av Andreas Norlén (M)
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dagens Nyheter rapporterar i dag, den 1 juni 2016, om hur den stödtelefon som inrättats i Eskilstuna kommun för personer som är oroliga för att någon vän eller anhörig är på väg att dras in i våldsbejakande extremism har upphört att användas, utan att någon information om detta har förmedlats. I stället står det på kommunens hemsida att telefonen är bemannad dygnet runt – men om man ringer till telefonen är det ingen som svarar. Kommunens företrädare ger till Dagens Nyheter olika förklaringar till det inträffade.
Detta är onekligen en mycket olycklig händelse. Om någon oroar sig för att en anhörig ska radikaliseras eller i värsta fall bli terrorresenär är det viktigt att den oron tas på allvar och att personen som tar mod till sig och söker hjälp får kontakt med relevanta myndigheter snabbt och enkelt. Annars är risken att personen inte gör något mer försök att söka hjälp.
Trots ett omfattande arbete utfört under flera år av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism är det fortfarande bara ett mindre antal kommuner som har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism – trots att ingen kommunpolitiker längre borde kunna tro att den egna kommunen är skyddad från radikalisering och extremism. Flera experter påpekar att Sverige fortfarande ligger efter flera andra länder när det gäller det viktiga förebyggande arbetet.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till kultur- och demokratiministern:
Vilka ytterligare åtgärder avser kultur- och demokratiministern att vidta för att säkerställa att alla kommuner ska bedriva ett kvalificerat och genomtänkt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism?