Fråga 2015/16:3 Missbruket av ersättningssystemen bland oseriösa företag

av Mats Persson (FP)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

År 2008 infördes en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen innebär att statliga myndigheter har en plikt att informera varandra om misstänkt fusk bland privatpersoner när det gäller bidrag och ersättningar.

Lagstiftningen omfattar emellertid inte juridiska personer, vilket betyder att myndigheter som misstänker att oseriösa företag missbrukar ersättningssystem inte får lämna över information till andra myndigheter.

Den organiserade brottsligheten förändras hela tiden. Myndigheter larmar nu om att människor kringgår lagstiftningen genom att använda sig av juridiska personer som bas för fusk med bidrag och ersättningar från det offentliga.

I våras presenterade Brottsförebyggande rådet rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet. Rapporten visar hur gärningspersoner får bidrag från välfärdssystemet med hjälp av felaktiga intyg. Det kan handla om personer som lämnar in felaktiga arbetsgivarintyg som visar både längre anställningstid och högre lön än i verkligheten. Intygen används exempelvis för att felaktigt få hög a-kassa, föräldrapenning eller sjukpenning. Det kan också handla om manipulation av arbetsgivarintyg, läkarintyg, identitetshandlingar och tidrapporter inom assistans, där de felaktiga intygen kan vara förfalskade, manipulerade eller skrivna i samförstånd med intygsgivaren. Detta uppmärksammandes också i en artikel i Dagens Nyheter (den 7 september 2015) där myndigheter berättar om problematiken.

En viktig del i att bekämpa denna brottslighet är att myndigheter har möjlighet att hämta uppgifter om inkomst och arbetsgivare från varandra. Dagens sekretessregler står i vägen för detta och måste därför bekämpas.

Att den organiserade brottsligheten kringgår och skor sig på välfärdssystemen är en mycket oroväckande utveckling. Det handlar inte enbart om att staten går miste om skatteinkomster, utan om att vårt samhällskontrakt utmanas. Den svenska välfärdsstaten bygger på ett samhällskontrakt mellan människor och mellan generationer där viljan att bidra är beroende av att människor upplever att pengarna används på rätt sätt.

Mot denna bakgrund frågar jag justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kommer ministern att vidta några åtgärder för att få stopp på missbruket av ersättningssystemen bland oseriösa företag, och i sådana fall vilka åtgärder kommer han att vidta?