av Sofia Arkelsten (M)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Regeringen har antagit en strategi – ingen resultatstrategi - för biståndet till Syrien. Strategin beskrivs av statsrådet Isabella Lövin själv som anpassbar och flexibel. Ett annat sätt att beskriva den är luddig. Grundansatsen är bra, men det är ändå ett dokument som väcker frågor. Konflikten är fruktansvärd, människor svälter. Krig, våld och övergrepp har blivit vardag för dem som är kvar i landet. Situationen är desperat. Det står till och med i strategin att det är världens värsta humanitära katastrof.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga om statsrådet Isabella Lövin kan ge några exempel på hur den normkritiska verksamheten som ska ändra attityder mot könsrelaterat våld är tänkt att stödjas och på vilka områden i Syrien statsrådet tänker sig att detta, som det ser ut just nu, är genomförbart.