Finansiering föreslås ske delvis genom en minskning av anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt med 99 miljoner kronor. Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökas med 351 miljoner kronor. Resterande del av anskaffningskostnaden, 450 miljoner kronor, bör enligt regeringen vid behov kortsiktigt hanteras genom att de framtida möjligheterna till anslagskredit för 2018–2020 utnyttjas. Regeringen anser att eventuella försäljningsinkomster bör användas för att täcka belastningen på anslaget och föreslår att regeringen bemyndigas att disponera högst 450 miljoner kronor av inkomsterna från försäljningen av artilleripjäserna.
Regeringen anger i propositionen att om någon försäljning inte kommer till stånd avser man att återkomma till riksdagen beträffande den långsiktiga finansieringen.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration beslutade riksdagen i juni 2016 i enlighet med regeringens förslag i Vårändringsbudget för 2016 att minska anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4,1 miljarder kronor. Antalet asylsökande har därefter minskat kraftigt. Till följd av det minskar också de utgifter inom utgiftsområde 8 som klassificeras som bistånd. Regeringen anser därför att medel bör överföras till biståndet och föreslår att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 6,4 miljarder kronor. Regeringen anser att de medel som överförs till anslaget delvis bör användas till sådan verksamhet som blev föremål för neddragningar våren 2016. Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökas med 6,4 miljarder kronor.
Utgiftsområde 8 Migration
Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader tillfördes 28,8 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2016. Nu bedömer regeringen att betydligt färre personer än vad som tidigare beräknats kommer att söka asyl i Sverige under 2016 och att färre personer därmed kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande. Det innebär att sådana kostnader för stöd, ersättningar och boende som klassificeras som bistånd kommer att minska väsentligt. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med 6,4 miljarder kronor och överförs till biståndsverksamheten inom utgiftsområde 7. Ramen för utgiftsområde 8 Migration föreslås minskas med samma belopp.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
För att kunna bevilja bilstöd i den omfattning som efterfrågas föreslår regeringen att 61 miljoner kronor ska tillföras anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslås ökas med samma belopp.
Regeringen anger att man under hösten 2016 avser att lämna en proposition till riksdagen om förändrade regler i bilstödet i syfte att åstadkomma ett mer ändamålsenligt och effektivt bilstöd.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 110 miljoner kronor. Anledningen är att utfallet för 2015 visar att arbetsgivare har varit berättigade till betydligt högre ersättning än vad som tidigare bedömts. Regeringen konstaterar att riksdagen efter förslag i Vårändringsbudgeten för 2016 beslutade om att öka anslaget med 340 miljoner kronor (prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310).
I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen reformer inom bl.a. sjuk- och aktivitetsersättningen som kräver förberedelser under 2016 och därmed också medför ökade kostnader för Försäkringskassan. Samtidigt anger regeringen att volymerna ökar inom flera socialförsäkringsförmåner till följd av det ökade antalet nyanlända personer. För att möta de ökade behoven föreslår regeringen att anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 30 miljoner kronor. Ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning föreslås att ökas med 140 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att bemyndigandet som är knutet till anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som sträcker sig över 2017 och 2018 dels ökas med 1,5 miljarder kronor, dels förlängs med ett år. Anledningen är att den överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess som regeringen avser att ingå med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöver vara tvåårig för att kunna möjliggöra åtgärder som varaktigt minskar sjukfrånvaron.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Antalet deltagare i etableringsuppdraget förväntas öka i förhållande till tidigare antaganden i budgetpropositionen för 2016. För att anpassa verksamheten efter det och för att säkerställa kvaliteten i verksamheten föreslår regeringen att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 130 miljoner kronor. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslås ökas med samma belopp.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Antalet studerande som har antagits till polisutbildningen 2016 har ökat och utgifterna för studiestöd blir därför högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 4,1 miljoner kronor och att anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 0,4 miljoner kronor. Ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd föreslås ökas med 4,5 miljoner kronor. Finansieringen sker genom att anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå har under 2015 belastats med utgifter som borde ha redovisats mot anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor. Regeringen föreslår därför att anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 14,2 miljoner kronor och att anslaget 2:64 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.
På samma sätt har anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå belastats med utgifter som borde ha redovisats mot anslaget för särskilda medel till universitet och högskolor. Regeringen föreslår därför att anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 295 000 kronor och att anslaget 2:64 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.
Riksdagen har beslutat om ett bemyndigande för regeringen att under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 4,2 miljarder kronor 2017–2021. Mot bakgrund av en förändrad prognos för beslut om utbildningar föreslår regeringen att bemyndigandet dels förlängs med två år, dels utökas med 200 miljoner kronor.
Uppsala universitet har ansökt om medlemskap i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (Cecam) där varje deltagande part är skyldig att betala en årlig medlemsavgift. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 besluta om medlemskap i Cecam och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kronor per år.
Uppsala universitet har begärt att få ingå som grundare och medlem i ett nätverk av högt rankade europeiska lärosäten som aktivt kan vara med och utveckla Europeiska unionens forskningspolitik (The Guild of European Research Intensive Universities). Varje deltagande part är skyldig att betala en årlig medlemsavgift. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 besluta om medlemskap i nätverket och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år.
Uppsala universitet och Kungl. Tekniska högskolan har för den svenska statens räkning dels förvärvat en aktie vardera, dels bundit sig att skjuta till visst kapital till kunskaps- och innovationsplattformen KIC InnoEnergy SE (prop. 2010/11:38, bet. 2010/11:UbU13, rskr. 2010/11:176). De åtaganden om kapitaltillskott som görs inom ramen för det svenska deltagandet i KIC InnoEnergy SE är i euro. På grund av den försvagade kronkursen behöver bemyndigandet om kapitaltillskott ökas med sammanlagt 37 000 kronor. Regeringen föreslår att den bemyndigas besluta om kapitaltillskott till KIC InnoEnergy SE på högst 11,6 miljoner kronor 2011–2016, vilket fördelar sig med ca 5,8 miljoner kronor vardera på anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå.
Sammantaget innebär förslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning att ramen för utgiftsområdet är oförändrad.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Regeringen bedömer att idrottsrörelsen, den ideella sektorn och folkbildningen är viktiga för att ge asylsökande och nyanlända möjligheter till en meningsfull fritid och för att främja deltagande i samhällslivet. För att möjliggöra en snabb utveckling av insatser och verksamheter som är tillgängliga för asylsökande och som bidrar till nyanländas etablering föreslår regeringen att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 20 miljoner kronor, att anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn ökas med 35 miljoner kronor och att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ökas med 65 miljoner kronor. Sammanlagt innebär detta att regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökas med 120 miljoner kronor.
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Verksamheten inom Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. På grund av att uppstarten av verksamheten tagit längre tid än förväntat har utbetalningstakten inom programmen blivit lägre, vilket gör att bemyndigandet behöver ökas med 300 miljoner kronor för 2016. Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4,3 miljarder kronor 2017–2023.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ökas med 430 miljoner kronor. Under 2016 har försäljningen av supermiljöbilar varit större än prognostiserat. För att kunna fortsätta betala ut premier till dem som köper en supermiljöbil under 2016 anser regeringen att anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie behöver ökas med 180 miljoner kronor.
Med anledning av Vårändringsbudget för 2016 beslutade riksdagen att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur skulle minskas med 250 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av ökade anslag i samma proposition. Eftersom utgifterna på statens budget för 2016 inte har ökat i den utsträckning som regeringen bedömde i våras, anser regeringen att de planerade och fortsatt angelägna åtgärderna för skydd av värdefull natur kan genomföras tidigare än planerat. Därför föreslår regeringen att anslaget ökas med 250 miljoner kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Regeringen har beslutat förordningar om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Förordningarna innehåller tidsbegränsade bestämmelser om identitetskontroller vid resor till Sverige från Danmark. Nuvarande bestämmelser gäller till den 4 november 2016.[1] Identitetskontrollerna utförs av de transportörer som bedriver trafik över gränsen. Regeringen anser att det är rimligt att transportörerna får kompensation för de ökade kostnader som följer av identitetskontrollerna. För att möjliggöra sådana ersättningar till transportörer behöver ändamålet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ändras och anslaget ökas. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 52,5 miljoner kronor och att anslaget även får användas till utgifter för att ersätta transportörer för kostnader för identitetskontroller som utförs med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökas med samma belopp.
Regeringen föreslår också att ändamålet för anslaget 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur ändras så att det även får användas för statsbidrag för drift och administration av Trollhätte kanal och slussar och Säffle kanal samt för byggnadsminnen och övrig kanalverksamhet.
I maj 2016 gick Trafikverket igenom vilka kontrakt som myndigheten planerar att teckna under resten av 2016. Myndigheten ser framför allt behov av att förnya dels baskontrakt om drift och underhåll av järnväg, dels kontrakt om drift och underhåll av vägar. Det får till följd att regeringen ser ett behov av ett ökat bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden på 2,8 miljarder kronor för att säkerställa ett effektivt underhåll av järnväg och vägar. Sammantaget föreslår regeringen ett bemyndigande inom anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljarder kronor 2017–2021.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. används främst för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen ger Sverige efter att ha granskat hur Sverige utnyttjar EU:s jordbruksfonder och EU:s fiskefond. För 2016 beräknas kostnaderna överstiga anvisade medel, vilket beror på att flera större finansiella korrigeringar från revisionsbesök under tidigare år har fallit ut för betalning under 2016. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 75 miljoner kronor, vilket föreslås finansieras genom att anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp. Ramen för utgiftsområdet är därmed oförändrad.
Regeringen föreslår att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2016 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 miljoner kronor 2017 och 2018. Regeringen anger att skälen för förslaget är att efterfrågan på stöd som innebär fleråriga åtaganden för staten har ökat och att bemyndigandet därmed behöver ökas med 14 miljoner kronor. Regeringen anger också att det är svårt att med säkerhet beräkna hur stor del av de beslutade bidragen som kommer att betalas ut de enskilda åren och att åtagandena för de enskilda åren därför bör läggas samman till ett sammanhållet bemyndigande.
Anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor får bl.a. användas för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn, främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling. För att skapa goda förutsättningar för fleråriga projekt och genomföra livsmedelsstrategin på ett effektivt sätt behöver man enligt regeringen kunna ingå ekonomiska åtaganden som medför utgifter under kommande år. Därför föreslår regeringen att ett bemyndigande knyts till anslaget som gör det möjligt att fatta beslut om stöd för kommande år. Regeringen föreslår att bemyndigandet ska uppgå till högst 210 miljoner kronor 2017–2019.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Efter förslag i budgetpropositionen för 2016 beslutade riksdagen att öka anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet med 130 miljoner kronor 2016 för satsningar inom regeringens exportoffensiv. Bland satsningarna ingår insatser inom investeringsfrämjande. För att genomföra dessa insatser anger regeringen att en omfördelning av medel behöver göras till anslaget 2:4 Investeringsfrämjande. Regeringen föreslår därför att anslaget för investeringsfrämjande ökas med 5 miljoner kronor och att anslaget för exportfrämjande verksamhet minskas med motsvarande belopp. Ramen för utgiftsområdet är därmed oförändrad.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
För närvarande fastställs medlemsstaternas avgifter enligt rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Europeiska unionens råd fattade ett nytt beslut om avgiftsberäkning för perioden 2014–2020 den 26 maj 2014 (2014/335/EU) som innan det kan träda i kraft ska ratificeras av EU:s medlemsstater. Beslutet kommer att ha retroaktiv verkan på medlemsstaternas avgifter fr.o.m. den 1 januari 2014 och Sverige är en av de medlemsstater som kommer att få en reducerad avgift.
Utgångspunkten i budgetpropositionen för 2016 var att den retroaktiva effekten skulle avräknas från 2016 års EU-avgift. Rabatten inföll dock inte som planerat våren 2016 och regeringen bedömer nu att den uppstår först på 2017 års avgift. Trots att betalningen av delar av avgiften för 2016 gjordes redan 2016 förväntar sig regeringen att EU-avgiften 2016 blir väsentligt högre än anvisade medel. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen ökas med 4,5 miljarder kronor. Ramen för utgiftsområdet föreslås öka med samma belopp.
Yttranden från andra utskott
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (protokollsutdrag i bilaga 3) förslagen i höständringsbudgeten när det gäller utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Övriga elva utskott som bjudits in att lämna yttrande, dvs. konstitutionsutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har beslutat att inte lämna något yttrande.
Utskottets tidigare behandling
Artillerisystemet Archer
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i Vårändringsbudgeten 2015 om att bemyndiga regeringen att fullfölja anskaffningen av artillerisystemet Archer (bet. 2014/15:FiU21). I betänkandet konstaterar dock utskottet att det i ändringsbudgeten inte framgår vad fullföljandet innebär och att regeringen aviserat sin avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om omfattningen och konsekvenserna av ett eventuellt utökat materiellt åtagande. Utskottet betonade att eventuella ökade kostnader som vanligt måste bli föremål för sedvanlig budgetberedning och att den fördyring som ett eventuellt utökat materiellt åtagande kan innebära bör prövas inom ramen för den ordinarie årliga budgetprocessen, t.ex. genom att man omfördelar medel inom utgiftsområdet eller mellan olika utgiftsområden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till höständringsbudget för 2016. Förslagen till anslagsökningar och anslagsminskningar innebär sammantaget att de takbegränsade utgifterna ökar med 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av de takbegränsade utgifterna och ger en budgeteringsmarginal väl i linje med regeringens riktlinje.
Även om omfattningen av höständringsbudgeten är begränsad mätt i relation till de budgetpolitiska målen, finns det anledning för utskottet att liksom tidigare understryka vikten av att processen kring ändringsbudgeten är lika stram som processen kring budgetpropositionen. Det betyder t.ex. att förslag till ändringsbudget lämnas vid omfattande eller bestående och oförutsedda utgiftsökningar och när tillfälliga oförutsedda utgiftsökningar uppstått som en följd av en felaktig eller ändrad grund för anslagsberäkningen (bet. 2008/09:FiU11 s. 37–38). Utskottet delar regeringens syn på att reformer med varaktiga effekter på budgeten med hänsyn till angelägenheten i en samlad budgetbehandling som huvudregel bör beslutas i samband med budgetpropositionen. I höständringsbudgeten noterar utskottet dock att det finns några förslag till anslagsökningar som inte entydigt går att härleda till oförutsedda händelser, t.ex. förslagen om ökat stöd till idrotten, den ideella sektorn och folkbildningen, och som därför inte heller entydigt kan betraktas som kompletteringar av den beslutade budgeten för 2016. Utskottet vill mot bakgrund av detta betona att stramhet i processen kring ändringsbudgeten handlar om både dess omfattning och karaktären på de förslag som förs fram.
Utskottet noterar dessutom att regeringen genomgående, i de få fall anslagsminskningar kommenteras, anger att de inte nämnvärt bedöms påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Av redovisningen framgår inte varför finansieringen kan ske från anslaget i fråga och om det är anslagssparanden som tas i anspråk. Utskottet står mot bakgrund av detta fast vid det som framförts tidigare (t.ex. i bet. 2014/15:FiU11 och bet. 2015/16:FiU11) om vikten av att regeringen redovisar motiven bakom förslagen till anslagsminskningar och vilka verksamhetseffekterna av dem förväntas bli.
Med anledning av att regeringen i höständringsbudgeten begär bemyndiganden att anskaffa ytterligare haubitspjäser av artillerisystemet Archer, att avyttra de pjäser som inte behövs utifrån de operativa kraven och att få disponera försäljningsinkomster vid en försäljning upprepar utskottet det som anfördes våren 2015 när regeringen begärde ett bemyndigande att fullfölja anskaffningen av artillerisystemet Archer (bet. 2014715:FiU21). Det innebär att utskottet återigen betonar betydelsen av att eventuellt ökade kostnader blir föremål för sedvanlig budgetberedning och prövas inom ramen för den ordinarie årliga budgetprocessen.
|
Höständringsbudget för 2016 (SD) |
|
Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD) anför: |
Sverigedemokraterna ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Det är en budget som vilar på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Sverigedemokraterna står inte bakom den beslutade budgeten och föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens höständringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om Höständringsbudget för 2016. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag.
För det första är vi skeptiska till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och att regeringen vill öka det med 180 miljoner kronor. Konceptet att vissa fordon upphöjs till ”supermiljöbilar” och därmed berättigas till statliga subventioner anser vi vara ett ineffektivt sätt att arbeta om man vill minska koldioxidutsläppen. Dessutom är det extremt svårt att uppskatta den totala ”koldioxidbelastningen”. Visst kan användningen av biobränslen berättiga till premien, men produktionen av biobränslen är förknippad med en miljömässig belastning. Om målsättningen är att reducera koldioxidutsläpp kan därför en supermiljöbilspremie vara helt kontraproduktiv.
För det andra anser vi att den samhällsskadliga och landsbygdsfientliga skogsreservatspolitiken som regeringen bedriver med anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård kraftigt måste minskas i omfattning. Om man räknar in olika former av skydd (frivilligt undantagna arealer inräknat) och s.k. skogsimpediment (improduktiv skogsmark som består av t.ex. myrar, berg och fjällskog) undantas enligt Skogsstyrelsen ca 31 procent av skogen från aktivt skogsbruk. Till skillnad från regeringen vill vi utforma en mer kostnadseffektiv strategi för att skydda skog med särskild betydelse för kulturarv och biologisk mångfald.
För det tredje ifrågasätter vi att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ökas med 65 miljoner kronor riktat till enbart integrations- och etableringssatsningar för nyanlända och asylsökande. Vi menar att folkbildningen rymmer många goda delar. Som ett komplement till offentliga utbildningsalternativ, som en väg till social gemenskap och som spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Därför är det fullt rimligt att stat och samhälle stöder denna sektor.
Samtidigt är det naturligtvis rimligt att mottagare av statsbidrag uppfyller skäliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Det är mot bakgrund av detta som vi är skeptiska till de ändringar i villkoren för bidragsgivningen som regeringen föreslår. Vi anser att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter som präglas av politisk extremism och ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna få statligt stöd. Vi motsätter oss de öronmärkningar regeringen gör av medel till nyanlända, vilket inbegriper såväl de som fått uppehållstillstånd som asylsökande. Sådana etableringsinsatser anser vi inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd eftersom det ger otydliga signaler, urvattnar medborgarskapet och tar resurser i anspråk som kan behövas i annan svenskundervisning. Med de offensiva satsningar vi gör på nya jobb- och utbildningsplatser i vårt budgetförslag för 2017 bedömer vi dessutom att trycket på folkbildningen kommer att minska något.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2016/17:2 Höständringsbudget för 2016:
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer (avsnitt 3.3).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra de pjäser enligt 1 som inte behövs utifrån de operativa kraven (avsnitt 3.3).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera högst 450 000 000 kronor av inkomsterna från en försäljning enligt 2 (avsnitt 3.3).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 256 500 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 3.7).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2017-2023 (avsnitt 3.10).
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 besluta om medlemskap i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgifts-område 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kronor per år (avsnitt 3.10).
7.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 besluta om medlemskap i The Guild of European Research-Intensive Universities och att under 2016–2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år (avsnitt 3.10).
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011–2016 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgifts-område 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till KIC InnoEnergy SE på högst 11 557 000 kronor (avsnitt 3.10).
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 under utgiftsområde 19 Regional tillväxt ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 300 000 000 kronor 2017–2023 (avsnitt 3.12).
10.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 3.14).
11.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 000 kronor 2017–2021 (avsnitt 3.14).
12.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 3.14).
13.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.15).
14.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 210 000 000 kronor 2017-2019 (avsnitt 3.15).
15.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
Bilaga 2
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2016
Finansutskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag i höständringsbudgeten.
Belopp i tusental kronor
|
Utgiftsområde/ |
Beslutad ram/ anvisat anslag |
Förändring av |
Ny ram/Ny anslagsnivå |
|||||
|
1 |
Rikets styrelse |
12 788 344 |
0 |
12 788 344 |
||||
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
79 340 |
–2 000 |
77 340 |
||||
|
6:5 |
Valmyndigheten |
19 285 |
2 000 |
21 285 |
||||
|
4 |
Rättsväsendet |
42 166 737 |
112 970 |
42 279 707 |
||||
|
1:1 |
Polismyndigheten |
21 843 567 |
–4 530 |
21 839 037 |
||||
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
400 612 |
4 500 |
405 112 |
||||
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 638 657 |
70 000 |
2 708 657 |
||||
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 981 |
43 000 |
82 981 |
||||
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
48 777 432 |
351 000 |
49 128 432 |
||||
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 124 715 |
–99 000 |
1 025 715 |
||||
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
8 415 827 |
450 000 |
8 865 827 |
||||
|
7 |
Internationellt bistånd |
28 276 950 |
6 401 831 |
34 678 781 |
||||
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
26 998 579 |
6 401 831 |
33 400 410 |
||||
|
8 |
Migration |
50 264 719 |
–6 401 831 |
43 862 888 |
||||
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
41 276 000 |
–6 401 831 |
34 874 169 |
||||
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
71 082 106 |
61 000 |
71 143 106 |
||||
|
4:3 |
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning |
266 995 |
61 000 |
327 995 |
||||
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
110 208 281 |
140 000 |
110 348 281 |
||||
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
700 000 |
110 000 |
810 000 |
||||
|
2:1 |
Försäkringskassan |
8 171 906 |
30 000 |
8 201 906 |
||||
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
78 847 475 |
130 000 |
78 977 475 |
||||
|
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
7 830 571 |
130 000 |
7 960 571 |
||||
|
15 |
Studiestöd |
21 707 932 |
4 530 |
21 712 462 |
||||
|
1:2 |
Studiemedel |
14 983 935 |
4 120 |
14 988 055 |
||||
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
1 879 208 |
410 |
1 879 618 |
||||
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
68 545 195 |
0 |
68 545 195 |
||||
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 981 236 |
14 195 |
1 995 431 |
||||
|
2:37 |
Gymnastik och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
94 838 |
295 |
95 133 |
||||
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
606 386 |
–14 490 |
591 896 |
||||
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
13 807 535 |
120 000 |
13 927 535 |
||||
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 902 811 |
20 000 |
1 922 811 |
||||
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
24 758 |
35 000 |
59 758 |
||||
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
147 000 |
65 000 |
212 000 |
||||
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
7 408 756 |
430 000 |
7 838 756 |
||||
|
1:8 |
Supermiljöbilspremie |
309 000 |
180 000 |
489 000 |
||||
|
1:16 |
Skydd av värdefull natur |
1 093 500 |
250 000 |
1 343 500 |
||||
|
22 |
Kommunikationer |
53 622 036 |
52 500 |
53 674 536 |
||||
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
23 454 645 |
52 500 |
23 507 145 |
||||
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
18 925 653 |
0 |
18 925 653 |
||||
|
1:12 |
Finansiella korrigeringar m.m. |
75 472 |
75 000 |
150 472 |
||||
|
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
3 969 866 |
–75 000 |
3 894 866 |
||||
|
24 |
Näringsliv |
5 892 273 |
0 |
5 892 273 |
||||
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
366 889 |
–5 000 |
361 889 |
||||
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
57 266 |
5 000 |
62 266 |
||||
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
31 827 167 |
4 499 860 |
36 327 027 |
||||
|
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
31 827 167 |
4 499 860 |
36 327 027 |
||||
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
5 901 860 |
|
|||||
Bilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets protokoll
