Fråga 2015/16:333 Registerbaserad forskning

av Christer Nylander (FP)

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

När det gäller forskning som förutsätter tillgång till personanknutna registeruppgifter är det viktigt att regelverket tillgodoser den enskilde individens integritetsskydd för att bibehålla allmänhetens förtroende för forskningen. Forskning ger upphov till ny kunskap, men vi behöver också skydda den enskilde individens integritet. Alliansregeringen tillsatte en särskild utredare som fick i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bedriva så kallad registerbaserad forskning. I utredningsdirektiven framhålls att det kan finnas rättsliga hinder för registerbaserad forskning.

Uppdraget var att analysera och lämna författningsförslag och andra förslag i syfte att bland annat registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål, med hänsyn tagen till skyddet för den enskildes integritet, att sambearbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska underlättas och att det ska bli möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller sig inom ramen för sådana ändamål. Betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) presenterades i juni 2014 och har remitterats. 

Min fråga till statsrådet är:

 

Hur har statsrådet och regeringen tänkt gå vidare med de förslag som presenterats i utredningen?