av Fredrik Christensson (C)
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Regeringen har tagit fram en ny förordning för den kommunala energi- och klimatrådgivningen (2016:385). Energimyndigheten har utifrån den nya förordningen skickat ut ett förslag om bidragens storlek på remiss. Små kommuner föreslås få kraftigt minskade bidrag. Till exempel Dals Ed, Färgelanda, Mellerud, Bengtsfors och Sotenäs har tidigare fått 280 000 kronor per år, men kommer under 2017 i stället att kunna söka mellan 50 000 och 100 000 kronor per år. Munkedal, Strömstad, Lysekil, Tanum och Åmål som tidigare fått 280 000 kronor per år kommer i fortsättningen att kunna få mellan 100 000 och 150 000 kronor per år.
Energimyndigheten föreslår samtidigt att större städer ska kunna söka ännu större medel för energi- och klimatrådgivning. Det innebär en centralisering av resurserna från lands- och glesbygdskommuner till städer och större kommuner. Det riskerar att leda till att kommuninvånarna i mindre kommuner får betala energirådgivningen i större utsträckning med kommunala skattemedel alternativt minskad service. Kommuner med många delårsboende missgynnas av förslaget, eftersom delårsboende inte tas med i beräkningsunderlaget. Företag på landsbygden riskerar att få mindre hjälp med energirådgivning och därmed sämre konkurrenskraft gentemot andra företag. I landsbygdskommuner är andelen småhusägare större än i städer, och de har ett stort behov av bra rådgivning för att kunna göra kloka energival och därmed bidra till den gröna omställningen och ett mer förnybart energisamhälle.
Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att stoppa centraliseringen av resurserna för den kommunala energi- och klimatrådgivningen?