av Magnus Oscarsson (KD)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Från och med den 3 augusti 2016 är det förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 37 arter som listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse enligt EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Efter den 3 augusti 2017 blir det också förbjudet att sälja dessa arter. En av arterna på listan är signalkräftan (Pacifastacus leniusculus).
Signalkräftan är införd till Sverige från Nordamerika. Den infördes avsiktligt till Sverige på 1960-talet. Syftet med inplanteringen var att ersätta förlorade bestånd av den inhemska flodkräftan, som hade reducerats kraftigt till följd av kräftpesten som kom 1907. Det har uppskattats att cirka 95 procent av det ursprungliga beståndet av flodkräfta har försvunnit.
Signalkräftan spelar en viktig roll för yrkesfisket i Vättern och Hjälmaren, där flodkräftan slogs ut redan 1969. I Vättern är yrkesfisket nästan helt beroende av signalkräftan som står för cirka 95 procent av det infiskade värdet i sjön. Den är också av stor betydelse för fisket på enskilt vatten samt för fritidsfisket i många sjöar och vattendrag. Signalkräftans ekonomiska betydelse för landsbygden är svår att skatta exakt eftersom en stor del av fisket sker på privat vatten och i liten skala, men Fiskeriverket bedömde år 2000 att värdet då sannolikt översteg 300 miljoner kronor.
Om säljförbudet genomförs kommer färre få möjlighet att äta svenskfångade kräftor på kräftskivorna i framtiden.
Förbud mot att sälja signalkräftor framstår mot bakgrund av det ovanstående som mycket märkligt.
Vad avser miljöministern göra för att möjliggöra fortsatt försäljning av signalkräftor i Sverige efter den 3 augusti 2017?