av Helena Bouveng (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Nyligen publicerade Skatteverket statistik över svenskarnas användning av RUT-avdraget under 2015 som visar att 668 000 svenskar, var åttonde sysselsatt svensk, anlitar hjälp med hushållsnära tjänster. Branschen bedöms anställa över 20 000 personer, många av dem utrikes födda som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi en växande integrationsutmaning, där det i genomsnitt tar en nyanländ åtta år att komma i arbete här i Sverige. Här ser jag en möjlighet men det gör inte nuvarande regering.
Vid årsskiftet trädde regeringens försämringar av RUT-avdraget i kraft, där avdraget halveras och vissa tjänster undantas från avdrag. Finansministern har flera gånger påtalat hur få som påverkas i dag, men med det står det helt klart att regeringens politik spelar roll för branschens utveckling.
Under januari anordnade jag ett seminarium här i riksdagen om framtidens hushållsnära tjänster. Finansministern var inte på plats, men intresset från företagare i branschen var enormt. Över 60 företagare kom för att diskutera hur vi kan se till att jobben blir fler i Sverige. En av deltagarna ställde den öppna frågan om vad som var det värsta utfallet av ett utbyggt RUT-avdrag. Ingen närvarande hade något svar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson hur hon hade velat besvara frågan om konsekvenserna av ett utbyggt RUT-avdrag. Vad ser finansministern är det värsta som kan hända om fler använder RUT-avdraget?