av Fredrik Malm (L)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Det senaste halvåret har våldet åter blossat upp i Turkiets sydöstra kurddominerade provinser. Kurdiska ungdomar kopplade till PKK drabbar samman med turkiska säkerhetsstyrkor. Militären har i månader belägrat flera städer. Dödstalen är fyrsiffriga, och hundratusentals civila har tvingats lämna sina hem. Förödelsen i Cizre, Silopi och områden i Diyarbakir liknar det vi har sett i Syrien, där hela kvarter raserats. Anklagelser har också förts fram om att turkiska säkerhetsstyrkor avrättat obeväpnade unga män.
Det är otvivelaktigt så att båda parter har såväl ansvar för som skuld till det som sker. Men den omfattning och brutalitet med vilken den turkiska militären agerar måste betraktas som fullständigt oacceptabel och utom all proportion. Därtill har president Recep Tayyip Erdoğan gång på gång eldat på intolerans och hat genom högljudd och oförsonlig retorik.
Parallellt med belägringen av städer sätts grundläggande fri- och rättigheter ur spel. Över 1 000 (ett tusen) akademiker utreds av åklagare efter att de undertecknat ett upprop med uppmaningar om att få ett slut på kriget. Tiotals journalister och chefredaktörer har häktats. Krav förs nu fram på att förbjuda partiet HDP, som fick var tionde röst i valet i höstas och som lyfter kurdiska frågor och perspektiv i politiken.
Omvärlden kan inte stillatigande se på när Turkiet steg för steg fortsätter in i en återvändsgränd. Massarresteringar, belägringar av städer och kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter kan aldrig vara något Sverige och EU accepterar.
Våldet visar också på nödvändigheten av att återstarta fredsprocessen i Turkiet för att kunna lösa den kurdiska frågan. Ett stort problem för att lyckas med detta är det faktum att Turkiet återigen väljer att enbart agera utifrån en strikt militär horisont och inte gör nödvändiga ansträngningar för demokratiska rättigheter, sociala förbättringar och åtgärder för att bygga försoning och tolerans.
Min fråga till utrikesministern är:
Hur ser utrikesministern på Turkiets mycket grova och omfattande våld i samband med belägringarna av städer i landets sydöstra kurddominerade områden, och vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta?