Fråga 2015/16:744 Kunskap om EU

av Margareta Cederfelt (M)

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

Enligt utredningen EU på hemmaplan är kunskapen om EU generellt mycket låg i Sverige. Svenska politiker och tjänstemän har enligt utredaren bristfälliga kunskaper. Kunskapen om hur beslut fattas inom EU är låg, vilket naturligtvis är problematiskt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Bristande kunskap kan i värsta fall leda till att Sverige inte deltar aktivt i beslutsfattandet och därmed går miste om möjligheter till påverkan. En annan risk är att de bristande kunskaperna bidrar till att sprida rädsla och fördomar om EU.

Ett exempel på bristande kunskap som nämns av utredaren är att många av de tillfrågade trodde att EU-lagar sänds på remiss först efter beslut i Bryssel. En majoritet av kommunalt folkvalda säger att de kan för lite om EU för att prata med sin väljare om hur EU-lagstiftning påverkar kommunen. Inte heller kommunernas tjänstemän, lärare och journalister uppfattar sig ha tillräcklig kunskap om EU.

Ett annat exempel som utredaren nämner är att av de 60 svenska universitetslärare i statsvetenskap som fick frågan om de kunde namnge de lagstiftande församlingarna på EU-nivå (Europaparlamentet och ministerrådet) klarade inte 40 att ge rätt svar. Enligt utredningen präglas Sverige även av informationsbrist, mest beroende av att politiker och medierna som en konsekvens av kunskapsbrist undviker att lyfta EU-frågor.

De bristande kunskaperna om EU är ett demokratiskt problem som är mycket angeläget att betrakta seriöst. Kunskapen om EU behöver utan tvekan bli större.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kulturminister- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kunskapen om EU ska öka bland Sveriges befolkning i stort?